Det är väl inte bara jag som har fryst den sista tiden. Ena stunden är det varmt och skönt i solen för att i nästa stund komma en skur med hagel och snö i. Den här våren är verkligen omväxlande i väder. Omväxlande hoppas vi också att programmen i de olika lokalföreningarna och på distriktet är. Saknar ni något så kontakta er styrelse och kom med förslag på vad som kan göras i de olika kommunerna. Nu laddar vi vidare med nya träffar. Glöm inte att anmäl dig till vår sommarresa. Tror den kommer att bli lika bra som de andra åren vi rest tillsammans.

Innehållet:

Info från distriktet med sommarresa, fritidskatalog från SRF fritid samt plattform för färdtjänst enligt SRF

Info från lokalföreningarna

Historien om Depeche Mode

Fortsättning på mötet 1971

Åsa Krönika

Fortsättning på Stockholmsresan

Bilagor med Thomssons nyhetsbrev nummer 8, pressmeddelande från regionen samt syntolkningsbilaga.

Info från distriktet
Sommarresa
Igår åker vi alltså till Engelbrekts bruk där vi får en guidad tur, efter lunchen åker vi färja över till Oljeön och får höra historien om vårt första oljeraffinaderi. På ditvägen stannar vi för förmiddagsfika vid Västanfors hembygdsgård. Pris för resan är 200 kronor och då ingår resa, guidning, fika förmiddag och lunch. Vi startar från Örebro, Scandic hotell Väshaga klockan 7 45. Vi gör uppehåll i Lindesberg, busscentralen för att plocka upp folk 8 30 för att sedan fortsätta till Västanfors. Vi kommer åter till Lindesberg 17 30 och Örebro 18 15. När ni anmäler er får ni säga var ni kommer att gå på. Anmäler dig gör du till kansliet 019 673 21 06 eller mail srf.orebro.lan@telia.com senast 12 juni. Då måste du också säga om du har några allergier eller annat som vi behöver veta. Anmälan ska också följas av att 200 kronor sätts in på distriktets bankgiro 50 79  streck 34 70. Vi hoppas på fint väder och en trevlig resa.

SRF fritid
Nu har katalogen från SRF fritid kommit med resor under hösten, vintern 2017 och våren 2018. Om du inte har sett den så hör av dig till kansliet så kan vi skicka den till dej på rätt media. Du vet väl om att du som synskadad kan resa med SRF fritid som ordnar så det finns ledsagare med på resan.

Plattform för färdtjänst och riksfärdtjänst
Synskadades Riksförbund

 

1. Inledning

SRF:s syn på färdtjänsten bygger på artikel 21 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där står att staterna ska underlätta den personliga rörligheten för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid vi själva väljer och till överkomlig kostnad. En synnedsättning eller blindhet leder till svårigheter att orientera sig i både okända och kända miljöer. Färdtjänsten måste därför bygga på vår rätt att kunna förflytta oss tryggt och säkert på våra egna villkor. För personer med synnedsättning eller blindhet ersätter färdtjänsten alla sätt att resa som står till förfogande för personer utan funktionsnedsättning. Färdtjänst ska också vara en ersättning för att cykla eller gå. Samhället ställer stora krav på rörlighet. Arbete, studier och andra åtaganden förutsätter att medborgarna kan förflytta sig i hela landet utan hänsyn till kommun eller länsgränser. Valfriheten och flexibiliteten inom färdtjänsten måste därför öka.

 

2. Ökad valfrihet inom färdtjänsten

SRF stöder en utveckling mot nationella färdtjänsttillstånd, som skulle göra det möjligt att använda färdtjänsten där man för tillfället befinner sig. Vi är positiva till tanken om val av utförare inom färdtjänsten, eftersom vi som andra måste kunna välja vilket bolag vi vill resa med. Vi är också övertygade om att en mindre byråkratisk färdtjänst är ekonomiskt lönsamt. Valfriheten ökar också om flera nivåer införs inom färdtjänsten, där resenären själv väljer vilken nivå som ska användas. Egenavgiften kan variera beroende på nivå.

 

2.1. Standardnivå av färdtjänst

Förbeställningstider och samåkning med andra resenärer kan förekomma. Förbeställningstidens längd kan variera beroende på var man bor.

 

2.2. Flexibel nivå av färdtjänst

Färdtjänstresenären ska få tillgång till närmast lediga taxi utan att begränsas av förbokningsregler. Framkörningstiden kan variera beroende på var man befinner sig geografiskt. Samåkning tillämpas inte och resenären förfogar själv över fordonet. Det innebär att husdjur eller större mängder av bagage får tas med.

 

3. Färdtjänstlagarna

3.1 Färdtjänstlagen

Rätten till färdtjänst regleras av lag 1997:736 om färdtjänst. Lagen är ett golv, som gör det möjligt för tillståndsgivarna att lägga sitt regelverk på en högre nivå. SRF anser att svårigheter att resa med allmänna kommunikationer inte ska beaktas när man ansöker om färdtjänst. Tillstånd till färdtjänst skall beviljas om man har ett varaktigt funktionshinder och om man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand. Lagen måste också förses med kvalitetskrav, som möjliggör att en nationell norm för en likvärdig färdtjänst skapas. Färdtjänst av god kvalitet innebär att tillstånd till ledsagare beviljas för behov som uppstår i samband med resan. God kvalitet innebär också fritt antal resor, att färdtjänsten alltid ska kunna användas inom ett län dygnet runt och att möjlighet till färdtjänst i annan kommun alltid ska finnas.

 

3.2. Lagen om riksfärdtjänst

Riksfärdtjänsten regleras i Lag 1997:735 om riksfärdtjänst. SRF anser att tillstånd till riksfärdtjänst ska innebära att man inte behöver ansöka för varje resa. Ändamålet med resan måste bestämmas av resenären och ska omfatta allt som av något annat skäl inte bekostas av samhället. Resorna måste utföras med det färdsätt som är tryggast för resenären. Tillstånd till ledsagare under färdtjänstresan beviljas för behov som uppstår i samband med resan. När resan sker inom ramen för den allmänna kollektivtrafiken och resenärer beviljats rätt att ta med ledsagare måste tillståndsgivaren säkerställa att ledsagare finns och stå för dennes lön. Riksfärdtjänsten ska ha ett statligt huvudmannaskap.

 

4. Resor utifrån olika förutsättningar

4.1. Barn och ungdomar

Barn och ungdomar måste uppmuntras att vara självständiga och bör därför kunna få tillstånd till färdtjänst när det är lämpligt. Barn under 18 år, som själva saknar färdtjänsttillstånd, ska alltid medfölja utan extra kostnad. Barn måste garanteras säkerhet via tillgång till bilbarnstol och bälteskudde. Resor där barn medföljer bör inte samplaneras, eftersom det kan äventyra barnets trygghet och säkerhet. Kortare stopp måste alltid kunna göras till exempel vid lämning/hämtning av barn.

 

 

 

4.2. Resa med ledarhund

Färdtjänst måste alltid upphandlas så att ledarhund kan medfölja. När ledarhundar medföljer måste djurskyddslagen och jordbruksverkets regler tillämpas så att resan sker på ett säkert sätt. För mer detaljer hänvisas till SRF:s informationsblad ”Gör resan trevlig för ledarhunden”.

 

4.3. Bemötande

Yrkesgrupper inom färdtjänsten, såsom handläggare, bokningspersonal och chaufförer måste få utbildning i bemötande av personer med synnedsättning.

 

Antagen av förbundsstyrelsen 16 december 2016

 

Detta material finns i följande versioner: på papper i tryckt text,
som  punktskrift, som word-fil, samt inläst på CD i DAISY-format.

 

Beställs hos SRF Kontorsservice, tel: 08 39 90 00
eller via e-post: kontorsservice@srf.nu

Synskadades Riksförbund · 122 88 Enskede

tel: 08 39 90 00 · fax: 08 39 93 22

info@srf.nu · www.srf.nu. Stöd gärna vårt arbete. Pg 90 00 90-2

 

Info från Bergslagen
Just nu håller vi i styrelsen på och funderar över hur vi ska fira vårt 40-års jubileum. Om du har några förslag på plats och underhållning så hör av dig till Irene 0 5 8 7 254 56 senast 4 juni.

Eftersom det har varit så dålig anslutning till våra möten så uppmanar vi istället alla våra medlemmar att följa med på distriktets resa 20 juni. Ta chansen till en trevlig dag.

 

Info från Karlskoga Degerfors
MUSIK-CAFÉ

Söndagen den 21 maj klockan 14 30 på Nickkällan. Avslutning för terminen. Kaffe 10 kr. Vi bjuder på tårta.

BINGO

Fredagen den 2 juni klockan 14 30 på Nickkällan

Brickor 10 kronor per styck gånger 3 spel. Kaffe 30 kr.

Anmälan till Inger 073 035 08 59, Inga 0 5 8 6 579 27 eller Margareta 0 5 8 6 386 59 senast den 30 maj.

KORVKALAS

Fredagen den 16 juni klockan 17 00 på Nickkällan

Vi bjuder alla medlemmar på korv med bröd. Övriga 40 kronor.

Anmälan till ovan senast 13 juni

SOMMARRESA

Tisdagen den 20 juni till Engelsberg och Oljeön. Mer information under distriktets information.

En värdig 40 åring.
En del av mitt jobb är att åka till alla lokalföreningar och hjälpa dem. Nu vet jag inte om jag var till så mycket hjälp vid 40 års jubileumet som de hade, men jag tillsammans med några till från distriktet deltog ialla fall vid föreningens fest. Och vilken fest sen! Festkommittén hade verkligen arbetat för att få till så god mat och fint i matsalen på Nickkällan. Vilket gäng det är. Stor eloge till alla er som lägger ner så mycket av er tid för att vi andra ska trivas och må bra. Kristina berättade lite om föreningens historia och sedan fick vi lyssna till musik av 2 musiker varav den ena hade spelat i Sten och Stanley. Det förstod man eftersom de spelade bara dansbandsmusik. Naturligtvis var det svårt att sitta still, men det går utmärkt att sittdansa. Några vågade till och med upp på dansgolvet. . Lite presenter fick även föreningen bla kycklingar från HRF och en get från distriktet. Ett stort tack till styrelse och festkommitté vågar jag säga från alla deltagare på festen fredag 21 april.

Info från Sydnärke
Hej, Synvinklare.

Här kommer en liten hälsning från oss i Sydnärke.  Måndag 8 maj var vi sex stycken tappra som träffades vid Goda Rum i Kumla. Ute var det kallt och blåste synålar men inomhus var det skönt med goda smörgåsar och hett kaffe.

Vi samtalade om vår förening och konstaterade att det står illa till när bara sex medlemmar möter upp från hela Sydnärke. Men vi ger inte upp! Den 12 juni klockan 13 då tar vi en bit mat på restaurangen vid Kumlasjön, den glittrande pärla som ligger så fint vid det gamla vattentornet. Jag har lagt in en ansökan om strålande vänder, som det brukar vara när vi gör vår matresa. Vi åker färdtjänst eller egen bil. Kostnaden ordnar sig i vanlig ordning, den blir nog överkomlig. Om ingen ändring blir av så kom med din anmälan senast den 8 juni till Berit 019 57 81 36 eller Åke 019 57 85 59. Slut för nu från Sydnärke som önskar alla Synvinkelläsare en varm, skön försommar genom Åke.

 

Info från Örebro kommun
Öppet hus
Onsdag 24 maj så gästas vi av Selma Lagerlöf (i Anita Könings skepnad). Vi är som vanligt på Föreningarnas hus, Slottsgatan 13 klockan 14.00. Efter besöket så pratar vi lite om vad vi skulle vilja ha för program på öppet hus träffarna till hösten samt fikar tillsammans. Ingen föranmälan behövs utan alla är välkommen.

Sommarprogram
Här följer sommarens öppet hus program. Som vanligt är det Sofia och Ingela, syn och hörselinstruktörerna som håller i programmen.

Juni

7                    Tant Grön, Fårahagen 320 Vintrosa (Sofia, Ingela)

14                  Café Skogen, Glomman (Sofia)

21                  Ässundet, Glanshammar (Ingela, Sofia)

28                  Open art, några utställare. Samling vid Vasa konditori, Vasagatan 15 (Ingela, Sofia)

Juli

5                    Karlslunds motionscentral, Gäddestavägen 3 (Sofia)

Augusti

16                  Naturens hus Oljevägen 15 (Sofia, Ingela)

 

Vi ses kl. 14 till 16. Ring oss om det är några frågor om utflykten eller om ni inte får kontakt med oss på utflyktsmålet. Telefonnumren är kopplade till vår mobil. Sofia 019 21 42 40, Ingela 019 21 44 56

 

NYA-gruppen
Folkrace lördag 27 maj klockan 10 00 till 13 00

Lördag den 27 maj startar den årliga Folkrace tävlingen för synskadade. vid Kumla ytongbana för funktionshindrade.
Självlärt är det vi synskadade från länet som skall köra.
Starten är 10 00, man tävlar mot sin egen varvtid. I passargerarsätet sitter din egna banläsare/codriver som bromsar ifall det behövs.

Hamburgare med dricka in förtärs under tiden vi kollar på de andra som kör. Skynda dig att anmäla till denna aktivitet, intresset är stort.
Anmälan görs till kansliet 019 673 2106 eller anmalnyagruppen@srforebro.se Vid anmälan berätta vilken aktivitet det gäller. Kostnaden är 150kronor per person. I detta ingår x antal varv på bana i folkracebil och hamburgare med dryck.

Alla varmt välkomna! Vi hoppas på en solig dag! NYA Gruppen

Historien om Depeche mode.
 

I den här artikeln ska jag berätta om ett av mina favoritband.

Depeche mode bildades 1980 i Basildon, ca 5 mil öster om London.

Martin Gore, Andrew Fletcher och Vince Clarke hade året innan försökt bilda ett annat band men utan några framgångar.

Efter att de bildat Depeche mode, sökte man efter en sångare.

Man fann honom i form av David Gahan.

Namnet Depeche mode är taget från ett franskt modemagasin med samma namn, som i rak översättning blir något i stil med ”modenyheter”.

Bandet har släppt 14 studioalbum och närmare 50 singlar genom åren.

Efter bara ett år lämnade Vince Clarke bandet för att istället starta bandet Erasure.

Albumet A Broken Frame släpptes 1982. Gruppen utökades samma år med Alan Wilder. Han lämnade gruppen 1995.

Regissören och fotografen Anton Corbijn har haft ett tätt samarbete med bandet sedan produktionen av musikvideon "A Question Of Time" från albumet Black Celebration.

Depeche Mode är det mest framgångsrika bandet inom syntpopen någonsin och vann en allt bredare publik under åren. 1990 blev låten "Enjoy the Silence" en stor hit världen över och i och med albumet Violator som släpptes samma år etablerade sig gruppen som ett av de största banden i världen. Framgången hade dock en baksida; sångaren Gahan fastnade i drogproblem och bandet var nära att upplösas vid ett flertal tillfällen under mitten av 1990 talet. Gahan har dock tagit sig ur problemen och bandet har fortsatt att producera skivor.

2005 till 2006 genomförde gruppen sin kanske mest framgångsrika turné någonsin med 128 spelningar inför en total publik på över två miljoner människor. Bland annat spelade gruppen på Stockholms stadion inför 30000 personer.

I april 2009 släppte gruppen sitt tolfte studioalbum, Sounds of the Universe. Liksom på det föregående studioalbumet, Playing the Angel, innehåller albumet musik skriven av både Martin L. Gore och av David Gahan. På skivan finns bland annat sångerna "Wrong", "Jezebel", "In Chains" och "Hole To Feed". Albumet producerades av Ben Hillier. Den 10 maj 2009 hade gruppen turnépremiär för Tour of the Universe och besökte bland annat Arvikafestivalen den 3 juli 2009.

Delta Machine, gruppens 13:e studioalbum, släpptes i mars 2013 och föregicks av singeln "Heaven" ett par månader tidigare. Albumet producerades, liksom de två tidigare albumen, av Ben Hillier.

Av Roger Alexandersson

 

Åsas krönika
 

Har nyss lagat färdigt veckans 5 rätter från orginalkassen. Så nu kan ni gå in och läsa och se ifall något faller er i smaken och laga till era familjer där hemma. 

På jobbet var det fria aktiviteter, först läste vi om det här med "Rocka Sockorna" eftersom det var här om dagen, sedan motionscyklade jag ett pass på en av cyklarna på jobbet med en av handledarna Lotta. Sedan gick hon och jag ned längst ner till korridoren till en av de andra grupperna till ett rum som heter djungelrummet, där jag provade en stol som gungade och det var jätteskönt, är dessutom mörkt där inne. Lotta ska prata med de andra handledarna och höra ifall jag kan få en tid i detta rum en gång i veckan. Sedan blev det fika och vikarie Mats var tydligen där och jobbade även denna dag, han är ju i alla fall bra på att spela gitarr så det är väl lite okej. 

Sen blev det skönsång för hela slanten och vi sjung bland annat lite schlager och jag sjöng bland annat "Jesus för världen" en sång jag tyckt om sedan barnsben, jag sjöng solo så de fick höra mig sjunga och för det fick jag applåder. Så när Mats kommer så hör han hur jag sjunger och han "hör bara mig" säger han. 

När jag kommer hem berättar jag det och assistenten skojar med honom och säger att hon ska byta med honom men då säger han nej det kostar och det väldigt mycket 

Nu har jag varit på föreläsningen om kroppsspråk och det var mycket intressant. Först så fick vi gå laget runt och fick frågan "vad betyder kroppsspråk för dig?" När det blev min tur så instämde jag mest på vad de andra hade sagt så som bl.a att ifall någon på stan kommer fram och t.ex "hej Åsa!" Så kanske jag känner igen rösten men inte kan placera personen bakom den, sen vet man inte heller ifall personen stannar och pratar eller ifall den bara hälsar och går vidare. Sen höll jag även med om att det är svårt att tyda ifall en person låter glad men i själva verket kanske ser och signalerar surhet med kroppen, för den blinda så hör den bara det glada i tonfallet. Jag själv avgör mycket på rösten, hur den låter och vart jag ska vända mig för att prata med personen, eftersom jag inte kan fästa blicken. 

Hon jobbar som utbildare för syntolkar och vid hennes skola har de satt upp skyltar som infiltrerar på att det går döva och blinda där. Ena skylten är en triangel i röd och gul med tre svarta prickar som betyder "DÖV" den andra skylten är en fyrkantig skylt i samma färger fast med fem bokstäver som betyder "BLIND", hon frågade då oss vad vi tyckte om de skyltarna och ifall de ska få vara kvar och jag svarade då att jag tycker de ska få vara kvar, för det ger en signal till bilisterna att det finns de med olika slags nedsättningar i området som kanske inte hör ifall man tutar när den plötsligt går ut i gatan. 

Hon tog även upp en intressant grej vad gällande status i samhället och hur kroppsspråket har stor betydelse där. T.ex under en intervju chefen har ju alltid en högre status än den anställde eller den som är på intervju, så den personen sitter oftast rakryggad medan den som är där för en intervju ofta står kvar vid stolen och väntar på en bekräftelse att få slå sig ner och sätter sig då oftast och är väldigt spänd, speciellt om de tidigare inte har träffats. Jag kan tänka mig att det är många utav er som känner igen er i denna situation. 

Ett annat exempel hon tog upp var att om t.ex en föreläsare står och pratar framför sin publik så står denne rakt upp och får då en högre status då publiken sitter ner och talaren står och ser ner på de sittande. 

I det stora hela så var det en väldigt trevlig och inspirerande kväll.

Nu måste jag fråga er, är det någon av er mer än jag som råkat få posten 04.30 på morgonen mer än en gång?? Jag respektive Mats har råkat få posten runt den tiden flera gånger. När han har kommit in efter att ha rastat Melker så har han haft posten med sig och visat upp den stolt (och då ingen reklam utan kuvert). 

Även Olivia har accepterat den nya kudden/filten som jag gjort på jobbet, det är kul. 

Här om dagen när jag låg och tittade på en massa program på plattan så låg Olivia där, om ett tag så kom Kajsa och ville vara med men upptäckte att det var upptaget, så satte hon sig nedanför sängen där jag låg med ryggen vänd mot mig men ville ändå vara med. 

Vi var nämnt någon gång tidigare att så fort Mats sätter igång veterinärerna på plattan eller iPhone så kommer Olivia som ett skott. Hon vill inte missa något avsnitt av det inte! Samtidigt ligga och mysa med husse. 

Torsdagar betyder ju körövning och jobb. Jag har ju inte varit med på ett par gånger i kören då jag haft problem med mina ögon, men nu skulle jag vara med och prova tänkte jag. De blev jätteglada av att se mig. Vi fick en massa nya sånger och bland annat en som heter "Det är gott att leva", "Okända djur" och "Gustav Lindströms visa" och detta var en del av de vi fick oss tilldelade, som vi ska uppträda med i början av Maj på ett vårcafé. 

På jobbet så var det gymnastik som vanligt, under kaffet så satt jag med Eva och Elin, Eva kan inte prata och det är hon som har den där plattan som jag berättade om för någon vecka sedan, och när hon trycker på en knapp så svarar rösten VoiceOver Alva det hon tryckt på. Hon har även olika bilder inlagda på olika saker, ser ut som ett slags schema och det visade sig att hon hade ingen symbol för schampo så då la hon in det och fick skriva in det och hämta den symbolen, så då nu när hon trycker på den så säger Alva schampo som exempel. 

Sen pratade vi om vad vi tycker om, jag berättade att jag tycker om musik och om att sjunga och att en av mina matfavoriter är lasagne. Eva tycker inte om spaghetti och köttfärssås. 

Av Åsa Lindberg

Fortsättning av mötet 1971 från förra numret.
Leif körde hem åt efter att haft en trevlig utekväll tillsammans med Anna Margareta så kände han att han var nöjd. Hon var mycket tystlåten och blyg men mycket städad och trevlig, de hade växlat nummer och skulle komma höras någon dag. Leif var ifrån Gullänget utanför gullänget. Hans mor stod I affär och hans far var skogsarbetare och jobbade i skogen. Leif hade två systrar och en bror. När Leif var fem år fick han följa fadern till skogen och hjälpa till med att hugga ved och timmer.  Och han tog körkortet när han blev så gammal så han fick ta det. Fadern övningskörde med honom när han hade tid och inte behövde vara i skogen och jobba. Ingegerd och Kjell som Leifs föräldrar hette knogade på morgon till kväll. Leif var mycket sport intresserad och tyckte inte om att bli störd när han lyssnade på någon sport, jag känner så väl igen mig i det. På torsdag ringde han upp Anna-Margareta och frågade om de skulle gå ut kommande helg.  Ja, det kunde de göra.  Anna-Margareta skulle inte jobba förrän kommande helg dom bestämde att han skulle komma och hämta henne och när lördagen kom och tiden var inne kom han mycket förväntanfull på utsatt tid och när han tutade kom hon ut ur porten med ett glatt leende på sina läppar. 

År 1941

Sommaren gick, det var varmt. Greta vattnade rabatterna och kollade bärbuskarna och putsade. Det var ansträngt med värmen, särskilt med en stor mage, snart var det dags att föda deras andra barn. Nedkomsten beräknades till i början av augusti. Dom hade öppen spis som dom eldade på vintern med ved som Maritz hugg och staplade på en prydlig hög inne i källaren. Så småningom var det dags att föda. Maritz tog hästen och vagnen och körde i väg för att hämta barnmorskan. Gretas mor kom för att se till lilla Yngve. När Maritz kom tillbaka till stugan var Gretas kryssvärkar i full gång det tog sin tid men mot gryningen föddes en liten flicka som fick namnet Anna-Margareta. 

Av Åsa Lindeberg

Fortsättning på Stockholmsresan.
 Hej alla vårsolstrålande Synvinkelläsare. Här kommer nu fortsättningen på vår trevliga resa. Vi stod ju uppe i Katarinahissen och spanade ut över vår huvudstad. En strålande morgon var det. Vi bestämde oss för en sjötur till Djurgården. Där hade vi Skansen och Gröna Lund. Vi åkte över dit och provade allt som fanns av karuseller och berg- och dalbanor samt även Lustiga huset med alla speglar där man antog de mest underliga kroppsformer. Så gick vi till skjutbanan och sköt iväg luftgevärspilar. Jag var inte så bra på det men min polare, Gunnar, han sköt 59 poäng av 60 möjliga och vann en jättestor nalle. Jag fick en liten krake som jag kunde stoppa i fickan. Men vad skulle vi göra med den där som var stor som en tvååring? Jo, när vi gick därifrån så mötte vi en mamma med en liten grabb som var 5 år. Han fick den och blev jätteglad. Mamma sade att den kunde dem inte bara ta emot så där. Hon ville betala så vi sa att hon kunde ge oss en femma, och så fick det bli. Grabben han bara strålade och vi fick oss varsin kaffe och bakelse. Pengarna var mera värda på den tiden.

Efter Grönan blev det Skansen för oss. När vi hade sett allt där så var det sena kvällen. Vi var helt slut och hade ont i våra ben så nu fick det räcka för idag. Vi tog färjan tillbaka till stan och uppsökte vårt nattkvarter. Vår värdinna var i 75 års åldern och änka sedan 5 år. Hennes man var sjökapten men omkom vid en bilolycka i Stockholm. Han hade seglat över alla hav och hon visade oss många fina saker han hade haft med hem. Ett fyrmastat skepp i flaska hade han själv tillverkat i en halvliters flaska. Ett smyckesskrin i jakaranda med tre små elefanter av elfenben inskurna i locket inramat av guld. Mycket vackert.

Efter en natt med god sömn var vi redo för nästa dags äventyr. Vi sov väldigt bra på detta ställe, vi hade haft en hård gårdag så det var inte så konstigt. Klockan var halv nio när vår hyresvärd knackade på dörren och undrade om vi ville ha kaffe och en macka innan vi gav oss ut på stan. Vilket bra ställe vi hade hittat.

Vädret var strålande även denna dag. Vi började med ett besökt till Hötorget. Jag var intresserad av torgmarknaden där. Det var ju lite större än torghandeln i Karlstad. Rätt som det var när vi gick bland torgstånden där så mötte vi min syster och hennes fästman. Det var en riktig överraskning. Hon jobbade som hemsyster i Stockholm och hade ingen aning om att vi skulle dyka upp. Vi hittade en servering där vi tog en kaffe och wienerbröd. Vi fick lite tips om vilka muséer vi bara måste se. De berättade också att i ett av Kungs tornen på Kungsgatan var det en utställning om ”Snoddas” så dit gick vi först.¨

Det var ingen stor utställning men det var i alla fall roligt att få se den. Där fanns en del bilder från hembygden , bilder på fiskarstugan och på fiske- och sångarkompisen, Arne ”Rosen” Qvick. Fiskenät och spön av olika slag. Och så en stor båt överfull med beundrarpost. Så var vi till Nordiska muséet och till Postmuseét, sedan fick det räcka med muséer ett tag. Nu måste vi ha mat!

Sagt och gjort, vi går till Berns salonger. Fint ska det vara. Men, det var inget för oss. Det var ju närmast en veckolön för en middag. Så det fick bli närmaste mjölkbar istället. Vi gjorde en vända upp till slottet och tittade på vaktposterna somt stod som tennsoldater i sina kurer och såg hotfulla ut.

Nu hade det blivit kväll och vi hade ett ställe till som vi hade bestämt att besöka och det var Nalen. Topsy Lindbloms Nalen, det hade vi hört talas om som legendariskt. Nu var vi inga dansörer varken Gunnar eller jag men dit skulle vi ändå. Någon Topsy såg vi inte till dem det var gott om svingpjattar och pjattar, och fruktansvärt rökigt och högljutt. Vi var inte kvar så värst länge. Vi tog en promenad på stan och så hittade vi en kvälls öppen blomsteraffär där vi gick in och köpte en stor röd pelargonia till vår värdinna, som blev glatt överraskad. Nu blev det te och goda mackor och mera prat om mannens resor över haven. Hon hade flera saker i kinesiskt porsling. Var dem lika mycket värda som de föremål vi ser på Antikrundan idag, ja, då hade hon en hel guldgruva. Det var så trevligt att sitta och prata med den gamla damen så klockan blev elva innan vi kom i säng.

Det blev lite bråttom på morgonen. Vi skulle med båten till Drottningholm som avgick klockan tio. Vi packade ner våra saker, fick en hastig morgon fika, tackade vår snälla värdinna, som hälsade oss välkommen igen. Så rusade vi iväg till stationen och lämnade in våra väskor på förvaringen och hann precis köpa våra biljetter innan båten tuffade iväg till Drottningholm. Det var en fin tur och vi hade ju sådan tur med vädret, sol och kav lugnt. Nu är det här länge sedan, mitt minne sviker och jag kommer inte ihåg när vi åkte tillbaka till staden, men jag att vårt tåg tillbaka till Karlstad gick klockan sex. Så den här båtutflykten fick bli vårt sista äventyr på denna minnesvärda utflykt. Helt nöjda med våra dagar i Stockholm så diskuterade vi på hemresan vad vi skulle hitta på härnäst. Vi hade fredag och lördag kvar på semesterveckan och det fina vädret skulle hålla i sig så vi tyckte båda att ett par dagar på motorcykel kunde bli perfekt.

Klockan tolv på fredagsmorgonen träffades vi på Karlstads torg. Motorcyklarana lastades med tält, sovsäckar och matsäck i form av kaffe och mackor. Så drog vi iväg mot Sunne. Vi hittade en bra plats för vårt tält, satte upp det och tog ett svalkade bad i Frykens blå bölja. Så kaffe och macka på det, sedan var vi klara för en tur till Tössebergsklätten, bergstoppen varifrån man har en vidsträckt utsikt över landskapet, om man har klar sikt. Det hade vi!

Nu var vi nära Rottneros blomsterpark så vi tog en svängdit också. Där fanns mycket fint att se, både av växter och djur. Lodjur bland annat. Var man än gick så hördes ett skorrande, det var fyra busslaster av skånska pensionärer på besök den här dagen. Inget ont om skåningar men vi tyckte det här blev lite för mycket på en gång så vi åkte tillbaka till Sunne och fick oss en god kvällsmat, tog ett skönt kvällsdopp och kröp in i vårt lilla tält för natten.

Under natten hade det kommit lite regn, men nu sken solen igen, vi ville inte packa ner ett blött tält så det fick stå där medan vi tog oss en tur till Selma Lagerlöfs Mårbacka. Jag hade varit där förut en gång, men Gunnar hade inte varit där.

När vi återkom till vårt tält var det torrt, vi packade ihop och vände nosen mot Filipstad, som vart vår nästa resmål. Där satte vi oss på en bänken bredvid Nils Ferlin, men har var inte på prathumör så vi satte oss på ett café och gjorde upp våra vidare resplaner. Vi tog vägen över till Hällefors och sedan vidare till Nora.  Vi var till Hagby också och såg att både regemente och arrestlokal låg kvar där jag lämnade dem. Vi tog ett parti golf och fika på cafét vid sjön.

Sedan blev det raka spåret till Örebro och det fina gamla slottet. Prick klockan åtta var vi tillbaka på Karlstads torg. Helt nöjda med vår utflykt sa vi hej och tack. Gunnar åkte till Skogshall och jag till Gustavsberg.

På söndag var jag med till chefens sommarstuga. Fiskargubben och jag provade fiskelyckan. Det var lite för varmt så där mitt på dagen. Vi fick några små abborrar, vi tänkte att det var bra så, lika bra att åka hem. Gubben sa ” vi gör ett försök till”. Och kära nån vilket napp han fick. Han halade upp den största braxen vi någonsin sett, stor som ett dasslock. Den vägde tre och ett halvt kilo. Jag har bildbevis om någon skulle misstro.

Sommaren gick, hösten kom och vintern kom. Jag jobbade min vecka i blomsteraffären till julen som vanligt. Den här vintern hade den äldre trädgårdsmästarfrun varit krasslig och behövde hjälp i hushållet. Det var då hon kom, hon som var ämnad för mig. Min dam, mitt hjärtas drottning. Margareta hette hon och kom från djupa Värmlandsskogen. Med sig hade hon en femårig prinsessa. En liten prinsessa som jag fick vara räddare åt när hon vid ett tillfälle föll ut från ett fönster. Ja, så kan det vara och så kan det gå när drängen och pigan strålar samman. Det är klart att nu blev inte livet detsamma som tidigare. Växeln lades om och tåget gick i andra riktningar. Vart och hur kanske inte kommer på pränt. Vi får se hur det blir med den saken. Om skrivlusten tränger på så kan det kanske bli av. Nu säger jag ” ta hand om er och njut av den kommande sommarens soliga dagar.

Kram från Åke.

 

Slutord
Tiden går fort när man har roligt. Förresten tycker jag att tiden går fortare och fortare ju äldre man blir. Veckorna rinner iväg och det känns som de flesta veckorna bara innehåller måndag och fredag. Men, nu blickar vi fram mot fler roliga möten, träffar och resor. Väl mött på sommarresan 20 juni, Tills det får ni ha det så bra ute i distriktet.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telefonnummer: 019 673 21 05, 072 544 50 84. E-post: charlotte.akerlind@telia.com

Kansli: Leif Stockhult, telefonnummer 019 673 21 06. E-post: srf.orebro.lan@telia.com

 

Bilaga 1 Thomssons nyhetsbrev nr 7 24 april  och nr 8 3 maj2017
 

 

 
Nyhetsbrevet görs av Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund, SRF.

 

Nr 7
Innehåll
Fortsatt framgång för ledarhundskalendern

Besök hos Finlandssvenska synskadade

SRF kritiserar förslag från Medieutredningen

Delegation till Danmark utsedd

Index visade printrar i SRF-huset

Årets branschföreningsträff

NVC-seminarier i Oslo

Skaraborg lämnar SRF Väst

Medlemsundersökning pågår

Fortsatt framgång för ledarhundskalendern
 

SRF:s kalender ”Årets ledarhundsvalpar 2017” har inbringat gåvor på 12,070 Mkr, vilket är nytt rekord! Kalendern framställdes i 1,8 miljoner exemplar, och naturligtvis finns betydande kostnader för tryckning och utskick. SRF kan dock räkna med en netttointäkt (intäkt minus kostnad) på omkring 7,5 miljoner kronor. Detta är ett mycket välkommet tillskott till vår kassa.

Kalendern är ett samarbete mellan synskadeorganisationerna i Norge, Danmark och Sverige, och det var sjunde gången SRF deltog. Årets kalender har erhållit 81700 enskilda gåvor, jämfört med 75700 för fjolårets kalender. Förutom intäkterna bidrar kalendern till att sprida information om synskadefrågor och den stärker också ”varumärket” Synskadades Riksförbund, alltså kännedomen om att organisationen existerar och gör bra saker.

 

 

Besök hos Finlandssvenska synskadade
Måndagen den 20 mars besökte en delegation från SRF det svenskspråkiga synskadeförbundet i Finland: Förbundet Finlands Svenska Synskadade, FSS. De har lokaler i Arabiastranden i Helsingfors. Från Sverige deltog Håkan Thomsson, Annika Östling, Ulla Bergeros, Neven Milivojevic samt Cecilia Thomsson (ledsagare).

Vi togs emot av FSS:s ordförande Sune Huldin, som höll i besöket från deras sida. Vi fick en rundvandring i lokalerna och därefter möjlighet att sitta ned, dricka kaffe och ställa frågor.

FSS har cirka 900 medlemmar och sju distriktsföreningar inklusive Åland. Sin huvudsakliga finansiering har man från Stea (före detta Penningautomatföreningen). FSS bildades år 1946 som en riksförening, men omvandlades senare till ett förbund med distriktsföreningar.

I sina lokaler har man förutom kontor också en inläsnings­ studio samt punktskriftsproduktion. Man tar fram, svensk­språkiga tidningar och har också rehabiliteringsrådgivare som jobbar regionalt. Totalt har man ett 15-tal anställda. IT-ansvarig Cristian Söderberg berättade om det faddersystem som finns i regionerna, så att synskadade kan få hjälp med datorer och mobiltelefoner.

En viktig verksamhet som förbundet bedriver är att erbjuda så kallade erfarenhetstalare till skolor med mera. Erfarenhetstalarna är vad vi i Sverige skulle kalla för synskadeinformatörer, men de pratar mer uttalat utifrån sin personliga erfarenhet som synskadad.

SRF kritiserar förslag från Medieutredningen
SRF har lämnat yttrande över Medieutredningens slutbetänkande. Den modell för dagstidningar på tal som funnits i några år ifrågasätts av utredningen. Detta ser SRF som ett stort hot. Vi har samrått med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) i denna fråga, och även MTM är oroade över att den kanal för distribution av tillgängliga dagstidningar som finns idag kan komma att försvinna.

 

SRF skriver bland annat:

”Synskadades Riksförbund välkomnar utredningens förslag om att Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, ska få i uppdrag att göra en översyn av taltidningsverksamheten. Däremot avvisar vi inriktningen mot att på sikt avskaffa dagens struktur. Den innebär att användarna kan läsa dagstidningar med hjälp av så kallade daisyspelare som finansieras inom ramen för taltidningsstödet, alternativt via en mobilapp och i dator via en e-postlänk. Vi anser också att översynen inte ska omfatta förändringar gällande dagens taltidningsstöd där cirka 80 procent av stödet går till finansiering av så kallade daisyspelare samt konvertering och distribution. MTM ansvarar för denna del av verksamheten.

Däremot anser vi att MTM bör få i uppdrag att undersöka hur taltidningsverksamheten kan breddas och utvecklas. I likhet med utredningen menar vi att också webbaserade tidningar ska kunna ges ut som taltidningar. Vi föreslår även att alla periodiska tidskrifter, däribland gratistidningar, ska kunna utges som taltidningar inom ramen för den nuvarande taltidningsverksamheten”.

Delegation till Danmark utsedd
Vid sitt möte den 20 till 21 april utsåg förbundsstyrelsen följande sju deltagare till den utvidgade nordiska konferensen på tema kommunikation: Ronja Helt (US, Karin Hjalmarson, Pia-Lena Krischél, Joachim Kåhlman, Håkan Thomsson, Maria Thorstensson och Annika Östling. Dessutom kommer ansvarig chef att utse fyra ledsagare.

Konferensen genomförs på Fuglsangcentret i Fredericia, Danmark, den 8 till 12 oktober.

Index visade printrar i SRF-huset
Index är ett svenskt företag som är världsledande vad gäller tillverkning och försäljning av skrivare för punktskrift. Tisdagen den 28 mars förevisade företagets VD Björn Löfstedt printrar i ljushallen på plan 1 i SRF-huset i Enskede.

Index säljer allt från enkla printrar för vardagsproduktion av punktskrift till rena tryckerimaskiner. I en del produkter finns möjlighet att printern själv omvandlar texten till punktskrift utan att man behöver ha en dator med ett särskilt konverteringsprogram

 

Årets branschföreningsträff
Årets träff för branschföreningarna genomfördes på SRF-kansliet i Enskede onsdagen den 11 april. Åtta av våra tolv branschföreningar var representerade på träffen.

På programmet stod en genomgång av läget i branschföreningarna, genomgång av riksförbundets olika ekonomiska stöd samt frågor kring medlemsregistret. Det stadgeförslag som förbundsstyrelsen tagit fram inför kongressen diskuterades också. Här föreslås ju bland annat att det ska krävas minst 50 medlemmar som själva är synskadade eller är vårdnadshavare till synskadade barn för att branschföreningen ska ha rösträtt vid kongress och organisationsråd.

Vidare diskuterades svårigheterna att ha möten när medlemmarna är bosatta över hela landet. Branschföreningen Aniridi Sverige berättade att de haft sitt årsmöte via skype, och de ansåg att det hade fungerat bra.

NVC-seminarier i Oslo
Den 29 till 30mars genomförde Nordens Välfärdscenter (NVC) en utvärdering av nordiska ministerrådets handlingsplan och det nordiska funktionshinderrådets arbete. Undertecknad (Håkan Thomsson) deltog i denna aktivitet som ägde rum i Oslo.

Det nordiska ministerrådets funktionshinderråd består av 16 ledamöter med lika många ersättare. Ersättarna deltar normalt inte i rådets arbete. Representanterna kommer från de fem länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. De sexton platserna besätts med åtta funktionshinderrepresentanter och åtta företrädare för staterna.

Vid utvärderingen ansågs funktionshinderrådets sammansättning vara bra. Några menade att det borde göras en tydligare prioritering av de frågor som ska behandlas i rådet. Undanröjande av gränshinder och specialanpassad information lyftes fram som viktiga områden. En bättre återkoppling från ministerrådet och dess tjänstemannakommitté efterlystes också.

 

 

Skaraborg lämnar SRF Väst
SRF Väst är en organisation som bildades år 2010. Det är en samarbetsorganisation för SRF Bohuslän, SRF Göteborg, SRF Halland, SRF Skaraborg och SRF Älvsborg. SRF Väst har egen styrelse och och har också en anställd ombudsman. Fyra av de fem distrikten (alla utom Halland) ligger i Västra Götalands län, och har att gemensamt bevaka Västra Götalandsregionen intressepolitiskt.

Inom SRF Skaraborg är man dock kritiska till hur SRF Väst fungerat. Därför hade styrelsen för SRF Skaraborg lagt fram ett förslag till sitt årsmöte, att SRF Skaraborg skulle lämna SRF Väst. Årsmötet, som hölls på Flämslätts stiftsgård den 22 april, diskuterade denna fråga.

Vid årsmötet framhölls vikten att ha ett nära samarbete mellan distrikten i Västra Götalandsregionen. Dock betonades att samarbetet inte behöver vara så fast organiserat som det är inom SRF Väst. Årsmötet beslöt enhälligt att ställa sig bakom styrelsens förslag. SRF Skaraborg har därmed beslutat att lämna SRF Väst. Konsekvenserna av detta får diskuteras på SRF Västs årsmöte som hålls i Varberg den 2 juni.

Medlemsundersökning pågår
Med start idag genomför TNS Sifo på uppdrag av SRF en medlemsundersökning per telefon. 1000 medlemmar ska kontaktas. Frågorna handlar främst om tillgänglighet i gatu- och trafikmiljö, resande och digital tillgänglighet. Svaren avidentifieras vid bearbetningen.

Telefonintervjuerna tar cirka en kvart. Jag hoppas så många som möjligt vill medverka. Undersöknings resultatet är viktigt i SRF:s intressepolitiska arbete. Undersökningen är en uppföljning från 2015, då liknande intervjuer genomfördes.

För frågor så kontakta gärna vår intressepolitiska handläggare Kaj Nordquist, tfn 08 39 92 91, eller e-post Kaj.nordquist@srf.nu

HÅKAN THOMSSON

Telefonnummer  08 39 91 11. E-post hakan.thomsson@srf.nu

Nyhetsbrevet finns även på vår webbplats: www.srf.nu

 NR 8 
Innehåll
Ledarhundens dag uppmärksammad

Uppvaktning av socialutskottet

NTF:s kongress 2017

Besök på Åland

Dags att söka stöd för organisationsutveckling

Ledarhundens dag uppmärksammad
Varje år firas den internationella ledarhundsdagen sista onsdagen i april. Runt om i landet skedde detta på olika sätt även i år. Ett antal ledarhundsförare kom till tals i massmedia, bland annat i Skåne, Västerbotten och Uppsala.

Från riksförbundets sida låg fokus i informationen på den långa väntelistan för att få ledarhund, och det faktum att det statliga ledarhundsanslaget legat stilla i över tio år. På Mynttorget i Stockholm samlades ett tiotal ledarhundsekipage, trots ett riktigt ruskväder, för sång och korta tal. Riksdagsledamöterna Catharina Bråkenhielm (S) och Lennart Axelsson (C) samt statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson kom ut och pratade med deltagarna.

Själv fick jag (Håkan Thomsson) svara på frågor om väntelistan per telefon i direktsändning i P4 Uppland. Även i TV uppmärksammades ledarhundsfrågan.

Uppvaktning av socialutskottet
SRF uppvaktade riksdagens socialutskott tisdagen den 25 april. Syftet var att påvisa behovet av ett höjt ledarhundsanslag. Från SRF deltog ledarhundsverksamhetens chef Lena Ridemar, förbundsstyrelseledamoten Annika Östling samt Ida Östlund och Joachim Kåhlman.

Den obefintliga utvecklingen av statsanslaget kopplades till den långa väntetiden för att få ledarhund. Annika och Ida gav personliga berättelser som gjorde ett märkbart intryck hos utskottets ledamöter. Frågor ställdes bland annat kring upphandling som metod för inköp av ledarhundar, och om hur ledarhundsverksamheten ser ut i andra länder. Förhoppningsvis kan denna uppvaktning leda till att ledarhundsanslaget räknas upp. Samtidigt bör vi i SRF fundera över hur en långsiktigt hållbar ledarhundsverksamhet ska vara utformad.

NTF:s kongress 2017
Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) genomförde sin kongress i Stockholm den 25 april. NTF har kongress vartannat år.

SRF är medlemsorganisation i NTF, och undertecknad (Håkan Thomsson) fanns på plats som ombud. Roligt var att NTF:s generalsekreterare Marie Nordén, då hon gick igenom de gångna två årens verksamhet, särskilt pekade på det positiva samarbetet med SRF kring faran med tysta fordon.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) besökte kongressen och höll ett anförande där hon bland annat lyfte fram självkörande bilar som en möjlighet till ökad trafiksäkerhet. Kongressen behandlade vidare ett antal motioner, bland annat bifölls en motion som krävde förbud att använda handhållen mobiltelefon vid bilkörning.

Till ordförande för NTF omvaldes den socialdemokratiska riksdagsledamoten Monica Green. Bland de ytterligare åtta styrelseledamöterna som valdes fanns undertecknad. Detta uppdrag känns viktigt och spännande. Jag är övertygad att det kan vara av stor betydelse att en synskadad finns med i NTF:s styrelse.

Besök på Åland
 

Den 26 till 28 april gjorde undertecknad samt Åsa Nilsson och Paulina Korbak från SRF-kansliet ett besök på Åland. Vi ankom på onsdagskvällen, och på torsdag förmiddag blev vi hämtade på vårt hotell av två representanter för Ålands Synskadade. Det var Fredrik Lindeman, som är ordförande i föreningen, och deras vice ordförande Johnny Söderdahl. Dessa båda följde sedan med oss under våra olika aktiviteter.

 

På vårt program stod bland annat ett möte med Harry Jansson som sitter i lagtinget (Ålands parlament) för Centern. Harry Jansson gav oss en historisk introduktion kring Ålands självstyre. Det ger Åland en unik ställning med rätt att stifta egna lagar och garanterar svenskspråkigheten.

Vidare besökte vi Ålands Handikappförbund, som är ett samarbete mellan 13 funktionshinderorganisationer. Varje organisation har en ledamot i handikappförbundets styrelse. På kvällen deltog vi i ett medlemsmöte med Ålands Synskadade i deras egna hus som kallas Ankaret. Jag berättade om Synskadades Riksförbund, och vi fick en genomgång av föreningens utveckling, från bildandet i början på 1970-talet och fram till verksamheten idag. Det bjöds på Ålandspannkaka med sviskonkräm och vispgrädde, och därefter musikalisk underhållning.

På fredagsförmiddagen träffade vi Ålands social- och hälsovårdsminister Wille Valve (Moderaterna) och Gunilla Lindqvist som är tjänsteman på landskapsregeringens kansli. Med dem diskuterade vi diverse frågor som rörde socialpolitik och gjorde jämförelser med Sverige. Även tillgänglig text-TV togs upp, då den frågan är aktuell på Åland. Vi framhöll också vikten av Marrakeshavtalet, som handlar om möjlighet att ta synskadeanpassad litteratur över nationsgränserna utan upphovsrättsliga komplikationer eller handelshinder. Frågan om ratificering av Marrakeshavtalet är just nu aktuell i EU.

Vårt besök på Åland var intressant och kan fungera som smörjmedel för framtida kontakter mellan Ålands Synskadade och SRF. Vi tackar våra åländska värdar för deras vänlighet och gästfrihet!

Dags att söka stöd för organisationsutveckling
Nu är det tid för distrikt och branschföreningar inom SRF att söka bidrag för organisationsutveckling. Sista ansökningsdag är den 31 maj.

Stödet avser insatser för funktionärsutveckling, medlemsrekrytering, arbete med nya organisationsformer, medel för att underlätta delaktighet för funktionärer och medlemmar, lokal verksamhet i behov av stöd, stöd till ekonomiskt svaga lokalföreningar samt löneservice. Ansökan görs på en särskild blankett.

 

Vid detta utdelningstillfälle finns 170000 kr att fördela. Bidraget ska redovisas senast den 15 december 2017. Bidrag till ekonomiskt svaga lokalföreningar söks av det distrikt föreningen är ansluten till.

För att få en blankett, eller om frågor finns, så kontakta Gunilla Thomsson, tfn 08 39 91 66 eller e-post gunilla.thomsson@srf.nu

HÅKAN THOMSSON

Telefon 08 39 91 11

E-post hakan.thomsson@srf.nu

Nyhetsbrevet finns även på vår webbplats: www.srf.nu

BILAGA 2
SYNTOLKNINGS EVENEMANG 2017
 
MAJ 2017
Teater söndag den 15 juli 2017
Katitzi
Regi Tina Ruth

Familjeföreställning om Katitzi, En berättelse om en viljestarka flickan

SRF har reserverade platser till föreställningen som syntolkas söndag den 15 juli med start klockan 17.00 med samling klockan 16.00

Föreställningen utspelas på Hallagården i Lekhyttan  

 

Pris för vuxen 160 kronor och barn ungdom 110 kronor.

I priset ingår även entré till Hallagårdens djurpark från och med klockan 15 00 samma dag. (Kostar annars 40 kr)

Fika till pausen kan förbokas i entrén före föreställningen 

Syntolkas söndag den 15 juli

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas senast 15 juni, Bokning av biljetter görs till Kristina Johansson på telefon: 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81 eller e-post kristina.jo@telia.com

 

Teater Nolby söndag den 22 och 30 juli 2017
Den politiska kannstöparen
av Ludvig Holberg, bearbetning Teater Nolby 

 

Med en omvärld där populismen allt mer breder ut sig, är det fantastiskt att ta del av Ludvig Holbergs ”Den politiska kannstöparen” från 1722. Då som nu så fanns det människor som tycker att de nog har bra mycket bättre kläm på hur allt skall hänga ihop, bra mycket bättre än dem som vi har valt att vara våra politiker. I ”Den politiska kannstöparen” får vi följa hur det kan gå till att omvända den pompöse Herman Kannstöpare från sin övertygelse att han är en av de få som vet hur man skall styra staden.

 

Teater Nolby bjuder återigen upp till en färgstark föreställning med en ensemble i fantastiska kostymer och en spännande dekor. Som tidigare år erbjuds smakrikt matig picknick-korg eller tvårätters meny.

 

Föreställning syntolkas söndag den 22 och söndag den 30 juli,

båda föreställningarna startar klockan 17 00 med samling klockan 16 00

Pris och övrig information pressenteras i kommande nummer av SYNvinkeln.

Föreställningen utspelas i Imnen Nolby 611 utanför Karlskoga 

 Syntolkas söndag den 22 och 30 juli

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas senast torsdag den 23 juni, Bokning av biljetter görs till Kristina Johansson på telefon: 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81 eller e-post kristina.jo@telia.com

BILAGA 3
PRESSMEDDELANDE FRÅN REGION ÖREBRO
 
MAJ 2017
 

Lilla sömnboken, en lättläst bok för barn om sömn
"Lilla sömnboken - när jag ska sova" i en version med punktskrift.
Nu lanseras ”Lilla sömnboken – när jag ska sova”, som är framtagen av Nätverket för barnombud inom Habilitering och hjälpmedel tillsammans med Barn  och ungdomsrådet.

– ”Lilla sömnboken – när jag ska sova” är framtagen för att barn ska förstå varför det är viktigt att sova. Den innehåller också tips om vad man kan göra för att somna lättare, och vart man kan vända sig om man behöver hjälp och stöd vid sömnproblem, säger Jane Viding, ordförande för Nätverket för barnombud inom Habilitering och hjälpmedel.

”Lilla sömnboken – när jag ska sova” är framförallt riktad till yngre barn att läsa tillsammans med någon vuxen, men den går lika bra att använda för alla som behöver en lättläst bok om sömn. Boken finns i alla väntrum inom Habilitering och hjälpmedel. Den kommer att användas i det kliniska arbetet med barn och familjer på Barn- och ungdomshabiliteringen vid behov. Boken är skriven på lättläst, har bildstöd och den finns också i en version med punktskrift. Intresset för ”Lilla sömnboken – när du ska sova” är stort från andra verksamheter inom hälso- och sjukvården som möter barn.
 

Sömn är den starkaste skyddsfaktorn för psykisk hälsa hos barn och ungdomar

"Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning" som har utförts av Liv & Hälsa ung visar att barn och ungdomars risk för psykisk ohälsa är stor i samhället och speciellt drabbade är barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

– De skyddsfaktorer som gynnar psykisk hälsa hos barn och ungdomar och som lyfts fram i studien är trivsel, vänner, trygghet, fysisk aktivitet och matvanor, men den absolut starkaste skyddsfaktorn är sömn. Ingen liknande skrift riktad till barn finns sedan tidigare, så ”Lilla sömnboken – när jag ska sova” fyller ett vakuum, säger Jane Viding.

Utvecklad tillsammans med Barn- och ungdomsrådet

För att få fram en bok som verkligen fungerar för den tilltänkta målgruppen så har Barn- och ungdomsrådet vid Barn- och ungdomshabiliteringen varit med i framtagandet av både bokens innehåll och utseende.

 

Företagare ger länets kommuner tummen upp
Företagare ger Örebroregionens kommuner bra betyg för myndighetsutövning i en nationell servicemätning om företagsklimat. I regionen klättrar Lekeberg upp till 5:e plats med ett nöjd kundindex på 81. Örebro står för den högsta placeringen bland större jämförbara kommuner.

- Resultatet i mätningen är ett styrkebesked. Inte bara för länets kommuner och den position vi står i när det gäller tillväxt genom företagsklimatet. Det är också ett bevis på att samarbetet inom Business Region Örebro är en fungerande modell. I mätningen går det bra för alla medlemskommuner, och det gör det för att vi hjälper och inspirerar varandra, säger regionrådet Irén Lejegren (S).

Mätningen och jämförelsen görs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i samverkan med Stockholm Business Alliance och Business Region Göteborg. Undersökningen mäter kvaliteten i kommunernas myndighetsutövning och service mot företag i 139 kommuner. Alla kommuner i Business Region Örebro deltar i undersökningen.

Den öppna jämförelsen i Företagsklimat 2016 bygger på en enkät till företagare som haft minst ett myndighetsärende med sin kommun under 2016. Företagarna har svarat på frågor om bl.a. bemötande, handläggningstider och tillgänglighet i ärenden som gäller brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskyddstillsyn, livsmedelskontroll och serveringstillstånd.

Mätningen visar att snittvärdet för nöjd kundindex (NKI) har ökat från 71 till 75 för de elva kommunerna som ingår i Business Region Örebro. Lekeberg kommun, med NKI 81, har bäst resultat av de undersökta kommunerna i regionen och har också gjort den största förbättringen jämfört med förra mätningen.

-Vi är väldigt glada åt det positiva resultatet och att våra företagare är så nöjda med de kontakter de har haft med oss. Samtidigt är vi ödmjuka inför att det hela tiden finns behov av förbättringar i vårt arbete med service till företagen. Utvecklingen för hela Business Region Örebro är ett gott exempel på vad lagarbete kan skapa, oerhört positivt för vår region och därmed även för oss, säger Anna Andréasson, näringslivs- och utvecklingschef i Lekeberg.

Örebro kommun är en viktig regional motor i regionens näringslivsarbete och placerar sig på plats 21 i rankingen med ett NKI på 77:

-Det är väldigt roligt att vår service och myndighetsutövning får denna positiva respons och vi vill tacka alla som varit med och svarat på enkäten. Era svar har stor betydelse för vårt fortsatta utvecklingsarbete och för att möta upp näringslivets behov. Vi jobbar nu vidare med att bibehålla och stärka servicen till företagen inom kommunen och i regionen, säger Fredrik Forsberg, näringslivsdirektör, Örebro kommun

Resultatet för kommunerna inom Business Region Örebro:

Kommun
NKI
2016
Ranking
2016
Lekeberg
81
5
Askersund
80
7
Laxå
78
16
Örebro
77
21
Kumla
77
22
Karlskoga
76
24
Hallsberg
75
36
Lindesberg
72
63
Hällefors
68
110
Ljusnarsberg
68
112
Nora
60
138
Källa: SKL Öppen jämförelse i Företagsklimat 2016. Högst NKI-värde är 100.

Tillväxt tillsammans

Business Region Örebro är länets samverkansplattform för näringslivsfrågor, ett samarbete mellan 11 av länets 12 kommuner. Inom området Kommunservice initierar och samordnar vi insatser för att stärka kommunernas service till näringslivet.

 

Många vinster med förändrat sätt att dokumentera inom hälso- och sjukvården
En förändrad informationshantering inom hälso- och sjukvården kan bidra till vinster för både patienter och medarbetare. Det är budskapet som Region Örebro län för fram vid Vitalis, en konferens i Göteborg inom området e-hälsa och digitalisering.

– Inom den svenska hälso- och sjukvården har vi mycket att vinna på att få till en bättre vårddokumentation. Genom att arbeta mer systematiskt går det att öka kvaliteten på den information som förs in. Och med ett mer strukturerat arbetssätt skulle vi bespara personalen dubbeljobb då de inte skulle behöva skriva in information i flera olika system, säger Ulrika Landström, strateg digitalisering och e-hälsa inom Region Örebro län.

Vad är strukturerad vårddokumentation?

I dag finns en efterfrågan från landsting och regioner om att få en bättre samordning och stöd gällande strukturerad vårddokumentation. Det finns många lokala initiativ, och risken är att de goda exemplen som arbetas fram lokalt inte tas tillvara utan att det görs flera parallella arbeten. Området informatik och strukturerad dokumentation belyses även i de båda utredningarna, Nästa fas i e-hälsoarbetet och Effektiv vård.

Med anledning av ovanstående har Sveriges kommuner och landsting, SKL, initierat ett projekt med målsättningen att inventera lokala arbeten, ge förslag till process och exempel på strukturerad vårddokumentation samt förslag till stödfunktion för landsting och regioner. Projektet har genomförts under hösten 2016. Uppdraget att leda projektet har gått till Region Örebro län, vilket bland annat beror på det pågående lokala arbetet som har prisats med IT i vården-priset 2015. Projektledare är Ulrika Landström, Region Örebro län.

Vad arbetet har resulterat i så här långt kommer att presenteras av Region Örebro län och Sveriges kommuner och landsting på seminariet Strukturerad vårddokumentation – vad är det? på Vitalis onsdagen den 26 april.

Samtal om införandet av e-hälsotjänster

Under Vitalisdagarna kommer Region Örebro län även att finnas representerade i ett samtal om läget för landstingens och regionernas införande av e-hälsotjänster. Samtalet handlar bland annat om vilka utmaningar som finns när det gäller e-hälsotjänster, och vad som kan göras bättre.

E-hälsa och informatik

E-hälsa och informatik, det vill säga hur information behandlas och presenteras i kodad form blir allt viktigare inom hälso- och sjukvården. Det ger bland annat förutsättningar för kontinuerligt lärande i vardagen, systematiskt kvalitetsarbete, forskning, innovation, förbättrade kommunikationsmöjligheter och ett effektivare resursutnyttjande.

Om Vitalis

Vitalis är ett årligt återkommande konferensprogram kombinerat med en stor utställning inom området e-hälsa och digitalisering. På Vitalis samlas aktörer från kommuner, landsting, myndigheter, företag och akademi för att diskutera framtidans utmaningar och lösningar inom vård och omsorg.

 

Nu är Lindesbergs lasaretts nya akutmottagning invigd
Regionråd Andreas Svahn (S), klippte bandet och förklarade de om- och tillbyggda lokalerna invigda.
Efter att personal och patienter länge fått trängas om utrymmet med hantverkare, är Lindesbergs lasaretts om- och tillbyggda akutmottagning redo att tas i bruk. Idag fredag invigdes lokalerna.

Det var regionråd Andreas Svahn (S) som förrättade invigningen under en ceremoni på fredagseftermiddagen.

”Det här är en i raden av viktiga investeringar och det är viktigt med bra fungerande och moderna sjukhus, men utan er personal skulle det inte fungera hur moderna lokalerna än är” konstaterade regionrådet innan det var dags att klippa bandet - med en traumakniv.

Regionrådet lyfte även fram vikten av alla tre sjukhusen i länet.

”Tillsammans är vi starka, ingen del klarar sig utan de andra för att klara länsuppdraget” sade Andreas Svahn, som gläds med både personal och patienter som nu får ta i bruk hela den nya akutmottagningen.

Bygget, som smög igång hösten 2014, har utförts parallellt med ordinarie verksamhet. Men både personal och patienter har varit tålmodiga trots att de fått leva i en byggarbetsplats under längre tid.

Om-  och tillbyggnaden har resulterat i drygt 350 kvadratmeter större lokaler med utrustning som gjort logistiken och flödena betydligt bättre. Numera har mottagningen bland annat nytt ambulansintag och saneringsstation. Säkerheten har också förbättrats rejält i och med den nya entrén som togs i bruk i fjol.  

Lindesbergs lasarett är ett av tre akutsjukhus i Region Örebro län.

Region Örebro län ansvarar för många frågor som berör länsinvånarnas vardag och framtid, bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, näringslivsutveckling, kultur och utvecklingen av social välfärd.

 

Behandling för depression via internet
Region Örebro län erbjuder behandling för depression via internet. Patienter anmäler själva intresse för behandlingen som efter ett inledande besök utförs på distans, på tid och plats som patienten själv väljer.
Behandling för depression erbjuds nu via internet i Örebro län. Man kan själv anmäla intresse för behandlingen via 1177. Effekten har visat sig vara god i forskningsstudier och behandlingen innehåller samma delar som traditionell kognitiv beteendeterapi (KBT). Patienterna får stöd av en behandlare men jobbar med behandlingen på distans, på tider som de väljer själva.

Nu finns möjligheten för invånare i Örebro län att få behandling för depression via internet. Region Örebro län erbjuder länsinvånare som är över 18 år möjligheten att anmäla intresse för behandlingen direkt via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Man får komma på ett bedömningssamtal hos en psykolog och resten av behandlingen sker via internet, utan fysiska besök hos vården och helt utan bokade tider.

Behandlingen har visat stor effekt i forskningsstudier och bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlarna är psykologer eller kuratorer som arbetar både med behandling över internet och mer traditionell psykoterapi på vårdcentraler och inom den specialiserade psykiatrin. Det är Utvecklingsenheten för psykologisk behandling som tillsammans med Karolina vårdcentral i Karlskoga utför internetbehandlingarna.

-Internetbehandlingsverksamheten är alltså utspridd inom vården, men som patient märker man ingen skillnad. All kontakt sker via internet och man tänker nog inte så mycket på var ens behandlare sitter rent fysiskt. Det är ingen skillnad i vad som lärs ut i behandlingen jämfört med traditionell KBT hos en terapeut. Det är samma strategier som lärs ut, och man utgår från samma modell, säger Fredrik Holländare, ansvarig för internetbehandlingen.

Hög tillgänglighet tar tillvara patienternas motivation

Tanken är att ha hög tillgänglighet för patienterna genom att intresseanmälan alltid går att komma åt via 1177.se och att man får komma på bedömning snabbt. Om man bedöms ha nytta av behandlingen startas den samma dag. Med minimala väntetider tar man tillvara den motivation som patienterna har i samband med att de söker hjälp. Det är också enklare att kunna göra sin intresseanmälan via internet eftersom det kan kännas svårt för många att berätta om sin psykiska hälsa exempelvis över telefon.

Det har under lång tid funnits pågående forskning om internetbehandling inom länet, men detta är första gången internetbehandling erbjuds som en del av det vanliga utbudet i vården.

 

Fortsatta insatser för att minska beroendet av inhyrd personal
Arbetet med att minska beroendet av inhyrd personal i vården fortsätter såväl nationellt som regionalt. Målet är att samtliga regioner och landsting senast den 1 januari 2019 ska bli oberoende av inhyrd personal. Under första kvartalet i år har dock kostnaderna för inhyrd personal ökat något, med cirka fem miljoner kronor jämfört med första kvartalet förra året. Kostnaden var 33 miljoner kronor för kvartalet, vilket är en ökning med 17,9 procent. Genomsnittlig ökning i landet är 21,5 procent.

– Det är naturligtvis inte den utveckling vi vill se, säger Maria Åkesson, HR-direktör Region Örebro län. I det läge vi befinner oss i gör inhyrda läkare ett nödvändigt arbete för att säkra patientkvaliteten. Så är det hos oss och i hela övriga landet. Men vår strävan är att ha egna medarbetare. Det skapar kontinuitet för patienterna som bidrar till en tryggare vård med högre kvalitet, och dessutom lägre kostnader. Vi arbetar nu vidare med såväl en nationell som en lokal handlingsplan med en rad insatser.

Låg andel hyrpersonal i Region Örebro län

Kostnaderna för inhyrd personal, i förhållande till kostnaden för egen personal, motsvarar i Region Örebro län tre procent. I jämförelse med övriga landsting och regioner är den andelen bland den lägsta i landet. Region Örebro län är också ett av ett fåtal landsting och regioner som inte hyr in sjuksköterskor.

Drop-in, stafettläkare och kompetensväxling på vårdcentralerna

Kostnaderna för inhyrda läkare var under första kvartalet i år 33 miljoner kronor. Störst är kostnaderna inom primärvården. På vårdcentralerna pågår nu ett antal olika lösningar med till exempel drop-in-mottagningar, kompetensväxling för att minska beroende av läkare, sjukhusläkare som tjänstgör på vårdcentraler i ett ”stafettsystem” samt extra ersättning för läkare som stannar kvar efter 65 år. Dessutom har det under flera år satsats på ST-läkare inom allmänmedicin, vilket innebär att ett relativt stort antal nya läkare blir färdiga.

Ökning inom psykiatrin och röntgendiagnostik

När det gäller kostnaderna för inhyrda läkare är det psykiatrin som följer efter primärvården. Det är en följd av att det i år har gått lättare att rekrytera hyrläkare. En kostnadsökning finns också inom området thorax, kärl och diagnostik med bland annat köp av tjänster för granskning av röntgenbilder. I övrigt har i princip all annan användning av hyrläkare på sjukhusen avslutats.

Gemensamt nationellt arbete med lokal handlingsplan

Hösten 2016 tog samtliga landsting och regioner, med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting, gemensamt ansvar för att utreda, analysera och föreslå åtgärder inom en rad områden i syfte att bli oberoende av inhyrd personal. En lokal handlingsplan för Region Örebro län håller nu på att tas fram. Målet är att samtliga landsting och regioner ska vara oberoende av inhyrd personal senast den 1 januari 2019.

 

Lämna cellprov – det kan rädda liv
Cellprov räddar liv-modern. Det är budskapet som Region Örebro län vill förmedla genom en informationssatsning som inleds den 15 maj. Målet är att få fler kvinnor att lämna gynekologiskt cellprov när de blir kallade vilket minskar risken för livmoderhalscancer.

– Vi ser att det är många som inte lämnar cellprov trots att det är ett snabbt och enkelt sätt att förebygga livmoderhalscancer. Det vill vi ändra på, säger Yvonne Skogsdal, samordningsbarnmorska och vårdutvecklare och Lovisa Bergengren, överläkare med ansvar för screeningsverksamheten inom Region Örebro län.

Barnmorskor pratar cellprov på Vårruset

För andra året i rad kommer ett flertal barnmorskor från Region Örebro län att finnas på plats på Vårruset i Örebro den 31 maj för att prata om vikten av att lämna cellprov.

– Genom att finnas på plats på Vårruset kommer vi nära flera tusen kvinnor och har där möjlighet att prata om att det är viktigt att göra ett cellprov när man blir kallad, säger Yvonne Skogsdal.

Region Örebro län planerar även för andra informationsinsatser under cellprovsveckan, bland annat att förmedla information om cellprov på Facebook och genom informationsskyltar på bussarna.

Hälso- och kulturkommunikatörer förmedlar information

I Sverige är cellprovtagning en vanlig och väletablerad undersökningsmetod. Så är inte fallet i alla länder. Kvinnor födda utanför Europa vet inte alltid vad en kallelse till cellprovtagning innebär. Behovet av hjälp på det egna språk är därför stort vilket har lett till att några vårdcentraler inom Region Örebro län har tagit hjälp av hälso- och kulturkommunikatörer. Hälso- och kulturkommunikatörerna har gått en utbildning för att få baskunskaper om graviditet, preventivmedel och cellprov. De kan sedan förmedla informationen vidare till utlandsfödda med samma modersmål.

Höjd övre åldersgräns och ny analysmetod

Nya riktlinjer från Socialstyrelsen gör att Region Örebro län i höst höjer den övre åldersgränsen för gynekologisk cellprovtagning. I fortsättningen kommer alla kvinnor mellan 23 till 69 år att kallas.

– Från i höst höjs den över åldersgränsen till 69 år, och vi börjar då också att provta alla kvinnor mellan 60 till 69 år. Att komma ikapp med ålderhöjningen beräknas ta 2 år så det kan dröja innan alla berörda får en kallelse, säger Yvonne Skogsdal.

Region Örebro län har nu infört ett nytt utredningssätt som går ut på att man i första hand kontrollerar om kvinnan har HPV-virus eller inte på alla kvinnor från 30 år. Ett cellprov tas precis som tidigare, men analyseras genom en ny, säkrare metod. Om HPV-virus finns tittar man även på cellerna.

 

Anestesisjuksköterskan betydelsefull för patienten under operation
Under en operation företräds patienten bland annat av en anestesisjuksköterska och för patienten är det en viktig funktion. Forskning vid Region Örebro län visar att ansvaret som anestesisjuksköterskan har gentemot en annan människa är både moraliskt, etiskt och medicinskt.

 – Företrädarskapet innefattar kritiskt beslutsfattande men finns även sammanvävt i alla små och stora saker anestesisjuksköterskan gör för patienten när hen är sövd, säger Ann-Sofie Sundqvist, anestesisjuksköterska vid kärl-thoraxkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

Hon visar i sin avhandling att företrädarskapet kan ses som ett skyddande paraply. Det täcker all omvårdnad och alla de åtgärder som anestesisjuksköterskan vidtar i patientens ställe när hen är oförmögen att göra det själv.

– Vid vissa operationer behöver patienten inte sövas, men oavsett om patienten är vaken under operationen eller ej så finns anestesisjuksköterskan alltid vid patientens sida. Tidigare forskning har visat att vakna patienter upplever trygghet av att kunna se anestesisjuksköterskan under operationen och min forskning visar att anestesisjuksköterskan vill finnas där för patienten, säger Ann-Sofie Sundqvist.

Upprätthåller patientens alla system i kroppen

 – Anestesisjuksköterskan är patientens ögon, öron, lungor och blodcirkulation under tiden som patienten är sövd. Genom att använda alla sina sinnen blir anestesisjuksköterskan patientens ställföreträdande autonomi och vår roll är att finnas där för patienten, säger Ann-Sofie Sundqvist.

Avhandlingen bygger på både observationer och intervjuer med anestesisjuksköterskor verksamma i Mellansverige, samt även en enkät vilken besvarats av anestesisjuksköterskor verksamma vid olika sjukhus i hela Sverige. Hon har fokuserat på vad som karaktäriserar patientföreträdarskap och vilka konsekvenser patientföreträdarskapet medför för anestesisjuksköterskan.

 – Resultatet från de fyra studierna visar att anestesisjuksköterskan har patientens bästa för ögonen vilket karaktäriserars av att hen har kontroll över situationen och bevarar mänskliga värden. En konsekvens av detta är att anestesisjuksköterskorna känner en yrkestillfredsställelse då de upplever att de gör något bra för en annan människa, säger Ann-Sofie Sundqvist.

Patienten är i trygga händer

– Det gäller att ha beredskap och alltid vara steget före. Vi har fått uppgifter innan om patienten exempelvis har diabetes eller högt blodtryck och det är vår uppgift att se till att patienten får en säker och god vård under den tid som hen är hos oss, säger Ann-Sofie Sundqvist.