text: Isabelle Ulfsdotter

”Vi kan tyvärr inte släppa in dig, det kan komma en allergiker.” Den repliken har flera ledarhundsförare i Sverige fått höra vid dörren till en restaurang, ett kafé eller en matbutik. Men det stannar inte där. I sin masteruppsats Hindrad: om negativt bemötande av assistans- och ledarhundsförare visar Finn Hellman att problemet är betydligt mer omfattande än så.

– Det jag har funnit är kanske inte så överraskande för oss som använder ledar- eller assistanshund. Det är ju ofta så med forskning, den ger bekräftelse på det vi redan visste, säger Finn.

Men han understryker att statistik och konkreta exempel är viktigt för att kunna åstadkomma en förändring.

– Tidigare har vi varit hänvisade till anekdotisk bevisföring, berättelser om vad vi själva eller någon vi känner blivit utsatta för. Nu kan vi med säkerhet säga att vi vet, utifrån statistik.

Finn påbörjade uppsatsarbetet när pandemin härjade som värst och i november förra året var uppsatsen klar. Resultatet bygger på två delar. Den kvantitativa delen består av en totalundersökning där alla landets ledarhundsförare fått möjlighet att delta i en telefonenkät. Undersökningen genomfördes av ett oberoende marknads­under­sökningsbolag, deltagarna var därmed helt anonyma. Svarsfrekvensen var hög, mer än två tredjedelar valde att delta. Den kvalitativa delen av studien utgörs av sex gruppintervjuer med ledar- och assistanshundförare samt dagboksanteckningar från tolv förare.

Enligt undersökningen har hälften av de svarande någon gång blivit avvisade i dörren när de velat komma in på en restaurang, ett kafé eller en butik. Flera av förarna uppger att det är något som händer oftare än en gång i halvåret. Något mindre än hälften uppger att de ibland lämnar hunden hemma, eller avstår från en aktivitet, för att slippa negativt bemötande.

– Den här typen av ickehändelser är svår att hantera, det går ju inte att göra en DO-anmälan om att man valde att stanna hemma för att inte bli diskriminerad, säger Finn.

Förutom konkreta situationer där personer avvisats från ett offentligt rum lever många alltså även med en ständigt närvarande stress och oro för huruvida de kommer att bli insläppta eller inte vid en planerad aktivitet.

– Att känna den stressen i sin vardag är så klart något som tär på en, säger Finn.

Undersökningen visar också att 24 procent av de svarande, alltså nästan var fjärde person, har blivit utsatt för något som skulle kunna benämnas som hatbrott. Finn säger att den siffran förvånade honom.

– Jag trodde inte att det var så vanligt, inte heller att det skulle vara så hemska saker som folk blivit utsatta för, säger han.

Förarna vittnar om att deras hundar har blivit spottade på eller sparkade på, sten och smällare har kastats mot vissa ekipage och några förare har till och med fått ta emot dödshot.

I Sverige ingår inte funktionsnedsättning i hatbrottslagen. Det innebär att även om den som exempelvis skadar en ledarhundsförare kan bli dömd för misshandel så räknas brottet inte som hatbrott, vilket gör att det saknas statistik över hur ofta det förekommer.

Sju procent, närmare bestämt 20 personer i undersökningen, har någon gång blivit nekade jobb, bostad eller utbildningsplats med hänvisning till att de använder ledar- eller assistanshund.

– När man pratar om utestängning av ledarhundsförare upplever jag att det ofta är just kaféer och restauranger som man fokuserar på. Det är viktiga saker, men att inte få ett jobb eller inte få gå en viss utbildning påverkar hela ens liv. Jag tror vi behöver prata mer om det, säger Finn.

37 % av alla ledarhundsförare (99 stycken) avstår från aktiviteter för att de tror att de inte är välkomna med ledarhund.

50 % av alla ledarhundsförare (135 stycken) har stoppats från att komma in på ett ställe för att de har ledarhund.

51 % av alla ledarhundsförare (176 stycken) har uppmanats att lämna sin ledarhund någonstans där de själva inte kommer att vara.

40 % av alla ledarhundsförare (106 stycken) har lämnat sin ledarhund hemma för att inte riskera dåligt bemötande.

7 % av alla ledarhundsförare (20 stycken) har gått miste om bostad, arbete eller plats på en utbildning för att de har ledarhund.

50 % av alla ledarhundsförare (133 stycken) har förmått ett ställe som först tänkt utestänga dem att ändra sig.

24 % av alla ledarhundsförare (35 stycken) har varit med om att någon sagt, skrivit eller gjort något hatiskt, hotfullt eller våldsamt mot dem.