Som alla föräldrar vill Henrik ge sina barn möjlighet till en värdefull fritid. För att kunna göra det tvingas han att hamstra resor - som han själv uttrycker det. 

– Jag har fått dispens av chefen att jobba hemma mer. Det är tur att tjejerna bara har sin fritidsaktivitet ridning en gång i veckan och där dessutom tillhör samma grupp, säger Henrik Rüffel, KTH-utbildad civilingenjör och projektledare på Nasdaqbörsen, till Svenska Dagbladet.

Henrik har ljust kortklippt hår och en randig tröja i vitt och rött. I bakgrund syns sommargröna buskar.
Henrik har tagit sitt ärende vidare och överklagat till förvaltningsrätten. För Svenska Dagbladet berättar han att det är en principfråga och att han gör det för kollektivets skull.

Tidningen har varit i kontakt med Region Stockholm, som anser att Henriks behov ska tillgodoses av en generell tilldelning av färdtjänstresor. Det betyder att han får åka till och från jobbet, besöka en anhörig som han normalt sett bor med om denne vårdas på sjukhus, hämta och lämna barn om de inte går i högre årskurs än trean, åka till och från förtroendeuppdrag samt få skjuts till vissa studier. 

Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, anser att Henriks fall är ett exempel på hur olämplig lagen är i dagens kontext.

– Färdtjänstlagen är omodern till sin konstruktion och är skriven innan Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ett exempel på det är att tillståndsgivaren får ha som villkor att begränsa antalet resor en person får ta, vart man får resa och ta ut höga avgifter på ett sätt som hindrar personer med funktionsnedsättning att leva som andra, säger hon.

När Henrik har ansökt om extra resor har det till stor del handlat om barnens aktiviteter, rapporterar SvD. Att hämta och lämna någon av döttrarna på kalas kostar fyra resor. Det gör att Henriks strama budget i den hårda färdtjänstvalutan inte går ihop. Han hade även önskat att de tillsammans skulle kunna besöka fruns grav oftare, men även det fick avslag.

Henrik har tagit sitt ärende vidare och överklagat till förvaltningsrätten. För Svenska Dagbladet berättar han att det är en principfråga och att han gör det för kollektivets skull. 

Du som prenumererar på Svenska Dagbladet kan läsa hela artikeln här (extern länk)