Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.
Vi använder även kakor för besöksstatistik och marknadsföring. Det gör vi för att förbättra vår kommunikation, ge dig en bättre användarupplevelse och möjliggöra individanpassad marknadsföring. Du kan läsa mer om det här på Googles webbplats.
Du väljer själv vilka kakor du accepterar, utöver de nödvändiga. Du kan alltid ändra eller dra tillbaka ditt samtycke genom att klicka på ”Inställningar för kakor” längst ner på vår webbplats.
Inställningar för kakor
Du kan alltid ändra eller ta tillbaka ditt samtycke genom att klicka på ”Inställningar för kakor” längst ner på vår webbplats.
Använd de verktyg som finns för att personer med funktionsnedsättning ska få jobb
Bara varannan person med funktionsnedsättning i yrkesverksam ålder har arbete. Trots detta har antalet som får lönebidrag och annat stöd till arbete minskat drastiskt under en följd av år. Jobbpolitiken har svikit de som har svårast att få jobb, skriver Niklas Mattsson, ordförande i SRF och Lennart Karlsson och Fredrik Stockhaus från SRF:s intressepolitiska avdelning i Altinget.
Vi i synskaderörelsen representerar några av de runt 20 procent av Sveriges befolkning som har en funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan vara medfödd, eller förvärvas under livets gång. Oavsett så bör stöd och rehabiliterande insatser sättas in snarast med sikte på arbete och egenförsörjning. Det är viktigt både för individens egenmakt och vår gemensamma skattebas.
Tyvärr ser det inte ut så. Av siffror som vi har begärt ut från Arbetsförmedlingen framgår att flera av de stöd som ska underlätta anställning av personer med funktionsnedsättning har minskat dramatiskt i användning på senare år.
Antalet som får stöd till personligt biträde har minskat med 75 procent under en tioårsperiod. En arbetsgivare kan ansöka om stöd till personligt biträde för att kunna anställa en person som behöver stöttning med vissa arbetsuppgifter, och är av stor betydelse för att möjliggöra arbete.
Även lönebidraget, det kanske mest kraftfulla stödet, har gått ned med ungefär 25 procent. En bidragande orsak är att det inte följer löneutvecklingen utan räknas ut på löner upp till 20 000 kronor i månaden, långt under medianlönen på 35 600 kronor.
Antalet som får bidrag till arbetshjälpmedel har halverats de senaste tio åren. Arbetshjälpmedel är ofta avgörande för att ett jobb ska fungera för exempelvis en syn- eller hörselskadad. I dag delas dessutom ansvaret för arbetshjälpmedel mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket skapar onödigt krångel.
Det här underutnyttjandet av stöd märks i statistiken. Bara mellan åren 2019 och 2023 steg arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättningar som fortsatt har arbetsförmåga, från 7,8 till 16,4 procent. Ekonomiska stöd löser inte allt, men Arbetsförmedlingen behöver använda de verktyg som finns. I stället har vi fått se hur myndigheten år efter år lämnar tillbaka pengar som skulle ha använts till bland annat lönebidrag. Det är ett veritabelt misslyckande.
Den förda arbetsmarknadspolitiken är en dåligt komponerad soppa med alltför många kockar. Reformeringen av Arbetsförmedlingen som initierades av den förra regeringen pekade ut en riktning där myndigheten skulle upphandla tjänster av fristående aktörer. Tanken var att arbetssökande skulle kunna välja utförare och förmedlingen därmed effektiviseras. Men den primära förmedlingstjänsten ”Rusta och matcha” har inte gett bättre resultat än Arbetsförmedlingens egna insatser. Däremot har den blivit betydligt dyrare, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en rapport.
Parallellt har sparpaketen på Arbetsförmedlingen duggat tätt, med kraftigt nedskuren specialistkompetens och minskat personligt stöd till personer med funktionsnedsättningar som följd. Förlorare är de många som fått se jobbchanser gå om intet, men också arbetsgivare som går miste om kompetens.
Vi uppmanar arbetsmarknadsminister Mats Persson att ta itu med detta. Ett minimikrav är att de stöd som finns används fullt ut. Annars blir regeringens budskap om att den som kan arbeta också ska arbeta, bara tomma ord.