Verksamhetsberättelse 2024
Synskadades Riksförbund
Stockholms stads
Verksamhetsberättelse
2024
Verksamhetsberättelsen finns i storstil, punktskrift, Daisy samt i Wordformat. Den går att beställa från SRF Stockholms stads kansli, 08-452 22 00, kansli@srfstockholm.se. De finns även att ladda ner från vår hemsida, www.srf.nu/stockholm.
Innehållsförteckningen på nästa sida har hyperlänkar. Det innebär att du kan klicka eller trycka Enter och komma till de olika avsnitten, precis som på en hemsida. Om du använder skärmläsare med rubriklistefunktioner i Word kan du även navigera i dokumentet med hjälp av rubriklistor.
1 Inledning
1.1 Ordföranden har ordet
2 Organisation
2.1 Årsmöte
2.2 Styrelse
2.3 Höstmötet
2.4 Utbildningstillfällen för styrelse och personal
2.5 Revisorer
2.6 Valberedning
2.7 Arbetsgrupper
2.8 Kansli och personal
2.9 Volontärprojekt
2.10 Ledsagning under aktiviteter
2.11 Samverkan med andra organisationer
3 Intressepolitiskt påverkansarbete.
3.1 Ledsagning
3.2 Information och kommunikation.
3.3 Gatu- och trafikmiljö.
3.4 Övrigt intressepolitiskt arbete
4 Information.
4.1 Hemsida och sociala medier
4.2 Brokiga Blad
4.3 E-postutskick
4.4 Aktivitetstelefon
5 Medlemsverksamhet
5.1 Medlemsantal
5.2 Mottagande av nya medlemmar
5.3 Gotlandssalen
5.4 Aktiviteter
5.5 Ögats dag.
5.6 Funktionärshelg.
6 Studier
6.1 Om cirklarna.
6.2 Cirkelverksamheten i siffror
6.3 Lyrikprojekt
7 Internationellt
8 Ekonomi
RESULTATRÄKNING
BALANSRÄKNING
9 Avslutning.
1 Inledning
Genom denna verksamhetsberättelse ber styrelsen att få överlämna redogörelse för det gångna verksamhetsåret.
SRF Stockholms stad är en organisation av synskadade och för synskadade i alla åldrar. Vi är en lokalförening inom Synskadades Riksförbund, SRF, och har Stockholm och Ekerö som vårt verksamhetsområde. Vi räknar vårt ursprung från Kamratklubben Enigheten som bildades av en grupp hantverkare 1913. Under de 112 år som gått efter vår tillblivelse har samhället på många sätt utvecklats.
Enskilda synskadades liv är materiellt sett mycket bättre i Sverige och organisationen av synskadade har både vuxit och förändrats. Nu är SRF Stockholms stad den största lokalföreningen inom Stockholms län och Sverige. SRF är en 3-plansorganisation där vi ligger under distriktet SRF Stockholm Gotland. Inom riksförbundet finns vidare diverse branschföreningar, som tillvaratar olika specialintressen.
Synskadades Riksförbund Stockholms stad arbetar utifrån tanken om alla människors lika värde. I vårt arbete är vi religiöst och partipolitiskt obundna. Stöd för vårt påverkansarbete hämtas i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet.
Vid SRF:s kongress i oktober 2024 uttrycktes hela förbundets mål för verksamheten år 2025-2027 på följande sätt:
"I synskadades tjänst när samhället förändras":
SRF verkar för att synskadade ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som andra, och att detta i grunden ska vara ett samhällsansvar. Genom att skapa förutsättningar för fler att engagera sig utifrån sina intressen ska vi förnya SRF och göra organisationen mer relevant. Inom påverkansarbetet ska SRF-organisationen prioritera färdtjänst, ledsagning, rehabilitering, arbete och försörjning samt digital inkludering.
Det allra viktigaste med SRF Stockholms stad är att våra medlemmar ska känna sig välkomna till alla våra aktiviteter, och tillsammans med andra i samma situation på bästa sätt skaffa sig kontroll över det egna livet.
1.1 Ordföranden har ordet
Vi kan med glädje se tillbaka på år 2024. Det var år 112, i SRF Stockholms stads historia. Från en kamratförening bland blinda hantverkare 1913 har vi 2024 blivit en kraftfull påverkare och en förening som vårdar sina medlemmar.
Våra medlemmar delas in i två delar. Våra röstberättigade medlemmar: alltså synskadade personer och vårdnadshavare till synskadade barn, samt stödjande medlemmar, som stödjer vårt arbete genom sitt medlemskap men inte har rösträtt.
SRF Stockholms stad går nu på två ben. Precis som våra stadgar säger. Dels ska föreningen företräda synskadade i Stockholm och Ekerö. Dels ska föreningen skapa en social miljö, där alla synskadade ska känna sig välkomna.
Vi anstränger oss att delta i funktionshindersråd, att utveckla personliga kontakter med beslutsfattare i Stockholm och Ekerö och att synas i media. Inget av detta är speciellt enkelt. Men 2024 gick det bra.
Vi ordnar torsdagskaféer, medlemspubar och Ögats dag. Alla aktiviteterna är uppskattade och ökar synskadades möjlighet att leva som andra.
Om man ser tillbaka på 2024, så var det inte ont om idéer, uppslag eller praktiska arbetsuppgifter för våra funktionärer, medlemmar och den anställda personalen. Vi kan med glädje konstatera att vårt kansli, de anställda, gör en stor insats och att kansliets arbete har utvecklats under åren. Vi har dessutom förbättrat vår ekonomiska redovisning under 2024.
För att vara lite mer konkret, så har vi haft framgångar inom områden som ledsagartjänst och kommunens taltidning På tal om Stockholm. År 2024 ordnade vi sittgymnastik. Medlemmar fick lära sig att fläta korgar, och kurser i engelska och i att sticka fanns vidare på programmet samt en rad andra aktiviteter.
Vi bör se med förtröstan på framtiden. Dock måste två saker kommas ihåg.
Föreningen behöver skaffa sig en större ekonomi. Jag vill inte dra ner på någon verksamhet, utan istället utveckla den. Och då krävs mer ekonomiska resurser. Vi har faktiskt lyckats hyra ut Gotlandssalen mer än tidigare. Men vi behöver helt enkelt dra in mer pengar. Vi hyr ut Gotlandssalen, när vi inte använder den. Men vi behöver komma på fler sätt att få stöd till verksamheten, exempelvis genom bidrag från stiftelser samt gåvor.
En annan utmaning som vi har framför oss är att värva fler medlemmar. Dels skulle det ge oss en större ekonomi. Men det är framförallt viktigt att fler kan bära upp och fortsätta den verksamhet som är väl värd att bibehålla för framtiden.
Vi måste alltid komma ihåg meningen med föreningen. Vi synskadade har långt ifrån en situation som är likvärdig med andra medborgares.
Vi vet genom erfarenhet från 1913 och framåt, att det ständigt uppkommer nya problem som behöver lösas. En del kan vi förutse och andra är helt oväntade.
Avslutningsvis måste jag framhålla det mest positiva under 2024: Planerade aktiviteter, projekt och möten blev av. Ja, SRF Stockholms stad ska även i fortsättningen med kraft kunna arbeta för principen om att vi ska kunna leva som andra. Och nu finns goda förutsättningar för detta.
Kaj Nordquist, ordförande SRF Stockholms stad
2 Organisation
2.1 Årsmöte
Årsmötet ägde rum torsdagen den 14 mars klockan 18-21 i Gotlandssalen, Gotlandsgatan 44. Till mötesordförande valdes socialborgarrådet Alexander Ojanne (S). Antalet röstberättigade medlemmar uppgick till 41 stycken.
2.1.1 Motioner
2 motioner hade inkommit till årsmötet:
Motion nr 1: SRF Stockholms stad ska kämpa för ledsagning enligt LSS.
Årsmötet beslutade i enlighet med styrelsens yrkande att anse motionen besvarad.
Motion nr 2: Hur får vi nya medlemmar? Motionären vill att föreningen tar fram ett informationsmaterial med fokus på personer med maculadegeneration.
Årsmötet beslutar i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla motionen.
2.1.2 Uttalanden
Efter bearbetning i beredningsutskottet antog mötet 2 uttalanden:
"Undanröj hinder för färdtjänsten", där föreningen önskar att trafiknämnden utfärdar ett generellt tillstånd för färdtjänst att köra och göra stopp på gator där annan biltrafik är förbjuden eller begränsad.
"Vi vill se ett projekt kring fri ledsagning i kommunen", där föreningen önskar att ett flerårigt försök med fritt antal ledsagartimmar genomförs i Stockholm
samt att försöket sedan utvärderas i samarbete mellan kommunen och SRF Stockholms stad.
2.2 Styrelse
Fram till årsmötet 2024 hade styrelsen följande sammansättning:
Kaj Nordquist, ordförande, och Urban Fernquist, vice ordförande.
Ledamöter: Mari Bergström, Carola Gioti, Lillemor Högselius, Mattias Lundberg, Gunnar Sandström och Pia Stenberg.
Årsmötet 2024 valde Kaj Nordquist till ordförande, omval, på ett år.
Följande ledamöter valdes på 2 år:
Urban Fernquist, omval, Lillemor Högselius, omval, Pia Stenberg, omval, Gunilla Thomsson, nyval, samt Joakim Centervik, nyval på 1 år i fyllnadsval, då Carina Andersson valde att lämna sitt styrelseuppdrag i november 2023.
På årsmötet 2023 valdes följande ledamöter på 2 år:
Carina Andersson, nyval, Mari Bergström, omval, Carola Gioti, nyval, Mattias Lundberg, nyval.
På det konstituerande styrelsemötet 2024 utsågs Urban Fernquist till vice ordförande och Gunilla Thomsson till kassaförvaltare.
Det konstituerande mötet tillsatte också ett arbetsutskott bestående av Kaj Nordquist, Urban Fernquist, Gunilla Thomsson och Lillemor Högselius. En femte plats i arbetsutskottet roterar bland övriga styrelseledamöter.
Styrelsen har under året haft 13 protokollförda sammanträden och arbetsutskottet 17 protokollförda sammanträden.
2.3 Höstmötet
Höstmötet hölls i Gotlandssalen lördagen den 9 november.
Antalet röstberättigade medlemmar fastställdes till 34 stycken.
Till mötesordförande valdes Leni Philip (C).
Höstmötet behandlade och fastställde verksamhetsplan och budget för 2025. Verksamhetsplan och budget behandlades i 3 utskott.
De 3 förslagen till uttalanden behandlades av det intressepolitiska utskottet.
2.3.1 Motioner
Inga motioner hade inkommit.
2.3.2 Uttalanden
Höstmötet antog 3 uttalanden:
"Hur tillgängliga är stadens träffpunkter för äldre", där föreningen kräver att det tydliggörs att stadsdelsförvaltningarna erbjuder det extra stöd som behövs för att synskadade ska kunna delta i äldreträffarna.
"Synskadades trafiksäkerhet är lika viktig som vintercyklisters", där föreningen kräver att vi får medverka vid framtagande av upphandlingsvillkoren för kommande snöröjning.
"Är stadens riktlinjer bara symbolpolitik", där föreningen ifrågasätter politikernas brist på ansvarstagande för att antagna riktlinjer följs. Delegationsordningar kan inte få sätta politiska intentioner ur spel. För det är väl inte bara symbolpolitik som fullmäktige och nämnder ägnar sig åt?
2.4 Utbildningstillfällen för styrelse och personal
Den 13-14 april genomfördes en planeringshelg för styrelsen och personalen på Matborgen i Enskede, men med gemensam middag i Gotlandssalen på lördagskvällen.
Den 24-26 maj deltog Lillemor Högselius och Kaj Nordquist i riksförbundets arbetsledarträff på Almåsa.
Håkan Thomsson deltog i riksförbundets ombudsmannasamling vid kongressen i Göteborg i oktober. Han har också deltagit i ett antal ombudsmannamöten via teams.
Den 18-20 november deltog Annica Stigson, Madeleine Fredriksson och Sandra Olofsson från kansliet i en administratörsutbildning på Almåsa anordnad av riksförbundet.
2.5 Revisorer
På årsmötet 2024 anmäldes att föreningen anlitar revisionsfirman Moore Allegretto, som inom sig utser en auktoriserad revisor.
Till verksamhetsrevisorer valde årsmötet Viviann Emanuelsson, ordinarie, och Katarina Tull, ersättare.
2.6 Valberedning
Årsmötet 2024 valde Birgitta Lindén (sammankallande), Viviann Emanuelsson och Gunnar Sandström till valberedning.
2.7 Arbetsgrupper
En del av föreningens arbete bedrivs i arbetsgrupper. Under 2024 utsåg styrelsen följande arbetsgrupper:
Intressepolitiska gruppen:
Urban Fernquist, sammankallande, Berit Andersson, Viviann Emanuelsson, Carola Gioti, Stefan Goldman, Keity Löfgren Klynne, Mattias Lundberg, Kaj Nordquist, Guy Perdhe, Gunnar Sandström, Margareta Åsén Johansson och Håkan Thomsson, kansliet.
AFUB-gruppen:
Christian Fabien, Erika Hudson, Leif Jeppsson, Arvid Lindén, Hamaddah Mansour, Kaj Nordquist, Bartholomew Nsubuga, Beatrice Onen, Sara Shamloo Ekblad och Håkan Thomsson, kansliet.
Cafégruppen:
Pia Stenberg, Lillemor Högselius, Satu Häkkinen.
Pubgruppen:
Birgitta Lindén, sammankallande, Pia Stenberg, Mikael Rasmark, Sixten Berner, Hjalmar Ulfson, Mikael Koraen, Eva Nilsson, Carina Norgren, Siv Mazumdar, Annica Stigson, Agneta Svantesson, Mathilda Vedel Düring.
Aktivitetsgruppen:
Pia Stenberg, Joakim Centervik, Nina Cederlund.
Hemtjänstfrågor:
Margareta Åsén Johansson (sammankallande), Guy Perdhe, Keity Löfgren Klynne.
Volontärprojektet:
Lillemor Högselius senare ersatt av Pia Stenberg, Urban Fernquist, Madeleine Fredriksson, kansliet.
Lyrikprojektet: Desideria Jungelin, Eva Hildursmark, kansliet.
Ögats Dag: Kaj Nordquist, Lillemor Högselius, Mattias Lundberg, Madeleine Fredriksson, kansliet.
Grupp inför funktionärshelgen
Mattias Lundberg, Carola Gioti, Madeleine Fredriksson, kansliet, Eva Hildursmark, kansliet.
2.8 Kansli och personal
Kansliet har följande personal:
· Madeleine Fredriksson, administratör, medlemsfrågor med mera 100%
· Eva Hildursmark, ombudsman, studier med mera, 100%
· Sandra Olofsson, administratör och arbetsbiträde på deltid.
· Annica Stigson, administratör, Gotlandssalen med mera 100%
· Håkan Thomsson, ombudsman, intressepolitik med mera 100%
Arbetsledare var Lillemor Högselius till och med september, därefter har Urban Fernquist övertagit uppdraget.
När det gäller ekonomihanteringen anlitade föreningen ekonomikonsulten Leif Eek till och med juli. Under hösten övertogs uppdraget av Anna Asp.
Vid behov anlitar vi bostadsstiftelsens fastighetsskötare Ivar Blomén.
2.9 Volontärprojekt
Under våren erhöll vi ekonomiskt stöd från riksförbundet för att genomföra ett volontärprojekt.
Syftet med vår projektidé var att hitta personer som kunde tänka sig hjälpa föreningen ideellt med praktiskt stöd vid olika medlemsaktiviteter.
En projektgrupp planerade och genomförde 2 utbildningstillfällen under hösten samt en uppföljningsträff i början av 2025.
Vi har nu utbildat 9 volontärer, som visat stort engagemang och redan gjort praktisk nytta i vår verksamhet.
Det har varit ett mycket lyckat projekt, där våra mål uppnåtts:
Att skapa förutsättningar för en aktivare medlemsrekrytering.
Att avlasta vår kanslipersonal.
Att bidra med praktiskt stöd till våra utsedda arbetsgrupper.
Att minska kostnaderna för inhyrd ledsagarhjälp.
Att utbilda ett tio-tal volontärer.
2.10 Ledsagning under aktiviteter
Vid behov har vi anlitat olika företag som erbjuder ledsagarservice vid våra aktiviteter.
2.11 Samverkan med andra organisationer
Vi samarbetar med ABF Stockholm (Arbetarnas Bildningsförbund) när det gäller studieverksamheten.
Vi samverkar med Funktionsrätt Stockholm och DHR Stockholm.
Under året har vi haft regelbundna intressepolitiska avstämningar med SRF Stockholm Gotland, Föreningen Sveriges Dövblinda Stockholm Gotland samt Unga med Synnedsättning i Stockholm.
Samverkan med andra organisationer stärker arbetet med våra frågor.
3 Intressepolitiskt påverkansarbete
Vårt intressepolitiska arbete har utgångspunkt i alla människors lika värde som konkretiseras i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi arbetar för att synskadade i Stockholms stad och Ekerö kommun ska kunna leva som andra. För att konkret arbeta med dessa frågor har vi en intressepolitisk ombudsman och en av styrelsen tillsatt arbetsgrupp (IP-gruppen). Vid gruppens möte i maj medverkade Anders Göransson, ordförande i Södermalms stadsdelsnämnd. Han höll ett utbildningspass om ansvarsfördelningen inom Stockholms stad, och vi diskuterade aktuella frågor med honom.
Vi bevakar kontinuerligt frågor av intresse för synskadade i Stockholms stad och Ekerö kommun. Vi följer fortlöpande hur Stockholms stad arbetar med sitt program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning inom alla politikområden. Programmet reviderades av fullmäktige i början av år 2024 och gäller fram till år 2029.
En viktig del av vårt påverkansarbete bedrivs genom våra ledamöter i nämndernas, stadsdelarnas och bolagens råd för funktionshinderfrågor.
3.1 Ledsagning
Ledsagning är en av de viktigaste insatserna för synskadade. På morgonen onsdagen den 12 juni genomförde SRF Stockholms stad i samarbete med SKKF (Synskadade Konstnärers och Konsthantverkares förening) en manifestation utanför riksdagen. Denna dag skulle riksdagen debattera ett initiativ från socialutskottet angående ledsagning. År 2023 gjorde Socialstyrelsen en utredning som slog fast att synskadade får allt mindre tillgång till ledsagning. Socialstyrelsen lyfte där att en möjlighet vore att stifta en särskild lag om synskadades rätt till ledsagning. Denna fråga har sedan drivits av SRF. Och så, den 30 maj, stod det klart att en majoritet i riksdagens socialutskott ställt sig bakom att en ny lag om ledsagning ska utredas och att ledsagning för synskadade ska vara kostnadsfri. Riksdagen föreslogs tillkännage detta för regeringen. Utskottsinitiativet stöttades av C, MP, S, SD och V. Regeringspartierna var emot. Den 12 juni skulle så riksdagen debattera utskottets förslag, och därefter fatta beslut. Vid vår manifestation använde vi ett koncept med skelettkonst som SKKF tagit fram. Några personer iklädda skelettdräkter delade ut information. Vi hade plakat med texter och en högtalare gav inspelade vittnesmål om hur synskadade drabbats av nedskuren ledsagning. Huvudidén kommer från ett konstverk där ett skelett sitter "i väntan på ledsagning". Vi fick tillfälle att prata med riksdagsledamöter som var på väg in till debatten. Och det hela slutade bra. Utskottsinitiativet bifölls, och regeringen uppmanas att utreda frågan. Nu ligger bollen alltså hos regeringen.
Men SRF Stockholms stad arbetar också för att förbättra situationen inom nuvarande lagstiftning. Synskadade ska få den ledsagning vi har behov av. Stockholms stads riktlinjer om biståndsbedömda insatser var ute på remiss under våren, och föreningen lämnade våra synpunkter. Kommunfullmäktige antog i juni reviderade riktlinjer som innehöll en del förbättringar. Vårt arbete har nu riktats in på att riktlinjerna ska följas. Det existerande glappet mellan kommunfullmäktiges intentioner för ledsagningen och verkligheten måste undanröjas.
Vid SRF Stockholms stads årsmöte den 14 mars antogs ett uttalande där vi föreslog ett projekt kring fri ledsagning i kommunen. Uttalandet ställdes till partierna i Stockholms kommunfullmäktige. Tanken är dels att ledsagningen borde kunna användas till det brukaren själv önskar, utan begränsande regelverk, och dels att antalet ledsagartimmar inte skulle vara begränsat. Vi vill se att ett flerårigt försök med fritt antal ledsagartimmar genomförs i Stockholm samt att försöket sedan utvärderas i samarbete mellan kommunen och SRF Stockholms stad. Efter att uttalandet skickats ut kontaktades vi av Sverigedemokraterna (SD), och den 3 april hade vi ett samtal på telefon med fullmäktigeledamoten Emelie Wassermann. SD var positiva till projektidén. De har skrivit en motion om detta där de också föreslår att besluten om ledsagning ska centraliseras för att få en större likvärdighet i kommunens bedömningar. Vi har i en skrivelse stöttat tankarna i motionen. Vidare har den politiska majoriteten anslagit medel för att utreda så kallad icke biståndsbedömd ledsagning. Vi ser att detta kan vara ett sätt att anamma vår idé. Arbetet går vidare under 2025.
3.2 Information och kommunikation
Under våren besvarade vi en remiss om nytt kommunikationsprogram för Stockholms stad.
Stockholms stads hemsida ska vara tillgänglig även för oss synskadade när det gäller att söka insatser och hitta information. Men eftersom många av våra medlemmar inte kan använda hemsidan hävdar vi att det även måste vara möjligt att komma i kontakt med stadens verksamheter per telefon. Vi har arbetat för att minska det digitala utanförskapet genom två öppna hus under hösten 2024 där medlemmar kunnat få hjälp med tekniska frågor.
Utgivningen av den kommunala taltidningen "På Tal om Stockholm" minskades år 2019 till 35 nummer per år. Detta innebar negativa konsekvenser för synskadade som har behov av tilläggsinformation. Som ett resultat av vårt intressepolitiska arbete ökades dock utgivningen år 2023 till 41 nummer per år, vilket var ett stort steg i rätt riktning.
Vi deltog vid ett redaktionsråd för taltidningen den 23 maj. SRF Stockholms stad inbjöds också att lämna synpunkter i samband med den upphandling av "På Tal om Stockholm" som genomfördes under hösten 2024.
3.3 Gatu- och trafikmiljö
SRF Stockholms stad träffade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) torsdagen den 10 oktober. Träffen ägde rum på Stadshuset. Vi fokuserade på övergångsställen och annan gatumiljö, framkomligheten för färdtjänsten samt snöröjning.
Vid mötet med Strömgren framhöll vi att det är mycket positivt att vår stad är väl försedd med ljus- och ljudreglerade övergångsställen. Ett problem är dock att ljudnivån på signalerna inte är tillräckligt hög. Detta gäller vid många av våra mest trafikerade gator. Det gäller också på kvällar och nätter. Ett annat problem är att övergångsställena inte alltid gäller cykelbanorna. Att behöva korsa en cykelbana för att komma fram till signalstolpen skapar stor risk att bli påkörd av en cykel.
Vidare tog vi upp uteserveringar. Dessa är ett trevligt inslag i gatumiljön, men ibland tar de alltför mycket plats så att gående har svårt att passera. Dessutom är inte alla uteserveringar omgärdade av lämpliga staket som går att känna med den vita käppen.
Stadens ambition att skapa allt fler bilfria gator och zoner leder till svårigheter då vi behöver kunna komma fram till alla adresser med färdtjänst. Strömgren hävdade att färdtjänst får köra i dessa områden. Det verkar dock inte färdtjänstchaufförerna ha reda på. Det behövs tydlig information från trafikkontoret till regionens färdtjänstförvaltning om detta.
Slutligen tog vi upp att dålig snöröjning och halkbekämpning leder till fallolyckor och att vi som synskadade inte tar oss fram med våra vita käppar. Vi krävde att stadens trottoarer hålls snö- och isfria, som ofta är fallet med cykelbanorna.
Utöver mötet med Strömgren har vi också, på initiativ av en medlem, påverkat kommunen vad gäller framkomligheten på vissa delar av Sveavägen.
I december besvarade vi en remiss om Stockholms prioriterade gångvägnät, där vi framhöll tillgänglighetsfrågor.
3.4 Övrigt intressepolitiskt arbete
3.4.1 Vita käppens dag
Vita käppens dag uppmärksammas runt om i världen den 15 oktober varje år. År 2024 ordnade vi en aktivitet kring den vita käppen genom att bjuda in Arvid Vikman Rindevall (S) som är ordförande i kommunstyrelsens funktionshinderråd i Stockholm och tillika ordförande i arbetsmarknadsnämnden. Även politikerna i trafiknämnden bjöds in, men tyvärr kunde ingen därifrån delta.
Vi berättade om den vita käppens historia, och Arvid Vikman Rindevall fick också prova att gå med vit käpp.
3.4.2 Samverkan med socialförvaltningen
SRF Stockholms stad har en plats i socialförvaltningens referensgrupp, som har haft två möten under 2024. Referensgruppen bjöds in att delta i Stockholms stads trygghetskonferens den 22 oktober och här representerades vi av Håkan Thomsson.
3.4.3 Funktionshinderråden
Två träffar för ledamöter i funktionshindersråden har arrangerats av Stockholms funktionshindersombudsman. Dessutom ordnade SRF Stockholms stad en fortbildnings- och diskussionsträff för våra ledamöter den 31 augusti.
Vid slutet av 2024 hade föreningen företrädare i funktionshindersråden enligt följande:
- Bromma-Hässelby-Vällingby: Kaj Nordquist och Keity Löfgren Klynne.
- Enskede-Årsta-Vantör-Farsta-Skarpnäck: Anne Mondotter och Lena Nisula Wester.
- Hägersten-Liljeholmen-Älvsjö-Skärholmen: Margareta Åsén Johansson.
- Norra innerstaden och Kungsholmen: Monicka Zachari.
- Järva: Doaa Zatara och Tara Aziz.
- Södermalm: Carola Gioti.
- Arbetsmarknadsnämnden: Doaa Zatara och Sven Zachari.
- Bostadsbolagen: Stefan Mattson.
- Fastighetsnämnden och miljö- och hälsovårdsnämnden: Stefan Mattson.
- Idrottsnämnden: Boris Samuelsson.
- Kommunstyrelsen: Kaj Nordquist, ordinarie, och Håkan Thomsson, ersättare.
- Kulturnämnden: Pia Stenberg.
- Kyrkogårdsnämnden: Lillemor Högselius.
- Social-, äldre- och överförmyndarnämnden: Gunnar Sandström.
- Stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden: Monicka Zachari.
- Trafiknämnden: Lena Nisula Wester.
- Utbildningsnämnden: Carola Gioti.
- Värme, vatten, hamn och Stokab: Pia Stenberg.
- Stockholm Business Region: Gunnar Häger.
- Ekerö: Stig Becker.
En nomineringsgrupp bestående av Funktionsrätt Stockholm, DHR Stockholm och SRF Stockholms stad gör kontinuerligt kompletteringsnomineringar till funktionshindersråden och samverkar i rådsarbetet. Här representeras vi av Kaj Nordquist och Håkan Thomsson.
3.4.4 Motioner till SRF:s kongress
Synskadades Riksförbund höll kongress i Göteborg den 17-20 oktober. Till kongressen sände SRF Stockholms stad sju motioner med intressepolitiskt innehåll.
3.4.5 Insiktsutbildning för Alexander Ojanne
På förmiddagen måndagen den 16 september ordnade DHR Stockholm och SRF Stockholms stad en insiktsutbildning och efterföljande diskussion med socialborgarrådet Alexander Ojanne (S). Han fick först prova att köra rullstol och sedan att gå med vit käpp med fingerad optik. Ojanne fick med den vita käppen följa en husvägg där det plötsligt dyker upp en uteservering. Han fick också testa att korsa en gata vid ett ljus- och ljudreglerat övergångsställe samt att gå upp och ner för en trappa. Efteråt hade vi en diskussion som handlade om tillgänglighetsfrågor och behovet av ledsagning.
3.4.6 Temaeftermiddag om hemtjänst
En temaeftermiddag om hemtjänst ordnades den 18 november. Ett 20-tal personer samlades i Gotlandssalen. Medverkade gjorde stadens äldreombudsman Margareta Ericson. Hon inledde med att berätta om sin roll, och sedan fokuserade vi på hemtjänstfrågorna. Bland annat kan noteras att hemtjänstpersonalen inte har någon särskild utbildning vad gäller synskadade.
Det framkom att det är bra med de digitala nycklarna, så att man inte själv behöver släppa in främlingar. Detta ger en ökad trygghet. Vidare framfördes att det är Viktigt att personalen presenterar sig när de kommer. Ett problem är att personalen flyttar på saker som man som synskadad sedan inte hittar. Bristande språkkunskaper kan också skapa problem.
Bland de frågor som vi tar med oss i det fortsatta arbetet är att hemtjänstpersonal borde prövas mot belastningsregistret innan de anställs, och att synkompetens borde ingå som krav i upphandlingen av utförare. Hemtjänst kommer att vara ett prioriterat intressepolitiskt område för SRF Stockholms stad under 2025.
3.4.7 Påverka Stockholm
Vi ger ut ett intressepolitiskt nyhetsbrev via e-post kallat Påverka Stockholm. Redaktör för nyhetsbrevet är Håkan Thomsson. Påverka Stockholm startades 2023 och har utgivits med 4 nummer per år 2023 och 2024.
4 Information
4.1 Hemsida och sociala medier
Föreningens hemsida har adress www.srf.nu/stockholm och ligger under riksförbundets domän. Hemsidan är en viktig informationskanal och riktar sig både till medlemmar och allmänhet.
På hemsidan finns information om föreningen, aktiviteter, studieprogram och vad som för övrigt kan vara på gång.
Föreningen har ett Facebook-konto, där aktuell information om vad som händer i föreningen läggs ut. Under 2022 öppnades även ett Twitterkonto, men detta har vi inte använt aktivt.
4.2 Brokiga Blad
Brokiga Blad är föreningens medlemstidning som utkommit med fyra nummer under 2024. Tidningen produceras i punktskrift, inläst form, storstil och elektroniskt. I Brokiga Blad finns föreningens studieprogram, annonser om aktiviteter, artiklar med mera. Redaktör för Brokiga Blad är Håkan Thomsson. Ansvarig utgivare är Kaj Nordquist.
Vid årets slut var upplagan 43 ex på punktskrift, 123 inlästa ex, 368 ex på storstil och 520 prenumeranter fick tidningen via e-post.
Brokiga Blad finns även på hemsidan och kan laddas ner därifrån.
4.3 E-postutskick
De prenumeranter som har e-post som sitt förstahandsval som medium får e-postutskick om olika aktiviteter i föreningen. För att inte de medlemmar som har ett annat medium som förstahandsval ska missa denna information, så finns dessa e-postutskick som annonser i taltidningarna På tal om Stockholm och Läns och Riksnytt.
4.4 Aktivitetstelefon
Föreningen har en telefonsvarare där medlemmarna får aktuell information om kommande aktiviteter. Telefonnumret är 08-452 22 06.
5 Medlemsverksamhet
5.1 Medlemsantal
Vid årsskiftet 2024/2025 hade föreningen 943 medlemmar, en ökning med 25 medlemmar under året.
Av medlemmarna är 843 synskadade och 13 vårdnadshavare till synskadade barn. Dessa är röstberättigade vid föreningens års- och höstmöten. Vi hade 87 stödjande medlemmar, en ökning med 3 jämfört med föregående år.
När föreningen nybildades hösten 1977 hade vi ca 900 medlemmar. I följande tabell anges medlemsantalet den 31 december de senaste åren samt förändringar under året.
Medlemsantal 31/12: Ändring inom parentes.
2020: 849 (-14)
2021: 873 (+24)
2022: 875 (+2)
2023: 918 (+43)
2024: 943 (+25)
51 medlemmar är under 32 år. Detta är en minskning med 2 medlemmar. Synskadade medlemmar som är 32 år och äldre är 805 stycken.
548 medlemmar är 66 år och äldre, varav 529 synskadade. Noteras kan att 5 medlemmar är 100 år eller mer.
Av medlemmarna är 595 kvinnor (63,2 procent) och 346 män (36,8 procent). 2 medlemmar är juridiska personer.
5.2 Mottagande av nya medlemmar
Nya medlemmar bjöds in till en lunch den 31 maj, då de även kunde ta med sig en anhörig eller vän. Förutom lunchen gavs information om föreningens verksamhet och möjlighet att träffa styrelseledamöter, anställda på kansliet och andra medlemmar. Denna aktivitet lockade 15 nya medlemmar.
5.3 Gotlandssalen
Gotlandssalen består av fyra rum i varierande storlekar. Mellan de två större rummen finns en vikvägg, vilket innebär att ett ännu större rum med plats för 80 personer kan skapas. I den större lokalen finns ljudanläggning, hörslinga och fast projektor. Man kan till de mindre rummen hyra mobil projektor, duk och förstärkare med mikrofon.
Gotlandssalen är mycket viktig för att vi ska kunna bedriva studier och mötesverksamhet i en miljö som är känd och trygg för synskadade. Vi hyr ut lokalerna till närstående föreningar och externa gäster vid de tillfällen vi själva inte nyttjar lokalerna. Intäkter för Gotlandssalen kan beräknas i andelar där vi fått in 48,5 procent från externa gäster, 13,0 procent från närstående föreningar och 28,6 procent för egen verksamhet. Trots den externa uthyrningen räcker inte intäkterna att täcka våra hyreskostnader.
5.4 Aktiviteter
5.4.1 Torsdagscaféer
Våra torsdagscaféer har anordnats även under 2024.
Vid 5 tillfällen under våren och 4 tillfällen under hösten har medlemmarna bjudits in till café med olika aktuella teman, bland annat har våra sömnadscirklar visat upp kläder de sytt. Exempel på andra teman har varit Luciacafé, föreläsning om Grönland, frågesport samt musikunderhållning.
5.4.2 Medlemspubar
Medlemspubar har anordnats 5 gånger under våren och 4 gånger under hösten. Teman har bland annat varit disco, alla hjärtans dag, frågesport samt julfest.
5.4.3 Temakvällar och temadagar
Följande temadagar och temakvällar anordnades under året:
23 maj, Temakväll om fåglar och fågelsång.
30 maj, Temakväll om hemberedskap.
4 september, Träff om nästa års verksamhet.
2 oktober, Temakväll om vårt biståndsprojekt i Gambia.
9 november, Vinprovning (i samband med en pub).
18 november, Temaeftermiddag om hemtjänst.
Vid två tillfällen under året anordnades visning av damkläder. Deltagarna hade möjlighet att se och känna på samt köpa kläder.
Vid två tillfällen under året bjöd vi in till öppet hus där medlemmarna gavs hjälp med sina tekniska hjälpmedel i form av skärmläsare och andra anpassningar för datorer och telefoner
Den 9 juni genomfördes en bussutflykt till Tyresö slott, där 50 personer deltog. I utflykten ingick en guidad visning samt lunch och egen tid att ströva runt i slottsparken.
5.4.4 Friskvårdsaktiviteter
Sittgymnastik i Gotlandssalen och simning i Beckomberga sim- och idrottshall har anordnats under både vår- och höstterminen. Under hösten anordnades dessutom simning i Gubbängsbadet.
5.5 Ögats dag
Den 20 september anordnades ett event kallat Ögats dag med syfte att öka antalet medlemmar. Deltagarna fick information om föreningen och vårt arbete, träffa syn- och hörselinstruktörer, visning och demonstration av tekniska hjälpmedel samt information om ögat och dess sjukdomar.
5.6 Funktionärshelg
Den 30 november-1 december genomfördes en funktionärshelg på Almåsa Havshotell. Teman var bland annat intressepolitiska frågor, medlemsverksamhet samt hemberedskap. På funktionärshelgen deltog 29 funktionärer, 5 personal och 1 ledsagare.
6 Studier
6.1 Om cirklarna
Vår cirkelverksamhet genomförs i samarbete med ABF Stockholm. Nya cirklar 2024 var ljudbearbetning i programmet Hokusai, spela gitarr, samt Olle Adolphsons musikskatt.
Alla våra hantverkscirklar, korgflätning, stickning och sömnad, genomförs såväl dag- som kvällstid.
Andra teman för cirklar har varit engelsk konversation, Android med Google Assistant och Talkback, mindfulness nybörjare och fortsättning samt lyrik.
Många av cirklarna är mycket populära och har pågått under ett antal terminer. De nya cirklarna lockade många medlemmar som tidigare inte engagerat sig i föreningens aktiviteter.
6.2 Cirkelverksamheten i siffror
SRF Stockholms Stads studiecirklar, antal timmar och deltagare:
(En timme är lika med en studietimme, dvs 45 minuter)
Vårterminen
Engelsk konversation, 18, 7
Hokusai, 15, 6
Korgflätning dagtid, 40, 4
Korgflätning kvällstid, 40, 4
Lyrik, 15, 7
Mindfulness nybörjare, 20, 6
Stickning dagtid, 30, 7
Stickning kvällstid, 30, 11
Sömnad förmiddag, 40, 6
Sömnad eftermiddag, 40, 5
Höstterminen
Engelsk konversation, 24, 8
Gitarr, 24, 4
Korgflätning dagtid, 44, 5
Korgflätning kvällstid, 44, 9
Lyrik, 15, 5
Olle Adolphsons musikskatt, 9, 6
Stickning dagtid, 30, 8
Stickning kvällstid, 30, 9
Sömnad förmiddag, 40, 5
Sömnad eftermiddag, 40, 5
Antal cirklar: 20
Antal timmar: 548
Antal deltagare: 117
6.3 Lyrikprojekt
På initiativ av cirkelledaren och deltagarna i vår lyrikcirkel och med stöd från SRF Folkbildning har vi påbörjat ett lyrikprojekt under året. Cirkelledaren har skrivit ett studiematerial, Skriv och utforska poesi. Materialet innehåller en handledning samt exempeldikter skrivna av deltagarna. Under 2025 kommer materialet att delas ut till föreningens samtliga medlemmar och det ska även vara möjligt att beställa för andra distrikt och föreningar som vill genomföra liknande cirklar.
7 Internationellt
Solidaritet och rättigheter har i hela vår historia varit vägledande för vårt arbete. Vi har möjlighet och förmåga att dela med oss till människor i andra delar av världen som i väsentliga avseenden har det mycket sämre än vi, men som vi också har mycket gemensamt med.
SRF Stockholms stad i samverkan med Synskadades Riksförbund bedriver ett projekt tillsammans med den afrikanska synskadeunionen, AFUB (African Union of the Blind). AFUB är en samarbetsorganisation för nationella synskadeorganisationer i Afrika. Vårt internationella utvecklingssamarbete bedrivs inom ramen för MyRight som samordnar den svenska funktionshinderrörelsens partnerskapsarbete. MyRight erhåller biståndsmedel från Sida genom ForumCiv.
Projektets syfte är att stödja AFUB och utbilda och stödja nationella organisationer att på ett konkret sätt kunna använda FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 i organisationernas påverkansarbete. Det innebär att funktionärer, anställda och medlemmar i organisationerna utbildas och ges möjlighet att genomföra aktiviteter för påverkan av beslutsfattare.
Från och med 2023 stöttar vi synskadeorganisationerna i Botswana, Etiopien och Gambia. Projektet följs av en särskild arbetsgrupp, den så kallade AFUB-gruppen, som tillsatts av styrelsen. Vi har regelbundna digitala partnerskapsmöten med AFUB och våra systerorganisationer i Botswana, Etiopien och Gambia.
Vårt projekt är tänkt att pågå fram till och med 2027. Dock aviserade regeringen i början av år 2024 stora förändringar av den svenska biståndspolitiken. Signalerna från regeringen har varit mycket oklara, och det har inneburit att det råder stor osäkerhet om projektets framtid. Det senaste beskedet vi fått är att projektet ska vara slutredovisat den 30 september 2025, men att MyRight ska lämna in en ansökan till Sida som kan leda till att projektet kan fortleva på ett eller annat sätt.
Vårt riksförbund genomförde en nätverksträff för projektaktiva den 4-5 maj på Almåsa där AFUB-gruppen var representerad med fem personer. Förutom projektgenomgångar och ett pass om antikorruption så diskuterades också regeringens nya biståndspolitik, där en politiskt sakkunnig från departementet medverkade.
För att AFUB-gruppen skulle lära sig mera om Gambia medverkade Kristina Lundahl från Gambiagrupperna via teams vid gruppens möte den 6 mars. Den 22-28 april genomförde Christian Fabien från AFUB-gruppen och Annika Örnstedt från riksförbundet en uppföljningsresa till Gambia. De bodde och höll möte på Paradise Suites hotell i Serekunda (Gambias största stad). De besökte inledningsvis Gambias synskadeorganisation (GOVI) och träffade styrelsen och personalen samt några medlemmar.
GOVI har en stor anläggning som omfattar skola, tillverknings- och reparationslokaler. De fick även tillfälle att prata med lärare och elever på skolan.
Under besöket i Gambia genomfördes också ett partnerskapsmöte på plats. Partnerskapsmötets sista dag ägnades åt ett besök på afrikanska Mänskliga Rättighetskommissionen (NHRC). NHRC har funnits sedan 2017 och de kan liknas vid det Svenska Institutet för Mänskliga Rättigheter. Här träffade de kommissionären Halimatou Dibba. Till NHRC kan både organisationer och privatpersoner rapportera om kränkningar av mänskliga rättigheter. NHRC:s uppdrag är att främja och skydda allas grundläggande mänskliga rättigheter.
8 Ekonomi
Under 2024 har stort fokus satts på föreningens ekonomiförvaltning. Vi har gått över till bokföringsprogrammet Visma eEkonomi Pro för föreningar. Styrelsen och personalen har lagt ner mycket tid på att söka nya finansieringsmöjligheter, som slår igenom under år 2025.
Under hösten har vi engagerat en ny ekonomihanterare, Anna Asp. Dessutom fortsätter arbetet med att öka uthyrningen av Gotlandssalen och översyn av gällande avtal i syfte att minska kostnaderna. I bokföringen har resultatenheterna setts över och vi har förbättrat budgetarbetet, allt i syfte att få en tydligare och mera lättförståelig redovisning för år 2025.
I början av 2024 sade vi upp avtalet om kapitalförvaltning med Söderberg & Partners. I stället sköter nu styrelsen kapitalplaceringen med hjälp av Katarina Bergman. Pengarna är placerade hos Svenska Handelsbanken i räntebärande papper och fonder. Långsiktighet och låg risk i placeringarna har varit vägledande. En ökning av fondernas marknadsvärde med 3,2% har skett under året.
Verksamhetens intäkter slutar på 3731 tkr. Detta är en ökning med
251 tkr i jämförelse med 2023. Framför allt beror det på ökade intäkter för Gotlandssalen.
När det gäller föreningens verksamhetskostnader slutar de på 5312 tkr. Det är 149 tkr högre än 2023. Under året har lokalhyran och övriga lokal-
kostnader ökat med 161 tkr. Kostnaden för köpta tjänster har däremot sänkts med 127 tkr.
Här nedan följer föreningens resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.
RESULTATRÄKNING
(tkr=tusentals kronor) 2024 2023
tkr tkr
VERKSAMHETSINTÄKTER
Medlemsavgifter + 227 + 223
Deltagaravgifter + 70 + 67
Försäljning + 107 + 87
Gotlandssalen + 972 + 709
Kommunala bidrag + 1 440 + 1 440
Bidrag för personal + 753 + 755
Övriga bidrag + 162 + 158
Donationer och gåvor 0 +2
Övriga verksamhetsintäkter 0 + 39
S:A VERKSAMHETSINTÄKTER + 3 731 + 3 480
VERKSAMHETSKOSTNADER
Aktivitetskostnader - 495 - 579
Lokalkostnader - 105 - 898
Förbrukningsinventarier 0 - 15
Förbrukning och maskiner -150 - 170
Information - 57 - 55
Kontorsmaterial, IT, post - 94 - 107
Organisationskostnader -102 - 73
Köpta tjänster/Inhyrd personal -294 - 421
Ledsagningstjänster - 105 - 139
Funktionärs/personalutbildning - 155 - 129
Personalkostnader, - 2 523 - 2 475
Avskrivningar, - 13 - 13
Övriga verksamhetskostnader - 265 - 88
S:A VERKSAMHETSKOSTNADER - 5 312 - 5 163
Verksamhetsresultat - 1 581 - 1 683
Finansiella poster
Utdelningar + 61 + 744
Reavinster/förluster + 514 + 294
Ränteintäkter + 51 + 4
Övr. finansiella kostnader - 1 - 136
Återföring av nedskrivna av värdepapper + 362 0
SUMMA FINANSIELLA POSTER + 987 + 906
(tkr=tusentals kronor) 2024 2023
tkr tkr
Resultat efter finansiella poster - 594 - 777
Bokslutsdispositioner,
Avsättningar:
Summa avsättningar 0 0
Ianspråktagna medel:
Johan och Anna Fahléns minnesfond barn/ungd + 11 + 11
Maja-Lisa Rehnströms donation för vård + 105 + 113
Gudrun Hammars fond semesterhem + 10 + 7
Summa ianspråktagna medel: + 126 + 131
SUMMA BOKSLUTSDISPOSITIONER + 126 + 131
ÅRETS RESULTAT - 468 - 646
Förslag till vinst/förlustdisposition
Balanserat resultat till ny räkning - 468 - 646
BALANSRÄKNING
2024-12-31 2023-12-31
tkr tkr
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier 13 27
Summa materiella anläggningstillgångar 13 27
1. Finansiella anläggningstillgångar, not 2
Aktieandelar Kungshallen Bingokonsult 9 9
Aktier, depå 9 000 8 878
Räntebärande placeringar, depå 2 000 4 512
Summa finansiella anläggningstillgångar 11 009 13 399
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 11 022 13 426
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Övriga fordringar 174 223
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter 391 221
Summa kortfristiga fordringar 565 444
Kassa och bank
Kassa och bank 2 247 703
Summa kassa och bank 2 247 703
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 2 812 1 147
SUMMA TILLGÅNGAR 13 834 14 573
Fortsättning BALANSRÄKNING
EGET KAPITAL OCH SKULDER 2024-12-31 2023-12-31
tkr tkr
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Alvar och Frida Bloms fond 3 780 3 780
Summa bundet eget kapital 3 780 3 780
Fritt eget kapital
Fria donationsmedel 9 874 9 874
Ändamålsbestämda medel 3 739 3 864
Balanserat resultat - 4 551 - 3 905
Årets resultat - 468 - 646
Summa fritt eget kapital 8 594 9 187
SUMMA EGET KAPITAL 12 374 12 967
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 254 294
Övriga skulder 294 422
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter 912 890
Summa kortfristiga skulder 1 460 1 606
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 834 14 573
2. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Not 1:
Redovisningsprinciper
Föreningens redovisning överensstämmer med etablerade redovisnings- och värderingsprinciper och följer bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden.
Följande värderings- och redovisningsprinciper har tillämpats i årsbokslutet:
Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas livslängd.
Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande:
Datorer 33%
Inventarier 20%
Fordringar
Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Not 2:
Finansiella anläggningstillgångar
Innehavet i Kungshallen Bingokonsult gav en utdelning på 11 tkr.
Föreningens förvaltade kapital per den 31 december 2024
I februari avslutade styrelsen kapitalförvaltningen hos Söderberg & Partners. I stället tog styrelsen själv över ansvaret för kapitalplaceringen. Föreningens kapital är nu placerat i utländska aktier och räntebärande papper och fonder hos Svenska Handelsbanken. Styrelsens placeringsstrategi är långsiktighet och låg risk i placeringarna.
Det bokförda värdet är lika med anskaffningsvärdet. Vid årets början låg marknadsvärdet 204 tkr över det bokförda värdet. Vid årets slut överstiger marknadsvärdet det bokförda värdet med 351 tkr.
2024-12-31 2023-12-31
Värden i tkr Bokfört Marknads Bokfört Marknads
Svenska aktier: 0 0 9239 9258
Utländska aktier: 9 000 9 263 - -
Summa aktier: 9 000 9 263 9 239 9 258
Sv räntebärande: 1 000 1 042 4512 4 697
Utl räntebärande: 1 000 1 046 0 0
Summa räntebärande: 2 000 2 088 4 512 4 697
Totalt 11 000 11 351 13 751 13 955
Likvida medel depå: 96 47
Innehavet i Kungshallen Bingokonsult gav en utdelning på 11 tkr
9 Avslutning
Låt oss avslutningsvis upprepa:
Vår ambition är att engagera många medlemmar. Genomföra caféverksamheten, pubkvällar och luncher för nya medlemmar.
Vi vill se till att synskadade i Stockholm kommer att träffas, umgås och arbeta tillsammans.
För den som vill stödja föreningen ekonomiskt har vi följande konton:
Kontonummer pg: 967870-7
Swishnummer: 123 662 10 15.
Och vi uppmanar alla att stödja oss genom medlemskap. Som röstberättigade medlemmar eller som stödjande medlemmar.
Vi i styrelsen i SRF Stockholms stad vill framföra ett varmt tack till alla som genom sina insatser bidragit till föreningens arbete. Vi vill tacka alla medlemmar som deltar och stödjer verksamheten, personer som givit bidrag och donationer till föreningen samt vår anställda personal, som möjliggör stora delar av verksamheten.
Vi vill tacka Stockholms stad som givit föreningen ekonomiskt stöd, och vill även särskilt tacka Dalheimers Stiftelse och De Blindas Väl som beviljat oss värdefulla bidrag att användas under år 2025.
Stockholm i februari 2025
(Underskrifter finns på sidan 30 i pdf-versionen.)