Internationella syndagen uppmärksammas bland annat av Världshälsoorganisationen, WHO, för att belysa vikten av förebyggande ögonhälsa. Enligt WHO har minst 2,2 miljarder människor i världen en synnedsättning eller är blinda. Över en miljard av dessa personer har ögonsjukdomar eller synfel som skulle ha gått att förebygga eller som är behandlingsbara.

– I Sverige har vi väldigt bra ögonhälsa och ögonsjukvård generellt, men även här finns brister som ibland får katastrofala följder. Vi gjorde till exempel en undersökning år 2019 om väntetider i ögonvården, där Region Västernorrland fick en bottenplacering. Och i somras fick vi rapporter om att nio patienter med grön starr i just Västernorrland fått nedsatt syn eller till och med blivit blinda på det skadade ögat, därför att de fick vänta alltför länge på vård. Det visar på vikten av rätt vård i god tid för oss med synskador, säger Niklas Mattsson, förbundsordförande på Synskadades Riksförbund.

Var femte svensk har eller har haft en ögonsjukdom enligt Socialstyrelsens statistik och nära en kvarts miljon svenskar väntas ha en synnedsättning år 2030. Men det finns mycket man kan göra för att förebygga synnedsättningar, och det börjar redan i barndomen. Att till exempel begränsa barns skärmtid och se till att de är mycket utomhus förebygger närsynthet. Att regelbundet undersöka ögonen gör att begynnande synnedsättningar och synskador kan upptäckas tidigt.

– Sedan finns det ju tyvärr synskador som inte är behandlingsbara, och det kan vara väldigt omvälvande att förlora delar av, eller hela, synen. Det är därför vårt förbund finns, för att visa att det är fullt möjligt att leva ett gott liv utan syn, och vi jobbar outtröttligt för att samhällets stöd ska bli bättre för oss, säger Niklas Mattsson.

Ögonforskningen går hela tiden framåt och flera banbrytande svenska projekt har uppmärksammats på sistone. Dels har en forskargrupp tagit fram ett nytt implantat för att återskapa synen hos blinda. Att operera in implantat i syfte att ge synen tillbaka är inte nytt, men de som har funnits på marknaden tidigare har haft kortlivad funktion då de är kiselbaserade och förhållandevis stora. De har skapat ärrvävnad i hjärnan och fräts sönder med tiden. Men det nya implantatet, som just nu testas i ett samarbete mellan Chalmers, Universitetet i Freiburg och Netherlands Institute for Neuroscience, är minimalt och i ett nytt material. Det gör implantatens livslängd betydligt längre.

Det pågår även spännande forskning för att bota sjukdomen Bothniadystrofi, som förekommer främst i Västerbotten. Den beror på en ärftlig genetisk mutation och leder till att syncellerna i näthinnan successivt förstörs. I dag saknas behandling för sjukdomen, men en studie med genterapi ger hopp om att drabbade patienter i framtiden kan få sin synförmåga tillbaka.