Lagar och rättigheter
Det finns både konventioner och lagar som reglerar vad synskadade har rätt till. Utkrävbarheten av en rättighet är avgörande för hur effektiva de är.
Vilka rättigheter och skyldigheter man har regleras i lag. Lagarna stiftas i riksdagen. Ofta är lagens förarbeten styrande för hur de ska tolkas och för hur myndigheter och domstol ska tillämpa lagen. Utkrävbarhet av en lag beror också på hur den är utformad och om det du har rätt till går att få prövat i domstol.
Utöver lag finns konventioner. De konventioner som Sverige ratificerat och åtagit sig att följa binder staten genom regering. Det är dem som ska säkerställa att de efterlevs. Bl.a. genom att initiera lagändringar, budgetuppdrag och regleringsbrev. De flesta konventioner som ratificeras ger inte enskilda nya rättigheter däremot kan de utvidga svensk rätt om det råder normkonflikt. Europakonventionen utgör undantag då den har särställning i svensk rätt genom lagändring i regeringsformen.
Många synskadade har erfarit att lagen urholkats och att rättighetsskyddet på en rad områden blivit sämre. I och med det också statens förmåga att påstå att de lever upp till sina åtaganden som de godtagit när de signerat och ratificerat bl.a. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det har också konstaterats i flera rapporter på sistone. Lagarna är densamma men dess utkrävbarhet och skyddet för synskadade har försämrats.