Med röstsiffrorna 126 mot 115 avslogs motionen om synskadades rätt att rösta med bevarad valhemlighet, skriven av socialdemokraten Karin Sundin. I motionen föreslog hon att Valmyndighetens arbete med att ta fram prototyper till hjälpmedel för synskadade, som kan användas för att rösta självständigt, skulle återupptas. Tanken var att de skulle kunna användas i EU-valet i juni.

Men projektet, som pågått sedan maj 2022, avbröts samma höst av den nya regeringen. I stället har en parlamentarisk kommitté tillsatts med uppgift att se över valsystemet i sin helhet.

– I den här takten är det högst tveksamt om vi synskadade ens kommer att kunna rösta med valhemlighet i nästa riksdagsval. Det här samtidigt som det har gått över 100 år sedan den allmänna rösträtten infördes, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.

Det är idag möjligt att beställa valmaterial i punktskrift eller förstorad skrift från Valmyndigheten. Men om du som röstar vill personkryssa någon behöver du kunna se namnen som står på valsedeln. Och det är här valhemligheten upphör – om du inte ser.

– Då behöver vi hjälp av någon för att kunna läsa namnen och kryssa rätt person. Det kan låta som en liten sak, men det finns en anledning att valhemligheten är reglerad i grundlagen. Vi ska inte behöva uppge hur vi röstar eller varför vi gör det. Med runt 100 000 synskadade i Sverige skulle jag vilja säga att det här är ett demokratiskt problem, säger Niklas Mattsson.

I motionen föreslogs att arbetet som påbörjats med prototyperna skulle återupptas, men så blir det alltså inte. Eftersom den parlamentariska kommittén ska redovisa sitt uppdrag i september 2025 befarar Niklas Mattsson att det inte blir någon valhemlighet i riksdagsvalet 2026 heller.

– Det är tveksamt om prototyperna kan vara klara till dess eftersom arbetet då kommer att ha varit pausat i flera år, säger han.

Kontakt

Niklas Mattson, förbundsordförande SRF har mejladress niklas.mattsson@srf.nu och telefonnummer 070-318 36 90.