Tillgänglighetsdirektivet innebär bland annat att e-böcker och streamingtjänster inom EU, som Netflix, HBO och så vidare, ska vara tillgängliga. Det gäller också utrustning och appar för att kunna ta del av tjänsterna.

SRF och flera andra representanter från funktionshindersrörelsen fick ge exempel på utmaningar som finns idag. Till exempel att vissa tjänster över huvud taget inte går att ta del av och att det kan finnas stora utmaningar i att navigera i e-böcker även om texten ibland går att läsa. Avsaknad av bildbeskrivningar är också ett stort problem.

Utredaren var mycket tydlig med att tillgänglighetsdirektivet ska genomföras fullt ut i Sverige. Det utredningen ska ta ställning till är om mediegrundlagarna, alltså tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), behöver ändras.

Eftersom det rör sig om grundlagsfrågor har utredningen en parlamentariskt sammansatt referensgrupp knuten till sig. I referensgruppen finns representanter för samtliga riksdagspartier. Det är viktigt med en bred parlamentarisk majoritet när grundlagsändringar ska göras. Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 december 2024.

Tillgänglighetsdirektivet omfattar också bland annat banktjänster, betalkortsterminaler, vissa självbetjäningsautomater, e-handel och vissa digitala tjänster inom kollektivtrafiken. Det gäller till exempel biljettköp. Tillgänglighetsdirektivet gäller i hela EU från och med den 28 juni 2025.

Vidare läsning