Synskadades rätt till LSS prövas i högsta instans
För första gången sedan 1999 ska Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, ta sig an frågan om synskadades rätt till ledsagning enligt LSS. Två pågående rättsfall har nu fått prövningstillstånd i domstolen.
Det ena fallet rör synskadades möjligheter att ingå i personkretsen för LSS, det andra förutsättningarna för att få insatsen ledsagning.
– Det är väldigt spännande tider i ledsagningsfrågan, säger Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, SRF.
SRF har under många år kämpat för att ledsagarservice, som en gång skapades för synskadade, på nytt ska bli en ändamålsenlig insats för målgruppen. Kampen handlar om fullvärdiga rättigheter för synskadade att kunna leva som andra.
– Att Högsta förvaltningsdomstolen nu ska pröva om synskadade har rätt till insatsen enligt LSS har dröjt alltför länge. Men det är ändå ett enormt uppskattat agerande, säger Anna Quarnström.
Ett av fallen rör en ung kvinna i Västervik och om hon anses ingå i LSS Personkrets 3. Personkretsen omfattar personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar som inte ingår i lagens personkrets 1 eller 2. Om Högsta förvaltningsdomstolen dömer till hennes fördel kan det innebära en genomgripande förändring av hur rätten till ledsagning enligt LSS bedöms.
Det andra fallet handlar om en annan, men relaterad fråga: i vilken utsträckning man i så fall ska kunna få insatsen. Längst ner i denna artikel kan du läsa mer om de två fallen.
Anna Quarnström menar att synskadade i över två decennier har berövats ledsagarservice och att detta har skett genom stötande argumentation utan stöd i lagens förarbeten eller i underbyggd rättspraxis.
– Synskadade har bit för bit sparkats ut från LSS personkrets. När Högsta förvaltningsdomstolen nu väljer att pröva två principiellt viktiga fall finns möjlighet att ställa detta till rätta och samtidigt ge synskadade en slags upprättelse, säger hon.
De kommande domarna kan bli vägledande för framtida rättstillämpning och få stor betydelse för synskadade i hela landet. Under de senaste åren har antalet personer i LSS personkrets 3 som beviljats ledsagarservice minskat kraftigt – från omkring 2 500 personer år 2010 till 631 personer år 2025. Det är en minskning med 75 procent.
”Rättsfallet från 1999 ligger fortfarande och spökar”
Den rättspraxis som råder för vem som tillhör LSS personkrets 3 har sin grund i en dom från 1999. Dåvarande Regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, prövade då ett mål om en 81-årig gravt synskadad man som ansökt om ledsagarservice enligt LSS.
Mannen behövde hjälp med bland annat förflyttningar utanför närområdet och att ta del av skriftlig information. Han menade att hans synskada medförde så stora begränsningar att han borde omfattas av LSS personkrets 3. Kommunen avslog ansökan, och efter överklaganden fastställde Regeringsrätten beslutet.
Domstolen konstaterade att mannen hade ett stort och varaktigt funktionshinder, men ansåg att han trots sin synskada inte hade sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen eller ett sådant omfattande behov av stöd och service som krävs för att tillhöra personkrets 3. Detta avgörande har fått stor betydelse för bedömningen av gravt synskadades rätt till stöd enligt LSS i snart tre decennier och domen används fortfarande som vägledning och argument för att neka synskadade LSS-ledsagning.
– Fallet från 1999 spökar fortfarande. Kommuner och domstolar har valt att medvetet misstolka domen och argumenterat för att den innebär att enbart den synskadade som också har stora svårigheter i hemmet kan kvalificera sig för att tillhöra personkretsen. På så vis har synskadade personer, även dem som lagstiftaren uppenbart ansåg skulle få stöd via lagen, i realiteten förvägrats de rättigheter som kommer med LSS, säger Anna Quarnström och fortsätter:
– SRF har hela tiden hävdat att man inte kan dra sådana slutsatser från denna dom, med visst medhåll från socialstyrelsen på senare tid. Men det har inte gett effekt.
Ny vägledande dom viktig, men inte hela lösningen
Något som däremot kan ge effekt är om betydelsen av 1999-domen ändras genom nya vägledande domar. Det är detta som nu kan ske om den unga kvinnan i Västervik får rätt.
– Fallet är jätteviktigt för både kvinnan som individ och för synskadade som grupp. Det här är en möjlighet att återställa lagen, men jag vågar inte säga att en dom i rätt riktning per automatik leder till en förändrad rättslig situation för alla synskadade i behov av LSS. Allt beror på hur domen formuleras, säger Anna Quarnström.
Enligt henne har ledsagarservice enligt LSS, liksom kriterierna för att tillhöra personkretsen, fallit sönder på flera sätt. Och det beror på hur LSS idag tillämpas i praktiken.
Synskadade som trots allt lyckats komma in i personkretsen, riskerar att ändå bli utan stöd som uppfyller lagens syfte om goda levnadsvillkor. Anledningen är att kommunerna på olika sätt begränsar hur LSS-ledsagningen kan användas.
Ett positivt utfall i Högsta förvaltningsdomstolen riskerar därför att bli en seger på pappret, men med begränsad betydelse i praktiken. Det är en risk som Lennart Karlsson, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, höjer ett varningens finger för:
– Risken är att folk tänker ”yes, äntligen laglig rätt till ledsagning”, och sedan erbjuds stöd enligt LSS som mer liknar socialtjänstlagen. Låt oss hoppas att det inte blir så, men rättigheterna enligt LSS har även de urholkats, säger han.
Det är här det andra aktuella fallet som Högsta förvaltningsdomstolen gett prövningstillstånd kommer in. Vad får man egentligen använda sin ledsagning till? För att kunna genomföra sina studier, hävdar den enskilde som fått prövningstillstånd i HFD. Endast för enklare aktiviteter, hävdar kommunen. Målet kan få betydelse långt utanför universitetsvärlden, eftersom det handlar om att definiera det som i lagen uttrycks som ”goda levnadsvillkor”.
– Kommunen har i det här fallet, precis som allt fler kommuner och domstolar, hävdat att ledsagarservice bara kan beviljas för enklare aktiviteter i syfte att bryta isolering. Detta trots att LSS enligt lagen ska säkerställa goda levnadsvillkor. Den enskilde anser att goda levnadsvillkor inte kan ha den typen av begränsningar och att insatsen därför borde kunna användas till studier, säger Anna Quarnström.
Vill ha en helt ny lag
Synskadades Riksförbund jobbar för en ny lag om ledsagning, som på sikt skulle kunna lösa problemet med att synskadade nekas ledsagarstöd i den omfattning som sker i dag. I en rapport från 2023 konstaterade Socialstyrelsen att synskadade under lång tid har fått allt svårare att få ledsagarservice enligt LSS och att stödet enligt socialtjänstlagen varierar kraftigt mellan kommunerna. Myndigheten rekommenderade därför att regeringen utreder en särskild lagstiftning för ledsagning.
– En del av problemet är att stödet varierar kraftigt från kommun till kommun, men det är också att kvaliteten på stödet har urholkats och att stödet inte ges för samtliga behov, säger Anna Quarnström.
Synskadades Riksförbund har länge drivit frågan och menar att en särskild lag skulle kunna åtgärda många av bristerna i dagens lagstiftning. År 2024 uppmanade riksdagen regeringen att utreda förutsättningarna för en sådan, men någon statlig utredning har ännu inte tillsatts.
– En dom i HFD kan bana väg för en ny praxis för LSS-ledsagning. Det vore ett steg på vägen, men inte hela lösningen. Därför jobbar vi parallellt för en helt ny lag, säger Lennart Karlsson.
Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen kan komma innan årsskiftet.
Här är en beskrivning av de två fallen:
Ung kvinna i Västervik - vem tillhör personkrets 3?
En ung kvinna i Västervik, som har varit blind sedan födseln, ansökte om ledsagarservice enligt LSS för att kunna leva mer självständigt och på sikt flytta hemifrån. Efter att kommunen sagt nej fick hon rätt i förvaltningsrätten. Kommunen överklagade då till kammarrätten, som i stället gick på kommunens linje och bland annat hänvisade till att kvinnan kan äta och dricka själv samt sköta stora delar av sin personliga omvårdnad. Kvinnan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, som gav kvinnan prövningstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolens beslut att ge prövningstillstånd är ovanligt. Det är första gången sedan 1999 som domstolen prövar ett mål om personkretstillhörighet för en gravt synskadad person.
Student i Uppsala - vad får ledsagning enligt LSS användas till?
En man i Uppsala, som har omfattande funktionsnedsättningar, behöver stöd för att kunna studera på universitetet. Därför har han drivit två parallella processer för stöd enligt LSS. I den ena ansökte han om personlig assistans, men kommunen fick enligt förvaltningsrätten rätt i att neka insatsen och Kammarrätten avslog därefter prövningstillstånd. I den andra processen ansökte han om ledsagarservice för studierna. Där fick han först rätt i förvaltningsrätten, men kammarrätten gick på kommunens linje och slog fast att universitetsstudier inte omfattas av ledsagarservice enligt LSS. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen beviljat prövningstillstånd för att pröva den principiella frågan om ledsagarservice enligt LSS kan omfatta stöd vid universitetsstudier.