– Att möjlighet att se ska vara någon typ av klassfråga är helt sjukt, säger Malin Jansson, vars dotter Miriam fick glasögon för 1,5 år sedan.

Under de senaste åren har våra levnadsförhållanden lyfts fram som en av anledningarna till att allt fler barn drabbas av synfel. Mindre tid utomhus - mer tid framför skärm. Men det finns även riskfaktorer vi inte kan styra över, som den genetiska komponenten i att mamma eller pappa har synfel. 

Om synfelet inte korrigeras riskerar barnet att bli mindre aktivt i skolan och på sin fritid. Synfel som inte behandlas kan dessutom förvärras och utvecklas till synskador. 

I de familjer där orsaken är genetisk kan det bli dyrt eftersom flera barn i samma familj riskerar att drabbas. I Malin Janssons familj är det bara ett av fyra barn som behöver glasögon, än så länge. 

– Jag har själv brytningsfel och är närsynt, så jag var inte förvånad över att ett av mina barn behöver glasögon, säger hon.

Däremot blev hon förvånad över kostnaden som familjen behövde ta. Hon har andra barn som har behov av andra hjälpmedel, och där täcker högkostnadsskyddet.

Två par glasögon kostade 4500 kronor efter glasögonbidraget. När Miriam en tid efter att hon fått sina glasögon tappade dem fick familjen betala en självrisk på 700 kronor för ett par nya. Och sedan hände det igen. Under 1,5 år har Miriams glasögon kostat familjen 6000 kronor.

– Hade hon haft ett svårare synfel så hade hon behövt kolla ögonen och ändra styrkan på glasögonen oftare. Det är dyrt, säger Malin Jansson.

2016 kom den lagändring som ligger till grund för dagens glasögonbidrag, efter ett stort påverkansarbete av organisationen Majblomman. De hade sett ett ökat antal ansökningar om bidrag till glasögon sedan 2006 och befarade att många barn riskerade att få vänta alldeles för länge på grund av familjernas ekonomiska situation. Efter glasögonbidraget kom har organisationen sett att ansökningarna har minskat. 

Hur stort glasögonbidraget är beror på var i landet man bor. I Stockholm, Västmanland och Skåne får man 500-800 kronor beroende på barnets ålder. I Uppsala är siffran 800 och i Kalmar håller man sig till samma summa för barn över åtta år, men för barn 0-8 år kan bidraget vara så högt som 1800 kronor. Vissa regioner ger även ett utökat bidrag beroende på individens synfel. Västra Götalandsregionen ger ett bidrag på 800-1600 kronor och Värmland ger 800-1200 kronor, beroende på ålder och vilken typ av glas som behövs. 

Idag älskar Miriam Jansson sina två par glasögon, ett par med olika färger på bågarna och ett par i glitter. Hon tar på sig dem så fort hon vaknar på morgonen och matchar bågarna till kläderna hon väljer för dagen. För mamma Malin har det varit viktigt att dottern ska känna sig fin och hon har normaliserat den nya vardagen genom att själv oftare använda glasögon istället för linser. Trots att familjen kan bära kostnaden är Malin Jansson frustrerad över att den finns.

– Jag tycker att det är dåligt att det inte ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård, likt hjälpmedel gör för de av mina barn som har andra funktionsnedsättningar. Bara för att min dotter råkade födas med en mamma och pappa som har synfel, så borde hon inte hamna i en situation där ekonomin riskerar att inte lösa sig, säger hon.