Jag blev synskadad för många år sedan, när jag fick en tumör i hjärnan. Jag jobbade då som verkstadsmekaniker på ett mindre företag. De kunde inte erbjuda mig något fortsatt arbete där. Jag förlorade också mitt körkort.

Jag opererade min hjärntumör några år senare, och i dag är jag bara tacksam för att jag lever. Som seende visste jag ingenting om synskadade. Jag hade svårt att sätta mig in i deras livssituation. Jag har fått bra rehabilitering, och genom SRF fick jag träffa andra synskadade. Jag har lärt mig mycket av dem. Ombudsmannen på SRF är en jätteviktig kontaktperson för mig.

Jag är sjukskriven nu och har fått meddelande om att jag ska omprövas av Försäkringskassan. Känner oro inför detta, då jag inte orkar så mycket. Jag har även blivit ljudkänslig. Kanske kan jag jobba halvtid så småningom. Jag har ett stort fotbollsintresse. Detta gjorde mig motiverad att kämpa mig igenom boken om Zlatan med mina små synrester.

Ett mål jag har nu är att klara mer av hemsysslorna. Att dela ansvaret med min fru. Det är viktigt att få lite struktur i sin vardag. Varje kväll frågar jag mig själv vad jag ska göra i morgon. Jag försöker vara optimistisk, inte tänka på vad jag har förlorat utan på vad jag kan hitta i framtiden.