Vanja, 85, i Gävle sökte vård för sin syn första gången år 2020. Två år senare konstaterade en ögonläkare att hon hade högt tryck i ögat. Hon blev lovad ett återbesök men det blev inte av, trots att hon hörde av sig upprepade gånger. Det gick så långt att linsen på vänster öga lossnade och under en operation drabbades Vanja av komplikationer. Synen på ena ögat gick inte att rädda.

Behoven överskrider operationstakten

Susanne Lundin är verksamhetschef på ögonmottagningen i Gävle och beklagar det inträffade. Hon menar att de långa vårdköerna till stor del beror på personalbrist. De jobbar just nu med rekrytering, arbetsmiljö för att få personal att vilja stanna och inköp där de kan få hjälp av privata aktörer att korta köerna, säger hon i inslaget i Sveriges Radios P1 Morgon.

Långa vårdköer är knappast någonting nytt. Drygt 146 000 personer i Sverige väntar på en operation och lite mer än en tredjedel har väntat i över 90 dagar. År 2009-2014 pågick en nationell satsning som kallades för ”kö-miljarden”. Då minskade köerna i den specialiserade vården men sedan dess har de ökat igen. Under coronapandemin förvärrades läget eftersom planerad vård fick stå tillbaka för den akuta. De senaste åren har det skett en liten återhämtning men köerna består.

– Faktum är att operationstakten i svensk sjukvård ökar men behoven är fler. Behoven ökar snabbare än vad den faktiska takten ökar, säger Johan Kaarme, chef för avdelning vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting (SKR) i inslaget.

Vårdköerna varierar kraftigt

Det är stora skillnader runtom i landet. I Norrbotten har 63 procent av patienterna fått vänta mer än 90 dagar på operation jämfört med Jönköping, där samma siffra ligger på 12 procent. Brist på vårdpersonal uppges vara en viktig orsak till köerna då tillgången till rätt personal och kompetens ser olika ut i landet.

Lyssna på hela inslaget här (extern länk).