Vit käpp
Vita käppen är det bästa hjälpmedlet för att undvika hinder och för att visa omgivningen att användaren har en synnedsättning. Det är ett av de äldsta hjälpmedlen för synskadade. Personer som använder den vita käppen kan orientera sig i olika miljöer. Det kan handla om att till exempel hitta stolpen vid ett övergångsställe eller att ta reda på var en trappa börjar och slutar. Den vita käppen är också en signal för trafikanter att visa hänsyn till personer med synnedsättning.
Hur gör jag för att få en vit käpp?
Om du känner att en vit markerings- eller teknikkäpp skulle underlätta din vardag finns det två sätt:
- Kontakta syncentralen i din region. Om du inte redan har kontakt med syncentralen kan du be din ögonläkare att skriva en remiss dit.
- Köp själv en käpp via ett hjälpmedelsbolag. I dag finns en rad olika företag som säljer hjälpmedel. Bland annat ICAP, Insyn, Iris Hjälpmedel, LVI och Polar Print.
Vilken käpp ska jag ha?
Det finns olika typer av käppar och tillhörande doppskor (det som sitter längst ner på käppen). Teknikkäppar används vanligtvis av personer som helt, eller till stor del, saknar ledsyn. Markeringskäppar har som funktion att visa för omgivningen att användaren är synskadad. Kulan längst ner på käppen kallas för doppsko, även där finns det många olika varianter. Både käpp och doppsko anpassas efter användarens behov för att så smidigt som möjligt kunna förflytta sig i olika miljöer.
I Sverige används två olika typer av hopfällbara käppar. De har konstruerats i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet. Den ena typen viker man samman till fyra korta delar som sitter ihop med ett starkt resårband som löper genom käppens insida. Den andra typen som nu är rätt ovanlig fälls ihop som ett teleskop där delarna skjuts in i varandra. Därför kallas den ofta för teleskopkäpp. Den blir liten och behändig att stoppa undan när man inte behöver den.
Läs mer om olika käppar
Vita käppen ska skydda i trafiken
I samband med ett möte med Europakommittén av De Blindas Världsråd år 1965 beslutade man att den vita käppen ska vara trafikskyddsmärke för blinda. Det tidigare trafikskyddsmärket, en gul armbindel med svarta prickar runtom, blev då inaktuellt. Armbindeln hade heller aldrig helt slagit igenom i Sverige. Symbolen lever dock kvar på vägskyltar vid övergångsställen med ticksignaler där man vet att flera personer med synnedsättning passerar.
Beslutets fyra punkter
- Den vita käppen ska vara det enda trafikskyddsmärket för blinda.
- Den vita käppen ska användas endast blinda och synsvaga.
- Varje lands blindorganisation ska på lämpligt sätt informera allmänheten om den vita käppen och om så finnes lämpligt anordna den Vita käppens dag.
- Varje lands blindorganisation ska också informera blinda om den vita käppen samt instruera i dess användning.
Vita käppens dag
Den 15 oktober varje år uppmärksammar vi Vita käppens dag. Syftet är att peka på orättvisor i samhället som vi tycker behöver rättas till. Exempelvis tillgängliga övergångsställen, tydliga trottoarkanter eller hållplatsutrop i kollektivtrafiken. I Sverige kom Vita käppens dag att introduceras i samband med det i oktober årligen återkommande evenemanget De blindas Dag.
Historia
Äldre målningar visar att blinda har använt käpp som hjälpmedel i tusentals år. Under 1500- och 1600-talen var käpparna ganska långa men från och med 1700-talet blev de kortare. Under första världskriget (1914-1918) började krigsskadade soldater i Frankrike använda vita käppar, vilket snart spred sig till England och Amerika. I 1930-talets USA fick blinda personer med vit käpp företräde i trafiken.
I Sverige introducerades den vita käppen på 1930-talet. Den vita käppen blev så småningom en symbol för blindhet över hela världen. På tilläggstavlor i trafiken i Sverige är det dock fem svarta punkter på gult, inramat av rött som gäller som information om att synskadade ofta rör sig där.
Hoover uppfann käpptekniken
I samband med rehabilitering av krigsblinda amerikaner efter andra världskriget utarbetade blindskoleläraren R. Hoover den moderna käpptekniken, den så kallade Hoovertekniken. Denna förflyttningsteknik består av pendelrörelser med en lång vit käpp.
Hoovertekniken kom i bruk på Tomteboda blindinstitut vårterminen 1953 tack vare gymnastikdirektör Anta Ryman, som var verksam där. Hon hade året innan på eget initiativ genomgått utbildning i USA. Anta Ryman är den svenska käppteknikens portalgestalt och genom hennes insatser kom Sverige att bli något av ett föregångsland i Europa.