Våren 2022 gav den dåvarande regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar över tid, avseende antalet blinda eller personer med grava synskador som beviljats ledsagning enligt LSS respektive socialtjänstlagen (SoL). I uppdraget ingick att analysera bidragande faktorer till förändringarna och vid behov ge förslag på åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra.

Vad säger utredningen?

I allt väsentligt ger utredningen stöd åt det som SRF i många sammanhang har framfört: Synskadade trängs successivt ut från ledsagarservice enligt LSS, och bedöms inte längre tillhöra den personkretsen. Samtidigt finns en rad problem när insatsen i stället ges inom ramen för socialtjänstlagen. Då kan kommunerna i stor utsträckning själva bestämma villkoren, vilket ger stora variationer över landet. Det gäller allt från avgifter, hur många timmar som beviljas och olika begränsningar som görs av var, när och hur insatsen får användas. Någon likvärdighet i landet finns inte. Två tidigare utredningar har pekat på flera av dessa brister, och bilden förstärks i den senaste rapporten. 

Problem med dagens lagstiftning

I en analys av resultaten pekar Socialstyrelsen bland annat på följande:

  • Allt färre i LSS personkrets 3 (där synskadade ingår) får ledsagning. Minskningen är 68 procent sedan 2007.
  • Det kompenseras inte av ökat antal beslut om ledsagning enligt SoL, som inte har ökat nämnvärt de senaste 15 åren.
  • Störst är minskningen av ledsagning enligt LSS för unga under 22 år. Många av dessa får inga andra insatser från socialtjänsten.
  • Den orsak som kommunerna själva anger som skäl till minskningen av LSS-ledsagningen är ändrad rättspraxis. Dels beviljas blinda och gravt synskadade inte längre nya tillstånd, dels får övriga som beviljas insatsen enbart ledsagning för ”enklare aktiviteter”.
  • En viss minskning av ledsagning enligt SoL har skett för personer under 65 år. Det kan delvis bero på att färre söker insatsen på grund av att den oftast är avgiftsbelagd. 
  • 67 procent av kommunerna tar idag ut en sådan avgift. Den varierar mellan kommunerna från 35 kronor till som högst 470 kronor per timme. I övriga 33 procent av kommunerna är insatsen avgiftsfri.

Unga synskadade drabbas hårdast

När Socialstyrelsen presenterade utredningen betonades att unga med synnedsättning är särskilt hårt drabbade. Flera unga med synnedsättning har vittnat om att de, i brist på stöd från kommunen, får lita till sina föräldrar eller andra anhöriga. Det innebär att de inte självständigt kan träffa kompisar och ägna sig åt aktiviteter som är självklara för deras jämnåriga. Redan innan de hunnit ut i vuxenlivet, när de söker ledsagning för första gången, får de känna på konsekvenserna av den alltmer restriktiva lagtillämpningen. Men försämringarna påverkar även äldre synskadade. 

Socialstyrelsens slutsats

Rapporten bekräftar bilden att ledsagning idag inte på något tillfredställande sätt ryms inom vare sig LSS eller socialtjänstlagen. 

Socialstyrelsen landar därför i slutsatsen att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas.