Påverka Stockholm

Nyhetsbrev från SRF Stockholms stad

Nr 1:2025                                                  2025-06-30

Innehåll:
Tillgänglighetsdirektivet i kraft
Remissvar gällande Stockholms gångvägnät
Tillämpningsanvisningar för SoL och LSS
Skrivelse från årsmötet
Möte med våra FHR-representanter
Ny socialtjänstlag
Redaktörens sommarsemester
Kontaktuppgifter

Tillgänglighetsdirektivet i kraft

Den 28 juni 2025 trädde EU:s tillgänglighetsdirektiv i kraft som lag i samtliga EU-länder. För att förbereda oss på detta så bjöd vår intressepolitiska grupp in Henrik Götesson, som arbetar med digital tillgänglighet på Synskadades Riksförbund. Han gästade oss den 25 februari, och berättade om webbtillgänglighet och vad tillgänglighetsdirektivet kan tillföra.

Henrik Götesson började med att klargöra att målet med riksförbundets intressepolitiska arbete inom det digitala området är att alla ska kunna använda digitala tjänster. Han redogjorde sedan för hur EU-direktiv fungerar. Det är regler som ska implementeras i alla medlemsstaters lagstiftning senast ett visst datum. Direktiven beslutas gemensamt av EU-kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

Webbtillgänglighetsdirektivet gäller i alla EU-länder. Det föreskriver en standard som bygger på WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) som är en världsstandard för tillgänglighet på internet, men direktivet anger en EU-standard som går något längre. I Sverige hanteras direktivet i den så kallade DOS-lagen som gäller för offentlig verksamhet, och föreskriver att hemsidor och appar ska vara tillgängliga. Digg (Myndigheten för digital förvaltning) är tillsynsmyndighet för webbtillgänglighetslagstiftningen och kan utfärda vitesförelägganden.

Den så kallade tillgänglighetslagen, som  bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv, där även digital tillgänglighet ingår, trädde alltså nyss i kraft. Direktivet är ett så kallat minimiharmoniseringsdirektiv. Det innebär att EU slår fast vad som ska gälla på den inre marknaden, och att regleringen ska vara lika i alla länder. Tillgänglighetsdirektivet gäller för företag med fler än tio anställda. Direktivet reglerar såväl tjänster som produkter inom de områden som direktivet omfattar. Här kommer flera myndigheter att vara tillsynsmyndighet, beroende på vad det gäller. PTS (Post- och telestyrelsen) får här en tung roll. För såväl webbtillgänglighetsdirektivet som tillgänglighetsdirektivet kan enskilda anmäla brott mot tillgänglighetslagstiftningen till berörd tillsynsmyndighet. Tillgänglighetsdirektivet gäller för nya produkter och alltså från den 28 juni 2025. Produkter som tagits i bruk före det datumet påverkas inte av den nya lagstiftningen.

Betalsystem, och framförallt betalkortsterminaler, diskuterades. Det har blivit allt vanligare med betalkortsterminaler som inte har knappar utan bygger på pekskärm. Detta gör det svårt att betala för många synskadade. Henrik Götesson framhåller betalning via mobiltelefon eller smart klocka som alternativa möjligheter. Han säger att betalkortsterminalerna ska vara tillgängliga enligt tillgänglighetsdirektivet, men frågan är hur, de kommer att göras tillgängliga.

European Blind Union arbetar för att påverka tillverkare av betalkortsterminaler, så att dessa ska vara tillgängliga. Noteras kan att hushållsmaskiner, såsom exempelvis spisar, diskmaskiner och tvättmaskiner, tyvärr inte omfattas av tillgänglighetsdirektivet. 

Remissvar gällande Stockholms gångvägnät

Den 16 december 2024 inlämnade SRF Stockholms stad ett remissvar angående Stockholms prioriterade gångvägnät. Remissen handlade om strategifrågor, och vi ville spela in några synskadeaspekter inom området.

I remissvaret underströk vi att all planering ska utgå ifrån stadens program för tillgänglighet och delaktighet som antogs av kommunfullmäktige i februari 2024. Vidare framhöll vi att det är viktigt att inte blanda olika trafikslag. Det innebär att gångbanor och cykelbanor måste vara åtskilda med en kännbar markering, i första hand en kant.

Vi betonade att så kallade gångpassager, där flera trafikslag samsas på samma yta, ska undvikas. Vi förordar alltid traditionella övergångsställen, vilka i första hand bör vara ljus- och ljudreglerade.

Slutligen uttryckte vi att snöröjning och halkbekämpning av trottoarer, gångvägar och övergångsställen måste vara effektiv och ha högsta prioritet. Uteserveringar, skyltar och dylikt måste kunna passeras utan svårigheter. Uteserveringar ska omgärdas av staket som är lätt att följa med vår vita käpp. Nedhängande föremål måste ha en marginal till marken på minst 2,40 meter för att hindra att man som synskadad skadar sig eller upplever obehag. Att dessa saker efterlevs måste kontrolleras av kommunen, och kommunen måste i förekommande fall omgående vidta åtgärder för att undanröja hindren. Tydlig skyltning är viktig, men för dem av oss som inte kan se skyltarna måste miljön i övrigt utformas så att den är lättorienterad för en person som är synskadad. Synskadade använder så kallade naturliga ledstråk, det vill säga husväggar, staket eller kanter som går att följa med hjälp av vår vita käpp. Ska öppna ytor korsas krävs konstgjorda ledstråk i form av tydliga, taktila plattor. Vi påpekade också att god belysning och kontrasterande färger är av stor betydelse för den som har synrester.

Tillämpningsanvisningar för SoL och LSS 

Vid ett referensgruppsmöte med socialförvaltningen den 13 mars fick vi veta att det tagits fram tillämpningsanvisningar för Stockholms stads riktlinjer gällande SoL och LSS.

 Gällande ledsagning framgår följande av tillämpningsanvisningarna:

• Stödets kvalitet och omfattning ska leda till att den enskildes behov uppfylls.
• Varje stadsdelsnämnd beslutar om sin delegationsordning (från SRF Stockholms stad har vi föreslagit att tjänstemannabeslut ska prövas av politikerna i nämnden innan en överklagan lämnas till förvaltningsrätten, men detta beaktas alltså inte i tillämpningsanvisningarna).
• Hembesök, vid biståndsprövning, ska endast göras i undantagsfall.
• Det finns ingen skyldighet att kommunicera beslutet under utredningstiden.
• Nämnden ska ha god kännedom om olika funktionshinder och dess konsekvenser.
• Beslut och utredning ska skickas hem till den enskilde. Det kan enl. särskild lag, lämnas en förenklad delgivning. (kanske via e-post).
• Tidsbegränsning av ett beslut ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Tidsbegränsningens längd, fråntar inte biståndshandläggarens skyldighet att göra en årlig uppföljning. Det ska redovisas vilka överväganden som görs avseende beslutets giltighetstid. Anledningen till ett tidsbegränsat beslut ska motiveras.

Justitieombudsmannen har pekat på behovet av kontinuitet vid beslut om insats och har ifrågasatt att beslut alltid tidsbegränsas, om behovet inte varierar över tid.

- En genomförandeplan ska göras mellan utföraren och den enskilde, senast 15 dagar efter biståndsbeslutet.

Skrivelse från årsmötet

Vid SRF Stockholms stads årsmöte den 20 mars antogs ett uttalande i form av en skrivelse till Trafikdirektör Gunilla Glantz. Vi har dock tyvärr ännu inte fått något svar. Skrivelsen hade rubriken "Dialog med trafikkontoret önskas", och hade följande lydelse:

SRF (Synskadades Riksförbund) Stockholms stad företräder synskadade i Stockholm. För oss synskadade är gatu- och trafikmiljö ett högt prioriterat område. Det finns många synskadespecifika frågor som vi skulle vilja diskutera med tjänstemännen på trafikkontoret. Dock har vi svårt att hitta rätt i den stora organisationen.

Övergångsställen och trafiksignaler, cykelbanor, byggställningar och snöröjning är exempel på frågor som vi har tankar och synpunkter kring. Nyligen slog en blind man huvudet i en olämpligt placerad byggställning. Detta är inte acceptabelt! Vi vet också att många synskadade upplever det svårt att hitta trafiksignalerna för att ljudet är alltför lågt ställt. Olämpligt dragna cykelbanor skapar olycksrisker. Kunskapen om synskadades situation på våra gator behöver stärkas och beaktas inom trafikkontoret. Vi vill hjälpa till att göra Stockholm bättre!

SRF Stockholms stad har de senaste åren sänt ett antal skrivelser till trafiknämnden, men har inte fått någon tillfredsställande respons på dessa. Trafiknämndens funktionshinderråd ägnar sig huvudsakligen åt övergripande strategiska frågor. Vi behöver kunna gå in på mera synskadespecifika detaljer i gatumiljön. Det behövs en djupgående och kontinuerlig dialog. På så sätt kan vi tillsammans lösa synskadades framkomlighetsproblem.

SRF Stockholms stad efterlyser ett forum där vi skulle kunna diskutera denna typ av ämnen med ansvariga tjänstemän. Genom en god dialog skulle trafik- och gatumiljön kunna bli bättre för oss synskadade. 

SRF Stockholms stad, samlade till årsmöte den 20 mars 2025, föreslår:

Att trafikkontoret bjuder in oss till en träff där vi kan diskutera lämpliga former för ett närmare samråd.

 Möte med våra FHR-representanter
 
Den 28 april samlades SRF-representanterna i Stockholms stads olika funktionshinderråd för erfarenhetsutbyte och diskussioner. En sak som vi enades om var att efter varje rådsmöte mejla en kort rapport till SRF Stockholms stads intressepolitiska ombudsman Håkan Thomsson innehållande:

- Vilket råd
- Sammanträdesdatum
- Vad togs upp med relevans för SRF

 Håkan kan sedan regelbundet göra sammanställningar, och också föra vidare relevant information till andra råd.

 Råden ska arbeta med stadens program för tillgänglighet och delaktighet. Men hur mäter vi uppnådda resultat? Kan vi definiera indikatorer som gör att resultatet går att mäta? Deltagarna förde här en allmän diskussion. En synpunkt var att det skulle behöva göras så kallade 0-mätningar inom alla områden, det vill säga att vi behöver veta hur det ser ut idag för att kunna se hur situationen utvecklas.

 En annan fråga är hur rådens förslag och synpunkter kommuniceras med berörda politiska nämnder. Tas rådens uttalanden på allvar? Frågan lyftes också om den kommunala likställdhetsprincipen är förenlig med att stadsdelarna fattar egna beslut. Vi enades om att bättre uppföljning av rådens beslut krävs, och att instruktionen för råden bör stärkas. Vi tror att indikatorer behövs för att förverkliga programmet, men de är svåra att ta fram.

En tjänsteman på stadsledningskontoret, Lina Ploug, har i uppgift att genomföra en utvärdering av funktionshinderråden. Detta är en följd av den kritik som bland annat SRF Stockholms stad riktade mot ändringar kring råden som genomfördes från och med 2023. Socialborgarrådet Alexander Ojanne lovade då att det nya arbetssättet skulle utvärderas efter två år.

 Vi är med i en arbetsgrupp där också DHR och Funktionsrätt ingår. Det står nu klart att utvärderingen av råden ska ske under hösten 2025. Rådsledamöterna för SRF Stockholms stad bör vara aktiva i utvärderingen.

 Vid träffen den 28 april lyftes behovet av ökade kunskaper om funktionshinder på alla nivåer i staden. Vi är överens om att vi vill få till insiktsutbildningar, men det är en resursfråga. Detta är något som egentligen kommunen ska finansiera. Frågan är också var insatserna först bör sättas in. En idé är att skapa något slags projekt kring detta. Frågan bereds vidare i SRF Stockholms stads styrelse.

Ny socialtjänstlag

En ny socialtjänstlag träder ikraft den 1 juli i år. SRF:s förbundsjurist Anna Quarnström har tagit fram information om vad lagen innebär för synskadade.

 Hon skriver att uppdateringen av socialtjänstlagen syftar till att skapa en mer tillgänglig, förebyggande och individanpassad socialtjänst. Det kan innebära förbättrade möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att få det stöd de behöver på ett mer effektivt och respektfullt sätt. Runt om i landet pågår det en diskussion i kommuner tillsammans med funktionshinderrörelsen om hur lagen kan tillvaratas på bästa sätt. Men lagen är fortsatt enbart en ramlag och ger inga stärkta rättigheter till enskilda personer.

 Varje kommun beslutar om tillämpningen av lagen lokalt. De lokala politikerna kan således, om de vill, välja en mer generös hållning i fråga om rätten till stöd än lagens minimikrav. Men risken är att kommunerna även fortsättningsvis kommer att sträva mot miniminivåer, så som de anges efter prövning i domstol.

 Från Synskadades Riksförbund är vi tveksamma till att ändringarna i lagen i praktiken kommer att förbättra synskadades, eller anhörigas, rätt till socialt bistånd, som exempelvis ledsagning. När det gäller tidigare insatser för vissa barn och unga och stöttande insatser för denna grupp innehåller den nya lagen klara förbättringar som vi välkomnar. SRF anser också att det är positivt att socialtjänsten i viss mån får mer flexibilitet och kanske på sikt kan få bättre arbetsvillkor.

 Från SRF Stockholms stads sida hyser vi viss förhoppning om att så kallad icke biståndsbedömd ledsagning skulle kunna förbättra servicen till synskadade. Denna fråga utreds just nu av Stockholms stad.

 Den 29 januari hade vår intressepolitiska grupp ett möte med borgarrådssekreterare Philip Stewén. Här diskuterade vi kommunens ledsagning, och de problem vi möter. Det kan exempelvis handla om att vi får nedskuret antal timmar utan att det motiveras utifrån fullmäktiges riktlinjer. Vi framhöll också att det finns stora brister i likställigheten inom ledsagningen i stadsdelarna. Vi påminde om vår projektidé om ett försök med individstyrd ledsagning, och att detta kan testas om kommunen har icke biståndsbedömd ledsagning.

 Vad den icke biståndsbedömda ledsagningen kan innebära ville Philip Stewén inte närmare precisera i detta läge, men tanken är att skapa en bättre ledsagartjänst. Han framhåller att detta bör ske i kommunal regi för att minska riskerna för fusk. Planen är att bygga ut kommunal egenregi i alla stadsdelar.

 Vi framhöll vidare att det är viktigt att hålla isär ledsagning och hemtjänst. Detta har vi stöd för i stadens riktlinjer. Diskussionen med Philip Stewén avslutades med att vi tackade varandra för ett givande tankeutbyte.

 Redaktörens sommarsemester

Jag har semester från och med måndag den 7 juli. Ska sedan vara åter på kontoret onsdagen den 30 juli.

önskar alla läsare en fin sommar!

Kontaktuppgifter

Detta nyhetsbrev ges ut av SRF (Synskadades Riksförbund) Stockholms stad som har verksamhetsområdet Stockholm och Ekerö. Redaktör är Håkan Thomsson.

 Vill du nå redaktören, eller inte längre prenumerera på nyhetsbrevet, så skicka ett mejl till
hakan.thomsson@srfstockholm.se eller ring 08-452 22 07.