Påverka Stockholm

Nyhetsbrev från SRF Stockholms stad

Nr 3:2024     2024-10-15

Innehåll:
Vita käppens dag
Insiktsutbildning med socialborgarrådet
MFD firade tioårsjubileum
Träff för rådsrepresentanterna
Nya i funktionshinderråden
Möte med Lars Strömgren
På tal om Stockholm
Kontaktuppgifter

Vita käppens dag
Den 15 oktober varje år firas den vita käppens dag runt om i världen. Vit käpp är ett mycket viktigt hjälpmedel för gravt synskadade och blinda. Den vita käppen används för att orientera sig i olika miljöer. Det kan handla om att följa kanter, upptäcka hinder, hitta stolpen vid ett övergångsställe eller att ta reda på var en trappa börjar och slutar. En annan väsentlig funktion för den Vita käppen är att den visar att man är synskadad, vilket är mycket viktigt i trafiken. Vit käpp innebär att andra behöver visa hänsyn.

Under första världskriget började soldater i Frankrike, som blivit synskadade i kriget, använda vita käppar. Detta spred sig till England och Amerika. I 1930-talets USA fick blinda personer med vit käpp företräde i trafiken. På 1930-talet introducerades den vita käppen även i Sverige. År 1944 uppfann den amerikanske blindskoleläraren Richard Hoover den moderna käpptekniken. Den består av pendelrörelser med en lång vit käpp. År 1953 introducerades denna teknik i Sverige tack vare gymnastikdirektören Anta Ryman. Hon hade året innan på eget initiativ genomgått utbildning i USA. Anta Ryman är den svenska käppteknikens portalgestalt och genom hennes insatser kom Sverige att bli något av ett föregångsland i Europa. Hon arbetade länge på Tomteboda i Solna som var en specialskola för synskadade som startades 1888 och var skola fram till år 1986.

Det finns två typer av käppar. Teknikkäppen är längre och används främst som orienteringshjälpmedel och skydd mot hinder. För personer med synrester är markeringskäppen ett alternativ. Den är kortare och kan användas för viss orientering, men har som huvudsyfte att visa omgivningen att man ser dåligt. Vita käppar finns i olika modeller och i olika material. Den är idag den främsta symbolen för synskadade runt om i världen.

Idag, den 15 oktober, bjöd SRF Stockholms stad in till en information om den vita käppen. Vi träffade Arvid Vikman Rindevall (S), som är ordförande i kommunstyrelsens funktionshinderråd och också ordförande i arbetsmarknadsnämnden i Stockholm. Vi berättade om käppens funktion och historia, och han fick också prova att gå med vit käpp och fingerad optik. Vi förde också en diskussion om framkomlighet på gatorna, problemet med nedhängande föremål och vikten av att uteserveringar är ordentligt avgränsade. Vi kom också in på att rehabiliteringen för synskadade borde bli mera omfattande. En bra och givande aktivitet på den vita käppens dag!

Insiktsutbildning för socialborgarrådet
På förmiddagen måndagen den 16 september ordnade DHR Stockholm och SRF Stockholms stad en insiktsutbildning och efterföljande diskussion med socialborgarrådet Alexander Ojanne (S). Från kommunen deltog även Philip Stewén, borgarrådssekreterare, och Johan Ekegren, pressekreterare.

Alexander Ojanne fick först prova att köra rullstol och sedan att gå med vit käpp med fingerad optik. Han fick med den vita käppen följa en husvägg där det plötsligt dyker upp en uteservering. Han fick också testa att korsa en gata vid ett ljus- och ljudreglerat övergångsställe samt att gå upp och ner för en trappa.

Efteråt hade vi en diskussion som handlade om tillgänglighetsfrågor och behovet av ledsagning. Här lyfte vi bland annat problematiken att kommunens riktlinjer om ledsagning riskerar att sättas ur spel när beslut överklagas. Det är tjänstemännen på stadsdelsförvaltningarna som fattar beslut om att tilldela ledsagning och antalet timmar. Detta beslut fattas på delegation från stadsdelsnämnden (alltså politikerna). Och om man överklagar hamnar ärendet direkt i förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten har att ta ställning till om beslutet är lagligt, det vill säga uppfyller kraven enligt socialtjänstlagen (SoL). Problemet är att Stockholms kommunfullmäktige fattat beslut om riktlinjer som är generösare än SoL. Om överklagandet istället först prövades av stadsdelsnämnden skulle de kunna bedöma om beslutet uppfyller riktlinjernas krav. Med nuvarande ordning riskerar riktlinjerna att sättas ur spel.

Ojanne och Stewén sa att de inte tänkt på saken på det sättet tidigare. Även om de inte utlovade någon förändring så har vi åtminstone väckt frågan.

MFD firade tioårsjubileum
År 2014 inrättades Myndigheten för delaktighet (MfD). Det var en sammanslagning av Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och Hjälpmedelsinstitutet (HI), även om HI:s mera operativa delar inte följde med vid sammanslagningen.

Undertecknad (Håkan Thomsson) deltog vid MFD:s 10-årsjubileum den 26 september. Evenemanget genomfördes i MFD:s lokaler på Rosterigränd 12 i Liljeholmen, dit man flyttade i januari i år.

Generaldirektören Malin Ekman Aldén inledde med en bakgrund till MFD:s bildande och en tillbakablick på de gångna tio åren. Sedan kunde man gå runt och få fördjupande information på ett antal områden. Parallellt bjöds kaffe och tårtbuffé. Sedan talade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), och det gavs möjlighet att ställa frågor. Det hela avslutades med en guidad rundvandring i myndighetens relativt nya lokaler där de visade på olika sätt att maximera tillgängligheten.

Jag fick möjlighet att ställa en fråga till socialtjänstministern. Jag gav då en kort bakgrund där jag pekade på att synskadades situation blir allt mer utsatt: Försämrad rehabilitering och digitalt utanförskap, att det blivit vanligare att synskadade nekas färdtjänst samt att ledsagningen dragits ner då LSS för de flesta inte går att få och att SoL-ledsagningen är ojämn över landet och eventuellt hotas ännu mera av den kommande nya socialtjänstlagen. Min fråga till ministern var om regeringen gjort något efter riksdagens tillkännagivande den 12 juni om att regeringen uppmanas utreda avgiftsfri ledsagning för synskadade. Ministern svarade att regeringen inte tagit något sådant initiativ efter tillkännagivandet.

Efteråt sökte dock ministern upp mig, och vi hade en bra diskussion om synskadades livssituation och de ökade svårigheter vi möter. Hon uttryckte att detta var en helhetsbild som hon inte haft klar för sig. Bland annat har ju vissa regioner börjat hävda att utbildning på smarta telefoner inte ingår i hälso- och sjukvårdslagen som styr deras rehabuppdrag. Hur som helst hade ministern och jag en bra diskussion. Jag hoppas att den gav ett bestående intryck.

Träff för rådsrepresentanterna
Lördagen den 31 augusti bjöds SRF-representanterna i funktionshinderråden in till en träff. Här gick vi igenom hur arbetet fungerar i de olika råden. Generellt kan sägas att tillgång till handlingar och dylikt fungerar väl. Däremot har råden ganska olika arbetssätt.

En sak som uppmärksammades var att rådet för Enskede-Årsta-Vantör-Farsta-Skarpnäck har ett märkligt sätt att fungera. Rådet omfattar tre stadsdelar, och här tar man årsvis en stadsdel i taget. På så sätt kan man säga att varje stadsdel bara har ett funktionshinderråd vart tredje år. Detta är inte meningen, och frågan bör lyftas i utvärderingen av råden som ska ske under 2025.

Vidare diskuterades hur SRF:s arbete i råden kan tydliggöras. Bland annat ombeds ledamöterna lämna små rapporter efter varje sammanträde till SRF Stockholms stads ombudsman. Dessa ska visa vad under sammanträdet som konkret rörde synskadade.

Tyvärr var inte uppslutningen under dagen så god. Därför beslöts att prova att genomföra en liknande träff under en vardagskväll nästa gång.

Den 11 november bjuder kommunen in till en informationsträff för samtliga Stockholms rådsrepresentanter. Här kommer stadens budget för 2025 gås igenom ur ett funktionshinderperspektiv, och formerna för utvärderingen av rådens arbete ska diskuteras.

Nya i funktionshinderråden
Rakel Eriksson har bett att få lämna utbildningsnämndens funktionshinderråd och Sara Shamloo Ekblad har bett att få lämna kulturnämndens funktionshinderråd.

Styrelsen för SRF Stockholms stad har därför nominerat Pia Stenberg till kulturnämndens råd och Carola Gioti till utbildningsnämndens råd. Nu återstår bara ett formellt beslut från kommunen innan Pia och Carola tar plats i råden.

Möte med Lars Strömgren
SRF Stockholms stad träffade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) torsdagen den 10 oktober. Träffen ägde rum på Stadshuset. Vi fokuserade på övergångsställen och annan gatumiljö, framkomligheten för färdtjänsten samt snöröjning.

Att vår stad är väl försedd med ljus- och ljudreglerade övergångsställen är positivt. Ett problem är dock att ljudnivån på signalerna inte är tillräckligt hög. Detta gäller vid många av våra mest trafikerade gator. Det gäller också på kvällar och nätter. Ljudsignalerna ska vara anpassade efter bullret i omgivningen, men ticksignalerna är generellt för lågt ställda. Ett annat problem är att övergångsställena inte alltid gäller cykelbanorna. Att behöva korsa en cykelbana för att komma fram till signalstolpen skapar stor risk att bli påkörd av en cykel. Strömgren lyssnade och tog med sig våra synpunkter.

Uteserveringar är ett trevligt inslag i gatumiljön, men ibland tar de alltför mycket plats så att gående har svårt att passera. Dessutom är inte alla uteserveringar omgärdade av lämpliga staket som går att känna med den vita käppen. På en fråga om vi föredrar att serveringarna är på trottoaren eller gatan vid gågator svarade vi att vi föredrar att serveringarna är på gatan. Detta framförallt på grund av att vi behöver kunna följa husväggen för att hitta dörrar.

Vi är självklart inte motståndare till att vår stad blir miljövänligare. Ambitionerna att skapa allt fler bilfria gator och zoner, skapar dock stora problem för oss som måste kunna åka fram till alla adresser med färdtjänst. För oss är det inget alternativ att promenera en bit för att komma dit vi ska. Vi menade att skyltar borde sättas upp vid dessa gator om att färdtjänstbilar har rätt att köra där. Strömgren hävdade att färdtjänst får köra i dessa områden. Det verkar dock inte färdtjänstchaufförerna ha reda på. Om Strömgren har rätt så behövs tydlig information från trafikkontoret till regionens färdtjänstförvaltning om detta.

Vintersäsongen närmar sig. Snökaos och dålig snöröjning och halkbekämpning leder till fallolyckor och att vi som synskadade inte tar oss fram med våra vita käppar. Vi krävde att stadens trottoarer hålls snö- och isfria, som ofta är fallet med cykelbanorna. Lars Strömgren svarade att gångbanor har högsta prioritet, men att det tar tid att röja bort snön. Han uttryckte dock förståelse för våra problem. Särskilt angeläget är att övergångsställen hålls snöfria, och att snövallar i gatan tas bort vid övergångsställena.

Sammanfattningsvis hade vi ett bra möte med trafikborgarrådet Lars Strömgren. Nu hoppas vi att staden går från ord till handling.

På tal om Stockholm
På tal om Stockholm är kommunens taltidning. Den är en mycket viktig informationskanal för oss synskadade. Den ges ut på daisyskiva och finns också att läsa på nätet. Taltidningen har gjorts på entreprenad av Iris Media AB, men nyligen gjordes en ny upphandling.

Tre anbud kom in. I upphandlingen ingick att lämna två ljudinslag, och SRF Stockholms stad fick, genom två representanter, vara med och utvärdera dessa. Det skedde den 5 september. Vi ser mycket positivt på att kommunen gav oss möjlighet att lämna synpunkter på ljudinslagen.

Nu är anbuden genomgångna av kommunen. Det resulterade i att Iris Media fortsätter som leverantör av På tal om Stockholm även den kommande avtalsperioden.

Kontaktuppgifter
Detta nyhetsbrev ges ut av SRF (Synskadades Riksförbund) Stockholms stad som har verksamhetsområdet Stockholm och Ekerö. Redaktör är Håkan Thomsson.

Vill du nå redaktören, eller inte längre prenumerera på nyhetsbrevet, så skicka ett mejl till
hakan.thomsson@srfstockholm.se
eller ring 08-452 22 07.