Rapporten beskriver de hinder och utmaningar synskadade möter när vi reser med färdtjänst och kollektivtrafik. Vi föreslår också lösningar på de problem som framkommer – både genom lagstiftning, regelverk och utförande.

Sammanfattning av rapportens viktigaste resultat

Färdtjänst

  • Över 80 procent av de svarande har färdtjänsttillstånd, men nästan 40 procent av dem som saknar tillstånd upplever sig behöva färdtjänst. Avslagsbeslut är vanligast i förvärvsåldern, där 23 procent uppger att de har fått avslag på ansökan om färdtjänst.

  • De tre vanligaste ändamålen med att resa med färdtjänst är att besöka släkt och vänner, vårdbesök samt för att delta i fritidsaktiviteter. Många använder också färdtjänst för föreningsarbete. Resor till och från arbete och studier är långt ner på listan över vad man använder färdtjänst till.

  • Den största delen av dem som reser på daglig basis är de som beskriver sig som blinda, de ligger långt över genomsnittet.

  • För gruppen i stort är dålig tidspassning, dåligt bemötande av förare och att de har kommit till fel adress eller att de varit med om att förare fått fel hämtningsadress de mest förekommande negativa erfarenheterna. I gruppen blinda är de negativa upplevelserna av färdtjänsten signifikant högre.

  • Hälften av vårdnadshavare med synskada anser att det inte fungerar bra att kombinera barn och färdtjänst. Flexibilitet för att hämta och lämna vid skola och förskola, olika aktiviteter och göra ärenden med barnen saknas.

  • Hela 44 procent har avstått från att använda färdtjänst under de senaste två åren på grund av problem som de har upplevt. 28 procent har avstått på grund av dålig tidspassning och 22 procent på grund av långa beställningstider. I gruppen blinda är andelen som avstått betydligt högre än i gruppen generellt. Hela 63 procent har de senaste två åren tagit hjälp av annan i stället för att åka färdtjänst. Andelen är högst i gruppen blinda. Det är också påfallande ofta man vänder sig till närstående för transporthjälp.

  • Ansökningsförfarandet är svårt, och 42 procent anger att de inte alls kan ansöka om färdtjänst på egen hand utan stöd av annan.

  • Missnöjet med färdtjänsten är störst bland dem som kan förmodas använda den mest respektive minst. Bara 55 procent av dem som är blinda är nöjda och 46 procent av de synsvaga.

  • Lägre kostnader, större flexibilitet, mer trygghet och förutsägbarhet är det som flest vill ha för att färdtjänsten bättre ska möta deras behov.

Kollektivtrafik

  • Uppseendeväckande många reser aldrig kollektivt. 38 procent reser inte på bostadsorten och hela 49 procent reser aldrig längre sträckor.
  • Över hälften reser aldrig kollektivt på egen hand utan hjälp av andra.

  • 60 procent säger att de avstår från att resa kollektivt ofta eller ibland på grund av att de känner sig osäkra. Dålig tillgänglighet och svårigheter att få den hjälp de behöver är också ett vanligt förekommande skäl till att man avstår.

  • Hela 87 procent anser att de inte kan köpa färdbevis utan hjälp. Bara 10 procent av de blinda, 12 procent av de gravt synskadade och 17 procent av de synsvaga kan köpa färdbevis självständigt.

  • Tydligare hållplatsutrop, bättre tillgänglighet och ledsagning är de tre vanligaste förbättringarna som de svarande vill ha när det gäller kollektivtrafiken.

Här kan du ta del av hela rapporten  "Förhindrad, försenad, frustrerad – om synskadades erfarenheter av färdtjänst och kollektivtrafik".

Vad behöver göras?

Utifrån resultaten av intervjuundersökningen och de slutsatser som framgår presenterar SRF kortfattade förslag på vad som behöver göras för att förbättra färdtjänst och kollektivtrafik. Om förslagen blir verklighet skulle det stärka synskadades rättigheter i fråga om färdtjänsttillstånd samt stärka kvaliteten i färdtjänsten och kollektivtrafiken när det gäller tillgänglighet och service.

Färdtjänsten

  • Färdtjänst ska vara en rättighet för alla blinda och gravt synskadade. För att det ska bli verklighet behöver rätten till färdtjänst förtydligas genom att riksdagen fattar beslut om en lagändring som förtydligar tillståndskriterierna för färdtjänst. Regeringen måste tillsätta en utredning som undersöker hur en mer flexibel färdtjänst, som är likvärdig i hela landet, kan bli verklighet.

  • Färdtjänst ska kunna ersätta alla sätt att förflytta sig: kollektivtrafik, promenad, cykling eller köra bil.

  • Antalet resor ska vara obegränsat.

  • Det ska framgå av färdtjänstlagen att alla som har färdtjänst också alltid ska få ha med sig en ledsagare kostnadsfritt i samband med färdtjänstresor.

  • Färdtjänsten ska kunna användas oavsett ändamål.

  • Det ska inte vara möjligt att avslå en färdtjänstansökan med hänvisning till att en synskadad person kan använda kollektivtrafik.

  • Beviljat färdtjänsttillstånd ska vara knutet till individen och kunna tas med vart man än flyttar i Sverige.

  • Den som har färdtjänst ska kunna använda den, oavsett vistelseort, utan att behöva ansöka särskilt om det.

  • Det ska framgå av färdtjänstlagen att det alltid ska gå att få resor till och från arbetet, även om arbetet är på olika platser och i en annan kommun än där man bor.

  • Barnkonventionen och barns bästa ska beaktas vid bedömning av färdtjänsttillstånd.

  • Det ska gå att göra uppehåll på vägen för att hämta och lämna barn.
    Färdtjänstfordon ska erbjuda bilbarnstol.

Kollektivtrafiken

  • Det ska gå att få ledsagning i kollektivtrafiken, även mellan olika trafikslag.

  • Ledsagning för hela resan ska alltid kunna bokas på ett ställe, i samband med köp av resan, även om olika trafikslag ingår.

  • Utrop som rör spårangivelser och avgångstider för tåg ska finnas på samtliga järnvägsstationer.

  • Det ska alltid finnas hållplatsutrop på bussar, såväl invändigt som utvändigt.

  • Digitala hållplatsskyltar ska alltid ha en funktion som gör det möjligt att få informationen uppläst.

  • Alla busshållplatser ska ha skyltar i förstorad text, punktskrift och med QR-kod som är märkt så att den som är synskadad kan få information om namn och hållplatsläge.

  • Utifrån ansvars- och finansieringsprincipen ska ansvarig aktör alltid kunna ge personlig service till den som inte kan köpa färdbevis genom digitala kanaler.