Påverka Stockholm
Nyhetsbrev från SRF Stockholms stad

Nr 4:2024                                                     2024-11-21

Innehåll:

Framåtblickande höstmöte
SRF har haft kongress
Temaeftermiddag om hemtjänst
Möjlig öppning för friare ledsagning
Funktionshinderråden möttes i Gotlandssalen
Hur tillgängliga är stadens träffpunkter för äldre?
Är stadens riktlinjer bara symbolpolitik?
Nu kommer vintern
Kontaktuppgifter

Framåtblickande höstmöte

Lördagen den 9 november genomfördes SRF Stockholms stads höstmöte. Nästa års verksamhet och finansiering är det som höstmötet fokuserar på. Medlemmarna diskuterade först förslaget till verksamhetsplan och budget i tre utskott. Därefter återsamlades man för att fatta beslut. På det intressepolitiska området prioriteras ledsagning, hemtjänst och gatumiljö under 2025.

När det gäller ledsagning ska vi bland annat arbeta för fritt antal ledsagartimmar utan begränsningar i hur ledsagningen får användas. Vi vill att ett försök med fri ledsagning ska genomföras, för att kommunen ska kunna utvärdera om det verkligen skulle leda till nämnvärt ökade kostnader. I Stockholm ska ledsagningen fortsätta att vara avgiftsfri, och vi ska arbeta för att avgiftsfri ledsagning införs även i Ekerö.

Hemtjänsten är en nödvändig service för många av våra medlemmar. Viktigt är bland annat att personalen har språkkunskaper som gör att de kan assistera brukaren på lämpligt sätt. De behöver kunskaper om vad det innebär att ha en synskada, och beviljad tid måste vara tillräcklig för att en god service ska kunna erbjudas. Kontinuitet och trygghet ska garanteras synskadade.

I Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning fastställs det att vi ska kunna förflytta oss, vistas i, och använda stadens alla miljöer som andra, och hinder ska åtgärdas så att miljön blir tillgänglig och användbar för alla oavsett funktionsförmåga. När ombyggnationer görs, så ska vi själva kunna passera utan att riskera liv och lem. Cykel- och gångbanor ska vara avskilda med visuella och taktila markeringar, i första hand kanter. Sommargågator och liknande ska vara tillgängliga, och färdtjänst måste kunna ta sig fram till adresserna. Ljudsignalerna vid övergångsställen måste höras tydligt. Vi är emot diagonala övergångsställen i korsningar. Vi ska verka för att få delta i framtagande av upphandlingsvillkoren gällande snöröjning. Gångbanor och övergångsställen måste snöröjas med högsta prioritet, och Även busshållplatser ska snöröjas.

Förutom de tre prioriterade intressepolitiska områdena finns följande skrivningar i verksamhetsplanen:

- Föreningen ska bidra till ökad digital kunskap för våra medlemmar via workshops.

- Vi arbetar för att Stockholms stad och Ekerö kommun inför digitala lösningar som är tillgängliga med hjälp av de vanligaste anpassningsprogrammen på datorer och smarta telefoner.

- Det ska finnas alternativa kontaktvägar och information för de som inte är digitala eller delvis digitala.

- Vi fortsätter arbeta för en tätare utgivning av taltidningen På tal om Stockholm, som bygger på en syntolkningsjournalistik som inte finns i andra media.

- Vi vill stärka våra kontakter med syn- och hörselinströktörerna och informera medlemmarna om deras funktion.

- Vi arbetar för att en tjänst som syn- och hörselinstruktör inrättas i Ekerö kommun.

- Tillgängligheten måste förbättras för synskadade vid motionsanläggningar.

- Stadens seniorverksamhet ska vara tillgänglig.

Dessutom ska vi ha en ständig omvärldsbevakning för att snabbt kunna agera när någonting som rör våra grupper händer i vår omgivning.

Höstmötet ställde sig också bakom tre skrivelser, vilka återges mot slutet av detta nyhetsbrev.

SRF har haft kongress

Kongressen är Synskadades Riksförbunds högsta beslutande organ . Ordinarie kongress hålls vart tredje år. Den 17-20 oktober 2024 samlades 85 valda ombud för distrikt och branschföreningar, förbundsstyrelsen, andra funktionärer, personal och gäster på Radisson Blu Scandinavia i Göteborg. Kongressen tog del av rapporter, behandlade stadgar, intressepolitiskt program, verksamhetsinriktning för de kommande åren, ekonomiska frågor, jämställhets- och likabehandlingsarbete och ett stort antal motioner. Dessutom valdes styrelse, revisorer och balberedning för riksförbundet.

Verksamhetsinriktningen som antogs har titeln "I synskadades tjänst när samhället förändras". Den består av två delar: Dels en framtidsbild, som beskriver hur SRF vill utveckla sitt arbete fram till 2035, och dels prioriteringar för den kommande kongressperioden. Rehabilitering, arbete och försörjning, färdtjänst, ledsagning och digital inkludering ska prioriteras inom intressepolitiken. Tack vare en bifallen motion kommer en riksomfattande färdtjänstkampanj att ske under kongressperioden. På det organisatoriska området betonas att SRF finns till för medlemmarna och ska utgå ifrån deras behov. Nya arbetsformer och sätt att organisera oss kan komma att provas. En organisationsöversyn genomförs under kongressperioden. Vidare ska SRF satsa på att öka medlemsantalet samt att utbilda förtroendevalda och personal kring påverkansarbete och opinionsbildning.

Till förbundsstyrelsen väljs en ordförande, en första vice ordförande, en andra vice ordförande samt tio ledamöter. Till ordförandeposten fanns bara en kandidat, men till övriga val var konkurrensen hård. Efter omröstningarna fick förbundsstyrelsen totalt fem nya ledamöter.

SRF:s nya förbundsstyrelse har följande sammansättning:

Förbundsordförande Niklas Mattsson, Kungsbacka
1:a vice förbundsordförande Gunilla Thomsson, Stockholm
2:a vice förbundsordförande Tiina Nummi Södergren, Huddinge
Dan Andersson, Kristinehamn
Linus Forsberg, Växjö
Erika Hudson, Stockholm
Per Karlström, Sollentuna
Neven Milivojevic, Solna
Sam Motazedi, Stockholm
Jenny Näslund, Umeå
Christoffer Telin, Sundsvall
Maria Thorstensson, Kristianstad
Peter Tjernberg, Sundsvall

För första gången på länge så antog kongressen ett fylligt intressepolitiskt program. Här kan anställda och förtroendevalda få vägledning i ett stort antal intressepolitiska frågor.

Kongressen behandlade 115 inkomna motioner. En av dessa handlade om att kartlägga synsvagas behov. Sedan några år tillbaka har SRF-medlemmar bildat och drivit ett nätverk för synsvaga. I motionen föreslogs att SRF ska undersöka vilka frågor som är viktiga för gruppen synsvaga. Denna motion bifölls.

Tre öppna brev antogs vid kongressen. Ett av dessa riktade sig till Sveriges statsminister Ulf Kristersson och hade rubriken "Ta initiativ till en kraftfull frihetsreform för synskadade". I brevet föreslogs åtgärder inom färdtjänst, ledsagning, rehabilitering, tillgängliga digitala tjänster samt ett stärkt myndighetsansvar. Till riksdagspartiernas ledare sändes ett öppet brev med rubriken "Låt punktskriften leva". Slutligen skickades ett öppet brev till arbetsmarknadsminister Mats Persson med rubriken "Slopa krånglet kring arbetshjälpmedel och öka jobbchanserna för synskadade".

Temaeftermiddag om hemtjänst

Som uppstart på SRF Stockholms stads prioriterade arbete med hemtjänstfrågorna så ordnades en temaeftermiddag den 18 november. Ett 20-tal personer samlades i Gotlandssalen. Medverkade gjorde stadens äldreombudsman Margareta Ericson. Hon inledde med att berätta om sin roll, och sedan fokuserade vi på hemtjänstfrågorna. Bland annat kan noteras att hemtjänstpersonalen inte har någon särskild utbildning vad gäller synskadade.

Det framkom att det är bra med de digitala nycklarna, så att man inte själv behöver släppa in främlingar. Detta ger en ökad trygghet. Vidare framfördes att det är Viktigt att personalen presenterar sig när de kommer. Ett problem är att personalen flyttar på saker som man som synskadad sedan inte hittar. Bristande språkkunskaper kan också skapa problem.

Bland de frågor som vi tar med oss i det fortsatta arbetet är att hemtjänstpersonal borde prövas mot belastningsregistret innan de anställs, och att synkompetens borde ingå som krav i upphandlingen av utförare. Hemtjänst kommer att vara ett prioriterat intressepolitiskt område för SRF Stockholms stad under 2025.

Möjlig öppning för friare ledsagning

I Stockholms stads budget för år 2025 finns pengar avsatta för icke biståndsbedömd ledsagning. Detta kan vara en öppning för en friare ledsagning. Frågan ska utredas. I en kommentar säger socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) att icke biståndsbedömd ledsagning bör ske med kommunala utförare för att undvika att privata entreprenörer skulle försöka utnyttja ett sådant system.

Samtidigt är nu en motion i stadens fullmäktige ute på remiss. Motionen, som är inlämnad av Emelie Wassermann, Sverigedemokraterna, föreslår att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att utreda ett försök med fri ledsagning.

Både budgeten och motionen ligger i linje med ett uttalande som SRF Stockholms stad antog vid årsmötet 2024. Det ska bli intressant att följa hur denna fråga utvecklas.

Funktionshinderråden möttes i Gotlandssalen

Måndagskvällen den 11 november samlades funktionshinderråden i SRF Stockholms stads lokal, Gotlandssalen. Det var stadens funktionshindersombudsman Astrid Thornberg som höll i mötet.

Huvuddelen av kvällen ägnades åt en genomgång av funktionshindervinklingar på kommunens budget för 2025. Efter en presentation så gavs möjlighet att ställa frågor. Vi kan konstatera att funktionshinderföreningarna inte får något ökat anslag 2025, trots de ökade kostnader som drabbat oss. Däremot ökar anslaget till ledsagning.

Stadens process för verksamhetsplanering gicks igenom. Med utgångspunkt från budgeten ska nämnder och styrelser ta fram egna handlingsplaner för hur budgetens ambitioner ska verkställas. Här kan funktionshinderråden vara aktiva.

För två år sedan beslutade kommunen om nya former för funktionshinderråden. Under 2025 ska dessa former utvärderas. Kommunen har utpekat en tjänsteman att hålla i detta.

Funktionsrätts Arvsfondsprojekt "Våra röster ska höras" fick också tid i programmet. Projektet går nu in i en fas där man ska se hur AI (artificiell intelligens) kan användas i det intressepolitiska arbetet.

Hur tillgängliga är stadens träffpunkter för äldre?

Stadsdelsförvaltningarna ordnar träffpunkter för äldre, vilket i sig är mycket positivt. Men finns tillgång till ledsagare och annan personlig service så att vi som är synskadade kan delta i dessa träffar? Om alla ska vara välkomna krävs att även synskadade är inkluderade. Detta är en fråga som kommit upp under diskussioner med våra medlemmar, och frågan togs upp i en skrivelse som SRF Stockholms stads höstmöte sände till stadsdelsnämnderna.

I skrivelsen står det bland annat:

"Vi vill gärna ta del i dessa träffar. Men då måste vi veta att vi får den extra hjälp som vi behöver på grund av vår synskada. Vi kräver att det tydliggörs att stadsdelsförvaltningen erbjuder det extra stöd som behövs för att synskadade ska kunna delta i äldreträffarna".

Detta är en fråga som bör redas ut genom att ställa frågor i stadsdelsnämndernas funktionshinderråd.

Är stadens riktlinjer bara symbolpolitik? 

En skrivelse med ovanstående rubrik sändes från SRF Stockholms stads höstmöte. Bakgrunden är att fullmäktiges riktlinjer för ledsagning inte tillämpas i alla biståndsbeslut. Skrivelsen är ställd till kommunstyrelsen och de politiska partierna i fullmäktige. Skrivelsen lyder:

"Vilket ansvar tar våra folkvalda politiker för de beslut de fattar i fullmäktige och nämndstyrelser. En stor delegationsiver verkar råda i staden, där ansvar för intensioner och verkställigheten av politiska beslut överlåts till förvaltningschefer och tjänstemän.

Vi lyfter här fram som exempel, de riktlinjer för handläggning av LSS och SoL, som nyligen reviderats och antagits av kommunfullmäktige.

I riktlinjerna finns mycket bra skrivningar, om hur medborgarnas behov av stöd, vid till exempel en synnedsättning, ska bedömas. För oss med stort behov av ledsagning, sägs bland annat:

* Oberoende av om beslutet fattas enligt LSS eller SoL, ska utgångspunkten vara ”goda levnadsvillkor,

* Även om behov av hemtjänst föreligger, Ska personen som har behov av ledsagning, erbjudas detta som enskild kostnadsfri åtgärd,

* Vid en påtaglig och långvarig funktionsnedsättning, bör beslut om ledsagning kunna göras för flera år, utan årlig omprövning,

* Personer som uppnår pensionsålder, kan ha större behov av ledsagning för att kunna leva ett aktivt liv,

I riktlinjerna framgår, liksom i Förvaltningslagen, att en förändring av ett pågående beslut ska motiveras. Personen ska veta vilka behov som beslutet avser.

I de formulerade beslut som stadsdelsförvaltningarna nu förser oss med, saknas i princip alltid dessa antagna riktlinjer. Överklagar man, hamnar ärendet i förvaltningsrätten, utan att först prövas av stadsdelsnämndens politiker.

Vi ser flera demokratiska problem med denna ordning:

* Politiska beslut verkställs inte av tjänstemännen,

* Våra möjligheter att överklaga beslut som strider mot fullmäktiges riktlinjer sätts ur spel då våra överklagningar inte passerar en politisk nämnd, utan går direkt från förvaltningen till domstolen. Domstolarna prövar endast besluten mot lagstiftningen och tar ingen hänsyn till fullmäktiges riktlinjer.

* Förvaltningarna följer inte Förvaltningslagens skrivningar om hur beslut som rör enskild persons levnadsvillkor ska formuleras och motiveras.

Sammanfattningsvis, ifrågasätter vi politikernas kapitulation och brist på ansvarstagande för antagna riktlinjer. Delegationsordningen kan inte få sätta politiska intentioner ur spel. För det är väl inte bara symbolpolitik som fullmäktige och nämnder ägnar sig åt?

Nu kommer vintern

Med anledning av dåliga erfarenheter från de gångna åren ställde sig SRF Stockholms stads höstmöte bakom en skrivelse med rubriken "Synskadades trafiksäkerhet är lika viktig som vintercyklisters".

Skrivelsen, som är ställd till trafiknämnden, har följande lydelse:

"År efter år har utlovats att nästa vinter ska snöröjningen fungera för gångtrafikanter. Och år efter år konstaterar vi att så blev det inte.

I revideringen av stadens framkomlighetsstrategi, 2022, framhölls att gångtrafikanters trafiksituation skulle prioriteras. Gångtrafikanter med synnedsättning eller som är helt blinda har en mycket utsatt situation i trafiken. Särskild hänsyn till synskadades framkomlighet måste tas vid all trafikplanering, inte minst vid snöröjning.

En snabb och effektiv snöröjning och halkbekämpning på trottoarer och gångvägar, övergångsställen och i utomhustrappor är en viktig framkomlighetsfråga och olycksfallsminimering.

Hur är det möjligt att cykelbanor hålls snöfria, medan trottoarer, gångvägar, övergångsställen samt busshållplatser lämnas oplogade flera dygn? Ja, upp till en vecka! Är tanken att personer med synnedsättning och äldre ska hålla sig hemma vintertid?

Är det en okunskapsfråga hos ansvariga politiker och tjänstemän eller handlar det om upphandlingsavtal som inte ställer tydliga och nödvändiga krav?

Vi anser det rimligt att synskadade ska kunna ta sig fram på gångytor med våra vita käppar på lika rensopade ytor som cykelbanorna.

Vi anser det rimligt, att vi med våra vita käppar ska kunna hitta övergångsställen och ta oss fram till knappen för ljudsignalen, utan höga snövallar.

Vi anser det rimligt, att kunna stiga av bussen utan att hamna på en isvall.

Tyvärr saknar vi den insikten idag hos ansvariga politiker och tjänstemän.

Vi kräver därför:

Att få medverka vid framtagande av upphandlingsvillkoren för kommande snöröjning."

Vi avvaktar nu svar från trafiknämnden.

Kontaktuppgifter

Detta nyhetsbrev ges ut av SRF (Synskadades Riksförbund) Stockholms stad som har verksamhetsområdet Stockholm och Ekerö. Redaktör är Håkan Thomsson.

Vill du nå redaktören, eller inte längre prenumerera på nyhetsbrevet, så skicka ett mejl till

hakan.thomsson@srfstockholm.se
eller ring 08-452 22 07.