Vi talar om det skrivsätt som lanserades av Louis Braille år 1825. Han föddes i Coupvray utanför Paris den 4 januari 1809 och blev genom en olyckshändelse blind vid tre års ålder. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att deras son fick gå i skolan. Han började i den lilla byskolan där läraren läste högt för honom, och föräldrarna som var läskunniga högläste hans hemläxor.

Så småningom fick Louis Braille möjlighet att börja i en skola för blinda i Paris. Där kom han och hans klasskamrater en dag i kontakt med ett nytt sätt att läsa. En kapten från den franska armén som var bekant med skolans rektor kom en dag och visade en skrift som soldaterna använde för att kunna meddela sig med varandra ute i fält och i mörker. Skriften kallades nattskrift och bestod av upphöjda punkter i olika former som man kände med fingertopparna. På så sätt kunde man skicka en order eller meddela varandra om fienden var i antågande.

Louis Braille ägnade mycket tid åt att fundera på hur man kunde använda punkterna. Inom några år utvecklade han ett system med sex upphöjda punkter i en stående rektangel och där man kunde variera kombinationen av punkterna och på så sätt skapa alfabetet.

I sina dagboksanteckningar skriver Louis Braille: "Jag är blind. Jag kan icke se. Nu uppstår den svåra frågan: Hur ska jag göra för att kunna se? Hur ska det bli möjligt för mig att läsa det som är skrivet av seende? Om historia? Om konst? Om medicin? Om politik? Om kvinnor och män? Om mig själv? Om det gåtfulla med födelsen och kärleken? Kort sagt hur ska det bli möjligt för mig, en blind man, att inta min plats i världen som en del av världen?”

Under 1800-talet utvecklades användningen av punktskrift, och den kom så småningom till Sverige.