Symtom

När näthinnan lossnar bildas i synfältets utkant en grå skugga som motsvarar det avlossade området. Skuggans storlek ökar långsamt. Om skadan hamnar mitt i synfältet försvinner detaljseendet. Det går inte längre att läsa med det ögat. Ett vanligt symtom innan näthinneavlossningen är ljusblixtar i synfältet. Eller så kan personen se rörliga mörka skuggor. Om hela näthinnan lossnar blir ögat blint.

Prognos och behandling

Enda sättet att bota näthinneavlossning är att operera ögat. Milda former av sjukdomen behandlas med enkla metoder, medan svåra former kräver mer komplicerade operationer.

Den vanligaste metoden innebär att ögats glaskropp opereras bort varefter näthinnan läggs på plats och det hål eller de hål som finns i näthinnan tätas med hjälp av laser. Ögat fylls därefter med en gas. 

Ibland används silikonmaterial som sys fast på ögonglobens utsida för att täta hål på näthinnan. Denna metod används ibland tillsammans med en glaskroppsoperation.

Enkla former av sjukdomen kan även behandlas genom att man sprutar in gas i ögat. Gasblåsan slätar till näthinnan så att vätska under näthinnan sugs upp. Hålet stängs sedan permanent med hjälp av laser eller frysbehandling.

Resultaten av operationen är i regel mycket goda. Hur synen blir efteråt beror i första hand på hur stor del av näthinnan som lossnat. Lindriga former av sjukdomen som behandlas tidigt har mycket goda framtidsutsikter till läkning. Av dessa kommer över 90 procent att få läkta ögon.

Har man gått med sjukdomen i över 2–3 veckor innan operation är utsikterna sämre. Då krävs ofta flera operationer. Om näthinnan läker som den ska kan man återgå till normala sysslor efter 4–6 veckor.

Orsaker och förebyggande åtgärder

Näthinneavlossning startar oftast på grund av att det bildas ett hål i näthinnan. Hålet uppkommer när den geléaktiga glaskroppen inuti ögongloben förändras. Hos yngre personer är glaskroppen en fast gelé. Hos äldre kan glaskroppen skrumpna och akut dras samman, så kallad glaskroppsavlossning.

När glaskroppen dras ihop kan det gå hål i näthinnan. Det medför risk för att vätska kan passera mellan näthinnan och ögonväggen. Glaskroppsavlossning är ett mycket vanligt tillstånd. Men det är bara ett fåtal personer som får näthinnehål och näthinneavlossning på grund av glaskroppsavlossning.

Närsynta personer löper större risk att drabbas av näthinneavlossning. Deras näthinnor är tunnare och skörare.

Rehabilitering

Rehabilitering behövs om sjukdomen lett till synnedsättning. Regionernas syncentraler har ögonläkare, optiker och synpedagog. De erbjuder också olika hjälpmedel.

Målet är att alla ska kunna leva ett oberoende liv. Samhället ger stöd åt personer med funktionsnedsättning. Graden av funktionshinder avgör vilken typ av stöd och service man har rätt till. Kommunen ansvarar för stöd som kan underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning, till exempel ledsagning och hemtjänst. Regionen ansvarar för hälso- och sjukvård samt rehabilitering och hjälpmedel. Försäkringskassan handlägger och beviljar ekonomiskt stöd för den som är i arbetsför ålder.

Forskning

Någon intensiv forskning pågår inte om näthinneavlossning eftersom sjukdomen i regel är lätt att bota.