Debatt: Glöm inte funktionsnedsatta kvinnor den 8 mars
Alla kvinnor har inte samma förutsättningar till ekonomisk och social frihet. De som lever med funktionsnedsättningar glöms ofta bort, och samhällets stöd sviktar, skriver Niklas Mattsson, ordförande, och Tiina Nummi Södergren, vice ordförande.
Tänk dig att du blir kär, och ni flyttar ihop. I början känns allt fantastiskt, men efterhand börjar något att skava. Han blir alltmer svartsjuk, kontrollerande och våldsam. Ditt livsutrymme krymper, och du börjar förstå att ni har slagit in på en farlig, destruktiv väg. Du börjar fundera på att lämna.
Tänk dig nu också att du är kvinna, och blind. Tänk dig att mannen du lever med inte är synskadad. Du börjar fundera på vad det skulle innebära att gå ur relationen. Hur skulle ditt liv bli? Din ekonomi? Dina möjligheter att delta i samhället och ditt eget liv?
Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns sannolika svar. För det första pekar flera studier på att kvinnor med funktionsnedsättningar generellt löper högre risk att utsättas för våld, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).
Grava synnedsättningar eller blindhet är dessutom funktionsnedsättningar som till sin natur gör dig beroende av andra för att inte isoleras hemma. Från samhällets sida kan det stödet se ut på olika sätt. Kanske får du möjlighet att ha en ledarhund. Kanske får du ledsagning ett antal timmar i månaden via kommunen. Kanske har du rätt till färdtjänst för att ta dig till och från jobbet, eller vid lite längre utflykter.
Om du nu har ett jobb, vilket inte på något sätt är en självklarhet för synskadade. Enligt våra medlemsundersökningar arbetar bara runt 50 procent av synskadade i arbetsför ålder, trots att långt fler skulle kunna jobba med rätt rehabilitering, stöd och hjälpmedel. Att som kvinna sakna egen försörjning är förstås ett dåligt utgångsläge för jämställdhet. Att fler män än kvinnor i Sverige arbetar heltid är ett mönster som finns i hela befolkningen. Men glappet är större bland personer med funktionsnedsättning, visar siffror från Jämställdhetsmyndigheten. Funktionsnedsättningar verkar förstärka bristen på jämställdhet.
Men om du ändå lyckas lämna förhållandet så kan du väl i alla fall räkna med samhällets hjälp för att ta dig fram och runt? Sannolikheten där är tyvärr inte heller särskilt hög. Insatser som ledsagning och färdtjänst har historiskt hjälpt synskadade att kunna delta i arbetslivet och samhället.
Men de senaste åren har kommunerna, utan några lagändringar, börjat göra snävare bedömningar vad gäller synskadades rätt till ledsagning. En kartläggning från Socialstyrelsen som kom i somras visar att beslut om ledsagning i den personkrets i LSS-lagen som synskadade tillhör har minskat med nästan 70 procent. Socialstyrelsen föreslår en ny lag. Synskadades riksförbund håller med, men månaderna går och från regeringens sida är det tyst.
Om du är en synskadad kvinna i en destruktiv relation kan du alltså inte räkna med ledsagningshjälp från samhället. Och om du är en av dem som ändå haft turen att få, så försvann den när du valde att flytta ihop med en man. Kommuner nekar nämligen enskilda stöd om de lever i hushållsgemenskap. Det innebär bland annat att synskadade kan hänvisas till hjälp från en partner även då det är olämpligt på grund av att relationen är problematisk. Det har vi medlemmar som har vittnat om, och vilka konsekvenser det får.
Vi ser en liknande utveckling när det gäller rätten till färdtjänst. En rapport från Trafikanalys styrker detta. I samma rapport föreslås en rad lagändringar som skulle säkra synskadade och blindas rätt till färdtjänst. Men snart ett år har gått sedan rapporten kom och ingenting händer från regeringens sida.
Att sakna ekonomisk frihet och rörelsefrihet påverkar såklart hälsan. SCB:s siffror visar att synskadade har betydligt sämre upplevd hälsa än resten av befolkningen. Bland personer som har svårt att se eller inte ser alls är det 30,9 procent som uppger att de har en bra hälsa, jämfört med 70,7 procent i befolkningen som helhet.
Så. Tänk dig att du är synskadad och kvinna i en destruktiv relation. Föreställ dig utgångsläget med bakgrund i den här beskrivningen av samhällets nedmontering av stöd kopplat till din funktionsnedsättning. Skulle du våga lämna?
I dag är det internationella kvinnodagen. Sveriges självbild är ofta att vi är ett föregångsland på jämställdhetsområdet. Men kvinnor med funktionsnedsättningar glöms ofta bort. Låt oss återupprätta stödet, även kvinnor som saknar funktioner de flesta av oss tar för givna ska kunna lämna våldsamma eller destruktiva relationer. Och ha makten över sina egna liv.