Inledning

Synskadades Riksförbund, SRF, är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:

SRF eftersträvar jämställdhet mellan könen. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.

En person som genom avtal anlitats eller anställts av SRF får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag inom lokalförening, distrikt eller riksförbund, där arbetsuppgifterna huvudsakligen utförs. Undantag från denna regel gäller för riksförbundets ordförande. Arvode till förtroendevald kan förekomma om arvodet fastställts av respektive organisationsleds högsta beslutande organ.

Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.

Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år.

§ 1 Namn och ändamål

Synskadades Riksförbund, SRF, är en intresseorganisation av synskadade, både blinda och synsvaga.

Vi har slutit oss samman i Synskadades Riksförbund, SRF Örebro län för att utifrån tanken om alla människors lika värde

– gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden samt

– skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv.

Synskadades Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som tar avstånd från all form av diskriminering. Distriktet är en del av Synskadades Riksförbund och omfattar Örebro län (geografiskt område).

Distriktet bildades 1923 under namnet Örebro läns Blindförbund och ombildades 1977 till Synskadades Riksförbund, SRF, Örebro län

§ 2 Medlemskap


Mom 1: Synskadad medlem

Synskadad medlem har så nedsatt synförmåga efter korrektion, att det är svårt eller omöjligt

– att läsa vanlig skrift eller
– att orientera sig med hjälp av synen eller
– har andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen på grund av synnedsättningen.

Mom 2: Vårdnadshavare till synskadade barn

Stödjande medlem, som är vårdnadshavare till barn som är synskadad medlem enligt §2 mom 1, utgör en egen medlemskategori. När barnet fyllt 18 år övergår vårdnadshavaren till att bli stödjande medlem enligt §2 mom 3.

Mom 3: Stödjande medlem

Stödjande medlem ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar. Stödjande medlem äger ej rösträtt förutom i styrelse där hen är ledamot.

Mom 4: Familjemedlemskap

Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en person är synskadad.

Mom 5: Medlemsavgift

Alla medlemmar ska varje år betala fastställd medlemsavgift.

Mom 6: Uteslutning

Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening. Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller.

Medlem som uteslutits kan söka nytt medlemskap när tiden för uteslutningen upphört att gälla. Sådan ansökan ska beskriva i vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar som medlemskap söks. Ansökan prövas av riksförbundets styrelse efter att ha inhämtat yttrande från den förening/det distrikt som ansökan avser.

§ 3 Organisation

Alla medlemmar är anslutna till Synskadades Riksförbund SRF. Medlemmarna väljer själva genom sin medlemsavgift vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar medlemskapet ska tillhöra.

SRF är en treplansorganisation med lokalföreningar, distrikt och riksförbund. Nationella branschföreningar av synskadade är anslutna till riksförbundet.

Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna har inget ansvar för varandras avtal och andra åtaganden.

Riksförbundets, distriktens, lokalföreningarnas och branschföreningarnas verksamhetsår är kalenderår.

För att förändra distriktsindelningen krävs beslut av riksförbundets styrelse på förslag av berörda distrikt.

Distriktets stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 1 i riksförbundets stadgar. Distriktet beslutar själv om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.

§ 4 Omröstning


Mom 1: Beslutsfattande

Beslut inom organisationen fattas genom öppen omröstning med acklamation. Om en röstberättigad begär det genomförs rösträkning genom namnupprop, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt. Röstning genom handuppräckning får ej förekomma.

Det förslag har biträtts som fått en majoritet av de avgivna rösterna. Finns det mer än två förslag i sakfrågor ska så kallad kontraproposition användas, det vill säga att två förslag ställs mot varandra i utslagsomröstning. När endast två förslag återstår kan beslut i saken fattas.

Endast vid omröstningen närvarande röstberättigade har rösträtt. Röstning kan således inte ske med fullmakt.

Mom 2: Sluten omröstning

Vid distriktets möten ska sluten omröstning ske vid val eller fyllnadsval till styrelsen och vid val av kongressombud och ersättare, om en röstberättigad så begär. Sluten omröstning sker med valsedlar i punktskrift och storstil, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt.

Mom 3: Val av ordförande

För att bli vald till ordförande krävs stöd från en majoritet av de närvarande röstberättigade. Om fler än två kandidater finns hålls först en omröstning mellan samtliga kandidater. Om ingen då uppnår en majoritet av rösterna genomförs ny omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.

Mom 4: Val av styrelse och andra grupper

Vid val av styrelse och andra grupper, har de blivit valda som fått flest röster.

Mom 5: Lika röstetal

Vid lika röstetal vid distriktets möten sker avgörande genom ny omröstning mellan de förslag som fått lika antal röster. Frågan avgörs i sista hand genom lottning.

Vid lika röstetal i styrelsen har ordföranden utslagsröst.

§ 5 Distriktets skyldigheter

Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till riksförbundet.

Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhets­berättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år för de i distriktet anslutna lokalföreningarna till riksförbundet.

Distriktet ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet.

När distriktets stadgar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.

När stadgarna i till distriktet anslutna lokalföreningar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.

Distriktet ska använda organisationens medlemsregister samt bistå lokalföreningarna i användandet av detta register.

Distriktet ansvarar för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuellt.

Distriktet ska erlägga årsavgift enligt den ordning riksförbundet beslutar.

Distriktet ska även i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.

Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid distriktets styrelsemöten samt vid representantskapsmöten/medlemsmöten.

§ 6 Distriktets organ

Distriktets högsta beslutande organ ska utgöras av representantskap, medlemsmöte eller en kombination av dessa alternativ. Övriga organ är styrelse, revisorer och valberedning.

Styrelsen ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen, vilken granskas av revisorerna. Valberedningen ska förbereda val av styrelse, registrerat revisionsbolag och kongressombud.

§ 7 Ombud vid kongress och organisationsråd

Distriktet utser ombud till riksförbundets kongress och organisationsråd. Endast synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn kan utses till sådant ombud. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse eller anställd inom organisationen.

Distriktets högsta beslutande organ ska utse kongressombud samt ersättare.

Distriktsstyrelsen utser ombud till organisationsrådet.

§ 8 (alternativ 2) Distriktets högsta beslutande organ

 
Mom 1: Medlemsmöte

Distriktets högsta beslutande organ är medlemsmötet. Årsmöte ska genomföras senast den 30 april varje år.

Alla medlemmar, som är direktanslutna eller är med i distriktets lokalföreningar, kallas till distriktets medlemsmöten.

Mom 2: Yttrande-, förslags- och rösträtt

Alla medlemmar har yttrande- och förslagsrätt.

Endast synskadade medlemmar och vårdnadshavare till synskadat barn har rösträtt. Ledamot av distriktets styrelse eller anställd inom organisationen har ej rösträtt.

Medlemsmötet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.

Mom 3: Kallelse och handlingar

Kallelse till medlemsmöte ska sändas ut minst fyra veckor före och övriga handlingar minst en vecka före mötet.

Mom 4: Ärenden vid distriktets medlemsmöte

Vid medlemsmöte ska förekomma:

Mötets öppnande
Upprop och fastställande av röstlängd
Fråga om mötet utlysts i behörig ordning
Fastställande av dagordning och arbetsordning
Val av mötesfunktionärer, varav mötesordförande som ej är ledamot av styrelsen
Årsmötet ska behandla:

Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse samt årsbokslut (alternativt årsredovisning)
Revisorernas berättelse
Fastställande av resultaträkning och balansräkning
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter
Val av ordförande på ett år
Val av styrelseledamöter på två år
Val av revisorer jämte ersättare
Val av valberedning
Kongressåret, val av kongressombud jämte ersättare
Behandling av motioner
Behandling av förslag från styrelsen
I förekommande fall rapport från närstående stiftelse
Följande punkter ska behandlas på årsmötet eller på ett medlemsmöte på hösten:

Fastställande av eventuella arvoden till styrelse, revisorer, valberedning och övriga funktionärer
Motioner
Förslag från styrelsen
Fastställande av medlemsavgift för nästkommande år för direktanslutna medlemmar och årsavgift för lokalföreningarna
Fastställande av verksamhetsplan och budget
Eventuella fyllnadsval
Styrelseledamot som ej beviljas ansvarsfrihet entledigas automatiskt från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Ledamoten är då inte valbar förrän tidigast vid nästa ordinarie årsmöte.

Om hela eller en majoritet av styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet kan årsmötet utse en interimsstyrelse.

§ 9 Distriktsstyrelse


Mom 1: Ledamöter

Distriktets angelägenheter handhas av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen ska bestå av 7 ledamöter (minst fem). Under en begränsad tid av högst ett år kan distriktsstyrelsen begära dispens hos riksförbundet att bestå av färre ledamöter, dock minst 3.

Valbar till styrelseledamot är synskadad medlem och vårdnadshavare till synskadat barn, samt högst en stödjande medlem. Ordförande ska vara synskadad medlem.

Mom 2: Firmateckning

Distriktets firma är SRF Örebro län med org.nr: 875000-8107 och tecknas gemensamt av minst två av dem som styrelsen utsett.

Mom 3: Sammanträden och beslutsförhet

Styrelsen ska sammanträda minst fyra gånger per år. Ordföranden ska sammankalla styrelsen när så erfordras eller det begärs av någon av de övriga styrelseleda­möterna, riksförbundsstyrelsen eller revisorerna.

Styrelsen är beslutsför om minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande.

Mom 4: Extra årsmöte

Styrelsen ska kalla till extra representantskapsmöte/­medlemsmöte om majoriteten av distriktets styrelseledamöter, revisorerna eller riksförbundet så begär.

Mom 5: Åtgärder inom lokalförening

Det åligger distriktets styrelse att stötta lokalföreningarna och bedriva verksamhet i områden där inte lokalförening finns.

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för en lokalförening att bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år. Under tiden som lokalföreningen är vilande ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

Distriktsstyrelsen kan återbilda en lokalförening genom att tillsätta en interimsstyrelse.

När en lokalförening varit vilande i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen är upplöst.

Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

§ 10 Revisorer

Distriktsstyrelsens förvaltning och distriktets räkenskaper ska granskas av en revisor som är auktoriserad eller godkänd. Ett registrerat revisionsbolag kan väljas av årsmötet.

Revisorn ska årligen lämna en revisionsberättelse till distriktets årsmöte. I revisionsberättelsen ska finnas ett uttalande angående fastställande av resultat- och balansräkning, disposition beträffande distriktets överskott eller underskott samt ett uttalande angående ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

Årsmötet kan även utse en eller flera verksamhetsrevisorer som löpande ska följa distriktets verksamhet och lämna en rapport till årsmötet.

Revisorerna ska ges tillgång till distriktets alla handlingar.

§ 11 Valberedning

Årsmötet ska tillsätta en valberedning bestående av 3 ledamöter inklusive en sammankallande.

Valberedningen ska förbereda val till ordförande, styrelseledamöter, revisorer samt aktuella år val av ombud och ersättare till riksförbundets kongress. Ifråga om anlitande av registrerat revisionsbolag ska styrelsen ges möjlighet att inhämta prisuppgifter innan valberedningen slutligen behandlar frågan.

Valberedningen ska aktivt samla in nomineringar av kandidater, utröna att de nominerade samtycker till kandidaturen samt tillse att kandidaturen inte strider mot stadgarna. Enskild medlem och lokalförening äger rätt att nominera kandidater.

Nomineringar ska vara valberedningen tillhanda senast fem veckor före ordinarie årsmöte. Vid fyllnadsval beslutar valberedningen själv om när de behöver ha nomineringarna. Valberedningen ska sammanställa en rapport där det framgår vilka kandidater som finns samt meddela valberedningens beslutsförslag för respektive post. Denna rapport ska sändas ut tillsammans med övriga handlingar inför mötet.

Inför varje val ska redovisas vilka som kandiderar till posten och vem/vilka valberedningen förordar.

§ 12 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel

Riksförbundet ska omedelbart informeras, om kännedom eller misstanke föreligger om oegentligheter eller misskötsel inom distrikt, lokalförening eller branschförening. Riksförbundet ska vidta lämpliga åtgärder.

Riksförbundet har rätt att ta del av samtliga handlingar och genomföra revision. Efter beslut i förbundsstyrelsen kan riksförbundet, eller av förbundsstyrelsen anvisat distrikt överta förvaltningen.

§ 13 Riksförbundets befogenheter inom distrikt

Det åligger förbundsstyrelsen att stötta distrikten och bedriva verksamhet i områden där inte något distrikt finns.

Riksförbundets styrelse ska vidta åtgärder om verksam­heten inom ett distrikt inte fungerar. Om distriktets årsmöte så begär, eller om ingen fungerande styrelse finns i ett distrikt, ska riksförbundets styrelse utse en interimsstyrelse för distriktet. Interimsstyrelsen disponerar då distriktets tillgångar och ansvarar för distriktets verksamhet samt förvaltning. Ett mål för interimsstyrelsen ska vara att en ordinarie distriktsstyrelse åter ska kunna väljas.

Om ingen ordinarie distriktsstyrelse kunnat väljas under en tidsperiod av tre år ska distriktet uppgå i annat distrikt eller upplösas. Om distriktet upplöses tillfaller dess tillgångar riksförbundet, som har att förvalta dessa tills att en organisation liknande distriktet har bildats och kan överta tillgångarna.

§ 14 Stadgeändring

Beslut om ändring av dessa stadgar är giltigt om förslaget biträtts av minst två tredjedelar av de röstande vid distriktets årsmöte.

De paragrafer som fastställts av kongressen, kan ändras endast av kongressen. Kongressens ändringar i de obligatoriska paragraferna gäller automatiskt för distriktets stadgar efter kongressens beslut och ska rapporteras till distriktets årsmöte.

Riksförbundets styrelse kan om särskilda skäl föreligger bevilja tidsbegränsad dispens från de obligatoriska paragraferna på förslag från distriktet.

Vid oenighet om hur stadgarna ska tolkas gäller riksförbundsstyrelsens tolkning.