Verksamhetsberättelse

2021

Verksamhetsberättelsen finns i storstil, punktskrift, Daisy samt i Wordformat. Den går att beställa från SRF Stockholms stads kansli, 08-452 22 00, kansli@srfstockholm.se. De finns även att ladda ner från vår hemsida, www.srf.nu/stockholm.

Innehållsförteckningen på nästa sida har hyperlänkar. Det innebär att du kan klicka eller trycka Enter och komma till de olika avsnitten, precis som på en hemsida. Om du använder skärmläsare med rubriklistefunktioner i Word kan du även navigera i dokumentet med hjälp av rubriklistor. 

1 Inledning. 3

1.1 Ordföranden har ordet 4

2 Organisation. 5

2.1 Årsmöte. 5

2.2 Höstmötet 6

2.3 Styrelse. 7

2.4 Utbildningstillfällen för styrelse och personal 7

2.5 Revisorer 7

2.6 Arbetsgrupper 8

2.7 Samverkan med andra organisationer 8

2.8 Kansli och personal 8

2.9 Ledsagning under aktiviteter 9

2.10 Kansliöversyn. 9

3 Intressepolitiskt påverkansarbete. 9

3.1 Rehabilitering och habilitering. 10

3.2 Ledsagning. 11

3.3 Trafikfrågor 12

3.4 Övrigt intressepolitiskt arbete. 13

3.5  Representation. 14

4  Information. 16

4.1 Hemsida och sociala medier 16

4.2 Nyhetsbrevet Brokiga Blad. 16

4.3 E-postutskick. 16

4.4 På gång-blad. 17

5 Medlemsverksamhet 17

5.1 Medlemsantal 17

5.2 Mottagande av nya medlemmar 17

5.3 Gotlandssalen. 18

5.4 Aktiviteter 18

5.5 Kretsverksamhet 19

5.6 Inställd funktionärshelg i oktober 19

6  Studier 19

6.1 Studier vårterminen 2021. 19

6.2 Höstterminen 2021. 19

7  Internationellt 20

8  Ekonomi 21

9  Avslutning. 27

 
1 Inledning
Genom denna verksamhetsberättelse lämnar styrelsen följande redogörelse för det gångna verksamhetsåret.

SRF Stockholms stad är en lokalförening inom Synskadades Riksförbund, SRF. Vi räknar vårt ursprung från Kamratklubben Enigheten som bildades av en grupp hantverkare 1913. Under de 109 år som gått efter vår tillblivelse har samhället på många sätt utvecklats.

Enskilda synskadades liv är materiellt sett mycket bättre i Sverige och organisationen av synskadade, har både vuxit och förändrats. Nu är SRF Stockholms stad den största lokalföreningen inom Stockholms län och Sverige. Förbundet består av ett riksförbund liksom både ett distrikt och ett antal lokalföreningar inom Stockholms län. Inom förbundet finns vidare diverse branschföreningar, som tillvaratar olika specialintressen.

Synskadades Riksförbund Stockholms stad arbetar utifrån tanken om alla människors lika värde. I vårt arbete är vi religiöst och partipolitiskt obundna. Stöd för vårt påverkansarbete kan hämtas i FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vid kongressen i juni 2021 uttrycktes vårt mål för verksamheten på följande sätt: "Starka och självständiga individer i livets alla faser".

Detta innebär enligt kongressbeslut att sätta fokus på att arbeta inom följande områden:

·      Utbildning

·      Arbetsmarknad

·      Digital teknik

·      Frågor inriktade mot äldre, samt

·      Habilitering och rehabilitering.

Dessutom prioriterade kongressen att bygga ett starkt och relevant SRF.

Översatt till den lokala nivån, kan sägas följande:

För det första bedriver vi som lokalförening ett intressepolitiskt arbete gentemot Stockholms stad. Under 2021 har föreningens intressepolitiska arbete framförallt fokuserat på personlig service och effekterna av elsparkcyklar på Stockholms gator. Ständigt har vi påpekat att det minskade antalet nummer av ”På tal om Stockholm”, alltså kommunens taltidning, är en kraftig försämring för stockholmare med synnedsättning. Liksom att kommunen inte lever upp till sina egna riktlinjer gällande verksamhet för människor med funktionsnedsättning på ett likvärdigt sätt i alla stadsdelar. 

För det andra bedriver vi en omfattande verksamhet för att skapa en social miljö, där alla stockholmare med synnedsättningar ska vara välkomna. Vi ordnar möten, studiecirklar och aktiviteter. Självklart vill vi att så många som möjligt också ska ansluta sig och bli medlemmar.

Utifrån 109 års erfarenheter vet vi att det viktigaste är att våra medlemmar ska vara välkomna till alla våra aktiviteter och tillsammans med andra i samma situation på bästa sätt skaffa sig kontroll över det egna livet.

År 2021 var ett alldeles särskilt år, p.g.a. pandemin. SRF Stockholms stad har inte kunnat ordna medlemsaktiviteter i form av studieverksamhet och träffar av olika slag på ett sätt och i en omfattning som vi kunnat göra andra år. Och som vi givetvis både vill och kan, så fort som Stockholm kommit ur pandemins grepp. Dock måste påpekas att vi trots detta ändå under höstterminen genomfört en rad aktiviteter ungefär som vanliga år.

Men givetvis har vi genomfört både möten på telefon och, i förekommande fall, digitala sådana. Och detta i betydligt högre utsträckning än tidigare år.

Våra ambitioner är att framåt åter engagera många medlemmar. Återuppta caféverksamheten som tidigare, både på dag- och kvällstid. Och se till att synskadade i Stockholm kommer att träffas, umgås och arbeta tillsammans, och inte vara beroende av diverse nödlösningar - hur bra de än är, i det korta perspektivet.

Styrelsen vill framföra ett varmt tack till alla som genom sina insatser bidrar till föreningens arbete. Vi vill tacka alla medlemmar som deltar och stödjer verksamheten, och rikta ett tack till vår anställda personal, som möjliggör stora delar av verksamheten. Likaså vill vi varmt tacka Stockholms stad som ger föreningen ekonomiskt stöd och de privatpersoner som ger bidrag och donationer till föreningen.

1.1 Ordföranden har ordet
Jag måste med tungt hjärta konstatera att föreningen tyvärr fått lov att flytta fram en rad av de planer, som vi hade inför 2021 till framtiden. För om man ser tillbaka på 2021, så var det inte ont om idéer, uppslag och praktiska arbetsuppgifter för våra funktionärer, medlemmar och den anställda personalen.

Det ska dock framhållas att trots allt gick våra formella möten inom föreningen att genomföra. Sålunda hade vi årsmötet, och de flesta styrelsemöten via telefon. Arbetsutskotts-, kansli- och utskottsmöten också i stort sett med hjälp av telefon.

Låt oss dock inte glömma att mot slutet av 2021 började ljusningar anas. 

Höstmötet kunde genomföras som vanligt, studiecirklar samlades i Gotlandsalen och några vanliga möten gick av stapeln.  Under de sista månaderna av 2021 minskade pandemins grepp något i Stockholm.

Alltså blev det åter caféer om torsdagarna och sittgymnastik. En del medlemmar fick lära sig att fläta korgar och andra fick lära sig punktskrift. Kurser i engelska och i att sticka fanns vidare på programmet. Och en rad andra aktiviteter.

SRF Stockholms stad hade också ambitioner för vårt påverkansarbete inför 2021. Givetvis skulle politikerna i Stadshuset och andra beslutsfattare uppvaktas om följande frågor:

·      Nedskärningen av På tal om Stockholm.

         Den information som förmedlas via kommunens taltidning är direkt riktad     

         till oss. Den finns inte i några andra media. Alltså innebär det minskade  

         antalet nummer en inskränkning av vår rätt till information om våra

         angelägenheter i Stockholm.

·      Riktlinjerna för funktionshinderspolitiken

         Riktlinjerna som antagits av kommunfullmäktige genomförs inte likvärdigt  

         i alla stadsdelar.

·      Tillgången till den digitala utvecklingen inom Stockholm.

         Digitala lösningar i Stockholms stad ska också omfatta de vanligaste  

         anpassningsprogrammen för datorer och smarta telefoner. EU-direktivet

         om e-tillgänglighet ska gälla även stadens verksamhet.

·      Ledsagningen.

         Behovet av vad som kallas för ledsagning är inte på långa vägar

         tillfredsställt. Här krävs att beslut tas om fritt antal ledsagarinsatser

         utifrån våra behov.

·      Arbetsmarknadsfrågorna.

         Stockholm är i sig själv en oerhört stor arbetsgivare. Här krävs betydligt

         större ansatser för att skapa jobb för synskadade.

·      Tillgängligheten.

         Vi kräver att tryggt kunna röra oss fritt omkring i Stockholm. Hot mot

         detta är bland annat eländet med elsparkcyklarna och bristfällig  

         snöröjning.

         Under 2021 har SRF Stockholms stad efter omständigheterna och bästa  

         förmåga arbetat med påverkan av beslutsfattare. Även under pandemin  

         har det gått att ta kontakt via telefon och genom olika digitala format.

         Dock har vi långt ifrån en situation för synskadade som är likvärdig med

         andra stockholmares.

Vi vet genom lång erfarenhet att ständigt uppkommer nya problem som behöver lösas. En del kan vi förutse och andra är helt oväntade. 

SRF Stockholms stad samlar synskadade och företräder gruppen inom kommunen och dess olika organ.

Här bör också nämnas att en kansliöversyn genomförts under hösten 2021. Förändringar utifrån den kommer att implementeras under 2022. Och det i avsikt att SRF Stockholms stad med större kraft ska kunna arbeta för principen om att vi ska kunna leva som andra.

Kaj Nordquist; ordförande SRF Stockholms stad

2 Organisation 
2.1 Årsmöte
Även denna gång fick årsmötet hållas via telefonkonferens p g a den rådande pandemin. Årsmötet ägde rum 25 mars klockan 18 till 21 och fick därefter ajourneras till 8 april för de punkter som ej hanns med. Även då på kvällen mellan klockan 18 och 20

25 mars behandlades punkterna 1 t o m 17 och 8 april punkterna 18 t o m 22 på dagordningen.

Till mötesordförande valdes Karin Hjalmarsson, ordförande i distriktet, SRF Stockholm Gotland.

Antalet röstberättigade 25 mars uppgick till 38 och 8 april 34 stycken.

  2.1.1. Motioner

Två motioner hade inkommit till årsmötet.

Den ena handlade om delat ledarskap och den andra om arvoden till styrelsen.

Den första motionen handlade om att ordförande och arbetsledare inte bör vara samma person, då det är två tunga arbetsuppgifter. Detta diskuterades och resultatet blev att motionen avslogs i enlighet med styrelsens förslag. Styrelsen hade i sitt svar på motionen skrivit att på det konstituerande mötet väljs vice ordförande, kassaförvaltare och arbetsledare. Det finns ingenting i våra stadgar som säger att det alltid är ordförande som är arbetsledare för kansliet.

Den andra motionen handlade om arvoden till arbetsledare och styrelseledamöter. Styrelsens förslag var avslag på motionen, men årsmötet biföll motionen med vissa justeringar.

2.1.2. Uttalanden

Det fanns två förslag till uttalanden.

Uttalandena handlade om svårigheterna med elsparkcyklarna och att antalet nummer av taltidningen På Tal om Stockholm måste öka.

Årsmötet antog båda uttalandena.

2.2 Höstmötet
Eftersom restriktionerna

hade lättat under hösten kunde höstmötet hållas i Gotlandssalenn lördagen 11 november mellan klockan 14 och 17.

Antalet röstberättigade medlemmar fastställdes till 31 stycken.

Till mötesordförande valdes stadens socialborgarråd Jan Jönsson, Liberalerna.

Höstmötet behandlade och fastställde verksamhetsplan och budget för 2022. Tre arbetsgrupper arbetade med behandlingen av verksamhetsplanen och budgeten. Höstmötet utsåg ett beredningsutskott för att behandla uttalanden. Ett uttalande fanns förberett och remitterades till utskottet.

2.2.1 Motioner

Det hade inkommit två motioner till höstmötet.

Den ena handlade om bostäderna på Lingvägen och Gotlandsgatan och den andra om LSS, IT och färdtjänst.

Båda motionerna diskuterades och de många att-satserna sorterades . Vissa kunde hänskjutas till berörda instanser inom  förbundet för information och handläggning

2.2.2 Uttalande

Beredningsutskottet behandlade ett uttalande om ledsagning. Höstmötet antog uttalandet. Eftersom vi hade socialborgarrådet Jan Jönsson hos oss, så fick han del av uttalandet direkt.

2.3 Styrelse
Fram till årsmötet 2021 hade styrelsen följande sammansättning:

Kaj Nordquist, ordförande

Joakim Centervik, vice ordförande

Stefan Mattsson, kassaförvaltare

Berit Andersson, ledamot

Elise Forsberg, ledamot

Birgitta Lindén, ledamot

Göran Gustavsson, ledamot

Lillemor Högselius, ledamot

Gunnar Sandström, ledamot

På årsmötet omvaldes Kaj Nordquist till ordförande på ett år.

Marie Bergström och Martin Forstner, båda nyval på 2 år och Joakim Centervik, Berit Andersson samt Gunnar Sandström, omval på 2 år och Göran Ringblom till ledamot på ett år, fyllnadsval.

På det konstituerande styrelsemötet utsågs Joakim Centervik till vice ordförande och Martin Forstner till kassaförvaltare. Till arbetsledare utsågs Kaj Nordquist och till vice arbetsledare Lillemor Högselius.

Det konstituerande mötet utsåg också ett arbetsutskott bestående av Kaj Nordquist, Joakim Centervik, Martin Forstner och Lillemor Högselius. En femte plats i arbetsutskottet roterar bland övriga styrelseledamöter.

Styrelsen har under året haft 13 protokollförda sammanträden och arbetsutskottet 10 protokollförda sammanträden.

2.4 Utbildningstillfällen för styrelse och personal    
P.g.a. pandemin har det förekommit enbart digitala utbildningar.

Madeleine Fredriksson, Ulrika Solberg och Annika Lundin Jonsson har deltagit i utbildning om vårt nya medlemsregister, Prisma.

Annika Lundin Jonsson och Ulrika Solberg har deltagit i utbildning om vårt bokningssystem HotSoft.

Kaj Nordquist och Joakim Centervik har deltagit i arbetsrättsutbildningar.

2.5 Revisorer  
Revisionsfirman Grant Thornton utsågs av årsmötet till att göra vår ekonomiska revision. Firman utser själv den auktoriserade revisor, som föreningen har kontakt med.

Årsmötet valde följande personer till ordinarie verksamhetsrevisor och ersättare:

Katarina Tull, ordinarie verksamhetsrevisor

Viviann Emanuelsson, ersättare

2.6 Arbetsgrupper   
En del av föreningens arbete bedrivs i arbetsgrupper. Under året har vi haft tre arbetsgrupper.

Intressepolitiska arbetsgruppen ser ut som följer:

Berit Andersson, styrelsen, sammankallande

Kaj Nordquist, styrelsen

Gunnar Sandström, styrelsen

Lillemor Högselius, styrelsen

Marie Bergström, styrelsen, fr o m december

Vivianne Emanuelsson

Aini Hjerpe

Lisbet Kneckt

Carola Gioti

Keity Löfgren Klynne

Margareta Åsén Johansson

Från kansliet har ombudsman Sandra Lindquist deltagit.

Aktivitetsgruppen/cafégruppen har följande sammansättning:

Birgitta Lindén, styrelsen, sammankallande

Mikael Rasmark

Pia Stenberg från slutet av hösten

Glimtengruppen har följande sammansättning:

Birgitta Lindén, styrelsen, sammankallande

Martin Forstner, styrelsen, från hösten

Asta Eriksson

Stig Eriksson

Sven Zachari

Sixten Berner

Per-Ola Johansson

Mikael Rasmark

I slutet av året beslutade styrelsen att inrätta en arbetsgrupp inför valet. I den ingår Kaj Nordquist, Berit Andersson och Marie Bergström.

2.7 Samverkan med andra organisationer 
Vi samverkar med Funktionsrätt Stockholm, f d HSO Handikappföreningarnas samarbetsorganisation, när det gäller t ex nomineringarna till stadens funktionshinderråd.

Samverkan med andra organisationer stärker arbetet med våra frågor.

2.8 Kansli och personal 
Under året har kansliet haft följande personalsammansättning:

Eva Hildursmark, ombudsman på heltid

Sandra Lindquist, ombudsman på heltid, tjänstledig på 75 procent fr o m 1/10

Madeleine Fredriksson, administratör på heltid

Annika Lundin Jonsson, administratör på 75 procent

Ulrika Solberg, administratör och arbetsbiträde på halvtid.

Kaj Nordquist har varit arvoderad arbetsledare under året.

Vi har anlitat Pere Schröder som extra arbetsbiträde vid behov.

För viss tillsyn av Gotlandssalen och vissa praktiska arbetsuppgifter på kansliet och i Gotlandssalen har vi anlitat bostadsstiftelsen fastighetsskötare Ivar Blomén.

När det gäller ekonomihanteringen har vi anlitat ekonomikonsulten Leif Eek. Vi köper tjänsten från hans företag.

2.9 Ledsagning under aktiviteter    
Vid behov anlitar vi ledsagarservice vid våra aktiviteter.

2.10 Kansliöversyn 
I juni 2021 togs kontakt med en konsult,  angående en kansliöversyn. Styrelsen var medveten om att vi stod inför att en tjänsteman under våren 2022 skulle gå i pension och att en rekrytering alltså skulle bli nödvändig. Sedan tidigare hade vi en viss vakans på kansliet som till viss del, täckts upp med tidsbegränsat anställda. Det bedömdes nu vara ett bra tillfälle att se över organisationen, uppdraget och bemanningen. Kansliöversynen skedde i delaktighet med medarbetarna på kansliet.

den blev en del av ett praktiskt förändringsarbete på kansliet. Men vi kunde inte när det gällde vissa delar invänta resultatet av kansliöversynen.

Det var uppenbart att medarbetarna hade motivation för att delta i ett förändringsarbete, man ville helt enkelt att något skulle göras. i oktober gick vi därför in i en extra samtalsprocess där medarbetarna på kansliet och två företrädare för arbetsgivaren deltog, däribland arbetsledaren. Tanken var att skapa ett bättre samtalsklimat över lag och detta skulle i sin tur föra med sig att det blev enklare att starta ett konkret förändringsarbete kring de mest angelägna områdena. dessa gruppsamtal var framgångsrika, i den meningen att alla bidrog, var konstruktiva och en rad förslag kom på bordet. Medarbetarna på kansliet startade ett arbete med att se över viktiga utvecklingsområden och förde även dialog kring detta med arbetsgivaren.

I slutet av året blev det klart att en person sökt och fått tjänstledighet. Och att ytterligare en anställd  avsåg att gå i pension under våren. 

3             Intressepolitiskt påverkansarbete
Vårt intressepolitiska arbete har som utgångspunkt alla människors lika värde och vi arbetar för att synskadade i Stockholms stad ska kunna leva som andra.

Utgångspunkten för 2021 års intressepolitiska påverkansarbete har dels varit verksamhetsplanen, som antogs av höstmötet 2020, dels att följa och bevaka de beslut som berör våra medlemmar i Stockholms stad.

Dock har pandemiläget gjort att en del av föreningens intressepolitiska arbete fått skötas på distans och en hel del planer har inte kunnat genomföras på grund av restriktionerna. I detta avsnitt omnämner vi alltså en del frågor som vi kunnat göra mer av, om inte pandemin satt gränser.

 

För att konkret arbeta med intressepolitiska frågor har styrelsen tillsatt en IP-grupp. Den består av styrelseledamöter, FHR-representanter samt intresserade medlemmar, som under året haft fyra telefonkonferenser och utbytt information via e-post.

Vårt årsmöte i mars antog två uttalanden, ett om ledsagning och ett om elsparkcyklar.

Höstmötet antog också ett uttalande. Det gällde en extra satsning i form av utökad ledsagning.

Föreningen skickade in två remissvar till Stockholms stad, rörande Cykelstaden och Trafiksäkerhetsplanen.

Vi argumenterade för att cykelbanor måste vara åtskilda från gångbanor. Och konstaterade att båda planerna saknar planering för en framtid som innehåller en hållbar strategi för elsparkcyklar i trafiken.

I verksamhetsplanen för 2021 skrevs att vi fortsättningsvis kommer att fokusera på tre områden under 2021 och utöver detta, under hösten 2021, börja planera vårt arbete inför kommunalvalet 2022.

Våra viktigaste tre områden var: habilitering/rehabilitering, ledsagning och trafikfrågor.

3.1 Habilitering och rehabilitering
Tonvikten låg på att informera föreningens medlemmar om vilka insatser som finns i form av exempelvis ledsagning, syn- och hörselinstruktörer och syncentral, men även information om tillgängliga tekniska lösningar. Inom detta område vill vi nämna några mer detaljerade frågor specifikt.

3.1.1 Syn- och hörselinstruktörer ska finnas i Stockholms samtliga stadsdelar. Dessa bör få större resurser att kunna stödja synskadades informationsinhämtning.

3.1.2 I Stockholms stad ska införandet av  digitala lösningar också vara tillgängliga på datorer och smarta telefoner. Dock krävs det även lösningar som tillgängliggör informationen för den, som inte är datoriserad eller manövrerar smarta telefoner. Och återigen, det som stipuleras i EU-direktivet om e-tillgänglighet ska gälla även inom Stockholms stad.

3.1.3 Säkra tillgången till talböcker. Synskadade i Stockholm ska ha tillgång till digitala sådana. Dock måste Stadsbiblioteket också tillhandahålla talböcker i enklare format som fungerar för den som varken har dator eller smart telefon. 

Vi ser positivt på att talböcker tillhandahålls av staten genom Legimus. Det är inte rimligt att staden försvarat Stadsbibliotekets beslut genom att hävda att efterfrågan har förskjutits och att det därför ligger i linje med användarnas önskemål att enbart prioritera digitala medier.

IP-gruppen lade dessutom märke till att det fanns en del problem med att komma fram till talboksbiblioteket på telefon.

Vid öppnandet av det nyrenoverade Tranströmerbiblioteket på Medborgarplatsen fick vi veta att man ämnade plockade bort de fysiska talböckerna och i stället hänvisa synskadade till de digitala böcker, som redan tillhandahålls av staten genom Legimus.

 
3.2  Ledsagning
Synskadade ska få den ledsagning man har rätt till. Stadens riktlinjer som gäller sedan 2018 har i de flesta stadsdelarna fortfarande inte implementerats. Istället följs gammal, inarbetad praxis. Detta resulterar i att glappet mellan kommunfullmäktiges intentioner för ledsagningen och verkligheten kvarstår.

Oavsett om man blir beviljad sin ledsagning enligt Lagen om stöd och service, LSS, eller Socialtjänstlagen, SoL, så ska de fastlagda principerna inom Lagen om stöd och service gälla. Detta är något vi fortsätter att driva.

Vi bjöd under hösten in Anna Quarnström, jurist vid Synskadades Riksförbund, för att berätta om det senaste årets överklaganden, alltså att förmedla information om ledsagardomar.

3.2.1 Obefintlig statistik

Låt oss först notera att vi måste begära statistik om ledsagning i Äldrenämndens funktionshinderråd, eftersom det inte finns någon sådan statistik, utan enbart uppgifter om frekvensen av ledsagning för människor under 65 år. Alltså vet ingen med säkerhet läget för majoriteten av synskadade stockholmare.

3.2.2 Fri ledsagning

Inga försök med fri ledsagning har genomförts i Stockholms stad, trots att det sagts att det finns goda möjligheter att motionen om den så kallade Laholmsmodellen skulle bemötas positivt i kommunfullmäktige.

Våra medlemmar upplever att de har förnekats tilldelning av de ledsagartimmar de skulle behöva. Laholmsmodellen är på många sätt en mycket bra modell, eftersom den utgår från brukarens behov. Dock används modellen idag endast för beslut enligt LSS och den behöver utökas för att inkludera beslut tagna enligt SoL.

Vi har snarare upplevt att klimatet blivit kärvare i frågan och att en rad synskadade fått sina ledsagartimmar nedskrivna - och detta i ett läge, där pandemin ytterligare försämrat synskadades rörelsefrihet.

3.2.3 Flexibilitet med anledning av pandemin

Vårt krav om förlängd flexibel uttagsperiod för ledsagning till 6 månader har fortsatt gälla under 2021.

Ledsagning kräver fysisk kontakt. Eftersom man bör undvika fysiska kontakter under pandemin skjuts många nödvändiga ärenden och hälsofrämjande aktiviteter upp. Vi ansåg därför att staden under pandemin skulle utöka flexibiliteten när det gäller möjligheten att spara ledsagartimmar, från tre till sex månader. Detta har bifallits av Krisledningsnämnden på vår begäran.

3.2.4 Riktlinjer och rutiner

Vi påpekade att staden måste säkerställa att ledsagningen sker på ett smittsäkert sätt. Riktlinjer och rutiner tycktes fungera väl vid de tillfällen ledsagning utfördes.

3.2.5 Ledsagning vid inköp

Socialförvaltningen meddelade i slutet av sommaren 2019 att man har fastställt att lagrummet medger att personer med synskada och äldre personer, som är dövblinda har rätt till ledsagning för att kunna uträtta inköp och ärenden om den enskilde inte behöver annan hjälp än just ledsagning som beror på synskada. Detta var ett resultat av ett besök av socialborgarrådet Jan Jönsson hos föreningen. Denna ordning har fortsatt att gälla under 2021.

3.2.6 Framtida insatser

·      Fortsatt arbete för att centralisera biståndsbedömd ledsagning i staden.

·      Begära statistik över hur många timmar ledsagning har beviljats för personer äldre än 65 år. 

3.3 Trafikfrågor
Svårigheterna för synskadade med elsparkcyklar i gatumiljön har uppmärksammats av både politiker, media och allmänhet. Föreningen fortsätter att arbeta för att staden ska hitta lösningar på problemet med elsparkcyklarna, som utgör betydande risker för synskadade som vill röra sig fritt och självständigt på gator och torg.

I Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning fastställs det att personer med funktionsnedsättning ska kunna förflytta sig, vistas i, och använda stadens alla miljöer på jämlika villkor som alla andra, och hinder ska åtgärdas så att staden blir tillgänglig och användbar för alla oavsett funktionsförmåga.

Hittills har vi fått följande svar från staden.

"Det pågår ett intensivt arbete inom Stockholms stad för att ta fram ett system som reglerar elsparkcyklar. Ett beslut om att ta ut en avgift för upplåtelse av mark för elsparkcykelbolagen förväntas tas i Trafiknämnden inom kort och sedan fastställas av kommunfullmäktige. Jag förstår att det kan framstå som att inget görs, men frågan om elsparkcyklar är komplicerad då det är ett relativt nytt fenomen och många juridiska frågetecken som har behövt redas ut kring vad som är möjligt att göra och inte inom gällande lagstiftning och hur reglering kan ske på bästa sätt. Vi har bland annat inväntat den rättsliga genomgång som Transportstyrelsen nyligen genomfört. Där föreslås bland annat att det inte längre ska vara möjligt att köra elsparkcyklar i gångfart på trottoarer vilket vi välkomnar.

En utmaning i frågan har varit att elsparkcyklar juridiskt definieras som cyklar och att den juridiska bedömningen hittills varit att alla åtgärder som införs i syfte att reglera elsparkcyklar även skulle inkludera vanliga cyklar, vilket kan få oönskade konsekvenser. Sveriges Kommuner och Regioner har dock nu gjort en ny bedömning där fordonskategorin cykel kan delas upp i flera underkategorier och elsparkcyklar därmed särskiljas från vanliga cyklar.

 

En annan utmaning är att införande av ett krav på att elsparkcykelbolagen söker tillstånd för sin uppställning av elsparkcyklar inte reglerar användarnas parkering, vilket är det största problemet då det är tillåtet att parkera cyklar på trottoarer. I och med den nya bedömningen att elsparkcyklar och cyklar kan särskiljas som fordonskategorier öppnas dock nya möjligheter för att införa parkeringsförbud upp.

Med detta sagt arbetar vi som sagt med frågan och hoppas kunna reda ut de sista juridiska frågetecknen inom kort, så att ett beslut om avgift kan tas i Trafiknämnden."

Utifrån detta måste vi fortsätta vårt arbete för att utkräva ansvar för den ohållbara situation som råder på Stockholms gator. Elsparkscyklars närvaro i det offentliga rummet bör regleras, så att de inte utgör en trafikfara. Det är av extra stor vikt att parkeringen regleras.

Förhoppningsvis är en förändring på gång med begränsningar av antal fordon och uthyrande företag.

3.4 Övrigt intressepolitiskt arbete
3.4.1 På tal om Stockholm

Utgivningen av taltidningen På Tal om Stockholm minskades redan år 2019 från 44 till 35 nummer per år. Beslutet fortsätter att ha stora konsekvenser för synskadade, som har behov av tilläggsinformation. Det står fortfarande i stadens delaktighetsprogram att personer med funktionsnedsättning ska kunna få information på jämlika villkor med andra. Som det är nu lever inte Stockholms stad upp till detta. Vi har under året fortsatt att arbeta för att utgivningen ska återställas till 44 nummer per år.

Svaret vi erhöll från staden på ett uttalande i frågan kom från socialborgarrådet Jan Jönsson. Svaret löd: ”Vi håller med om att personer med funktionsnedsättning ska kunna få information på jämlika villkor. Socialförvaltningen har dock behövt omprioritera bland sina resurser för att prioritera arbetet med den nya hemsidan, som innehåller information om stadens verksamhet som är tänkt att vara tillgänglig för personer oavsett funktionsnedsättning. Därför har utgivningstakten av På Tal om Stockholm behövt minskas ned.”

SRF Stockholms Stad kommer fortsätta kampen för att få upp antalet utgåvor.

3.4.2 Omvärldsbevakning

Utöver de prioriterade intressepolitiska målen har vi efter bästa förmåga en ständig omvärldsbevakning för att snabbt kunna agera när någonting händer i vår omgivning. Det gäller särskilt inom arbetsmarknad, gatu- och trafikfrågor samt skolfrågor.

3.4.3 Gatumiljön

Dessutom bör nämnas ett årligt återkommande problem: snöröjningen i staden leder varje vinter till att vi bör skicka ett uttalande till staden om att snöröjningen behöver bli bättre och att framkomligheten för synskadade måste förbättras. Och tyvärr kan vi också regelbundet konstatera att nästa år bör vi vara ute i god tid för att uttala oss om detta.

Vi har pekat på våra problem med sommargågator, uteserveringar och andra hinder som minskar  vår tillgänghet till stadens utemiljöer.

3.4.4 Arbete och bostad

En fråga som måste drivas är en tillgänglig arbetsmarknad. Staden ska i mycket högre grad erbjuda anställningar till personer med funktionsned-sättning.

Fixartjänsten bör omfatta personer med synnedsättning oavsett ålder.

I viss mån kan digitala fixartjänsten hjälpa synskadade - sådan bör finnas i alla stadsdelar.

IP-gruppen har ventilerat frågan om bostadsanpassning. Och menar att en  uppföljning av nya regler angående bostadsanpassning borde genomföras.

3.4.5 Tillgänglighet i funktionshinderråden.

Det är en del tillgänglighetsproblem med de kommunikationsverktyg som används nu när alla möten är digitala. Våra representanter i kommunstyrelsen har begärt att vi ska använda verktyget Zoom i funktionshinderråden, eftersom det verkar fungera bäst för synskadade. Förra året svarade vi på en remitterad motion som tog upp otillgängligheten av handlingar och lokaler. Där tog till exempel upp att genom att underlåta att tillgängliggöra handlingar så går staden emot sina egna riktlinjer.

3.5  Representation
3.5.1  Referensgrupper

a) Socialförvaltningen har en permanent referensgrupp med representanter från ett antal funktionshinderorganisationer. Gruppen har sammanträtt under 2021.

b) Stockholms stad har under flera år drivit ett stort projekt som har gått under namnet "Modernisering av sociala system". Det har syftat till att stadens hemsida ska vara tillgänglig för brukare att kunna söka insatser via och hitta information på. Från vår sida har det varit viktigt att tillse att man även i fortsättningen har möjlighet att komma i kontakt per telefon.

3.5.2 Ombyggnad av Hässelby torg i Hässelby gård

Under två års tid har kommunens ombyggnad av Hässelby torg pågått. Under den tiden har medlemmarna Birgitta Lindén och Mikael Rasmark kämpat för att den ansvariga landskapsarkitekten skulle förstå hur anpassningarna ska vara för att torget ska bli tillgängligt för alla.

De två medlemmarna har initierat reportage såväl i press som i radio för att få landskapsarkitekten att tänka till, och en hel del förbättringar har genomförts. Men trots möten med tjänstemän och funktionshindersråd så är de två inte riktigt nöjda med ombyggnaden eftersom det finns en trappa som inte har tillfredställande räcke. Således kommer arbetet fortsätta: på inrådan av arbetsledaren för ombyggnaden, blir det ytterligare ett möte med inblandade för att få trappan helt säkrad.

3.5.3 Översyn av funktionshinderråden

Föreningen har vid flera möten med Stadsledningskontorets utredare Veronica Carstorp Wolgast lämnat våra synpunkter på en omorganisation av funktionshinderråden i staden. Ett slutgiltigt förslag till ny organisation utifrån samtalen som förts kommer att tas fram. Förslaget har på grund av pandemin ännu inte lagts fram. Och implementerandet sker inte före valet till kommunen i september 2022.

3.5.4  Inför valet 2022

I december utsågs en valgrupp av styrelsen - den består av tre ledamöter från styrelsen och kommer att kompletteras med en ombudsman, så snart en sådan är rekryterad. Gruppen ska arbeta med och driva valarbetet 2022.

Förslag till prioriterade valfrågor och arbetsplanen har tagits fram för beslut i styrelsen

IP-gruppen började redan under våren diskutera en bruttolista med valfrågor att driva, den har sedan kortast ned och även jämförts med Riksförbundets lista.

3.5.5 Representation i funktionshinderråden

Under 2021 har föreningen haft företrädare i funktionshinderråden enligt följande:

Bromma: Magnus Lindmark

Enskede-Årsta-Vantör: Anne Mondotter

Farsta: Lena Nisula Wester

Hägersten-Liljeholmen-Älvsjö: Margareta Åsén Johansson

Norrmalm: Monicka Zachari

Rinkeby-Kista: Göran Gustafson

Södermalm: Carola Gioti

Östermalm: Lena Rösell

Arbetsmarknadsnämnden: Sirkka Husso

Bostadsbolagen och Fastighetsnämnden m fl: Stefan Mattsson

Idrottsnämnden och Stockholm Globe Arena: Boris Samuelsson

Kommunstyrelsen: Viviann Emanuelsson och Kaj Nordquist

Kulturnämnden: Joakim Centervik

Kyrkogårdsnämnden: Lillemor Högselius

Social-, Äldre- och Överförmyndarnämnderna: Gunnar Sandström

Stadsbyggnads- och Exploateringsnämnderna: Göran Gustafson

Stockholm Business Region: Gunnar Häger

Trafiknämnden: Marie-Louise Wahlberg

Utbildningsnämnden: Carola Gioti

Värme, vatten, hamn och Stokab: Lars G Andersson

4              Information
4.1 Hemsida och sociala medier
Föreningens hemsida har adress www.srf.nu/stockholm och ligger under riksförbundets domän. Hemsidan är en viktig informationskanal och riktar sig både till medlemmar och allmänhet.

På hemsidan finns information om föreningen, aktiviteter, studieprogram och vad som för övrigt kan vara på gång.

På årsmötet 2020 tog verksamhetsrevisorn upp att hemsidan inte var uppdaterad och behövdes rensas.

Vissa brister har åtgärdats, dock inte alla. Det återstår således en del arbete med hemsidan och att hålla den uppdaterad.

Föreningen har ett Facebook-konto, där aktuell information om vad som händer i föreningen läggs ut.

4.2  Vårt nyhetsbrev Brokiga Blad
Brokiga Blad ges ut fyra gånger per år. Nyhetsbrevet produceras i punktskrift, inläst form, tryckt text och elektroniskt.

Vid årets slut var upplagan 54 ex punktskrift,167 inlästa ex, 418 tryckta ex samt i elektronisk form 250 utskick.

I Brokiga Blad finns föreningens studieprogram, annonser om aktiviteter, artiklar m.m.

Brokiga Blad finns även på hemsidan och kan laddas ner.

Elektroniska upplagan har ökat liksom upplagan i tryckt text sedan föregående år. Upplagan i punktskrift har minskat något.

De prenumeranter som har e-post som sitt förstahandsval som media får också en del e-postutskick om aktualiteter i föreningen.

För att inte de medlemmar som har ett annat media som förstahandsval ska missa denna information, så läses dessa e-postutskick in som annonser i taltidningarna På tal om Stockholm och Läns och Riksnytt.

På tal om Stockholm ges ut av Stockholms stad och Läns och Riksnytt av

distriktet SRF Stockholm Gotland.

4.3 E-postutskick
De prenumeranter som har e-post som sitt förstahandsval som medium får också en del e-postutskick om aktualiteter i föreningen.

För att inte de medlemmar som har ett annat medium som förstahandsval ska missa denna information, så läses dessa e-postutskick som annonser i taltidningarna På tal om Stockholm och Läns och Riksnytt.

På tal om Stockholm ges ut av Stockholms stad och Läns och Riksnytt av

SRF Stockholm Gotland.

4.4 På gång-blad
Tidigare år har vi givit ut s k På gång-blad i tryckt text och punktskrift i samband med aktiviteter i Gotlandssalen.

P.g.a. pandemin har aktiviteterna i Gotlandssalen inte varit så många och därför har På gång-bladen inte skickats ut.

Vi har för avsikt att återuppta dessa På gång-blad, när aktiviteterna åter kan öka i Gotlandssalen. Bladen har varit uppskattade.

5  Medlemsverksamhet
5.1 Medlemsantal
Vid årsskiftet 2021/2022 hade föreningen 873 medlemmar, en ökning med 24 medlemmar. 802 är synskadade, en ökning med 24 medlemmar. Det fanns 18 röstberättigade vårdnadshavare och 52 stödjande, en uppgång med 10 medlemmar.

När föreningen nybildades hösten 1977 hade vi ca 900 medlemmar. I följande tabell anges medlemsantalet den 31 december de senaste åren samt förändringar under året.

Medlemsantal 31/12: Ändring inom parentes.

2017 855 (+13) 

2018 837 (-18)

2019 863 (+26)

2020 849 (-14)

2021 873 (+24)

50 medlemmar är under 32 år, varav 17 medlemmar under 18 år. Det är en ökning med 10 personer under 32 år.

278 medlemmar är mellan 32 och 65 år, vilket innebär en ökning med 17 personer.

472 medlemmar är över 65 år, varav 5 medlemmar är över 100 år.

Det är 564 kvinnor och 308 män som är medlemmar, både synskadade och stödjande, samt 1 juridisk person.

Under året har 42 medlemmar avlidit och 91 personer är nya medlemmar.

5.2 Mottagande av nya medlemmar
Tidigare år har vi haft lunch för nya medlemmar. Då har vi presenterat föreningen och de aktiviteter som är på gång.

P g a pandemin och de restriktioner som följt har vi valt att inte anordna luncher för nya medlemmar.

5.2.1 Medlemsuppringning

I början av året gjorde vi ett projekt, vilket innebar att de som blivit nya medlemmar under 2020 blev uppringda. Omkring 60 nya medlemmar blev uppringda. Uppringarna bestod av personal och styrelseledamöter.

De nya medlemmarna fick information om föreningen och fick givetvis möjlighet att ställa frågor. Det blev oftast bra samtal som uppskattades av den nya medlemmen.

Gemensamt för samtalen var att alla uppringare tog upp frågan om man hade tillgång till dator, kunde ta emot e-post och läsa den och ta reda på information på webben. Vi frågade även om vilket media man läste på och tog information på.

Vi talade också om vilka aktiviteter som den nya medlemmen var intresserad av.

Det är ett något för litet underlag för att dra några slutsatser kring t ex hur våra medlemmar har det med digital tillgänglighet.

Utifrån detta lilla underlag kan vi ändå konstatera att det var cirka en tredjedel som hade tillgång till t ex e-post.

5.3 Gotlandssalen
Uthyrningen våren 2021 påverkades av de pandemi-restriktioner som rådde. Under hösten däremot hade vi både extern och intern uthyrning.

Den interna uthyrningen (närstående föreningar och medlemmar samt cirkelverksamhet) ökade med dryga 40 000 kr medan den externa uthyrningen minskade med knappt 15 000 kr.

Extern uthyrning                          90 100 kr

Intern uthyrning                         170 880 kr

5.4 Aktiviteter
Även detta år har präglats av pandemin, vilket har inneburit att aktiviteter funnits i begränsad omfattning.

Den omtyckta sittgympan har ändå kunnat genomföras med hänsyn till rådande restriktioner.

Sittgympan har genomförts både under vår och höst.

Deltagarantalet har varit begränsat till högst åtta personer inklusive ledaren.

Simningen har också genomförts under båda terminerna. Den äger rum på fritidscentrum vid f d Beckomberga sjukhus. Deltagarantalet har varit sex personer.

Per telefon har vi haft en samtalsgrupp för nysynskadade personer. Deltagarantalet har varit fem personer och gruppen har träffats sex gånger.

Under hösten har vi haft två torsdagscaféer i Gotlandssalen.

På det första caféet deltog cirka 15 personer och på det andra cirka trettiofem personer. På det senare caféet kunde deltagarna lyssna till vackra julsånger och vacker julmusik framfört av personal och en styrelseledamot.

I december anordnades en julfest, där tjugoåtta medlemmar deltog. Julmat serverades och det var även musikunderhållning. Det blev en mycket uppskattad julfest.

 

5.5 Kretsverksamhet
Tidigare var föreningen indelad i fem geografiska kretsar. Nu finns enbart en krets kvar, Söderkretsen. Kretsen är inget eget organisationsled och de aktiviteter som anordnas av kretsen är öppna för samtliga medlemmar.

Naturligtvis har även kretsens verksamhet påverkats av pandemin.

Söderkretskommittèn, som består av Dagny Georgi, Marianne Sandström och Gunnar Sandström, arrangerar medlemsmöten med kulturinslag sista söndagen varje månad under terminerna. Första mötet under 2021 var i augusti då duon Stefan Ström och Gabriella gästade oss och sjöng visor. I september annonserades ett möte om böcker med före detta bibliotekarien från talboks- och punktskriftsbiblioteket Sten Gustafsson. Då endast tre personer anmälde sig ställdes mötet in. Mötet i oktober var ganska välbesökt. Vid oktobermötet brukar vi alltid fira allas vår födelsedag under året naturligtvis med tårta och annat. Då skulle också Rebecka Lennartsson från Stadsmuséet komma och berätta om Ulla Winblad. Rebecka meddelade dock kvällen innan att hon fått förhinder.

5.6 Inställd funktionärshelg i oktober
Även detta år var vi tyvärr tvungna att ställa in funktionärshelgen p g a pandemin.

Helgen är till för föreningens funktionärer, vilka då får möjlighet att träffas och byta erfarenheter, lära känna varandra och ta del av information.

6              Studier
6.1 Studier vårterminen 2021
Under vårterminen 2021 har vi p.g.a. pandemin endast haft ett begränsat utbud av studiecirklar.

Studiecirklarna har genomförts via telefon.

Följande studiecirklar har genomförts:

Bokcirkel 1: 4 x 3 studietimmar. 6 deltagare, alla kvinnor.

Bokcirkel 2: 4 x 3 studietimmar. 4 deltagare, 3 kvinnor och 1 man.

Lyrikcirkel: 4 x 3 studietimmar. 5 deltagare, 4 kvinnor och 1 man.

Läsa noveller: 3 x 3 studietimmar. 4 deltagare, 1 kvinna och 3 män.

Sammanlagt har således 45 studietimmar utförts under våren. En studietimme är 45 minuter.

Det har varit 19 deltagare, varav 14 kvinnor och 5 män.

6.2. Höstterminen 2021
När hösten kom hade restriktionerna p.g.a. pandemin lättat och många av våra medlemmar hade blivit vaccinerade.

Det blev således möjligt att genomföra ett studieprogram med 15 studiecirklar, varav de flesta på plats i Gotlandssalen, vilket var mycket glädjande.

Vår kontaktperson på ABF och en av hans kollegor gjorde ett besök på korgflätningscirkeln på kvällen och gjorde ett reportage om dess ledare och deltagare.

I höstprogrammet fanns ett par nya cirklar som handlade om lymfmassage och schlager. Här nedan följer studiecirklarna:

Bokcirkel 1: 4 x 3 studietimmar. 5 deltagare, 4 kvinnor och 1 man.

Bokcirkel 2: 4 x 3 studietimmar. 3 deltagare, 1 kvinna och 2 män.

Korsord: 10 x 3 studietimmar. 4 deltagare, alla kvinnor.

Engelsk konversation: 10 x 3 studietimmar. 6 deltagare, 3 kvinnor och 3 män.

Sömnad: 10 x 4 studietimmar. 6 deltagare, 5 kvinnor och 1 man.

Stickning dagtid: 10 x 3 studietimmar. 6 deltagare, alla kvinnor.

Stickning kvällstid: 7 x 3 studietimmar. 7 deltagare, alla kvinnor.

Korgflätning dagtid: 12 x 4 studietimmar. 9 deltagare, 4 kvinnor och 5 män.

Korgflätning kvällstid. 12 x 4 studietimmar. 10 deltagare, 9 kvinnor och 1 man.

Lymfmassage dagtid: 4 x 4 studietimmar. 6 deltagare, alla kvinnor.

Lymfmassage kvällstid: 4 x 4 studietimmar. 4 deltagare, 3 kvinnor och 1 man.

Lyrik: 5 x 3 studietimmar. 5 deltagare, 4 kvinnor och 1 man.

Matlagning: 8 x 3 studietimmar. 4 deltagare, 3 kvinnor och 1 man.

Punktskrift – nybörjare och fortsättare: 10 x 3 studietimmar. 5 deltagare,

3 kvinnor och 2 män

Schlager: 4 x 3 studietimmar. 6 deltagare, 4 kvinnor och 2 män.

Det är 57 medlemmar som har deltagit i studiecirklarna, 41 kvinnor och 16 män. Sammanlagt har 384 studietimmar genomförts.

7              Internationellt
Solidaritet och rättigheter har i hela vår historia varit vägledande för vårt arbete. Vi har möjlighet och förmåga att dela med oss till människor i andra delar av världen som i väsentliga avseenden har det mycket sämre än vi, men som vi också har mycket gemensamt med. Vi har mycket att lära av andras arbete kring exempelvis intressepolitik.

För att stärka detta bedriver vi ett biståndsprojekt tillsammans med Afrikas Synskadades Union (African Union of the Blind, AFUB) som är en paraplyorganisation för nationella synskadeorganisationer i Afrika. Arbetet bedrivs inom ramen för organisationen för svenska funktionshindersrörelsens partnerskapsarbete (MyRight).

Projektets syfte är att utveckla en modell för att via de nationella organisationerna kunna informera och på konkret sätt använda FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i organisationernas arbete. En del av arbetet är att utbilda synskadade i organisationerna, för att de i sin tur ska kunna genomföra påverkan på beslutsfattare. Det planeras och genomförs aktiviteter på lokal, nationell och regional nivå.

8              Ekonomi 

RESULTATRÄKNING

(tkr=tusentals kronor)                2021  /  2020                                                                                                        VERKSAMHETSINTÄKTER

Medlemsavgifter        + 218  /  + 215

Deltagaravgifter         + 38   /   + 18

Försäljning                  + 5   /   + 8

Gotlandssalen        + 227    /    + 235

Kommunala bidrag       + 1 440   /  + 1 440

Bidrag för personal,   + 902  /   + 1 010

Övriga bidrag       + 80   /    + 105

Donationer och gåvor         +0   /    +0

Övriga verksamhetsintäkter  + 32  / + 81

S:A VERKSAMHETSINTÄKTER    + 2 942   /  + 3 112

VERKSAMHETSKOSTNADER

Aktivitetskostnader      - 199  /  - 129

Lokalkostnader        - 687  /   - 679

Förbrukningsinventarier      - 4  /   - 82

Förbrukning och maskiner      - 184   /  - 172

Information    - 40  /  - 40

Kontorsmaterial, IT, post      - 91  /  - 91

Organisationskostnader    - 73   /   - 78

Köpta tjänster/Inhyrd personal      - 597  /   - 374

Ledsagningstjänster      - 71  /   - 32

Funktionärs/personalutbildning     -5  /   -

Personalkostnader,   - 1 997   /   - 2 097

Avskrivningar,      - 8  /  - 34

Övriga verksamhetskostnader     - 97  /  - 180

S:A VERKSAMHETSKOSTNADER     - 4 053   /   - 3 988

Verksamhetsresultat       - 1 111    /   - 876

Finansiella poster

Utdelningar      + 1 434   /   + 262

Reavinster/förluster    +952   /   -1 955

Ränteintäkter                          -    /      -

Övr finansiella kostnader       - 0   /   + 0

SUMMA FINANSIELLA POSTER   + 2 386   /  -1 693

Resultat efter finansiella poster    + 1 275   /    -2 569       

2021 / 2020  tkr   
                                                         
Bokslutsdispositioner,

Avsättningar:

Lillemor Sandbergs donation  -   /  0

Summa avsättningar     -   / - 0

Ianspråktagna medel:

Lisa Blockers donation ungdomsverksamhet   -   /   +

Nils Erikssons gåva ungdomsverksamhet   + 0  /   +0

Johan och Anna Fahléns minnesfond barn/ungd  +0 / +0

Maja-Lisa Rehnströms donation för vård   + 59 / + 37

Gudrun Hammars fond semesterhem   + 0   /   + 0

Edvin Ericsons gåva SV-träffar    -0   /  + 0

Bidrag Dalheimers fond upp/utrustning G-salen + 0 / + 0

Summa ianspråktagna medel:  + 59  /  + 37

SUMMA BOKSLUTSDISPOSITIONER   + 59 / + 37

ÅRETS RESULTAT            +1 334   /  -2 532

Förslag till vinst/förlustdisposition

Avsätts till Föreningsfonden      - 0   /   0

Ianspråktages ur M och J Saxons donation   -0 / + 0

Balanserat resultat till ny räkning     -1 334 / -2 532

BALANSRÄKNING    2021-12-31  /  2020-12-31 (tkr)         

TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, not 2               0  /   8

Summa materiella anläggningstillgångar        0  /  8

Finansiella anläggningstillgångar, not 3

Aktieandelar Kungshallen Bingokonsult   9   /   9

Aktier, depå       12 840  /  3 413

Räntebärande placeringar, depå    4 608  /  12 578

Summa finansiella anläggningstillgångar  17 457 / 16 000

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR  17 457  /  16 008

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Kortfristiga fordringar

Övriga fordringar            177    /   156

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter, not 4     121   /  119

Summa kortfristiga fordringar    298   /   275

Kortfristiga placeringar, not 3

SHB Lux korträntefond Mega      0  /  0

Nordea Sekurafond       0   /  0

Summa kortfristiga placeringar        0    /     0

Kassa och bank

Kassa och bank         702    /    608

Summa kassa och bank    608  /  608

S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR   1 000   /    883

SUMMA TILLGÅNGAR     18 457    /   16 891

EGET KAPITAL OCH SKULDER  211231  /  201231 (tkr)     

EGET KAPITAL     

Bundet eget kapital

Alvar och Frida Bloms fond     3 780   /  3 780

Summa bundet eget kapital    3 780   /     3 780

Fritt eget kapital

Fria donationsmedel    7 687    /    9 874

Ändamålsbestämda medel     4 111    /   4 170

Balanserat resultat      0     /   346

Årets resultat       1 334   /    -2 533

Summa fritt eget kapital       13 132   /   11 894

SUMMA EGET KAPITAL     16 912    /   15 637

Kortfristiga skulder

Avsättning upp/utrustning Gotlandssalen     0  / 56

Leverantörsskulder     251   /    57

Övriga skulder     389  /  332

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter,  905   /  809

Summa kortfristiga skulder     1 545    /    1 254

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER    18 457  /  16 891

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper

Föreningens redovisning överensstämmer med etablerade redovisnings- och värderingsprinciper och följer bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden.

Följande värderings- och redovisningsprinciper har tillämpats i årsbokslutet:

Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas livslängd.

Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande:

Datorer                     33%

Inventarier                20%

Fordringar

Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 3

Föreningens förvaltade kapital per den 31 december 2021

Kapitalförvaltningen sköts av Söderberg & Partner. De har ett diskretionärt uppdrag, vilket innebär att de har mandat att göra affärer inom de riktlinjer som finns. I föreningens stadgar anges att riktlinjerna för förvaltningen ska vara långsiktighet och låg risk i placeringarna.

Under året införde SEB nya avtal för placeringsriktlinjer. Styrelsen valde då placering i etisk portfölj med en risknivå som innebär 50 % räntebärande, 35 % svenska aktier/aktiefonder och 15 % globala aktiefonder. Detta medförde att stora omplaceringar i portföljen gjordes under våren, vilket resulterade i att många värdestegringar realiserades och återinvesterades, vilket märks på det ökade bokförda värdet mellan åren.

Det bokförda värdet är lika med anskaffningsvärdet. Vid årets början låg marknadsvärdet 453 tkr över det bokförda värdet. Efter årets handel med vinstframtagningar under året överstiger marknadsvärdet vid årets slut det bokförda värdet med 1 067  tkr. Under året har 800tkr uttag gjorts ur depån, utdelningar och reavinster har återinvesterats.

Vid omplaceringar i depån har försäljningar givit ett totalt resultat på  +952tkr (-1 954 tkr). Årets utdelningar gav 1 435 tkr (262 tkr). Jämförelsebelopp 2020 inom parentes.

 2021-12-31   /  2020-12-31

Värden i tkr:   Bokfört  Marknads    /   Bokfört  Marknads

Svenska aktier:     6 875   /   7 225   ,   1 675   /  1 866

Utländska aktier:   5 965    /    6 701   ,  1 738   /  1 899

Summa aktier:   12 840   /    13 927   ,     3 413   /   3 765

Sv räntebärande:  4 608     /    4 588    ,    12 578  /   12 679

Utl räntebärande:     -   /   -   ,     0  /  0

Summa räntebärande:   4 608   /  4 588     ,   12 578  /  12 679

Totalt       17 448    /    18 515   ,      15 991   /    16 453

Likvida medel depå:        45      /      74

Innehavet i Kungshallen Bingokonsult gav en utdelning på 1 tkr.

 
9              Avslutning

Låt oss avslutningsvis upprepa:

Att våra ambitioner är att engagera många medlemmar. Återuppta caféverksamheten som tidigare både på dag- och kvällstid.

Och se till att synskadade i Stockholm kommer att träffas, umgås och arbeta tillsammans och inte vara beroende av diverse nödlösningar – hur bra de än är, i det korta perspektivet.

Efter att pandemin förhoppningsvis släppt greppet om Stockholm, så kan alla delar av vår verksamhet åter fungera. Och valåret 2022 ska vi satsa på ett kraftfullt arbete med att påverka beslutfattarna i staden.

Och allra sist, så vill styrelsen framföra ett varmt tack till alla som genom sina insatser bidrar till föreningens arbete. Vi vill tacka alla medlemmar som deltar och stöder verksamheten, och rikta ett tack till vår anställda personal, som möjliggör stora delar av verksamheten. Likaså vill vi varmt tacka Stockholms stad som ger föreningen ekonomiskt stöd och de privatpersoner som ger bidrag och donationer till föreningen.

(Underskrifter finns på sidan 27 i pdf-versionen.)