SYNvinkeln - Juni
Nu står sommaren i sitt vackraste blomster. Det är nu som vi måste försöka njuta så mycket som möjligt för den här tiden är snabbt förbi. Efter midsommar så mörknar det på kvällarna igen. Vi kommer att göra en liten ändring av tidningen från och med det här numret. Ni kommer inte att få några bilagor med Thomssons nyhetsbrev, pressmeddelanden från regionen eller Tebladet. Eftersom portot blir väldigt dyrt i förhållande till hur många av er som faktiskt läser alla bilagor så har vi valt att göra så här istället. Naturligtvis ska du som vill även i fortsättningen kunna få ta del av bilagorna. Hör bara av er till kansliet så ordnar vi det.
Innehåll:
Info från distriktet
Info från lokalföreningarna
Åsas krönika
Fortsättning på berättelsen 1971
Middagstips
Bilaga 1 Thomssons nyhetsbrev
Bilaga 2 Syntolkning (se info från distriktet)
Bilaga 3 Pressmeddelande från Region Örebro
Bilaga 4 Tebladet
Info från distriktet
Syntolkning under sommaren
Teater söndag den 15 juli 2017
Katitzi
Regi Tina Ruth
Familjeföreställning om Katitzi, En berättelse om en viljestarka flickan.
SRF har reserverade platser till föreställningen som syntolkas söndag den 15 juli med start klockan 17 00 med samling klockan 16 00
Föreställningen utspelas på Hallagården i Lekhyttan
Pris för vuxen 160 kronor och barn ungdom 110 kronor.
I priset ingår även entré till Hallagårdens djurpark från och med klockan 15 00 samma dag. (Kostar annars 40 kr)
Fika till pausen kan förbokas i entrén före föreställningen
Syntolkas av Anita Karlsson
Biljetter bokas senast så snart som möjligt, Bokning av biljetter görs till Kristina Johansson på telefon: 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81 eller e-post kristina.jo@telia.com
Teater Nolby söndag den 22 och 30 juli 2017
Den politiska kannstöparen
av Ludvig Holberg, bearbetning Teater Nolby
Med en omvärld där populismen allt mer breder ut sig, är det fantastiskt att ta del av Ludvig Holbergs ”Den politiska kannstöparen” från 1722. Då som nu så fanns det människor som tycker att de nog har bra mycket bättre kläm på hur allt skall hänga ihop, bra mycket bättre än dem som vi har valt att vara våra politiker. I ”Den politiska kannstöparen” får vi följa hur det kan gå till att omvända den pompöse Herman Kannstöpare från sin övertygelse att han är en av de få som vet hur man skall styra staden.
Teater Nolby bjuder återigen upp till en färgstark föreställning med en ensemble i fantastiska kostymer och en spännande dekor. Som tidigare år erbjuds smakrikt matig picknick-korg eller tvårätters meny.
Föreställning syntolkas söndag den 22 och söndag den 30 juli,
båda föreställningarna startar klockan 17 00 med samling klockan 16 00
Pris 200 kronor för förställningen
Picknick-korg 100 kronor person, bordsvatten ingår.
Kaffe 20 kronor, kan beställas o betalas i samband med entrén.
Vin 60 kronor glas, starköl 50 kronor flaska, lättöl 25 kronor flaska.
Föreställningen utspelas i Imnen Nolby 611 utanför Karlskoga
Färdtjänst och privatbil, som skjutsar handikappade personer, kan köra ända fram till teaterplatsen för avstigning, men sedan lämna den igen.
Syntolkas av Anita Karlsson
Biljetter bokas senast torsdag den 23 juni, Bokning av biljetter görs till Kristina Johansson på telefon: 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81 eller e-post kristina.jo@telia.com
En liten påminnelse.
Hej alla.
Du vet väl att du fortfarande kan anmäla ditt intresse till inspirationsdagen om punktskrift?
Under dagen kommer vi bland annat få information om punktskriftens historia, varför punktskriften är så bra samt möjligheter att ”känna” på olika sätt att skriva i punktskrift.
Passa på att anmäla dig till kansliet tel 019 673 21 06.
Dagen kommer att hållas någon gång mellan den 14 och 18 augusti, beroende på vilken dag som passar föreläsaren.
Välkomna!
En sommarhälsning.
Hej på er alla.
Nu har studenterna sprungit ut och semestern är i antågande.
Vädret har visserligen inte visat sig från sin allra bästa sida men vi får hoppas på att det blir en varm och skön sommar.
Visst är det härligt när man kan ta med sig sin kaffekopp och sätta sig utomhus och bara njuta av det härliga sommarvädret, eller varför inte ta en tur till någon sjö och svalka av sig.
För mig är sommaren inte bara ledighet och fint väder, det är också en möjlighet att ladda batterierna inför kommande verksamhet.
Efter all den verksamhet som har förekommit i lokalföreningarna och distriktet känns det nog ganska skönt med lite ledigt.
För min egen del har det varit ganska mycket under den senaste tiden.
Det har varit styrelseutbildning för distrikts och lokalföreningarnas styrelser, grundutbildning för mig själv som ombudsman samt möten på alla möjliga håll och medverkande i p4 Örebro gällande pratorerna som finns på resecentrum i Örebro.
Med detta sagt vill jag önska er alla en riktigt härlig och skön sommar så hörs vi när aktiviteterna drar igång till hösten.
Roger Alexanderson, ombudsman
e-post: roger.alexanderson@srforebro.se
Syntolkad visning av Open Art
Offentlig syntolkad visning av OpenART
tisdag 27 juni klockan 15 till 16 30
Start och avslut vid Örebro slott
Biljetter bokas via ticketmaster.com, Ticketmasters callcenter 0771 70 70 70 eller Turistbyrån på Örebro slott.
Semesterstängt
Kansliet kommer att vara stängt för semester vecka 27 till vecka 31 det vill säga 3 juli till 4 augusti. Vid brådskande ärenden kontakta vår ordförande Ove Nilsson 076 0 5 8 6 774. Distriktstyrelsen önskar alla en riktigt skön sommar.
Info från SRF Bergslagen
40 års jubileum
Fredag 18 augusti klockan 17 00 bjuder föreningen alla sina medlemmar och ledsagare på 40 års fest på Christinas Gästgifveri, Ervalla gård 257, 718 95 Ervalla. Vi blir bjudna på en 3-rätters middag och förhoppningen är att vi ska ha lite underhållning under kvällen. Beräkna hemtid till 20 00
För att vi ska veta hur många som kommer så behöver vi ha er anmälan senast 3 augusti till Irene 0 5 8 7 254 46. Ange också om du har någon allergi eller annat som vi behöver veta för matens skull. Om du vill följa med på festen och inte är medlem i föreningen så kostar det 475 kronor.
Vi önskar nu alla våra medlemmar, andra SRFare i distriktet samt kansliets personal en varm och solig sommar och kanske ett skönt dopp i böljan blå.
Styrelsen genom Irene
Info från SRF Karlskoga Degerfors
Tisdagen den 27 juni klockan 18 00 yngreträff
Promenad om vädret tillåter annars ser vi på film hos Inger och äter korv med bröd.
Påminner om syntolkad teater
Teater Nolby 22 eller 30 juli
Katitzi på Hallagården 15 juli
Anmälan senast midsommar 0 5 8 6 41412, 070 660 69 81
Kristina.jo@telia.com
SRF Önskar alla en riktigt trevlig och skön SOMMAR. Vi ses i höst. Styrelsen gm Kristina Johansson
Info från SRF Sydnärke
Info från SRF Sydnärke
Hej alla glada Synvinklare! Här kommer en liten hälsning från Sydnärke, som just haft en lite avslutningsträff inför sommaruppehållet. Vi var tovl tappra som hade en middagsträff på Henkas Bar vid Kumlasjön. Denna gång hade vi inte vädergudarna på vår sida. Men vad då, vi kan ju inte ha samma tur varje gång. Vi satt inomhus och fick jättegod mat och den bästa betjäning med hjälp av allas vår Bertil, som gick runt och hjälpte alla som inte kunde så bra själva. Tack Bertil.
Tolv stycken var vi och det var dubbelt så många som då vi var på Goda Rum. Hundra procents ökning, inte så illa.
Det var god stämning runt bordet och vår ordförande Bosse hade fullt schå att göra sig hörd när det blev dags att hurra för Berit, som inom en snar framtid fyller år. Bosse överlämnade en gåva och vi hurrade så takkronorna fladdrade, nästan så. Berit svarade med att inbjuda till kaffekalas vid Ekeby församlingshem, den första juli. Ja, så var vår glada samvaro till det blev dags att avbryta vår trivsamma sammankomst och önska varandra glad sommar.
Den fjärde juli samlas arbetskommittén på Kumla bibliotek för att första få ihop ett trevligt program för kommande möten. Och så var det slut från Sydnärke, vi önskar alla goda synvinkelläsare en riktig god och glad sommar. Styrelsen genom Åke.
Info från SRF Örebro kommun
Sommarträffar
Ni har väl inte missat att syn- och hörselinstruktörerna Sofia och Ingela har sommarträffar. Här nedan följer tid och plats för träffarna:
7 juni Tant Grön, Fårahagen 320 Vintrosa (Sofia, Ingela)
14 juni Café Skogen, Glomman (Sofia)
21juni Ässundet, Glanshammar (Ingela, Sofia)
28 juni Open art, några utställare. Samling vid Vasa konditori, Vasagatan 15 (Ingela, Sofia)
5 juli Karlslunds motionscentral, Gäddestavägen 3 (Sofia)
16 augusti Naturens hus Oljevägen 15 (Sofia, Ingela)
Vi ses kl. 14 till 16. Ring oss om det är några frågor om utflykten eller om ni inte får kontakt med oss på utflyktsmålet. Telefonnumren är kopplade till vår mobil. Sofia 019 21 42 40, Ingela 019 21 44 56
Öppet hus
Följande datum är det öppet hus i höst. Alla träffar är i Föreningarnas hus, Slottsgatan 13 A klockan 14 till cirka 16. OBS! träffarna kan vara i olika rum inne i Föreningarnas hus. Fikar gör vi tillsammans i husets café till självkostnadspris.
30 augusti spelar vi bingo.
13 september spelar vi bingo.
27 september underhåller Monika och Fredrik Sturzenbecker med sång och musik.
11 oktober spelar vi bingo.
25 oktober gästas vi av Anita Köning som Selma Lagerlöf.
8 november spelar vi bingo.
22 november har vi ännu inget program till. Om du har ett förslag så hör av dig till Fredrik Sterner.
6 december spelar vi bingo.
9 december har vi julfest med lucia vid café Emanuel. OBS! annan tid gäller. Se mer information i höst.
Styrelsen önskar alla en skön och härlig sommar till alla SRFare i länets lokalföreningar.
Sommarresa TomTit
Årets sommarresa som föreningen har går till TomTit i Södertälje lördag 19 augusti.
TomTit visar hur saker fungera eller hur det känns, tex fritt fall, stormen, känna hur jordbävning känns. Anatomin i kroppen att känna på. Cykla på lina på säkert sätt.
TomtTit är mycket stort 8500 kvadratmeter utomhus och 6500 kvadratmeter, så det finns lite att göra. Det finns inga audioguider att tillgå. Resturangen på plan 3 har öppet 11 00 till 15 30 där vi äter vår lunch med lunchkupong som fås i bussen på vägen dit.
Är man sugen på att köpa fika för egna pengar görs det på plan 2.
Ledsagare med ledsagarväst går in gratis. Man bör ha med egen ledsagare om man känner sig otrygg eller har svårt att orientera sig i okända miljöer.
Avresan sker från Fredsagan 2 vid SCB klockan 08 00 mot Södertälje, halvvägs kiss/sträcka på bena paus. Framme vid ca 10 30. I samlad tropp går vi in på TomTit.
Lunchen tar man när man vill med sin lunchbiljett som utdelades i bussen (125kr).
Samling vid bussen igen vid 17 30, stå fika med kaffe/saft och macka.
Hemresa 18 00, framme i Örebro ca 20 30.
Kostnad för denna sommarresa, 75kr vuxen, 40kr barn, ledsagare gratis med ledsagarväst.
Bussen har 34st sittande och 4st sittande rullstolar, rollatorer läggs i bagaget.
Anmälan görs till kansliet senast 13 augusti som ska åtföljas av inbetalning på föreningens plusgiro nummer 9 15 79-3. Ange hur många som kommer och om du har rullstol eller rollator.
I detta ingår: Buss tur o retur till TomTit (Södertälje),inträde till TomTit,
matkupong, fika, kaffe/saft med macka innan vi åker hem.
Resan är i första hand för lokalföreningens medlemmar men i mån av plats får medlemmar från de andra lokalföreningarna åka med.
Mattips
Grekisk fläskkarré med äppeltzatziki och orzosallad.
Ingredienser:
Citron
Fläskkarré
Fryst ingefära
Gurka
Oregano
Orzo-mix
Rödlök
Tomater
Turkisk yoghurt
Vitlöksklyftor
Äpple
Honung
Olivolja
Salt och peppar
Sambal oelek
Torkad oregano
Vitvinsvinäger
Gör såhär:
Dela ca 600g fläskkarré på längden och skär i cm-tjocka skivor. Lägg i en bunke.
Blanda ner 1msk torkad oregano, 2 msk olivolja, 1 msk honung, 1 tsk sambal oelek, finrivet skal av 1/2 citron, 2 vitlöksklyftor (pressade), 1/2 tsk salt och nymald svartpeppar. Rör om ordentligt.
Koka 1 förp orzo-mix enligt anvisningarna på förpackningen.
Äppeltzatziki: grovriv 1 äpple och lägg i en skål. Rör ner 1 1/2 dl turkisk yoghurt, 1/2 ask fryst ingefära och 2 krm salt.
Orzosallad: tärna 3 tomater och 1/2 gurka. Finhacka 1/2 rödlök och 1/2 kruka oregano. Lägg allt i en salladsskål.
Tillsätt avrunnen orzo-mix, 1 msk olivolja, 2 msk vitvinsvinäger, pressad sagt av den använda citronhalvan, 1 vitlöksklyfta (pressad), 1 tsk salt och svartpeppar.
Hetta upp en stor stekpanna. Stek det marinerade köttet 3-4 minuter per sida, eller tills det är genomstekt. Lägg upp på ett fat och strö över lite torkad oregano.
Servera grekisk fläskkarré med orzosallad och äppeltzatziki.
Åsas krönika
Nu ska ni få höra hur dålig syn jag har fått. Vi åkte till kyrkan som vanligt och när det blev dags för kaffe så kom maken med en bakelse och det jag trodde var smörgås som skulle visa sig vara gula servetter. Jag sträcker fram handen mot det jag tror och som jag ser ut som en smörgås med ost på. Jag flyttar undan servetterna som ligger på smörgåsen som jag sett men där finns ingen macka trots att jag tyckas sett den. Så småningom går det upp för mig att det var mina ögon som spelade mig ett spratt och hur dålig syn jag verkligen har och jag blir ledsen och undrar var all syn har tagit vägen.
Nu har jag fått svar på mina prover och dem är normala men sedan jag ramlade för ett tag sedan så har jag nu mera fått mer ont i mina ben så jag ringde till vårdcentralen och jag fick en tid till min läkare på nu på onsdag. Mats har bokat hälsokontroll och vaccinering av Melker av mitten av maj. När maken går och handlar har han Melker i sele och handlingskärran i den andra. Jag var med och handlade i går och Melker är duktig och markerar brevlådan vid sista kvällsrastningen. I dag har vi städat och varit en sväng till djurens center och köpt katt och hundmat och solen lyste mig i nacken härligt.
Hej! Hade kontaktat ögon mottagningen för att jag tycker synen försämras då fick jag svaret ring optiken på syncentralen jag ringde dit och fick veta att hon hade semester men att telefonisten skulle lägga en lapp att jag ville önska få kontakt med henne. Om någon dag sedan ringde hon upp och jag la fram mitt ärende och sa att i bland ser jag så dåligt så att det blir mycket suddigt och att jag då inte kan urskilja vad som ligger framför mig. Hon sa att jag haft denna synstatus i flera år jag svarade att jag inte viste att båda ögonen hade samma dåliga synstatus. Hon sa att om jag igen får problem med att det blir suddigt så måste jag kontakta ögon mottagningen direkt. Hon ställde även upp mig på väntelistan till henne. Nu har jag varit till läkaren han kände och klämde på mina svullnade ben och knän och såg hur blå jag är där jag slagit i när jag ramlade olyckligt för cirka en halv vecka sedan. Han sa att jag kommer få ha så här säkert någon en vecka till och att det kommer att gå tillbaka av sig själv och att det är blod som blir blått när det har blödit inuti benet respektive knän och jag ska äta smärtlindrade tabletter som alvedon och ibumetin. I dag 26 april är det nationella ledarhunds dagen. Och i dag för 19 år sedan föddes en liten pojke som vägde 3210 gram och 49 cm lång. Grattis Hampus, min älskade son, önskar dig en bra födelsedag från mamma. I eftermiddag har vi varit på öppet hus med SRF Örebro tillsammans med älsklingen på musik underhållning en som spelade dragspel och en som sjöng, efteråt gick vi och tittade på syn hjälpmedel med iris och insyn. En syn utställning jag hittade ett tagentbord som man kan koppla in via usb till datorn. Svart bakgrund med vita stora tydliga bokstäver. Det heter! Logic XLPrint Nero "Vit på Svart" . När vi nästan var hemma så började det att hagla.
Ikväll har jag varit tillsammans med SRF Nya gruppen på ett studiebesök på Kaserngården längst upp på våning 5 hos Play Production. Han som höll i och skulle berätta om hur man t.ex spelar in i studion och om de olika artister de haft hette Tim. Han berättade lite först om sig själv, han hade i yngre ålder varit i ett popband runt 1984 då han var 12år.
Play production har gjort låtar åt bland annat Yohio, Linda Bengtzing, Martin Stenmark och Boris Renè. Även Celine Dion, som är min favoritsångerska utomlands. Det ställdes massvis med frågor och Tim svarade flitigt på dessa. Studion var uppdelad i som tre rum. Ett stort rum men en soffa och ett skrivbord, där han sa att de sitter och bland annat skriver låtar. Sen det andra rummet innanför är det massvis med syntar och skärmar som ni kan se på bilden. Där fick vi som ville testa och klinka lite på tangenterna och spela en trudilutt.
Tredje rummet är där artisterna sjunger och spelar in sina låtar. De som ville fick pröva att sjunga eller prata i micken och jag var en av de som gjorde det. Jag sjöng "vem kan segla för utan vind" vilket han spelade in och därefter så ändrade olika effekter som bland annat en gång så lät det som jag stod i en stor kyrka och direkt efteråt så lät jag som en smurf och massa andra olika effekter också, detta la han in efteråt för att visa alla olika saker man kan göra.
I det stora hela så var det en mycket rolig och händelserik kväll, med många skratt.
Ha det bra tills vi hörs. Åsa Lindeberg
Fortsättning om berättelsen från 1971.
Tiden gick, när Anna-Margareta började övningsköra på 1970 talet så var det både enklare och billigare än är i dag att ta körkort. Hon jobbade och träffade Leif i bland på Sjöliden. Hon diskade i köket samt hjälpte till, när det behövdes, och servera de gamla mat vid borden och i bland bar hon upp matbrickor upp till dem som fick maten till sig och var för sjuka att gå ner och äta. Så småningom fick hon sitt körkort och kunde både åka och handla åt sina föräldrar och skjutsa dem vart de än ville åka. Vilken frihet att ha kunnat tagit körkort och ha egen bil. Ingrid och hennes systrar gick till skolan varje dag även lördagar. Lillebror Leif var hemma hos mor och fick hjälpa henne med lättare saker hämta grejer vara trevlig mot kunderna och när han blev större fick han till och med hjälpa till att ta betalt och i slutet av dagen så räknade han Leif i hop och låste dörren.
I Docksta närmare bestämt i Gröde var det full gång att göra blodpalt som görs av grisblod med fett fläsk inuti med smör och lingonsylt till, något som jag saknar än i dag, efter att Greta min mormor gick bort 1995 i februari. Denna dag år 1943 hade Yngve blivit fyra år och hans syster Anna- Margareta som senare skulle bli min mor var då 2 år. På den här tiden fick barnen hjälpa till med allt möjligt. En dag skulle Yngve hugga ved, syster Anna- Margareta skulle hålla i träbiten nu skulle barn inte eller får inte göra sådant men så här var det förr. Plötsligt så slinter Yngve med yxan och Anna- Margareta skriker det visar sig att en bit av hennes högra ringfinger är avhugget och blodet sprutar. Maritz, fadern i huset, åker i ilfart med dottern till läkare där de sydde ihop det som fanns kvar att rädda av hennes finger. Storebror Yngve fick tillsägelser och fick stå skamvrån efteråt.
Av Åsa Lindeberg
En ny tid!
Hej alla glada synviklare. Jag hoppas ni har det skönt i sommarvärmen. Ja, nu är det trädgårdsdrängen som är i farten igen. Jag tänkte ett tag att det inte skulle bli något mer skrivande, men det var mina fingrar, det kliade i dem, så det får väl bli några rader till då.
Drottning Margareta hade korsat min väg och nu stundade ljusare tider. Nu blev det bara ibland som man träffade grabbgänget på torget. Nu hade jag egen ”spätta” och for åt andra håll. Den första långresan vi gjorde den gick till min mor i Mellerud. Nu gick den lite fortare än när jag trampade iväg på cykel. Det var en fin resa i mitten av maj och naturen hade vår kostymen på. Min mor hade nyligen fyllt år. Vi stannade efter vägen på ett ställe på ett ställe där det var ett hav av vitsippor och plockade en stor bukett till henne. Hon blev storligen överraskad både av blommor och min Margareta, som hon inte visste om. De två fann varandra direkt och vi fick en fin stund innan det blev dags för oss att åka hem till Karlstad igen. Vi ville inte vara borta alltför länge. Lilla prinsessan skulle vara hos min arbetskamrat medan vi var borta men det hade gått så bra.
En sak som inte gick så bra var när Elisabeth, så hette prinsessan, skulle vara sommarbarn hos en familj i Väse. Familjen hade en lantgård med kor, hästar och får. Tre barn, en pojke som var femton år, en som var sju och en flicka som var fem. Margareta trodde det skulle bli så bra, så blev det inte. Barnen kom överens men mamman var inte snäll och så var hon lortaktig. Jag var där en gång och såg att där kunde inte lilla prinsessan vara, hon var inte lika glad som hon alltid brukade vara. För att hon skulle få lite omväxling så tog vi en tur på motorcykeln. Hon fick sitta på bensintanken och så drog vi iväg till Kristinehamn, en resa på två mil enkel resa. En helt galen resa om man tänker idag. Men nu var det femtital och inga regler för motorcyklister. Hur det hade gått om polisen hade sett det kan man tänka sig.
På det här stället kunde inte Elisabeth få vara kvar, så redan efter tre veckor hade hon ett nytt sommarhem, som blev till nästan ett helt år.
Platsen hette Högerud och inte så långt från Arvika. Detta var något helt annat än Väse. Raka motsatsen skulle jag vilja säga. Ett fint lantställe utan djur. Nej, inte helt utan en katt hade dem. Och en trolsk skogstjärn tvärs över vägen. Familjen bestod av mor, far och en flicka som hette Marita och var i samma ålder som Elisabeth. Dessa två blev bästa kompisar omedelbart och skulle hela tiden göra samma saker. Detta visade sig inte minst då det upptäcktes att Elisabeth fått med sig huvudlöss från det förra stället. Det vill jag också ha sade Marita och så gnuggade de sina huvud emot varandra och så var den saken klar!
Ja, det blev en vänskap som var med långt upp i vuxen ålder. Även jag och Margareta höll kontakt i många, många år med familjen.
En lördag i början av juni sade Margareta att nu skall vi åka hem till mina föräldrar i Lekvattnet. Nja, jag drog lite på det, men så fick det bli. Vid middagstid drog vi iväg mot Sunne. Det var så långt som jag hade varit i Värmland. Så gick färden vidare till Tosby, där svängde vi vänster mot Lekvattnet. Dit var det två mil och sen var det bara en mil till norska gränsen men dit skulle vi inte. Så nu svängde vi vänster igen över bron över Rottnaån. Ja, och sen till vänster igen förbi Lekvattnets kyrka, som ligger väldigt fint där vid vattnet. Nu var det ett par kilometer smal krokig grusväg. Och nu äntligen fick man svänga åt höger!!
Nu blev det en ännu smalare väg och brant så man nästan åkte av cykeln. Nu var vi komna till ett ställe som hette Sätra. Här bodde en kusin till Margareta. Här fick vi svänga höger igen och ställa motorcykeln, nu var det ännu brantare och ingen riktig väg. En kilometer nästan rakt upp fast krokigt! Men man fick betalt för mödan. Vilken utsikt! Men svettigt var det.
Margaretas föräldrar hette Fritjof och Elsa, så hade hon en bror som hette Gösta. Han hade arbete i Göteborg så honom träffade jag inte nu. Föräldrarna var jordbrukare, så jag hade ingen svårighet att komma överens med dem, vi kunde ju prata med varandra på bönders vis. Fritjof var ju skogskarl också, Elsa var hemsömmerska, precis som sin mor. Och så var hon en riktig matmamma också. Vilken måltid det blev framåt kvällen. Älgstek med jättegod sås, jag känner än hur gott det var. Innan det blev läggdags så tog Margareta och jag en skogspromenad. Det var ett fint utsiktsberg hon ville visa mig. Gården hette Berg, det passade bra. Utsikten var verkligen vacker och myggen förskräckliga. Men, det fick man stå ut med. God natt, imorgon skall Fritjof och jag ut och fiska. God morgon kära läsare! Klockan är åtta, söndag morgon. Fritjof och jag är på väg till en tjärn, en kilometer från Berg. Jag har fått låna ett par stövlar, det är blötmyr på en del ställen. Vi skall meta tusenbröder. Det är abborrar som lever i näringsfattigt vatten och blir småväxta men talrika. De var mycket hungra så efter ett par timmars fiske så hade vi sådär en tjugofem- trettio stycken. Det tyckte vi skulle bli lagom till ett middagsmål så vi drog hemåt. Vi såg harar, rådjur skogfåglar och en räv men ingen älg. Jag hade hoppats på en bamsestor älgtjur. Men, det får bli en annan gång.
Det blev smörstekt abborre till middag. Mums mums var det. Tiden går fort när man har roligt, klockan blev fyra innan vi kom ner till motorcykeln. Vi hade tänkt titta in vid hembygdsgården i Lekvattnet innan vi åkte mot Karlstad. Vi åkte över Gräsmark på hemvägen. Det var som att åka mellan två blomsterrabatter. Det var så mycket lupiner. Där satt vi och njöt och så plötsligt sa det pang och stopp. Kedjan gick av, det var kväll och fem kilometer till Gräsmark, där det fanns en verkstad. Vad gör man? Det var bara att traska på. Inte mycket trafik, det kom några bilar men ingen som hade dragkrok som vi kunde tolka efter. Vi gick ett par kilometer så hittade vi en lada som vi övernattade i. Vid femtiden nästa morgon fortsatte vi till Gräsmark. Där fick vi vänta till halv sju då det kom en jobbare till verkstaden och vi fick hjälp med kedjan. I Sunne stannade vi en stund. Vi var ju tvungna att få i oss lite mat. Klockan var nästan tolv när vi kom hem. Där var de jätteoroliga att det hade hänt något riktigt allvarligt.
I midsommarveckan blev den gamla tanten sjuk och dog. Då blev Margareta arbetslös. Men, hon fick jobb nästan direkt. Som sjukvårdsbiträde på Karlstads lasarett. Sådana fanns på den gamla goda tiden. Det var värre med bostad, men det ordnade sig. Hon fick hyra en sommarstuga i Alster. Hon kunde åka buss till jobbet. Sommarstugan ägdes av Alf Kjellins mamma. Margareta kände henne, hon städat hos henne en tid. Det är bra med kontakter.
Sommaren och kärleken fortsätter och på Margaretadagen den tjugonde juli 1954 förlovade vi oss på Tynäs restaurangen på Hammaön. Vi åkte båt dit, mycket romantiskt. Vad gör man inte en sådan dag. Och så får ni inte veta något mer, ialla fall inte denna gång. Lev väl, må gott och krama om varandra. Sommarkram från Åke.
Slutord
Nu tar vi på kansliet lite semesterledigt under juli för att kunna ladda batterierna till höstens verksamheter startar. Vi hoppas att ni alla får en skön och härlig sommar så era batterier också är laddade till hösten. Kom nu ihåg att om någon av er vill ta del av bilagorna: Thomssons nyhetsbrev samt pressmeddelande från regionen så hör ni av er till kansliet så skickar vi det till er. Ha nu en riktigt skön sommar:
Redaktör: Charlotte Åkerlind telefonnummer 019 673 21 05, 072 544 50 84 e-post: charlotte.akerlind@telia.com
Ombudsman: Roger Alexanderson, telefonnummer 019 673 21 06, e-post: roger.alexanderson@srforebro.se
Kansli: Leif Stockhult, telefonnummer 019 673 21 06, e-post: srf.orebro.lan@telia.com
BILAGA 1
THOMSSONS NYHETSBREV
JUNI 2017
THOMSSONS NYHETSBREV NR 9
2017-05-22
Innehåll
Regeringens nya funktionshinderpolitik
94 motioner till årets
Uppvaktning av Åsa Regnér angående ledarhundsfrågan
EU och Marrakeshavtalet
Möte om kontantautomater
Träff för synskadade med NPF
Jubileum med Funktionsrätt Sverige
Nya distriktsombudsmän
Boka in nästa organisationsråd
Regeringens nya funktionshinderpolitik
Regeringen föreslår att ett nytt nationellt mål ska styra funktionshinderpolitiken: Att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Den nya funktionshinderpolitiken presenterades vid en presskonferens måndagen den 15 maj. Regeringen tydliggör att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska vara utgångspunkt för funktionshinderpolitiken. Nu lämnas regeringens förslag till riksdagen.
Det nya målet för funktionshinderpolitiken är bra, och det är särskilt viktigt att regeringen betonar att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska vara utgångspunkt för funktionshinderpolitiken. Det gäller nu för regeringen att få med sig riksdagen, myndigheterna, regioner och kommuner så att funktionshinderpolitiken genomförs konsekvent och med kraft.
94 motioner till årets
När kansliet sammanställde inkomna motioner till SRF:s kongress hade 99 motioner inkommit. Dock visade det sig att några var likalydande fast insända av olika distrikt. Efter summering har vi därför 94 motioner att behandla på kongressen till hösten.
Bland ämnen som tas upp i motionerna kan nämnas syntolkning, färdtjänst, utredning av namnbyte på SRF, kongressperiodens längd och hur intäkterna från SRF:s kalender ska användas. Arbetsutskottet har berett svar på alla motioner, och förbundsstyrelsen tar slutlig ställning i juni. Sedan återfinns motionerna med förbundsstyrelsens yttranden i kongresshandlingarna som sänds ut i slutet av augusti.
Uppvaktning av Åsa Regnér angående ledarhundsfrågan
Fredagen den 19 maj uppvaktade SRF ansvarig minister, Åsa Regnér (S), angående behovet av ett höjt ledarhundsanslag. SRF sköter sedan 2006 ledarhundsverksamheten i Sverige vilket finansieras av staten. Men anslaget har legat stilla under alla år, och det medför att allt färre ledarhundar kan sättas i tjänst. Situationen börjar bli mycket allvarlig, med långa väntetider för dem som erhållit dispositionsrätt till ledarhund.
Från SRF var det ansvarig chef, Lena Ridemar, och undertecknad (Håkan Thomsson) som träffade ministern. Med på mötet var också två tjänstemän på socialdepartementet, politiskt sakkunnige Axel Ingvarsson samt handläggaren Michael Blom.
Vi redogjorde för situationen och överlämnade några dokument som visade ledarhundsverksamhetens utveckling. Ministern lyssnade, och bör rimligen ha tagit intryck. Förhoppningen är att statsbudgeten 2018 ska innehålla ett ökat anslag till ledarhundsverksamheten.
EU och Marrakeshavtalet
Nu har EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet enats om att Marrakeshavtalet ska ratificeras. Detta avtal föreskriver att litteratur som är särskilt anpassad för synskadade, exempelvis överförd till punktskrift, utan handelshinder eller upphovsrättsliga hinder fritt ska kunna passera nationsgränserna.
Det som ska ske nu är att varje EU-land ska införliva denna regel i sin nationella lagstiftning. Sedan kan avtalet ratificeras av EU, och gäller då inom hela EU samt mellan EU och andra länder som också ratificerat Marrakeshavtalet.
En kompromiss som gjordes var att länderna kan lagstadga om ersättning till förlagen för synskadeanpassad litteratur. Det blir nu European Blind Unions och dess medlemsorganisationers uppgift att verka för att synskadeanpassningar ska kunna göras utan avgifter till förlagen inom hela EU.
Självklart är det en stor framgång att EU nu bestämt sig för att ratificera Marrakeshavtalet. Men tyvärr kan det dröja en tid innan det träder i kraft och kan börja tillämpas i Sverige.
Möte om kontantautomater
Den 10 maj ordnade SRF ett möte med de tre företag som har kontantautomater i Sverige: Bankomat, Ica-banken och Nokas. Med på mötet var också representanter för Unga med Synnedsättning och Förbundet Sveriges Dövblinda.
Bankomat, som är det företag som har flest uttagsautomater, och dessutom har insättningsautomater, meddelade att endast sedlar som är giltiga efter den 30 juni i år, numera finns i deras automater. Alla deras uttags- och insättningsautomater har nu talfunktion. De andra företagen meddelade att även deras automater har talfunktion, med något enstaka undantag för äldre automater som successivt byts ut.
En utveckling som kommer är att korten ska blippas vid en läsare istället för att matas in i automaterna. Detta ligger dock ett par år framåt i tiden.
Träff för synskadade med NPF
Ett tiotal synskadade med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) träffades på Almåsa helgen den 5-7 maj. En sådan träff, ordnad av riksförbundet, har länge varit ett önskemål bland denna medlemsgrupp.
Söndagsförmiddagen ägnades åt en paneldiskussion där temat var ökad delaktighet för personer med synskada och NPF. Panelen bestod av Eric Donell, styrelseledamot i Riksförbundet Attention, Thomas Jansson, förbundsordförande i FUB (förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) samt Lena Ridemar och Håkan Thomsson från SRF. För något år sedan tog SRF fram en broschyr med tips och råd om hur vi på bästa sätt kan inkludera synskadade med NPF i vår verksamhet. Ett önskemål som kom fram under paneldiskussionen var att SRF skulle ta fram en motsvarande broschyr om hur det är att vara synskadad som kan användas av andra förbund, exempelvis FUB och Attention.
Jubileum för Funktionsrätt Sverige
Fredagen den 19 maj firade Sveriges största organisation för funktionshindersamarbete sitt 75-årsjubileum på Landstingshuset i Stockholm. Förkortningar som HCK och HSO är historia, och organisationen kallar sig nu Funktionsrätt Sverige. Undertecknad (Håkan Thomsson) och Lena Ridemar representerade SRF vid jubileet.
Synskadades Riksförbund är inte medlem i Funktionsrätt Sverige. Vi tillhör ett av de sex syn- hörsel/döv- och rörelsehinderförbund som samarbetar i organisationen Lika Unika. Men SRF har varit medlem tidigare, och Bengt Lindqvist var ordförande i HCK (nu Funktionsrätt Sverige) 1977-1985. Funktionsrätt Sverige har idag ett antal traditionella funktionshinderförbund som medlemmar, men också ett stort antal patientorganisationer.
Ny ordförande i Funktionsrätt Sverige är Lars Ohly, före detta partiledare för Vänsterpartiet. Tidigare ordföranden Stig Nyman lämnar styrelsen. Även om SRF på riksnivå inte är med i Funktionsrätt sverige så är det upp till distrikt och lokalföreningar att vara medlemmar på regional eller kommunal nivå.
Vid jubileet, som startade kl 16.00, var det föredrag och mingel. Bland föreläsarna kan nämnas Bodil Jönsson och Stefan Einhorn. I minglet fick vi möjlighet att byta några ord om ledarhundsverksamheten med Emma Henriksson (KD) som är ordförande i riksdagens socialutskott.
SRF vill ha ett gott samarbete med Funktionsrätt Sverige, och gratulerar till 75-årsjubileet!
Nya distriktsombudsmän
Ytterligare tre distrikt har nu, eller kommer snart att ha, ombudsmän/verksamhetsutvecklare. I SRF Uppsala län anställdes Wieslaw Wasowski på halvtid från den 1 april. Från den 1 februari har Fatmir Seremeti övergått till att vara ombudsman på heltid i SRF Skåne. Näst på tur står Roger Alexandersson, som påbörjar sin anställning i SRF Örebro län från den 1 juni.
SRF Östergötland söker nu en distriktsombudsman. Även SRF Bohuslän planerar att inrätta en sådan tjänst. Därutöver är det endast SRF Sörmland bland SRF-distrikten som saknar egen ombudsman idag.
Boka in nästa organisationsråd
Nästa organisationsråd hålls i Stockholm fredagen den 1 september. Ett ombud för varje distrikt och branschförening inbjuds att delta. Som vanligt avser vi att direktsända organisationsrådet i webbradion.
Organisationsrådet ska bland annat välja ledamöter till kongressens beredningsutskott. Detta utskott har i uppgift att förbereda val av valberedning samt föreslå arvode till valberedningen. Beredningsutskottet tar också fram förslag på uttalanden som föreläggs kongressen för beslut.
THOMSSONS NYHETSBREV NR 10
2017-06-01
Innehåll
Funktionshinderdelegationens majmöte
SLHF 40 år
Nytt från Lika Unika
Iris Förvaltning med bolag
FSDB:s kongress i Norrköping
Beredningsutskott sökes
Funktionshinderdelegationens majmöte
Sista mötet med funktionshinderdelegationen före sommaren genomfördes på socialdepartementet den 29 maj. 2016-2017 har SRF genom Lika Unika en plats i rådet, och undertecknad (Håkan Thomsson) var på plats.
Mötet började med att statsrådet Åsa Regnér (S) kortfattat presenterade regeringens förslag till ny funktionshinderpolitik. Förslaget innehåller ett nyformulerat mål som är: Att med utgångspunkt från FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinderpolitiken ska nu föreläggas riksdagen för beslut. Några kommentarer lämnades av funktionshinderdelegationen. Bland annat framfördes att man saknade ”mångfald” i målformuleringen. Vidare påpekades att diskrimineringslagen måste skärpas om full delaktighet ska kunna uppnås.
Sedan redogjorde Susanne Åkesson, som är politiskt sakkunnig hos bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP), för regeringens arbete inom dessa områden. Bidrag med cirka 3 miljarder kronor ges till hållbart byggande med krav på tillgänglighet. Det gäller såväl för hyresrätter som för äldreboenden. Från branschen vill man ha förenklade byggregler vilket kan sätta tillgängligheten ur spel. Även riksdagen har gjort ett tillkännagivande om detta. Politiskt vill dock regeringen värna om tillgängligheten. När det gäller digitaliseringen påpekade funktionshinderdelegationen att den riskerar att skapa utanförskap om den inte inrymmer regler om hållbarhet i form av tillgänglighet och användbarhet. Vidare kritiserades att enkelt avhjälpta hinder i den byggda miljön fortfarande är ett stort problem. Susanne Åkesson sa att regeringen har givit Boverket i uppdrag att se över frågan om enkelt avhjälpta hinder. Många kommuner prioriterar ner denna fråga. Ett krav på tillsynsplaner skulle eventuellt kunna vara ett sätt att komma vidare.
Ines Uusman från Funktionsrätt Sverige höll ett föredrag om universell utformning. Detta är ett centralt begrepp i regeringens nya funktionshinderpolitik. Universell utformning innebär att tjänster, produkter och miljöer ska utformas så att de är tillgängliga för alla.
Agenda 2030-delegationens ordförande Parul Sharma och huvudsekreteraren Katarina Sundberg berättade om arbetet med Agenda 2030 (FN:s universella hållbarhetsmål) i Sverige. Delegationen arbetar med att samla in synpunkter och förslag från bland andra näringslivet, civilsamhället och allmänheten. Inom kort lämnas ett förslag till handlingsplan till regeringen.
Enligt Parul Sharma är det endast cirka 30 procent av allmänheten som har någon uppfattning om vad Agenda 2030 är. Därför ser man en stor folkbildningsinsats som nödvändig. I Sverige förknippas hållbarhet ofta med miljöarbete, och Agenda 2030-delegationen anser därför att det är viktigt att lyfta fram frågor kring social hållbarhet.
SLHF 40 år
Sveriges Ledarhundsförare (SLHF) hade årsmöte den 20 maj. Till mötesordförande utsågs SRF:s kanslichef Ulrika Norelius Centervik.
Till ny ordförande för SLHF valde årsmötet Sara Shamloo Ekblad. Tidigare ordföranden Finn Hellman är fortsatt ledamot i styrelsen.
På kvällen den 20 maj firade SLHF sitt 40-årsjubileum, och undertecknad (Håkan Thomsson) deltog i detta evenemang. Det var middag med tal och SLHF fick en penninggåva från SRF.
Många vid jubileet uttryckte oro för de förändringar som aviserats, bland annat kring väntelistan och brukarrådets sammansättning. För att stärka förtroendet i samspelet mellan SRF och SLHF är det viktigt att brukarrådet används på ett sätt som ger goda möjligheter att lämna synpunkter innan beslut fattas. Alla tjänar på att ha ett gott och förtroendefullt diskussionsklimat, och det är då viktigt att SRF och SLHF respekterar varandra.
Nytt från Lika Unika
Lika Unika, som är en sammanslutning av sex funktionshinderförbund, däribland SRF, hade sitt årsmöte den 30 maj. Mötesordförande var SRF:s förra intressepolitiska chef Urban Fernquist. En stadgeändring gjordes som möjliggör att Lika Unika kan ta in stödmedlemmar, såväl civilsamhällesorganisationer som enskilda individer. Syftet är främst att få in medlemsavgifter, men även att sprida engagemanget kring Lika Unikas arbete. Stödmedlemmarna har inga rättigheter, förutom rätt att vara åhörare vid Lika Unikas årsmöten.
Styrelsen omvaldes med Maria Johansson som ordförande. Från SRF valdes Håkan Thomsson som ordinarie ledamot och Victoria Öjefors Quinn till ersättare.
Årsmötet antog inriktningsmål för det kommande året där fokus i arbetet ska ligga på FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, regeringens nya funktionshinderpolitik samt hållbar utveckling och Agenda 2030.
I samband med årsmötet genomfördes ett seminarium där Anna Bruce från Lunds universitet föreläste om hur en oberoende MR-institution (MR = mänskliga rättigheter) bör vara utformad. Sverige har ingen oberoende MR-institution idag, men regeringen har uppdragit till riksdagen att inrätta en sådan. En MR-institution ska övervaka, främja och skydda de mänskliga rättigheterna där FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ingår.
I övrigt från Lika Unika kan nämnas att Lotta Sondell slutar som federationssekreterare i mitten på juni. Ungefär samtidigt flyttar Lika Unikas kansli från Kungsholmen till Telefonplan. En organisationsöversyn kommer att göras för att få Lika Unikas ekonomi i balans. En ansökan har lämnats till Allmänna Arvsfonden för projektet ”Lika Unika Akademi”, som innebär en utbildningssatsning för att höja kunskapsnivån kring MR-frågor och funktionshinder.
Iris Förvaltning med bolag
Den 22 maj genomfördes bolagsstämma i Iris Förvaltning AB som är ett helägt dotterbolag till Synskadades Stiftelse. Bolaget har gått bra under 2016, men ägaren valde ändå att inte ta ut någon aktieutdelning detta år. Orsaken är att Synskadades Stiftelse för närvarande har en mycket positiv avkastning på sitt kapital och är beredd att avstå från utdelning för att underlätta investeringen i ny badanläggning på Almåsa. Iris Förvaltnings styrelse omvaldes i sin helhet och består av Henrik Bonde, ordförande, Ulla Bergeros, Renée Berglund, Roland Gustafsson och Carina Rick. VD Fredrik Stenberg kommer att sluta, och rekrytering av ny VD pågår.
Synskadades Stiftelse har uttalat att det är mycket angeläget att snarast komma igång med bygget av en ny badanläggning på Almåsa. Det planeras bastu, gym samt pooler för relax och motionssim. En beräknad kostnad för den nya anläggningen är 30 Mkr. Det är viktigt att synskadade kan använda den nya badanläggningen utan extra avgifter.
Almåsa har fått en ny styrelse. Denna består av Per-Arne Krantz, ordförande, Carina Billetun, Carina Rick, Fredrik Stenberg och Maria Thorstensson.
FSDB:s kongress i Norrköping
Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) höll sin kongress i Norrköping helgen den 19-21 maj. Undertecknad (Håkan Thomsson) gästade kongressen några timmar på lördagen.
Det var ett frejdigt debattklimat, och programmets tidsramar naggades i kanten. Amanda Lindberg omvaldes till ordförande för FSDB. Nästa kongress hålls 2019.
Beredningsutskott sökes
SRF vill ha förslag på ledamöter till kongressens beredningsutskott. För att ingå i utskottet ska man vara ombud vid kongressen. Men utskottet väljs redan på organisationsrådet den 1 september, och utskottets arbete påbörjas före kongressen.
Beredningsutskottet har i uppgift att förbereda val av valberedning samt föreslå arvode till valberedningen. Beredningsutskottet tar också fram förslag på uttalanden som föreläggs kongressen för beslut.
Förslag på ledamöter i beredningsutskottet ska lämnas till valberedningen senast den 30 juni. Den föreslagna kandidaten måste vara tillfrågad och ha tackat ja till nomineringen.
Förslagen kan mejlas till valberedningens sammankallande Kenneth Jägsander på
k.jagsander@telia.com
THOMSSONS NYHETSBREV NR 11
2017-06-16
Innehåll
LSS-utredningen tuffar på
EBU-styrelsen möttes i Malmö
Arvsfondsansökan om förstärkt rehabilitering
Träff med Jernhusen om ledsagning
Utbyte mellan Skåne och Köpenhamnsregionen
Konferens för synskadade egenföretagare
LSS-utredningen tuffar på
Den 12 juni träffades sakkunniga och experter i den pågående LSS-utredningen (LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Undertecknad (Håkan Thomsson) är expert i denna utredning, nominerad av Lika Unika och utsedd av regeringen. Bland det som diskuterades kan nämnas huvudmannaskapet för personlig assistans samt personkretsdefinitioner. Kostnadsutvecklingen för LSS belystes också.
När det gäller huvudmannaskapet för insatsen personlig assistans så delas det idag mellan kommunerna och staten. Det finns mycket som talar för att det vore bättre med en enda huvudman. Det skulle leda till minskad administration och ta bort så kallade övervältringseffekter, alltså att den ena huvudmannen försöker lägga över det ekonomiska ansvaret på den andra. Personligen kan jag tycka att ett statligt huvudmannaskap vore lämpligt, men i utredningsgruppen verkar det snarare luta mot ett kommunalt huvudmannaskap men med statlig finansiering.
De tre personkretsarna diskuterades. Problemet att gravt synskadade, blinda och dövblinda i vissa domar inte ansetts tillhöra lagens personkrets måste lösas med förtydliganden i lagtexten. Detta är en av utredningens allra viktigaste frågor enligt mitt sätt att se på saken.
När det gäller kostnadsutvecklingen för LSS så tycks det finnas naturliga orsaker. Farhågan om att fusk bidragit till stora kostnadsökningar kan nog avskrivas. Nästa möte med sakkunniga och experter i utredningen är den 18 september.
EBU-styrelsen möttes i Malmö
Den 9-11 juni samlades styrelsen för EBU (European Blind Union) på Quality hotel View i Hyllie, Malmö, alltså samma hotell där SRF ska ha vår kongress i oktober. Ann Jönsson från vår förbundsstyrelse är ledamot i EBU-styrelsen
Eftersom mötet hölls i Sverige så bjöd SRF på middag på lördagskvällen. Vi åkte till Skanörs gästgiveri dä vi umgicks och avnjöt en läcker trerättersmeny. EBU föreföll uppskatta vårt svenska värdskap.
Arvsfondsansökan om förstärkt rehabilitering
SRF har nu lämnat in en ansökan till Allmänna Arvsfonden om stöd till ett treårigt projekt om förstärkt arbetslivsinriktad rehabilitering. Idén är att en mera omfattande rehabilitering bör ge bättre förutsättningar att få ett arbete. Projektet är tänkt att genomföras i Stockholmsområdet, men med riksrekrytering från år två. Utförare är företaget Work for you, och Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ställt sig positiva till projektet.
Nu ligger alltså bollen hos Allmänna Arvsfonden. Vi får hoppas att de inser det stora behovet av förstärkt rehabilitering för gravt synskadade och blinda.
Träff med Jernhusen om ledsagning
Jernhusen äger 38 av landets största järnvägsstationer. Tillsammans med Trafikverket ansvarar de för det nationella systemet för ledsagning i samband med tågresor. Den 8 juni träffade SRF:s arbetsgrupp för fysisk tillgänglghet och resande, Thomas Brock från Jernhusen.
År 2016 utfördes cirka 19 000 ledsagningar i samband med tågresor. Synskadade är den största enskilda användargruppen. Ledsagningen gäller till och från tåg, men enligt Thomas Brock är det inget som hindrar att ledsagaren följer med till toalett eller kiosk i mån av tid. Däremot får ledsagaren inte hantera resenärens pengar, och det innebär att man inte kan få hjälp att köpa biljetter i biljettautomater. SRF anser att Jernhusen bör ändra uppfattning i denna fråga. Thomas Brock bekräftade vidare att det ska gå bra att få ledsagning till och från taxi eller bussar om dessa finns i anslutning till stationen. På Stockholms Central kan man få ledsagning till och från tåg, tunnelbana och bussarna från Cityterminalen.
Nuvarande avtal för utförande av ledsagningen med Riksfärdtjänsten i Sverige AB går ut efter sommaren år 2018. En upphandlingsprocess dras därför igång i höst.
Utbyte mellan Skåne och Köpenhamnsregionen
Lördagen den 10 juni träffades några representanter för SRF Skåne och synskadeföreningarna i Köpenhamnsregionen. Sådana här utbyten sker ett par gånger om året och är ett utmärkt exempel på hur vi kan träffa synskadade grannar på andra sidan nationsgränsen. Utbytena bbrukar innehålla diskussioner kring gemensamma ämnen, men också någon upplevelse eller liknande aktivitet.
Även riksförbundet fick vara med på ett hörn den här gången genom Neven Milivojevic, Åsa Nilsson och undertecknad (Håkan Thomsson). Deltagarna samlades i Hyllie, varifrån vi åkte med buss till Johannamuseet i Skurup. Där fick vi en guidad visning av föremål, främst från slutet av 1800- och första halvan av 1900-ttalen. Det var bland annat gamla bilar, cyklar, positiv och liknande musikmaskiner. Museet fungerade bra för synskadade eftersom det var möjligt att titta på nära håll, och även känna på de flesta föremålen.
Efter lunch på Börringekloster så hade vi möte i ett par timmar på Quality hotel View i Hyllie. Här diskuterades främst medlemsrekrytering, hur vi får medlemmarna att komma på våra aktiviteter och hur vi tar hand om medlemmarna. Det finns många likheter vad gäller svårigheter och möjligheter på båda sidor Öresund. Vid halv femtiden avslutades denna intressanta och trivsamma aktivitet.
Konferens för synskadade egenföretagare
Är du egenföretagare eller har du funderat på att bli det? Då ska du komma på SRF:s konferens för synskadade egenföretagare på Almåsa den 29 september–1 oktober. Vi startar med middag på fredagen och avslutar med lunch på söndagen.
Programmet innehåller föreläsningar, information och erfarenhetsutbyte. Vi tar upp frågeställningar kring exempelvis marknadsföring, stöd och fonder, administrativa tips och råd.
Deltagaravgiften är 400 kr och inkluderar resa, kost och logi i dubbelrum. Enkelrum kan fås mot ett tillägg på ytterligare 400 kr.
För mer information och anmälan så kontakta Karin Hjalmarson,
tfn 08-39 91 55 eller via e-post:
karin.hjalmarson@srf.nu
Anmälan är bindande och sista anmälningsdag är den 25 augusti. Antalet platser är dock begränsat, så det kan vara bra att anmäla sig redan nu!
BILAGA 3
PRESSMEDDELANDE FRÅN REGION ÖREBRO
JUNI 2017
Universitetssjukvård i hela länet bidrar till länsbornas vård, hälsa och omsorg
Två vårdcentraler och 19 sjukhuskliniker på Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett, Universitetssjukhuset Örebro samt inom psykiatrin och habiliteringen väntas av regionstyrelsen den 17 maj utses till universitetssjukvårdsenheter. Det innebär att enheterna kännetecknas av hälso- och sjukvård av hög kvalitet, kunskapsutveckling, forskning och utbildning samt en innovativ kultur. Det är Region Örebro län och Örebro universitet som gemensamt har bedömt och föreslagit de olika enheterna.
Och för länsinvånarna kommer det att märkas, menar Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande.
Ny kunskap utvecklas
- Universitetssjukvården utvecklar ny kunskap som snabbt kan omsättas i såväl vardagsvården som i den högspecialiserade vården, säger Andreas Svahn. Självklart påverkar det vården och patienterna. Kunskapsutveckling är förstås en viktig del i all hälso- och sjukvård, men de här 21 enheterna, som finns på de tre sjukhusen samt på två vårdcentraler, har ett särskilt ansvar för att utbilda framtidens läkare och utveckla vården.Universitetssjukvården bidrar också genom forskning, innovation och utbildning till den regionala utvecklingen.
Drivbänk för innovativa idéer
Mats G. Karlsson, FoU-chef i Region Örebro län, menar att universitetssjukvårdsmiljöer är en drivbänk för innovativa idéer som kan bidra till, inte bara vårdens utveckling, utan den skapar också möjligheter för näringslivsutveckling i länet.
- I de nära kontakterna med patienter och patientföreträdare som byggs upp inom universitetssjukvården fångas också viktiga forskningsfrågor och innovativa idéer upp. Universitetssjukvården producerar inte bara kunskap utan är också ledande i att tillämpa den senaste evidensbaserade vården.
Fortsatt utveckling av läkarprogrammet
Hans Hjelmqvist, professor och programansvarig för läkarprogrammet på Örebro universitet, lyfter fram läkarutbildningen i Örebro som en av landets främsta.
- I Örebro finns i dag en av landets bästa läkarutbildningar. Den har byggts upp genom ett nära samarbete mellan Region Örebro län och universitetet. Genom satsningen på universitetssjukvård i hela länet ges nu en möjlighet till att kraftfullt fortsätta utveckla läkarprogrammet med hög kvalitet på utbildningen. Vi får ökade resurser att lära ut orsaker till sjukdomar och hur man botar dem. Resultatet blir läkare som i hög grad stannar i regionen och bidrar till vård och hälsa av regionens innevånare.
Vård med nya forskningsresultat
Brickebackens vårdcentral är tillsammans med vårdcentralen i Kumla de två vårdcentraler i länet med universitetssjukvård, och det kommer att få betydelse menar Stefan Jansson, distriktsläkare på vårdcentralen.
- Genom satsningen kommer du som patient att på vårdcentralen möta läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter med kunskap som vilar på de senaste forskningsresultaten. Vi ökar den patientnära forskningen samt förbättrar utbildningen av studenter och personal. Målet är att ytterligare höja vårdens kvalitet.
Fakta:
Följande enheter har utsetts efter såväl nationella som lokala kriterier: anestesi- och intensivvårdskliniken, handkirurgiska kliniken, kirurgiska kliniken, onkologiska kliniken, ortopediska kliniken, urologiska kliniken, öron- näs och halskliniken, barn- och ungdomskliniken, medicinska kliniken, infektionskliniken, neuro- och rehabmedicinska kliniken, arbets- och miljömedicinska kliniken, hjärt-lungkliniken, kärl-thoraxkliniken, laboratoriemedicinska kliniken, röntgenkliniken, audiologiska kliniken, akutkliniken inom närsjukvård Örebro, Brickebackens vårdcentral, Kumla vårdcentral, psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri.
Mer kunskap kring magtarmsjukdomar ökar livskvalitén
Hur vanligt är mikroskopisk kolit och vilka är det som drabbas? Det är några av de frågor som fått ett svar tack vare forskning vid Region Örebro län. Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för tarmsjukdomar. Forskare Anna Wickbom belyser också i sin avhandling hur patienter med en tarmsjukdom senare i livet kan få en annan tarmsjukdom.
Mikroskopisk kolit delas in i kollagen kolit och lymfocytär kolit. De har likartade symptom, med kronisk oblodig vattentunn diarré och ofta avföringsinkontinens. Det är också vanligt att den drabbade får ont i magen och går ner i vikt. För patienter innebär ofta sjukdomen en begränsning i deras liv.
Inom Region Örebro län söker årligen cirka 20 personer för besvär av mikroskopisk kolit. Det är mest kvinnor som drabbas, cirka 80 procent, och varför det är så är fortfarande obesvarat inom forskningen. De flesta som insjuknar är 60 år eller äldre, men sjukdomarna förekommer i alla åldrar.
– I min avhandling ville jag öka kunskapen om sjukdomsförloppet för mikroskopisk kolit. Bland annat ville jag titta på ifall det finns faktorer som ökar risk för insjuknande. Eller om det finns andra sjukdomar som kan kopplas till patienter med mikroskopisk kolit, säger Anna Wickbom, överläkare på gastrosektionen vid medicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Bakgrundsfaktorernas påverkan på sjukdomen
Hon har i sin studie lyft fram olika bakgrundsfaktorer som ärftlighet, uppväxtförhållanden, utbildningsnivå, civilstånd och rökning. Det har studerats genom en studie där alla patienter som bor i upptagningsområdet till Universitetssjukhus Örebro inbjudits till att svara på en enkät med frågor som sedan har jämförts mot kontrollgrupper.
– Resultatet visar att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning har andra symptom än bara diarré. Patienter som har aktiv mikroskopisk kolit har dålig livskvalitet, i nivå med andra sjukdomar som anses vara betydligt mera allvarliga, säger Anna Wickbom.
Det påvisas att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning rapporterar ärftlighet för sjukdomen än kontrollgruppen. Det kan betyda att det finns genetiska faktorer som påverkar. Rökning är en stark riskfaktor för både kollagen kolit och lymfocytär kolit.
– Rökarna insjuknar cirka tio år tidigare än icke rökare. Uppväxtförhållanden, utbildningsnivå och civilstånd tycks inte ha betydelse för sjukdomen. Flera sjukdomar kan kopplas till mikroskopisk kolit såsom glutenintolerans, autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och intressant nog också ulcerös kolit. Associationen till ulcerös kolit är ny och har inte visats tidigare, säger Anna Wickbom.
Unika forskningsresultat visar samband mellan mikroskopisk kolit och ulcerös kolit
I avhandlingens sista delstudie studeras patienter som fått antingen diagnosen ulcerös kolit eller Crohn’s sjukdom och sedan mikroskopisk kolit, eller vice versa.
– Syftet med denna delstudie är att identifiera och kartlägga hur sådana konverteringar går till. Att söka gemensamma faktorer av betydelse för att dessa sker, men också för att se hur olika tarmsjukdomar kan överlappa varandra, säger Anna Wickbom.
Faktaruta
Forskning kring mikroskopisk kolit började på 1980-talet på Universitetssjukhuset Örebro. Det är sjukdomar som är relativt nya. Det var den svenske patologen Clas Lindström som beskrev kollagen kolit för första gången år 1976. Lymfocytär kolit omnämndes år 1989 av en amerikansk patolog.
Region Örebro län bidrar i omställningen till eldrivna fordon
Fordonsindustrins underleverantörer behöver rätt förutsättningar för att kunna möta det teknikskifte som är resultatet av en ökad efterfrågan på eldrivna fordon.
Med anledning av det har Region Örebro läns nämnd för regional tillväxt i dag beslutat att finansiera projektet TransMission med 1,65 miljoner kronor.
Örebro län utgör tillsammans med övriga Mälardalen ett centrum för utveckling och produktion av tunga fordon. I synnerhet handlar det om system för motorer, axlar och transmission.
Snabb utveckling mot eldrift
Just nu går utvecklingen inom fordonsindustrin fort till följd av att de eldrivna fordonen blir allt mer populära. Utvecklingen innebär nya möjligheter för de företag som tillverkar fordonsdelar, men att ställa om produktionen mot den nya tekniken är samtidigt en stor utmaning.
– Genom att stödja projektet TransMission kan vi ge företagen inom fordonsbranschen de rätta förutsättningarna att möta det teknikskifte som väntar. I projektet har vi alla möjligheter att bygga en hållbar struktur för innovations- och företagsutveckling som kan leva vidare efter det att projektet avslutats, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.
Mälardalsregionen ska bli ledande
Projektets övergripande mål är att placera Mälardalsregionen i den absoluta framkanten när det gäller framtidens fordonstillverkning.
– Vi ska bli ledande i utveckling och produktion av fossilfria och avgasfria fordon, säger Irén Lejegren.
Projektet sker i samverkan
Projektet drivs av Mälardalens högskola, och samtliga kommuner i Örebro och Södermanlands län ingår. I Örebro län sker samverkan med främst Alfred Nobel Science Park och Örebro universitet. Projektet ska starta i augusti för att avslutas drygt tre år senare, i november 2020.
Testmiljö för framtidens teknik ska leda till nya företagsetableringar
System baserade på artificiell intelligens är värda att satsa på. Det menar Region Örebro läns nämnd för regional tillväxt, och ger ekonomiskt stöd till utvecklingen av en test- och demonstrationsmiljö inom området.
Det som har kommit att kallas den fjärde industriella revolutionen är i antågande. Uttrycket syftar på att dagens maskiner är på väg in i en ny fas där de går från att vara just maskiner till att bli intelligenta och autonoma system.
Stärkt koppling mellan industri och akademi
I denna utveckling är Region Örebro län en naturlig aktör, och vid dagens sammanträde beviljades Alfred Nobel Science Park 6 miljoner kronor för projektet AIMEE*. Projektet ska pågå i tre år, med start i augusti 2017, och det ska resultera i en testmiljö för autonoma system och system baserade på artificiell intelligens.
– Vi tror att en testmiljö av det här slaget kommer att stärka kopplingen mellan industrin och den akademiska världen. Vår förhoppning är testbädden på kort tid ska bli en nationellt erkänd resurs för testning, utveckling och innovation samtidigt som den bidrar till kunskapsspridning när det gäller artificiell intelligens och robotik, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.
Förhoppning om nya etableringar
Ett konkret mål med projektet, som innefattar alla länets kommuner, är att länka samman plattformar i minst tre av kommunerna till en virtuell testbädd i ett större regionalt system.
– På längre sikt hoppas vi att projektet ska leda till ett ökat intresse bland företag och organisationer att etablera sig i Örebro län, säger Irén Lejegren.
Innovationsstrategi
Innehållet i projektet AIMEE rimmar väl med den innovationsstrategi som Region Örebro län nyligen antagit. Det ena av två utpekade områden i strategin är autonoma, digitaliserade och intelligenta produktionssystem. Det andra är livsmedel i skärningen mellan hållbarhet, hälsa, miljö och måltid vilket bland annat innefattar offentliga måltider inom hälso- och sjukvård, skola och äldreomsorg.
*Autonomous Intelligent Machines Exploration.
Hitta konsten på sommarutflykten!
Lagom till sommarens utflykter lanseras nya ”Konst i Örebro län”. Webbplatsen som ska få örebrolänningarna att upptäcka konst och konstnärer i regionen.
Hitta konst där du är
En av de stora nyheterna är funktionen att hitta konst i närheten av platsen man är på just nu och att webbplatsen har blivit mobilanpassad. Det ska göra det lättare att hitta konsten i länet.
- Många vill göra små utflykter så här till sommaren och semestern. Och vi har massor med fin konst i länet som är väl värt ett besök. Vissa utomhus, som konst på hög i Kumla och OpenArt i Örebro, och så finns flera gallerier och utställningar inomhus. Så det finns konst att njuta av både soliga och regniga dagar. Nu kan man använda vår webb både till den planerade konstvandringen och till det spontana galleribesöket under den där glassutflykten, säger Ulrika Stigbäck utvecklingsledare för bild och form på Region Örebro län.
Lär känna lokala konstnärer
Till den nya webbplatsen har mycket energi lagts på att lyfta fram de lokala konstnärerna och ge dem en bättre presentationsmöjlighet. Ulrika Stigbäck fortsätter:
- En klar förbättring jämfört med den gamla webbplatsen är att konstnärerna nu får mer visuell och tydligare presentation. Det gör både konsten och konstnärerna mer tillgänglig för länsborna.
Hitta konst som tilltalar besökaren
En annan förbättring är att det är lättare att söka konst efter tekniker. Om webbesökaren till exempel är intresserad av just foto går det lätt att endast sortera ut fotokonst.
Den som vill hålla sig uppdaterad om länets konstscen rekommenderas att följa konsttipsen som hittas på startsidan eller gå in och läsa om länets gallerier och utställningshallar. Nu har utställningshallarna också möjlighet att publicera tillgänglighetsinformation och service. Till exempel om det finns rullstolsramp eller servering.
Slutrökt i länet år 2025
90 procent av alla som börjar med tobak är under 18 år. Nu gör flera aktörer i länet, däribland Region Örebro län, en gemensam insats för att uppmärksamma tobaksfrågan. Bland annat finns regionrådet Jihad Menhem, Region Örebro län, och länsrådet Anna Olofsson, Länsstyrelsen i Örebro län, på plats vid Krämaren i Örebro under tobaksfria dagen.
Den 31 maj är det den tobaksfria dagen som uppmärksammas världen över, och så även i Örebro län där det under onsdagen planeras för en mängd olika insatser. I Karlskoga kommer till exempel uteserveringarna att vara rökfria, och på samtliga länets vårdcentraler uppmärksammas tobaksfrågan.
Vidare tar flera skolor upp tobakens skadeverkningar, och på varuhuset Krämaren i Örebro finns tobaksavvänjare och andra som arbetar med tobaksförebyggande arbete på plats mellan klockan 10 och 15. Där kommer det att finnas möjlighet att snabbt mäta sin grad av nikotinberoende, och att se filmen Din kropp har något att säga dig.
Klockan 11.45 kommer regionrådet Jihad Menhem (V) på Region Örebro län och länsrådet Anna Olofsson på Länsstyrelsen i Örebro län att finnas på Krämaren.
Hjälp att sluta röka
– Tobaksbruket är vår tids största hälsofara. Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år. Dessutom ökar rökningen risken för att få en rad sjukdomar och är ofta den främsta riskfaktorn för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, astma och KOL, säger Jihad Menhem (V), regionråd.
– Att fortsätta arbeta för att minska invånarnas rökvanor, inte minst bland unga, för ett rökfritt län är en central del av Region Örebro läns folkhälsoarbete. Enligt Barnkonventionen har alla barn och unga rätt att skyddas mot alla droger. Genom alla våra vårdcentraler och tobaksfria enheter på sjukhusen erbjuder Region Örebro län alla länsbor hjälp med att sluta röka, Jihad Menhem.
Minskad rökning kan ge minskning av andra droger
Länets arbete utgår från det samarbete som sker kring Tobacco Endgame – där målsättningen är ett rökfritt Örebro län till 2025. Region Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, Karlskoga och Degerfors kommuner samt Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV, arbetar tillsammans för att nå målet. I Sverige stödjer 152 organisationer, företag och myndigheter kravet på ett politiskt beslut om en plan för att få ett rökfritt Sverige år 2025 i nätverket Tobacco Endgame.
– På länsstyrelsen arbetar vi aktivt med ANDT*-förebyggande arbete där tobaken är en viktig del. Vi vet att om vi minskar rökningen bland ungdomar kan vi minska användningen av andra droger. Länsstyrelsen är glada för det samarbete vi har i länet, och att vi är flera som tillsammans arbetar för att nå målet ett rökfritt Örebro län 2025 för att på så sätt nå en större målgrupp och fler arenor säger, Anna Olofsson länsrådet för Länsstyrelsen i Örebro län.
Koppling mellan nikotin och alkohol
Enligt undersökningen Liv & hälsa ung röker 7 procent av tjejerna i årkurs 2 på gymnasiet. Motsvarande siffra för killarna är 6 procent. År 2005 var siffran för tjejerna 15 procent, och för killarna 6 procent. När det gäller snusningen bland killarna i årskurs 2 på gymnasiet har snusandet minskat från 23 procent 2005 till 13 procent 2017. För de jämngamla tjejerna har andelen snusare minskat från 3 procent till 1 procent.
I sammanställningen av hälsosamtal i länets skolor 2015/16 blir ett samband mellan rök- och alkoholvanor tydligt. Till exempel säger 71 procent bland elever i årskurs 1 som aldrig rökt att de inte heller har druckit alkohol, medan det är 50 procent som dricker alkohol minst en gång i månaden bland dem som röker varje dag.
*ANDT - Alkohol-, narkotika, dopning och tobak.
EU-utveckling för miljoner till länet
Efter sommaren påbörjar en intensiv utvecklingsaktivitet i länet. Det står klart sedan Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige ställde sig positiva till projekt i länet till ett värde av drygt 106 miljoner kronor.
Projekten som strukturfondspartnerskapet tog ställning till får finansiering från två stora EU-fonder. Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Totalt sett har projekten ett värde över 106 miljoner kronor, av det kommer ungefär hälften (55 miljoner kronor) från de två EU-fonderna.
- De projekt som nu kommer genomföras har stor betydelse för vårt län. Det är två angelägna områden som får uppmärksamhet. Att inkludera fler i arbetsmarknaden och bidra till att öka företagens omställningsförmåga gör vår region bättre rustad i den internationella konkurrensen, säger regionrådet Irén Lejegren (S).
Stärkt arbetsmarknad ska leda till minskat utanförskap
Två projekt som är kopplade till socialfonden kommer få EU-stöd. Det handlar om projekten All in som är värt drygt 50 miljoner kronor och Integrationskompetens med ett värde om närmare 10 miljoner kronor.
I All in ska nio kommuner samarbeta för att identifiera, involvera och etablera individer att få jobb eller relevant utbildning. I projektet Integrationskompetens ska medarbetare i Örebro kommun kompetensutvecklas för att ge ett bättre mottagande och att öka möjligheten för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.
Testmiljöer för intelligent teknik
AIMEE (Autonomous Intelligent Machines Exploration & Enterprise) är ett av de största projekten i den här finansieringsomgången. Det är också det största utvecklingsfondsprojektet i Örebroregionen med sitt värde av drygt 26 miljoner kronor. Det handlar om att ta fram testmiljöer för intelligenta maskiner och autonoma system. Målet är att skapa en attraktionskraft för innovativa företag att etablera sig i regionen. Projektet har också en stark koppling till den innovationsstrategi som Region Örebro län nyligen har tagit fram.
Dessutom fick även projekten TransMission och BioDriv Öst EU-finansiering. Dessa genomförs tillsammans med flera län. Transmission handlar om smart industrialisering. Och hur miljö och marknadsutvecklingen driver på behovet av teknikutveckling och nya klimatvänligare produkter. Detta ställer krav på den regionala industrin att ställa om. Projektet ska hjälpa till med just detta. BioDriv Öst ska arbeta mot privata och offentliga aktörer för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.
Europeiska socialfonden
Projekt
beviljat i mnkr
total projektbudget i mnkr
All In
24
50,5
Integrationskompetens
7
9,5
Summa:
32
60
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Projekt
beviljat i mnkr
total projektbudget i mnkr
AIMEE- Autonomous Intelligent Machines Exploration & Enterprise
13
26,4
TransMission
8
16,5
BioDriv Öst
1,8
3,7
Summa:
22,8
46,6
Totalt EU-stöd: 54,8mnkr
Totalt projektomfattning: 106,6mnkr
Gemensamt ägt bolag ska ge prisvärd kollektivtrafik av hög kvalitet
Den 1 januari 2018 kommer Region Örebro län att bilda ett gemensamt ägt trafikbolag tillsammans med Region Västmanland. Det står klart sedan respektive regionstyrelse fattat beslut i frågan.
– Med ett gemensamt ägt bolag har vi möjlighet att placera oss i framkant när det gäller miljö- och säkerhetsarbetet. Vi får också större inflytande när det gäller frågor som bemötande, jämställdhet och anställningstrygghet, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i Region Örebro läns nämnd för samhällsbyggnad.
Utveckling av kollektivtrafiken
Det var vid dagens sammanträde som regionstyrelsen i Region Örebro län beslöt att köpa hälften av aktierna i AB Västerås lokaltrafik, som ägs av Region Västmanland till 100 procent. Sedan tidigare har Region Västmanlands styrelse beslutat att sälja dessa aktier. Några omedelbara förändringar kommer inte sammanslagningen att innebära men på sikt kommer både utbudet av, och formerna för, kollektivtrafiken att utvecklas och förbättras.
– Tack vare det gemensamma ägandet får vi en ökad kontroll över verksamheten, så att vi kan leverera en prisvärd kollektivtrafik av hög kvalitet till länets invånare, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande.
Trafikstart sker hösten 2019
Region Örebro län kommer preliminärt att betala cirka 50 miljoner kronor för köpet. Det nya bolaget kommer att heta Sveatrafiken AB, men Region Örebro län kommer även fortsättningsvis att ha sitt eget varumärke på bussarna. Hur bussarna kommer att se ut är inte klart i nuläget.
Under hösten 2019 kommer det gemensamt ägda företaget att i egen regi börja trafikera stadstrafiken i Örebro samt den regiontrafik som utgår från bussdepåerna i Örebro och Odensbacken.
Mer information om det gemensamt ägda trafikbolaget hittar du på Region Örebro läns webbplats: www.regionorebrolan.se/gemensamttrafikbolag.
Trainee-program ger nya sköterskor en bred bas
Ulrika Uddin är trainee-sjuksköterska på Lindesbergs lasarett.
Lindesbergs lasarett erbjuder nya sjuksköterskor chansen att delta i trainee-program. Syftet med programmet är att ge en god introduktion på lasarettet med dess olika specialiteter samtidigt som deltagarna får en unik möjlighet att utveckla en bred professionell kompetens.
”Att vara trainee-sjuksköterska är verkligen något jag rekommenderar.” Det säger Ulrika Uddin, en av dem som nappat på möjligheten att under 13 månader få arbeta på samtliga vårdavdelningar på sjukhuset.
"Möjlighet att få inblick"
”Eftersom jag inte riktigt vet vilken inriktning jag vill arbeta med framöver, är det här verkligen en möjlighet att få inblick.” konstaterar Ulrika Uddin.
Första månaden som trainee innebär allmän introduktion och utbildningar.
”Den perioden gick jag bredvid tills jag hade fått min legitimation” berättar Ulrika som tog sin sjuksköterskeexamen tre dagar innan hon började sin anställning.
Därefter väntade tjänstgöring på medicinklinikens avdelning 2, innan det var dags att kliva in i arbete på kirurgklinikens avdelning 4 där hon är för tillfället. Sedan väntar tjänstgöring på ortopeden följt av medicinavdelning 1.
Ger bredd och trygghet
Trainee-sjuksköterskorna utför ordinarie arbetsuppgifter, men har under trainee-perioden en fadder på varje avdelning att bolla tankar och funderingar med. Dessutom sker gemensamma mentormöten där de nya sköterskorna ytterligare kan utväxla tankar om sådant de varit med om.
”Förutom att vi vill att de ska ha bra stöd under trainee-perioden, vill vi ge dem en bredd av erfarenhet från olika avdelningar som gör dem till trygga sjuksköterskor med bra kompetens” säger Ing-Mari Sjöblom, HR-partner i Område närsjukvård norr.
”I programmet ingår också möjlighet att hospitera med andra yrkesgrupper eller i annan av sjukhusets verksamheter” förklarar hon.
Önskemål från studenter
Nuvarande trainee-program på Lindesbergs lasarett drog igång i januari 2017, bland annat mot bakgrund av att det funnits önskemål från sjuksköterskestudenterna på lasarettet.
”Vi tror att detta ger nya sjuksköterskor en bra grund att stå på som hjälper dem i deras val av var de senare vill arbeta, men det ger dem också en bättre helhetssyn som gynnar våra patienter. Vi hoppas givetvis dessutom att trainee-programmet ska vara lockande för nya sjuksköterskor som då väljer att börja arbeta hos oss på Lindesbergs lasarett” säger Ing-Mari Sjöblom.
Efter trainee-perioden övergår anställningen till en vanlig tillsvidareanställning, på någon av sjukhusets avdelningar.
”Det här är absolut något jag rekommenderar. Det är en väldigt stor möjlighet att få bredd i sin kompetens. Dessutom är sjukhuset en bra arbetsplats med familjär känsla. Här blir man verkligen sedd och lyssnad på.” avslutar Ulrika Uddin.
Delårsrapport och statsbidrag för förlossningsvård några av ärendena som behandlades på styrelsen
Katarina Tolgfors (M) entledigas
Regionstyrelsen beviljar Katarina Tolgfors (M) begäran om entledigande från sina uppdrag som ledamot och 2:e vice ordförande i regionstyrelsens personalutskott, samt som ledamot i Parlamentarisk styrgrupp gränslöst samarbete, samarbetsprojekt mellan Region Örebro län och Örebro kommun. Till ny ledamot och 2:e vice ordförande i regionstyrelsens personalutskott samt till ny ledamot i Parlamentarisk styrgrupp gränslöst samarbete har ännu ingen ersättare utsetts.
Ewa Sundkvist (KD) entledigas och ersätts av Behcet Barsom
Regionstyrelsen beviljar Ewa Sundkvists (KD) begäran om entledigande från sina uppdrag från och med 2017-08-16 som ledamot och 2:e vice ordförande i regionstyrelsens ekonomi-, service- och ägarutskott, ledamot i regionalt samverkansråd samt ledamot i regionstyrelsens planerings- och organisationskommitté. Till ny ledamot och 2:e vice ordförande efter Ewa Sundkvist (KD) i regionstyrelsens ekonomi-, service- och ägarutskott utses Behcet Barsom (KD) för tiden 2017-08-16 – 2018-12-31.
Första delårsrapport visar stor måluppfyllnad
Prognosen för att uppfylla regionfullmäktiges mål och uppdrag i verksamhetsplanen visar en positiv utveckling inom de flesta processer och målområden. Det visar årets första delårsrapport, för månaderna januari-april. Sammantaget prognostiserar 30 av 31 mål en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Ett inriktningsmål, att styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans, väntas få en negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte.
Region Örebro län redovisar för perioden ett överskott om 51 miljoner kronor. Region Örebro läns samlade helårsprognos uppgår till 170 miljoner kronor, trots att verksamheternas helårsprognoser räknas samman till -36 miljoner kronor. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner delårsrapporten.
Gemensamt ägt trafikbolag för Region Örebro län och Region Västmanland
Regionstyrelserna i Region Örebro län och i Region Västmanland har under en tid diskuterat samarbete avseende kollektivtrafik. I början av året beslutade respektive regionstyrelse att tillsammans arbeta vidare med inriktningen att den 1 januari 2018 bilda ett gemensamt ägt bolag som driver busstrafik i de båda länen, genom att Region Örebro köper 50 procent av aktierna i AB Västerås Lokaltrafik.
Regionstyrelsen föreslår nu regionfullmäktige teckna aktieägaravtal rörande ägandet i AB Västerås lokaltrafik (under namnändring till Sveatrafiken AB). Föreslås också att bolagsordning fastställs, och att aktieöverlåtelseavtal tecknas, att ägardirektiv fastställs och att till ägarombud i bolaget utse regionstyrelsens ordförande Andreas Svahn.
Region Örebro län köper från och om med den 1 januari 2018 in sig i bolaget för ett belopp motsvarande hälften av bolagets värde, preliminärt cirka 50 miljoner kronor. M, C och L reserverar sig mot förslaget.
Övertagande av stiftelsen Örebro Hjärtfond
Regionstyrelsen beslutar att överta förvaltningen av stiftelsen Örebro Hjärtfond. Stiftelsen ska främja forskning och utvecklingsarbete inom ämnesområdet kardiologi vid kardiologisektionen vid Universitetssjukhuset Örebro. Stiftelsen har framfört önskemål om att Region Örebro län ska överta förvaltningen av stiftelsen.
Region Örebro läns Tobakspolicy
Regionstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner förslag för tobakspolicy inom Region Örebro län. Region Örebro län har sedan hösten 2015 anslutit sig till opinionsprojektet Tobacco Endgame – Sverige slutrökt 2025. Det syftar till att få till stånd ett politiskt beslut om ett slutmål för rökningen år 2025. Tobakspolicyn är den del i det arbetet. SD avstod från att delta i beslutet.
Klartecken för pilotprojekt med digital vårdcentral och ungdomsmottagning
Region Örebro län ska gå vidare med att undersöka möjligheterna för att driva en digital vårdcentral samt att erbjuda digitala vårdmöten för återbesök och telefonrådgivning. Regionstyrelsen beslutar att godkänna förstudierapporten "Vård via video", att starta pilotprojekt i enlighet med förslagen, samt att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram projektdirektiv för pilotprojekten. Arbetet är en följd av det uppdrag som finns i årets verksamhetsplan med budget. Utifrån resultatet i förstudien har ett projektdirektiv tagits fram som föreslår att tre delprojekt för pilotdrift sätts upp: ”Digital vårdcentral inom länet”, ”Digital ungdomsmottagning” samt ”Digitala vårdmöten – återbesök och telefonrådgivning”.
Samlad insats inom missbruksvården
Regionstyrelsen beslutar att satsa två miljoner kronor på en mottagning för läkemedelsmissbruk samt 0,5 miljoner kronor för sprutbytesverksamhet. Fokusberedningen för somatisk och psykiatrisk vård samt högspecialiserad vård får i uppdrag att följa upp implementeringen av dessa verksamheter senast den 31 december 2018. Beredningen får också i uppdrag att följa Beroendecentrums arbete för att säkerställa en medicinskt säker avgiftning för både män och kvinnor. SD reserverade sig mot beslutet.
Fördelning av statsbidrag för förlossningsvård och kvinnors hälsa
Region Örebro län får statsbidrag om totalt 14,5 miljoner kronor för 2017 avseende förlossningsvård och kvinnors hälsa. Regionstyrelsen besluta att ersätta hälso- och sjukvårdsförvaltningen med tre miljoner kronor 2017 för bemanning av 12 underskötersketjänster inom kvinnokliniken (helårskostnad 5,14 miljoner kronor) under förutsättning att regionorganisationen får ytterligare statsbidrag för förlossningsvård och kvinnosjukvård. Regeringen har i vårändringsbudgeten 2017 föreslagit ytterligare statsbidrag för förstärkning inom området med samma belopp. Beslut tas i juni. Kvinnokliniken har därför tagit fram förslag på flera bemanningsförstärkningar vilka skulle vara i linje med intentionen i satsningen från staten
Klimatkompensation av tjänsteresor – utvärdering av system
Ett system för intern klimatkompensation av tjänsteresor med bil och inrikesflyg infördes 2010. Klimatkompensationen sker genom ett årligt avsättande av medel på ett ”internt klimatkonto”. Avsättningen beräknas utifrån vilka koldioxidutsläpp verksamheten orsakat genom sina resor i tjänsten med bil som drivs av fossilt bränsle samt inrikes flyg. Regionstyrelsen ger nu regiondirektören i uppdrag att genomföra en översyn och revidering av systemet, med utgångspunkt från de förslag som tagits upp i utvärdering av befintligt system.
En digital ungdomsmottagning i Örebro län kan snart vara verklighet
Med målet att öka tillgängligheten och jämlikheten inom länets hälso- och sjukvård utreder Region Örebro län möjligheten att starta en digital ungdomsmottagning och en digital vårdcentral. Förhoppningen är att kunna behandla enklare symptom via video.
Vårdbesök via video bedöms som ett bra komplement till befintligt vårdutbud, och det finns flera exempel på lyckade satsningar inom området. Enligt den förstudie som Region Örebro län nyligen tagit fram kan vård via video bland annat bidra till ökad tillgänglighet, minskat resande och ökad jämlikhet.
– Det finns vårdbesök som måste ske på plats, men många besök kan också ske digitalt. Med virtuella möten slipper patienterna att resa, och vi kan använda vårdens resurser på ett effektivare sätt, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande.
Behandling av enklare symptom
Till att börja med avser regionen att starta en digital ungdomsmottagning hösten 2017, för att i nästa steg etablera en digital vårdcentral för länets invånare. Även digitala vårdmöten, det vill säga återbesök och telefonrådgivning, är aktuella.
Ärenden som kan passa för virtuella möten skulle till exempel kunna vara vissa återbesök, samtalsstöd med kurator eller vårdplanering. Virtuella möten skulle också kunna bli ett komplement vid behandling av enklare symptom som i dag hanteras på vårdcentralerna så som akne, förkylning, astma och sömnsvårigheter.
Ökad kvalitet och minskat resande
– Försök med vård via video som andra har gjort har gett en ökad vårdkvalitet, kompetenshöjning och minskat resande. Kombinerar vi det med den stora efterfrågan på digital vård som vi ser från både patienter och hälso- och sjukvårdsverksamheten är det något vi vill gå vidare med, säger Andreas Svahn.
Vid sammanträdet i dag, den 9 juni, tog regionstyrelsen ett beslut om att starta ett pilotprojekt för vård via video.
Ny mottagning för den som är läkemedelsberoende
Region Örebro län ska starta en mottagning för patienter som är beroende av läkemedel. Det beslöt regionstyrelsen vid fredagens sammanträde. Syftet med den nya mottagningen är att säkra en god vård och möjlighet till säker avgiftning för läkemedelsmissbrukande män och kvinnor.
Region Örebro län saknar i dag möjlighet att ge adekvat vård till den som är beroende av läkemedel. Det vill regionstyrelsen ändra på, och satsar två miljoner kronor på en ny mottagning vid Beroendecentrum.
– Familjer där en eller flera medlemmar har ett läkemedelsberoende påverkas naturligtvis negativt av det. Genom att starta den nya mottagningen kan vi ge vård till den som är beroende, men vi får också möjlighet att nå barn och andra anhöriga med fler insatser än vad som är möjligt i dag, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande.
Minskad förskrivning på sikt
Mottagningen ska erbjuda utrednings- och behandlingsinsatser till män och kvinnor i länet som är 16 år eller äldre, och som är beroende av sömnmedel, lugnande medel eller smärtstillande preparat. Samarbetet med den övriga sjukvården ska vara nära.
Mottagningen ska verka inom de fyra områdena behandling, rådgivning, utbildning samt konsultation till den övriga hälso- och sjukvården.
– Vi tror dessutom att den kompetens vi bygger upp på mottagningen på sikt kan bidra till minskad förskrivning och en mer restriktiv användning av beroendeframkallande läkemedel inom Region Örebro län, säger Andreas Svahn.
Byte av sprutor
Regionstyrelsen beslöt också att satsa 500 000 kronor på en verksamhet för sprututbyte. Satsningen ska förebygga spridning av infektioner.
– Genom sprutbytesverksamheten ger vi den som lever i missbruk tillgång till hälso- och sjukvård på ett helt annat sätt än tidigare, vilket bidrar till en likvärdig vård för alla länets invånare, säger Andreas Svahn.
Tobaksfria patientmöten en del av Region Örebro läns nya tobakspolicy
Regionstyrelsen antog under fredagen en ny tobakspolicy som syftar till att stödja det hälsofrämjande arbetet inom Region Örebro län. Det innebär att regionen fortsätter att aktivt arbeta för att minska tobaksanvändningen. Policyn riktar sig till patienter, invånare och medarbetare. Chefer och medarbetare ansvarar gemensamt för att tobakspolicyn efterlevs.
– Alla patientmöten som regionens medarbetare har ska vara tobaksfria. De anställda som önskar sluta med tobak ska erbjudas stöd från regionen genom bland annat tobaksavvänjning och subventionerade tobaksavvänjningsläkemedel med upp till 1 500 kronor under tre månader. Det är också viktigt att alla medarbetare som nyrekryteras informeras om regionens tobakspolicy, säger Jihad Menhem (V), regionråd.
Region Örebro län är sedan hösten 2015 ansluten till Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige 2025. Detta för att långsiktigt bidra till att minska invånarnas rökvanor och rökrelaterade sjukdomar samt till regionens omfattande vårdinsatser och kostnader.
I Örebro län, år 2012-2015, röker 12 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år dagligen, och 11 procent snusar dagligen. Det finns flera olika tobaksavvänjningsmetoder med god effekt att tillgå. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011 nås bäst resultat med kvalificerat rådgivande samtal, det vill säga stöd hos tobaksavvänjare.
Tobaksfri region innebär att:
Arbetstiden är rökfri.
Inga tobaksprodukter säljs i regionens lokaler (gäller Karlskoga lasarett från och med hösten 2018).
Arbetet med en tobaksfri region har som mål att:
Alla regionens inomhusmiljöer är rökfria.
Rökfria zoner finns runt våra hälso- och sjukvårdsanläggningar senast 2019.
Ha helt tobaksfria patientmöten.
Region Örebro läns medarbetare:
Har en rökfri arbetstid.
Röker endast utanför arbetstid och i civila kläder som inte används i patientkontakt.
Medarbetare som vill bli tobaksfria erbjuds tobaksavvänjning samt subventionerade tobaksavvänjningsläkemedel med upp till 1 500 kronor under tre månader.
Region Örebro läns chefer:
Ansvarar för att informera om policyn, och se till att den efterlevs samt tar upp avvikelse från reglerna med sina medarbetare.
TEBLADET NR 5
BILAGA 4
Tebladet nummer 5 2017
Tema: Örebro län
Sidan 2: Text 1: Välkommen till Tebladet!
Örebro län har mycket att erbjuda – både för oss som bor här och för människor som kommer hit på besök. I det här numret försöker vi att visa på bredden. Förutom att få tips om trevliga aktiviteter som exempelvis Bergslagsleden, GeoTour och OpenART, så får du även veta mer om vad Central Sweden, Region Örebro läns kontor i Bryssel, gör för att sätta länet på kartan. Vi berättar också om hur en ny regional utvecklingsstrategi är på gång som ska höja livskvaliteten, stärka vår konkurrenskraft och göra så att vi blir en region där vi alla bidrar till ansvarsfull produktion och konsumtion.
Vi skriver också om vikten av att lämna gynekologiskt cellprov när man blir kallad. Det är ett enkelt sätt att förebygga livmoderhalscancer och dödsfall.
Sommar och kultur går hand i hand. Därför lottar vi ut biljetter till Stadra Teater och Kammarmusikfestivalen i Nora. Vi vill också ge dig chansen till sommarläsning i form av Anna Janssons spänningsroman ”Det du inte vet”.
Text 2: Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande:
De flesta lösningar blir bättre när man arbetar tillsammans
”Tillsammans” är ett fint ord. Det är ett ord som både signalerar samarbete, men också överenskommelse och gemenskap. Att vara tillsammans innebär dock så klart inte att man alltid tycker exakt lika, men det visar att man vill jobba ihop, att man vet att de flesta lösningar blir bättre när man arbetar tillsammans och inte mot varandra.
Vi lever onekligen i oroliga tider, även om det finns ljusglimtar. Storbritanniens utträde ur EU kommer förändra europasamarbetet, men valutgången i franska presidentvalet, valet i Nederländerna och i Österrike visar ändå att viljan till samarbete finns hos andra.
Samarbete är dock inte bara bra mellan länder, utan även inom. Alldeles nyss gick remisstiden för förslaget på ny regional utvecklingsstrategi för Örebro län ut. Många svar har kommit in, från länets kommuner, men också från andra aktörer, som nu ska bearbetas och hanteras inför att Regionfullmäktige antar strategin senare i år.
Den regionala utvecklingsstrategin syftar till att peka ut en gemensam riktning för vårt län. Den pekar ut hur vi – Region Örebro län, kommunerna, näringslivet, myndigheter, universitet och civilsamhället – tillsammans vill möta vår regions utmaningar och hur vi tillsammans vill utveckla vårt län.
Strategins övergripande mål handlar om attraktivitet, livskvalitet, konkurrenskraft och resurseffektivitet. Vi vill jobba för en region där alla människor har lika värde och samma möjligheter att bidra och får sina grundläggande mänskliga behov och rättigheter tillgodosedda. I regionen ska alla kunna bidra till ökat värdeskapande och en stark arbetsmarknad med innovationskraft. Och i regionen ska alla kunna bidra till en ansvarsfull produktion och konsumtion för minimal miljöpåverkan.
Örebro län är ett län att vara stolt över. Vi har på senare tid fått goda betyg i att vi är ett starkt exportlän och ett län där nyföretagandet är bland det starkaste i Sverige. Men det finns självklart också stora utmaningar att ta tag i. Några av dem handlar om att förbättra det som vi alla tar för givet ska finnas och fungera varje dag; sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Några handlar om att jobba med de långsiktiga utvecklingsfrågorna, hur vi till exempel i framtiden kan forma en arbetsmarknad med goda möjligheter till pendling eller hur vi ska fortsätta att utveckla ett redan starkt bostadsbyggande.
Vi gör det, genom att tillsammans diskutera frågorna och komma överens om en riktning. Då kan vi utveckla Örebro län så att alla kan få en hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region – tillsammans.
Text 3: Prisade miljösatsningar
Minskade kostnader, minskad klimatpåverkan och minskat matsvinn. Det är några effekter av satsningarna som tilldelats Miljöpriset 2017.
Region Örebro län delar varje år ut ett internt miljöpris till särskilt berömvärda insatser som förbättrar miljön. Den här gången delades prissumman på 50 000 kronor av två verksamheter, Centrum för hjälpmedel och Kostavdelningen.
Återvinner drivhjul
Centrum för hjälpmedel prisades för arbetet med att spara och återvinna drivhjul till manuella rullstolar. Det har bland annat gjort att inköpskostnaderna minskat med 3,4 miljoner kronor.
Ur motiveringen:
”Genom att på ett systematiskt sätt återvinna drivhjul till manuella rullstolar har verksamheten lyckats bidra till en effektivare resursanvändning med bland annat minskade klimatpåverkande utsläpp som följd. De nya arbetssätten har dessutom bidragit till minskade kostnader. Genom samarbetet med Activa bidrar verksamheten även till ett socialt ansvarsåtagande.
Verksamhetens insats är ett mycket gott exempel på hur förändrade arbetssätt kan generera positiva effekter ur många olika hållbarhetsperspektiv.”
Sparar jordens resurser
– Vi sparar på jordens resurser genom att minska den energikrävande framställningen av aluminium, genom färre transporter, med mera, tillägger verksamhetschef Eva Sund.
För det framgångsrika miljöarbetet tilldelades Centrum för hjälpmedel 25 000 kronor.
Mindre matsvinn
Kostavdelningen fick pris för att de aktivt arbetar för att minska matsvinnet på våra sjukhus. De har bland annat arbetat med att minska överbeställningar på Universitetssjukhuset Örebro. Detta resulterade i att matsvinnet under förra året minskade med 250 kilo per vecka.
Även kostavdelningen tilldelades 25 000 kronor.
Sidan 3: Text 1: Lyckad Lindedag längs sjön
Den 10 maj genomfördes Lindedagen 2017 med drygt 130 utställare. Region Örebro län med Länstrafiken, som tillhörde årets medarrangörer, var ett par av alla dem som visade upp sig längs Lindesjön.
– Det stora dragplåstret var ambulansen med dess personal, som lockade både stora och små att stanna till en stund.
Riktigt kul att få gå in och titta i ambulansen tyckte bland andra Fia Nilsson med barnen Neo Wallin och Olle Möller att det var.
– Fast det är inte första gången jag är i en ambulans. Jag har sett inuti en förut en gång, berättade Neo.
Många passade också på att prata pendling med Länstrafikens representanter.
Arrangemanget längs strandpromenaden pågick mellan klockan 16 och 20, men redan klockan 14.30 drog dock det hela igång för Region Örebro läns del. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Lindesbergs kommun och företagen Meritor, Linde maskiner samt Maxidoor hade man bjudit in arbetssökande till ett seminarium för att berätta om sina behov av arbetskraft. Det blev en tillställning som vittnade om att visst finns det arbeten att få, av varierande slag dessutom, i vår trakt.
Visa upp Lindesberg
Och det är ju det som är själva grejen med hela arrangemanget Lindedagen, som Rotary Lindesberg är initiativtagare till; att visa upp det mesta av det bästa med Lindesberg med omnejd.
Vill du se fler bilder från Lindedagen? Gå in på www.facebook.com/regionorebrolan.
Text 2: Akuten i Lindesberg invigd
Efter att personal och patienter länge fått trängas om utrymmet med hantverkare, var hela Lindesbergs lasaretts om- och tillbyggda akutmottagning redo att tas i bruk. Fredagen den 28 april invigdes lokalerna.
Det var regionråd Andreas Svahn (S) som förrättade invigningen. En invigning som lockade såväl medarbetare som tillresta gäster som fyllde den renoverade akutkorridoren där ceremonin ägde rum.
– Det här är en i raden av viktiga investeringar och det är viktigt med bra fungerande och moderna sjukhus, men utan er personal skulle det inte fungera hur moderna lokalerna än är, konstaterade regionrådet innan det var dags att klippa bandet.
Under ceremonin passade också akutklinikens verksamhetschef Lena Göransson på att tacka sin personal för deras fantastiska jobb under de år som byggarbetet pågått.
– Ni har visat stort tålamod, sade hon.
Tålmodiga har även patienterna varit under byggarbetstiden. Parallellt med bygget har nämligen hela tiden den ordinarie verksamheten rullat på.
Efter bandklippningen var det sedan dags att fira nybygget med bubbel och snittar och den som ville kunde kika in i de nyrenoverade salarna längs akutkorridoren där festligheterna ägde rum.
Större och bättre lokaler
Om- och tillbyggnaden har resulterat i drygt 350 kvadratmeter större lokaler med utrustning som gjort logistiken och flödena betydligt bättre. Numera har mottagningen bland annat nytt ambulansintag och en ny saneringsstation. Säkerheten har också förbättrats rejält i och med den nya entrén som togs i bruk i fjol.
Sidan 4: Text 1: I höst höjs åldersgränsen för cellprovtagning
Nya riktlinjer från Socialstyrelsen gör att Region Örebro län i höst höjer den övre åldersgränsen för gynekologisk cellprovtagning. I fortsättningen kommer alla kvinnor mellan 23 till 69 år att kallas.
Kvinnor mellan 23 och 50 år kallas till cellprovtagning vart tredje år.
– Efter att man passerat 50 glesas provtagningarna ur och man kommer att kallas ungefär var femte år initialt, berättar Lovisa Bergengren, överläkare med ansvar för screeningverksamheten i Region Örebro län.
Att kvinnor kallas till cellprovtagning mer sällan efter att de har fyllt 50 år beror bland annat på att man vid cellprovtagningen kollar efter humant papillom virus, HPV.
– Studier har visat att det är färre nysmittade bland kvinnor över 50 år och att det därför är säkert att kalla dem mer sällan. Dessutom är det färre cancerfall efter 50 års ålder, säger Yvonne Skogsdal, samordningsbarnmorska och vårdutvecklare i Region Örebro län.
Tidigare har man letat efter cellförändringar. Nu har Region Örebro län infört ett nytt utredningssätt som går ut på att man i första hand kontrollerar om kvinnan har HPV-virus, eller inte.
– Vi tar ett cellprov, precis som tidigare, men använder oss av en annan analysmetod. Hittar vi HPV-virus så tittar vi även på cellerna om kvinnan är över 30 år. Det här blir en säkrare metod för att hitta cellförändringar, berättar Lovisa Bergengren.
Förebygger dödsfall
När det gäller 23 till 25-åringar kommer hundra procent av dem som blir kallade till cellprovtagning. När det gäller äldre kvinnor från 51 till 60 år kommer bara 3 av 4 när de blir kallade. Även utlandsfödda kvinnor kommer i mindre utsträckning.
– Det är viktigt att lämna cellprov när man blir kallad. Cellprovet är ett snabbt och enkelt sätt att förebygga livmoderhalscancer och dödsfall. Sedan 1960-talet, då man började erbjuda alla kvinnor att lämna cellprov, har antalet fall av livmoderhalscancer halverats. Utan screeningen skulle vi troligtvis ha betydligt mer än dubbelt så många fall av livmoderhalscancer, säger Lovisa Bergengren.
HPV vanligt
– En del har sedan vi införde den nya analysmetoden fått svar på att de har HPV, men inga cellförändringar, och har blivit oroliga av det. Men det behöver man inte vara. Nästan alla blir smittade av HPV. Det absolut vanligaste är att det läker ut av sig själv. Internationella studier har visat att det räcker att man tar ett cellprov efter tre år om man är bärare av viruset, men inte har cellförändringar. Det är alltså okej att vänta så länge eftersom de flesta har läkt ut viruset av sig själva. Det tar lång tid att utveckla cellförändringar och ännu längre tid att utveckla cancer, berättar Yvonne Skogsdal.
På 1177.se kan du läsa mer om HPV. Där finns även information på flera olika språk.
Text 2: Hälso- och kulturkommunikatörer får fler kvinnor att ta cellprov
Utlandsfödda kvinnor är en grupp som ofta avstår från att komma på cellprovtagning. För att ändra på det har vårdcentralen i Kopparberg tagit hjälp av hälso- och kulturkommunikatörer.
Fyra stycken utlandsfödda kvinnor har utbildats för att kunna hjälpa barnmorskan Maria Brinck att informera om cellprov och hur viktigt det är med förebyggande hälsovård under graviditeten.
– Jag har jobbat med det här i ett år och hjälper kvinnor från Afghanistan och Iran. I och med att jag pratar persiska och dari kan kvinnorna få information på sitt eget modersmål, berättar Masoomeh Naderi, som är en av de hälso- och kulturkommunikatörer som är knutna till Kopparbergs vårdcentral.
Hon har bott i Sverige i sex år och när hon fick frågan om hon ville hjälpa till som hälso- och kulturkommunikatör nappade hon direkt. Masoomeh Naderi och de andra hälso- och kulturkommunikatörerna har fått gå en utbildning för att få baskunskaper om graviditet, preventivmedel och cellprov. Nu kan de bland annat finnas med i väntrummet och svara på frågor, hjälpa till med att boka tid hos barnmorskan och följa med vid själva besöket.
– De flesta länder utanför Europa har ingen screeningtradition. Så när de utlandsfödda kvinnorna får en kallelse till cellprovtagning har de ofta inte en aning om vad det är för något. Då är det jättebra att våra hälso- och kulturkommunikatörer kan finnas med och förklara, säger Maria Brinck och tillägger:
– Kvinnorna blir lugnare när någon som känner till deras kultur och som kan prata deras språk kan berätta vad det är som händer. Det underlättar mycket för mig när jag träffar mina patienter att de känner sig trygga.
Viktig funktion
Masoomeh Naderi upplever att hon fyller en viktig funktion.
– Kvinnorna jag träffar vill ha information, säger hon.
Maria Brinck tror på det här sättet att jobba.
– Behovet att kunna få hjälp på sitt eget språk är stort. Hur ska man som ny i Sverige våga komma på cellprovtagning om man inte ens förstår vad det är? Med information och kunskap kommer man långt och vi märker redan nu att de utlandsfödda kvinnorna kommer på sina cellprovtagningar i högre utsträckning än tidigare, säger Maria Brinck.
Text 3: Faktatext Hälso- och kulturkommunikatörer
Arbetet med hälso- och kulturkommunikatörer är ett projekt som startade på Vivalla vårdcentral 2013 med fem somaliska kvinnor. 2014 började man med hälso- och kulturkommunikatörer på vårdcentralen i Kopparberg. På Kopparbergs vårdcentral pratar hälso- och kulturkommunikatörerna persiska, dari, tigrinja, arabiska och turkiska.
I vår kommer hälso- och kulturkommunikatörer att utbildas även i Lindesberg.
Sidan 5: Nu finns teckenspråkstolken i surfplattan
Nu kan den som behöver teckenspråkstolkning i vården snabbt få det via en surfplatta. Tjänsten Tolk direkt erbjuds på ett femtiotal vårdplatser inom Region Örebro län.
Tolk direkt är en helt ny tjänst inom vården som underlättar kommunikationen mellan teckenspråkiga personer och hörande.
De så kallade ”tolkplattorna” finns på 50 platser inom Region Örebro län. De finns på vårdcentraler, lasarettskliniker, akutmottagningar och informationsdiskar. Ambitionen är att ytterligare fler verksamheter ska kunna erbjuda Tolk direkt längre fram.
Patientsäkrare
Tjänsten har tagits fram av Tolkcentralen.
– Vårdgivaren och patienten får snabbt tillgång till en teckenspråkstolk. Det innebär i sin tur att vårdinsatserna kan ges snabbare och att riskerna för missförstånd minskar, säger projektledare Anders Hjälm.
– Det handlar om ökad patientsäkerhet och likvärdig vård.
Karin Wiberg är klinikassistent på akutmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. Hon är även utbildad teckenspråkstolk:
– Det här är jättebra, inte minst när vi ibland behöver teckenspråkstolk nattetid. Vi sparar tid och det blir tryggare för både patienten och oss.
– Förr skrev vi lappar, men alla är inte bekväma med det skrivna språket heller.
Teckenspråkstolkningen sker via Bildtelefoni.net, och är tillgänglig dygnet runt kostnadsfritt. Vid särskilda behov går det också att boka tolk till en bestämd tid via appen i plattan. Då finns tolken i en studio hos Tolkcentralen.
När det behövs kan tolkplattan, och därmed även tolken, följa med vid den vidare behandlingen, exempelvis till labb.
En unik service
– Vi är unika i landet med den här servicen. Delvis beror det på att det finns många teckenspråkiga i Örebro, säger Anders Hjälm.
– Hittills har vi bara fått positiv respons, både från teckenspråkiga och från tolkar.
Tolkcentralen arbetade med liknande lösningar redan 2010. Men då föll det på säkerhetsfrågorna och att tekniken var klumpigare. Så kom de smidiga surfplattorna och man började om.
Har ni löst säkerhetsfrågorna?
– Ja, det är helt säkert, garanterar Anders Hjälm.
Magnus Sjögren är verksamhetschef vid Tolkcentralen:
– Vi ser det som en resursoptimering med många vinnare. Den som behöver får en teckenspråks-tolk i plattan inom någon minut. Tillgängligheten och patientsäkerheten ökar, vården tjänar tid. Kan det bli bättre?
– När tolken inte alltid behöver vara på plats så tjänar vi också res- och ställtid som kan användas till andra tolkuppdrag.
Kan Tolk direkt användas även vid språktolkning?
– Ja, om verksamheter så önskar och Regionen fattar beslut där om, vore det mycket lätt att ordna eftersom tekniken nu finns på plats.
Text2: Bättre kollektivtrafik för Lekebergsborna
Den 14 augusti startar Länstrafiken fler linjer, inför kortare restider och skapar tätare turer för de boende främst i Lekebergs kommun.
Det övergripande syftet med förändringarna i länsdelen är att binda samman orter och kommuner i stråk för att bland annat möjliggöra arbetspendling med kollektivtrafiken.
– Länstrafiken vill vara ditt bästa resealternativ. I dag och i morgon. Med de nya förändringarna hoppas vi att alla som reser med kollektivtrafiken ska få fler och bättre resealternativ, oavsett om det handlar om resor till och från skolan, arbetet eller om du ska besöka vänner, säger Martina Lindblom-Alanko planeringschef på Länstrafiken Örebro.
I stort gör förändringarna att vissa linjer kommer att få en turtäthet som innebär en buss var 15:e eller 30:e minut, något som skapar mer frihet för resenärerna. Ett annat område där Länstrafiken fokuserat extra mycket är att korta ner restider.
– Kortare restider vet vi att resenärerna efterfrågar, och därför har vi satsat extra mycket på det. Vi har även skapat nya resmöjligheter i ett system med nya linjer och anslutande trafik säger Thony Lundberg, trafik- och marknadschef på Länstrafiken Örebro.
I början av sommaren och fram till och med att förändringarna börjar gälla kommer Länstrafiken att informera de boende i Lekebergs kommun, bland annat genom utskick till hushållen och information på www.lanstrafiken.se.
Text 3: Mindre bevattning i sommar
Från 10 april och tills vidare är det bevattningsförbud i hela Örebro kommun, vilket innebär att Region Örebro läns parkenhet bland annat tar bort all slangbevattning från dricksvattensystemet.
Större planteringar som kräver bevattning skjuts fram i tiden.
Någon plantering av vår- och höstblommor kommer inte att ske, däremot planteras de sommarblommor som beställdes under hösten.
Parkenheten kommer att vattna med vatten från USÖ:s kylsystem som hämtas direkt från Svartån.
– Vi kommer att pumpa åvatten från det här systemet till våra vattentankar. Vattentankarna transporteras sedan ut till våra fastigheter och växterna vattnas därifrån, säger parkchef Harri Simonen vid Regionservice Fastigheter.
I regionen finns en hel del dammar som är aktiverade under sommarhalvåret. Endast de dammar som fylls med regnvatten kommer vara i drift, övriga är torrlagda.
Tvättning av parkenhetens fordon blir minimerad och genomförs endast vid behov.
– Även långsiktigt ser vi att alternativet med att vattna med Svartåvatten är en bra lösning för att framöver främja till en god vattennivå i samhället, säger Harri Simonen.
Text 4: Lättläst bok om att sova
Nu finns ”Lilla sömnboken – när jag ska sova”.
– Den har tagits fram för att barn ska förstå varför det är viktigt att sova. Den innehåller också tips om vad man kan göra för att somna lättare, och vart man kan vända sig om man behöver hjälp och stöd vid sömnproblem, säger Jane Viding, ordförande för Nätverket för barnombud inom Habilitering och hjälpmedel.
En grupp i nätverket har tagit fram boken tillsammans med bland annat barn- och ungdomsrådet.
Lilla sömnboken riktar sig främst till yngre barn för att läsas tillsammans med någon vuxen, men den går lika bra att använda för alla som behöver en lättläst bok om sömn.
Boken finns i alla väntrum inom Habilitering och hjälpmedel. Den kommer att användas i det kliniska arbetet med barn och familjer på Barn- och ungdomshabiliteringen.
Text 5: Goda patientbetyg till habiliteringen
Hösten 2016 följde verksamheterna inom Habilitering och hjälpmedel upp patienternas upplevelse av kvalitet. Resultatet från patientenkäten visar att arbetet med att förbättra tillgängligheten för patienterna har gett goda resultat.
Patienter hos Syncentralen och Barn- och ungdomshabiliteringen upplever en mycket hög tillgänglighet. Alla verksamheter har också fått mycket bra betyg för bemötandet. Den största förbättringen står Vuxenhabiliteringen för.
Gemensamt för samtliga verksamheter är att patienters förtroende för verksamheterna och personalen är högt. Här har patienterna bland annat fått bedöma personalens kompetens, intresse för patienten, trovärdighet och öppenhet.
– Patienternas synpunkter på verksamheternas kvalitet är en viktig grund för förbättringsarbetet, säger Mats Eriksson, områdeschef vid Habilitering och hjälpmedel.
Sidan 6: Text 1: Lena fick ny kunskap om sin sjukdom
– Nu vet jag varför jag mår som jag gör och hur jag ska hantera det. Tänk om jag vetat det här för 40 år sedan, säger Lena Broman.
I hela sitt liv har hon undrat över sin sjukdom. Så fick hon kontakt med CSD, Centrum för sällsynta diagnoser, vid Universitetssjukhuset Örebro.
Genom CSD kom hon vidare i sitt sökande. Resultatet blev att hon fick inte bara en, utan två sällsynta diagnoser.
– Framför allt fick jag klart för mig hur jag ska sköta min kropp. Jag ska vila mer, istället för att träna som jag tidigare gjort. Det är väldigt avgörande för hur jag mår.
Många operationer
Lena Broman föddes med så kallade klumpfötter. Förutom snedställda fötter var en arm och hand sned. Hennes barndom innebar många svåra operationer. Men någon riktig förklaring till sin sjukdom fick hon aldrig.
När hon för ett par år sedan började känna sig allt mer trött i kroppen, så började hon själv söka information på nätet och hittade sjukdomen AMC (arthrogryposis multiplex congenita). Det är en grupp av olika sjukdomstillstånd med det gemensamt att sjukdomen drabbar barn som föds med felställningar i flera leder.
Lena Broman begärde ut alla sina journaler och fick svart på vitt.
– Det stod där från första dagen i mitt liv. AMC. Jag ville veta ännu mer men bollades runt i vården och kom inte vidare. Då fick jag hjälp av CSD.
Patientens perspektiv
CSD:s mål är att hjälpa personer som har sällsynta diagnoser att få samma möjligheter till diagnos, adekvat behandling och samhällsservice som andra invånare. Utgångspunkten för allt arbete ska vara patientens perspektiv.
Bakgrunden är ett regeringsbeslut om att det ska finnas CSD-funktioner i alla sjukvårdsregioner i landet. Det finns också en nationell funktion för sällsynta diagnoser (NFSD). I Uppsala-Örebro-regionen finns två samverkande kanslier, ett på Akademiska sjukhuset och ett på USÖ.
– Vi har ingen egen patientmottagning. Vi är ett kunskapscentrum för patienter som upplever att de inte hittar rätt vårdgivare med rätt kompetens. Vi hjälper till att förmedla kontakter, förklarar Anki Cetin, sjuksköterska och CSD-samordnare på USÖ.
– Vi ska även vara ett stöd för vårdprofessionen, för Försäkringskassan, kommuner och andra samhällsfunktioner.
CSD ska förbättra situationen för barn och vuxna med sällsynta diagnoser. Man ska sprida information, samordna expertkunskaper, samarbeta med patientföreningar och mycket annat.
Björn Lindvall är överläkare och centrumansvarig i Örebro:
– Vi har vår sjukvårdsregion som arbetsfält, men vi har även nationellt och internationellt samarbete. Till stöd för oss finns flera expertteam inom olika sjukdomar.
– För många människor kan det underlätta oerhört att få en diagnos, att få bekräftelse på sin sjukdom.
Fått nya kontakter
Så var det för Lena Broman.
– Jag fick definitivt besked och ny kunskap om min AMC-diagnos. Jag blev undersökt och fick bekräftat att jag troligen även har en bindvävssjukdom. Tillsammans gör det att jag vårdar min kropp på ett annat sätt än tidigare.
– Jag har också fått kontakt med en Facebookgrupp för AMC-vuxna. Och jag har varit på en träff med andra personer med den här sällsynta diagnosen.
– Så jag är mycket tacksam för hjälpen jag fått av CSD, säger Lena Broman.
Text 2: Faktaruta Sällsynta diagnoser och CSD
I Sverige definieras en diagnos som sällsynt om den drabbar färre än 1/10000 invånare.
4-5 procent av befolkningen i Sverige har en sällsynt diagnos.
Så här når du CSD på USÖ: Anki Cetin, 019 - 602 22 56.
Här kan du läsa mer om CSD Uppsala-Örebro: www.akademiska.se/sallsynta
Text 3: ”Det lönar sig alltid att sluta röka”
12 000 människor dör varje år till följd av rökning.
– Rökning är ett stort folkhälsoproblem och hälften av alla rökare dör faktiskt av sin rökning, säger Matz Larsson.
Han är överläkare på Hjärt-lungkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och arbetar med tobaksprevention i Region Örebro län. I sitt arbete möter han dagligen människor som vill sluta röka.
– 80 procent av rökarna i Sverige vill faktiskt sluta, berättar Matz Larsson.
För att underlätta för alla som vill sluta röka måste rökningen ha ett slutdatum, menar han och är därför glad att politikerna i Region Örebro län förra året fattade beslut om att vara med i Tobacco Endgame – för ett rökfritt Sverige 2025.
– Vi var faktiskt den första regionen i Sverige som bestämde oss för att ta det här beslutet. Vi vill få med folk på tanken att det både är önskvärt och genomförbart med ett rökfritt Sverige, säger Matz Larsson.
Alla landsting och regioner i Sverige har nu anslutit sig till den här planen.
När det gäller vuxna rökare är kvinnorna i majoritet. För närvarande är det tio procent av Sveriges kvinnor och åtta procent av männen som röker dagligen.
– Forskning visar att kvinnorna har svårare att sluta röka när de väl har blivit beroende. De får dessutom mer skador av rökningen, berättar Matz Larsson.
Tobaksavvänjare
I Örebro län finns det många professionella tobaksavvänjare som kan stötta den som vill sluta röka. Alla vårdcentraler i Örebro län har tobaksavvänjare. Dessutom finns Tobakspreventiva enheten på Universitetssjukhuset Örebro och Tobakspreventiva mottagningen på Karlskoga lasarett där du som vill sluta röka kan få hjälp och stöd.
För vissa går det lätt att sluta röka, för andra är det betydligt svårare. Forskning och erfarenhet visar att kontakt med en tobaksavvänjare ökar chanserna betydligt för att bli tobaksfri.
– Vi är specialister på det här och kommer med råd och stöd som underlättar när man ska sluta röka, säger Matz Larsson.
Enligt honom lönar det sig alltid att sluta röka oavsett hur länge man har rökt.
– Rökning skadar din hälsa, förkortar ditt liv och belastar din ekonomi. Det bästa är så klart att aldrig börja, men det är aldrig för sent att sluta röka. Ett år efter rökstopp har du exempelvis halverat överrisken för hjärt-kärlsjukdomar. Efter tio års rökstopp är det knappt märkbar skillnad på en person som har rökt och en som inte har gjort det, säger Matz Larsson.
Ny tobakspolicy
Region Örebro läns politiker ska fatta beslut om en ny tobakspolicy.
– Tanken är att vi på sikt ska ha ett rökfritt sjukhusområde. Blir det svårt att röka blir det en draghjälp när man ska sluta, berättar Matz Larsson.
Text 2: Visst kan du sluta röka!
Prata med din vårdcentral, kontakta Tobakspreventiva enheten, USÖ, eller Tobakspreventiva mottagningen, Karlskoga lasarett, via Region Örebro läns telefonväxel: 019-602 10 00.
Det finns även stöd på 1177.se för dig som vill sluta röka.
Sida 7: Text 1: ”Örebro län har mycket att erbjuda”
– Örebro län är i en stark utvecklingsfas. Befolkningsunderlaget ökar och det finns en framtidstro hos företagen.
– Till det ska läggas vår fantastiska natur, till gagn för oss själva och besökare, sammanfattar Petter Arneback.
Han är regional utvecklingsdirektör och chef för förvaltningen Regional utveckling inom Region Örebro län. Hans och förvaltningens uppdrag är att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen.
Här ryms frågor inom näringslivsutveckling, välfärd och folkhälsa, utbildning och arbetsmarknad, energi och klimat, kultur och ideell sektor, och trafik och samhällsplanering.
Kvismaredalen
Så vad är Örebro län för dig?
– Ett län som har mycket att erbjuda, både för oss som bor här och för turister och andra besökare, säger Petter Arneback.
– Om vi börjar med naturen, så har vi nästan allt man kan önska. Bergslagen, Tiveden och Vätterns skärgård för att nämna några platser. Som ornitolog är jag lite extra förtjust i Kvismaredalen.
– Örebro stad är ju en egen destination med slottet mitt i centrum och Oset och Rynningeviken som fantastiska och stadsnära miljöer.
Men det finns fler värden än natur- och kulturtillgångar. En regional utvecklingsstrategi håller på att tas fram, som ringar in styrkor och är en vägvisare in i framtiden. I remissförslaget finns tre övergripande mål:
Hög livskvalitet – en region där alla människor har lika värde och samma möjligheter att bidra och får sina grundläggande mänskliga behov och rättigheter tillgodosedda.
Stark konkurrenskraft – en region där alla bidrar till ökat värdeskapande och en robust arbetsmarknad med innovationskraft.
God resurseffektivitet – en region där alla bidrar till ansvarsfull produktion och konsumtion för minimal miljöpåverkan och ekosystem i balans.
Ringar in våra styrkor
– Strategin ringar in vad som gör länet unikt, vad som är våra styrkor. Vi har Örebro universitet som en stark kunskapsmotor och vi har Universitetssjukhuset Örebro med högspecialiserad vård och universitetssjukvård.
– Båda bidrar till vår regionala attraktivitet och utvecklingskraft, menar Petter Arneback.
Det finns även en innovationsstrategi där regionens potential och kunskapsmässiga fördelar lyfts fram. Fokus ligger på två områden: autonoma, digitaliserade och intelligenta produktionssystem samt livsmedel i skärningen mellan hållbarhet, hälsa, miljö och måltid.
Logistiskt toppenläge
Petter Arneback tar även upp länets placering, det logistiska toppenläget.
– Vi finns mitt emellan Stockholm och Göteborg. Vi har Örebro flygplats och vi har Hallsberg som ett viktigt tågnav. Två europavägar går genom länet. Det här ger stora fördelar för företagsamhet, turism och annat.
Och analyser och statistik visar att Örebro län mår bra för närvarande. Näringslivet är över lag starkt och länet växer ”så det knakar”.
– Utan tvekan är vi som län i en stark utvecklingsfas. Företagen har framtidstro och under 2016 ökade befolkningsunderlaget i alla våra tolv kommuner.
Statistikhuvudstad
Nyligen blev det också klart att SCB:s huvudsäte flyttas från Stockholm till Örebro. ”Örebro blir nu Sveriges statistikhuvudstad”, förklarade civilminister Ardalan Shekarabi i samband med regeringens beslut.
– Örebro har en lång tradition av offentlig förvaltning och god forskning och utbildning. Hela 27 myndigheter har kontor här. Att SCB nu flyttar hit sitt huvudkontor är mycket glädjande. En förvaltningsstad kan attrahera många andra verksamheter.
Petter Arneback vill lägga till ytterligare en dimension.
– Örebro län kan beskrivas som Sveriges hjärta rent geografiskt. Men det gäller även känslomässigt. Vi vill vara ett empatiskt och öppet län, öppet i olikhets- och inkluderingsfrågor. Även det ger oss attraktionskraft.
Text 2: Central Sweden bevakar länets intressen i Bryssel
Central Sweden – så heter Region Örebro läns kontor i Bryssel. Kontoret har man tillsammans med Region Dalarna och Region Gävleborg.
– Vi är en ideell förening vars mål är, att utifrån ett EU-perspektiv, bidra till förverkligandet av våra medlemmars regionala utvecklingsstrategier. Vi jobbar med politisk påverkan och projektstöd, berättar Eva Björk, kontorschef på Central Sweden.
Politisk påverkan är ett av de verktyg som Central Sweden använder sig av för att bevaka medlemsregionernas intressen och påverka de beslut som tas så att de blir till fördel för regionerna.
– Inom ramen för projektstöd stöttar vi våra medlemmar bland annat genom att identifiera finansieringsmöjligheter och hitta samarbetspartners, säger Eva Björk.
Vilken typ av frågor jobbar ni med?
– Under 2017 jobbar vi med fyra bevakningsområden: transport och infrastruktur, forskning och innovation, energi och ett hållbart samhälle, och sammanhållningspolitik. De sakområden som vi arbetar med bestäms av medlemsregionerna genom årliga beställningar till kontoret, berättar Eva Björk.
Vad har vi som bor i Örebro län för nytta av Central Sweden?
– Vi jobbar på uppdrag av Region Örebro län med de fyra bevakningsområden som är prioriterade i regionens utvecklingsstrategi. Utvecklingsstrategins syfte är att bidra till att utveckla Örebroregionen till att bli en plats där invånarna har ett gott liv – en region där de kan leva och utvecklas, säger Johanna Bond, handläggare på Central Sweden.
Central Swedens uppgift är att bidra med ett EU-perspektiv på de områden som är prioriterade i utvecklingsstrategin.
– Det handlar bland annat om att i ett tidigt skede informera om kommande EU-lagstiftning inom de här områdena som kan komma att påverka Örebroregionen. Därmed möjliggör vi för Örebroregionen att vara med och påverka utformningen av lagstiftningen, berättar Johanna Bond.
Det kan också handla om att stödja personer och organisationer i Örebroregionen så att de kan utveckla projektidéer som de kan söka EU-medel för att genomföra.
– Vi hjälper dem att komma i kontakt med organisationer i andra europeiska regioner som de kan skapa samarbeten med för att utveckla projektidén och att söka gemensam EU-finansiering för att genomföra projektet, säger Johanna Bond.
Sett ur ett Örebro län-perspektiv, vilka är Central Swedens största framgångar?
– Eftersom Region Örebro län ansvarar för att bidra till att utveckla regionen till att bli en plats där invånarna har ett gott liv, är det viktigt att vara med och forma den politik som påverkar de utvecklingsmöjligheterna. Under 2015 genomfördes en utvärdering av EU:s vitbok för transport, som är en del av det politiska ramverket för EU:s lagstiftning och finansiering inom transportsektorn. Som en viktig transportnod i norra Europa innebar utvärderingen ur ett Örebro län-perspektiv en möjlighet att vara med och identifiera vilka utmaningar EU:s transportsektor står inför och därmed även påverka var EU:s resurser och åtgärder fokuseras inom området, berättar Fredrik Waern, handläggare på Central Sweden.
– Eftersom Region Örebro län och Central Sweden var med i processen från början kunde vi i ett tidigt skede bidra med ett regionalt perspektiv och därigenom jobba för att utvecklingen i Örebroregionen påverkas i en positiv riktning av EU:s framtida transportpolitik, tillägger han.
Hur har Central Swedens arbete satt Örebro län på kartan?
– Region Örebro län är medlemmar i det europeiska samarbetet Vanguardinitiativet. Där har 30 europeiska regioner gått samman för att utveckla gemensamma projekt inom avancerad tillverkningsindustri och för att påverka EU:s industri-, forsknings- och innovationspolitik, berättar Johanna Bond.
– Vi på Central Sweden uppmärksammade Vanguardinitiativets potential och har arbetat för att Region Örebro län skulle gå in som medlem. Hösten 2016 fattade nämnden för regional tillväxt beslut om att Region Örebro län skulle bli medlem. Vanguardinitiativet får stor uppmärksamhet på europeisk nivå och bidrar till att sätta Örebroregionen på kartan, främst genom det arbete som sker inom 3D-printing med stöd av Alfred Nobel Science Park i Karlskoga, tillägger Johanna Bond.
Sidorna 8-9: Text 1: Full rulle genom Örebro län
Från Hjulsjö i norr till Askersund i söder breder Sveriges största cykelområde ut sig. De totalt 420 milen cykelleder gör Örebro län till ett eldorado för cyklister från både när och fjärran.
Oavsett om du vill hårdträna inför Cykelvasan, nöta mil inför Vätternrundan eller njuta av naturen har lederna som ingår i Bergslagen cycling något för dig.
De tre kategorierna roadbike, leisure och mountainbike erbjuder allt från flacka asfaltsvägar och böljande grusvägar till tekniska stigar.
Finns något för alla
– Det finns något för alla. Det spelar ingen roll vilken cykel du har, var du bor eller hur erfaren du är, säger Katarina Rönnbacka Nybäck, utvecklingsledare på Region Örebro län.
Roadbike- och leisurelederna har graderats efter längd, medan lederna för mountainbike har färgmarkeringar som anger svårighetsgraden.
– Färgerna som används är grönt, blått, rött och svart, där grönt är lättast och svart svårast. De gröna lederna är lämpliga för barnfamiljer och nybörjare, medan de svarta kräver en betydligt större cykelvana, säger hon.
Förband och slang är bra att ha
Ska du ge dig i kast med någon av de längre lederna råder Katarina Rönnbacka Nybäck dig att packa väskan eller cykeltröjans fickor med någon form av energi, förband, fulladdad telefon, cykelslang och pump.
– Det är en härlig känsla att få uppleva naturens skiftningar och att få känna adrenalinkicken som cyklingen ger. Men det är värt att tänka på att du kommer ganska långt på cykeln, och om det händer en olycka så kan du vara en bra bit från civilisationen, säger Katarina Rönnbacka Nybäck.
Cykelvänliga boenden
Risken för missöden verkar dock inte vara något som avhåller cyklister från att använda lederna inom Bergslagen cycling. Besökarna är många. De flesta kommer av naturliga skäl från närområdet, men det finns också långväga gäster som väljer att förlägga cykelsemestern i Örebro län.
– Vi har ungefär 20 så kallade cykelvänliga boenden längs med lederna, så det går alldeles utmärkt att ta en två- eller flerdagstur. Vid de här boendena kan du tvätta och förvara cykeln på ett säkert sätt och kan få information om det närmaste ledsystemet, säger hon.
Ladda ner gps-rutten
Var de olika boendena är belägna går att se på Bergslagen cyclings webbplats. Här finns också möjligheten att läsa beskrivningar för alla leder. Förutom längden finns information om respektive leds start- och målplats, antal höjdmeter som ska besegras samt gps-rutterna.
I dag består Bergslagen cycling av fler än 100 leder och det tillkommer ständigt nya. Hittills i år har till exempel två teknikbanor invigts i Askersund och Kumla.
Region Örebro län har det samordnande ansvaret för Bergslagen cycling, men det är länets kommuner som ansvarar för de enskilda lederna. Mer information finns på:
www.bergslagencycling.se
www.facebook.com/bergslagencycling
Text 2: Fakta om länets cykelleder
Mountainbike
Antal leder: 50 stycken.
Flest leder utgår från: Nora/Pershyttan (13 leder), Ånnaboda (10) och Hjulsjö (8).
Kortaste leden: Korta banan, 1 km, Lindesberg.
Längsta leden: Banvallen, 46 km, Nora/Pershyttan.
Övrigt: Alla leder går i loopar till samma start och slutpunkt, men du kan ta dig från söder till norr genom att kombinera leder. Lederna går på stig, skogs- eller grusväg och är graderade efter teknisk svårighet.
Roadbike
Antal leder: 18 stycken.
Flest leder utgår från: Kumla (8 leder), Örebro (6) och Nora (4).
Kortaste leden: 1-milaren, 10 km, Kumla.
Längsta leden: Hjälmaren runt, 150 km, Örebro.
Övrigt: Bergslagen cycling erbjuder asfaltsturer som är utvalda med hjälp av Örebro läns landsvägscyklister. Lederna har bra asfalt, fina vyer och saknar mitträcken. Det finns trevliga mat- och fikaställen att stanna på efter vägen.
Leisure
Antal leder: 44 stycken.
Flest leder utgår från: Örebro (7 leder), Hallsberg (6) och Kumla (5).
Kortaste leden: Klotenrundan, 10 km, Kloten.
Längsta leden: Malingsboleden, 86 km, Kloten.
Övrigt: Leisurelederna går genom historiskt och kulturellt landskap. Lederna går förbi allt från städer, gruvområden, urskog, småsjöar och slingrande småvägar. Lederna går i loopar, vilket gör det lika enkelt att cykla en dagstur som att koppla ihop looparna och cykla i flera dagar.
Text 3: Kortfakta: Visste du att det finns två nationalparker (Tiveden och Garphyttan) och cirka 200 naturreservat i Örebro län? Nyligen återinvigdes Tivedens nationalpark efter att den blivit både större och tillgängligare.
Text 4: Sommarbiljett 2017 – åk billigare i sommar
I sommar kommer du som resenär att kunna resa med Länstrafiken under mer än två månader – men bara betala för en månad.
Det är resultatet av att Region Örebro läns nämnd för samhällsbyggnad beslutat om att införa Sommarbiljett 2017.
– Vår förhoppning är att sommarbiljetten ska användas av till exempel ungdomar som pendlar till och från ett sommarjobb. Men biljetten gäller även för vuxna, och det går ju alldeles utmärkt att använda den som turistbiljett för att upptäcka länets smultronställen med hjälp av kollektivtrafiken, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.
Gäller i hela länet
Sommarbiljetten är en appbiljett som ger rätt till resor med buss och tåg i hela länet under en begränsad tid. Biljettypen kommer att gälla från och med den 12 juni, och därefter vara giltig till och med den 21 augusti.
Redan den 1 juni kan du köpa biljetten i Länstrafikens app. För den som inte har tillgång till en smartphone erbjuds möjligheten att ladda biljetten på ett Resekort. Detta kan göras vid Länstrafikens Kundcenter, Örebro resecentrum.
En ungdom kommer att få betala 680 kronor för en sommarbiljett, och för en vuxen blir kostnaden 1 365 kronor. Det är en prissättning på cirka 50 procent jämfört med ordinarie pris.
Hoppas fler tar bussen
– Genom att sänka priset under de aktuella månaderna ger vi fler människor möjligheten att resa i länet, och vi hoppas att många ska ta den chansen. Som betalande vuxen får man dessutom ta med sig två barn utan extra kostnad, säger Anders Ceder (S), vice ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.
Sommaren är normalt lågsäsong för Länstrafiken. Med sommarbiljetten hoppas man att fler ska välja det kollektiva resandet.
Mer information om sommarbiljetten finns på webbplatsen:
forum.lanstrafiken.se
Text 5: Varför inte ta bussen till ett ”smultronställe”
Precis som förra året så tipsar Länstrafiken om olika Smultronställen i länet, dit man kan åka kollektivt i sommar.
Här är några av årets tips:
Sandstranden Hargebaden (Askersunds kommun).
Med buss linje 629 mot Askersund-Medevi-Motala tar du dig till populära Hargebaden. Där finns en härligt långgrund sandstrand. Närmsta busshållplatsen är avstängd tillsvidare, så resenärer hänvisas till hållplatsen innan som heter Fridhemsvägen Sänna. Från busshållplatsen är det cirka 1,7 km till stranden. Tips! Man kan som resenär ta med cykel i mån av plats på regionbussarna (max två cyklar per buss).
Kalkbrottet i Lanna – ”Lannagruvan” (Lekebergs kommun).
Med busslinje 513 mot Fjugesta - Mullhyttan - Hasselfors - Svartå tar du dig till det smaragdgröna kalkbrottet. Badplatsen har en mindre sandstrand och omsluts i övrigt av sex meter höga klippor. Klipporna är i dagens läge avspärrade på grund av rasrisk, men badplatsen/stranden är däremot öppen för allmänheten. Närmsta busshållplats är Lanna Vintrosa (hållplatsen innan Lanna Centrum). Från busshållplatsen är det cirka 300 meter till badplatsen.
OpenART 2017 (Örebro kommun).
Mellan 18 juni och 10 oktober pågår OpenART som är skandinaviens största biennal för samtidskonst från hela världen. Här kan du strosa runt i Örebro stad och spana in de vackra och häftiga konstverken. Närmsta hållplats: Slottet, Våghustorget och Örebro Resecentrum.
Sveafallen (Degerfors kommun).
Med buss eller tåg till Degerfors kan du ta dig till Sveafallens naturreservat. Här finns en mängd jättegrytor, imponerande klippformationer och dramatisk natur. Närmsta hållplats: Degerfors järnvägsstation. Därifrån är det cirka 5 km promenadväg till naturområdet.
Ånnaboda/Bergslagsleden
Hit kan du både åka med buss linje 522 och 523 mot Vintrosa/Gräve – Garphyttan. Närmsta hållplats är Ånnaboda.
Ånnaboda ligger på kanten av Kilsbergen och är ett ställe där det finns både vacker natur och friluftsliv att uppleva. Förutom att bada i sjön och fiska, så finns det fina vandringsleder. Det finns en asfalterad promenadväg på 2,5 km runt sjön. Från Ånnaboda nås även etapp 9 och 10 av Bergslagsleden.
Du kan också söka din egen resa i Länstrafikens app eller reseplaneraren på webben:
Mer information finns på webbplatsen:
lanstrafiken.se/smultronstallen
Från vecka 26 kommer fler tips om smultronställen i länet på Facebooksidan Länstrafiken Örebro.
Sidan 10: Text 1: Enkät bland länsbor - Vad är bäst med Örebro län?
Cecilia Ringqvist, Hallsberg:
– Svampen är bäst. Underbar utsikt över Örebro och en trevlig plats att hänga på.
Daniel Ankarberg, utflyttad Örebroare:
– Bäst är hela Örebro, att det är en lagom stor stad där man kan ta sig överallt genom att gå eller cykla.
Ingabritt Eriksson, Nora:
– Jag måste säga Nora. Det är en lagom stor stad för mig. Det är lugnt och skönt här och finns sevärdheter överallt. Dessutom har vi nära till svampskogen.
Josefin Lind, Ormesta:
– Naturen, här i Kumla har vi exempelvis Sjöparken och andra fina parker. Så gillar jag att lokaltrafiken blivit så bra. Det är hur lätt som helst att ta sig med buss till Alléskolan eller till Örebro och hem igen.
Eric Lind, Askersund:
– Det bästa med Örebro län är staden Askersund och Norra Vätterns skärgård.
Anna Järlstam, Lindesberg:
– Oj, vad svårt! Jag har bott på olika ställen i landet, bland annat Trollhättan och Eskilstuna, men jag trivs väldigt bra här i länet. Vad det beror på har jag svårt att sätta fingret på. När jag får besök brukar jag visa dem omgivningarna. Lindesberg är en mysig stad. Jag gillar att åka till Örebro också. Det är en fin stad med fina grönområden, men det är alltid lika skönt att få åka hem till Lindesberg igen.
Hugo Svensson och Elias Landström, Örebro:
– Staden Örebro och att den är så kompakt. Allt finns nära. Naturens hus är ett fint ställe. Vi går på Karro och det är en bra skola. Här finns många bra skolor och utbildningar för allt.
Karin Floberg, Avdala Frövi, med systersonen Danilio:
– Naturen är det första jag tänker på. Länet har också många sevärdheter. Så tycker jag att det finns många fina platser för barn. Det satsas bra på lekplatser, i alla fall i och runt Örebro.
Natasha Andreasson, Kopparberg:
– Svårt. Disponentparken i Grängesberg är fin. Lindholmen vid Hjälmaren gillar jag också. Något annat bra med Örebro län är Örebro Pride.
Ulrika Arnquist, Sofia Morell och Saga Morell, Åbytorp:
– Sjukvården är bra i Örebro län. Bra också att det nu finns en läkarutbildning. Konst på hög i Kumla och Naturens hus i Örebro är fina platser. Och på vintern är Storstenshöjden en fin plats för skidåkning.
Kerstin Söderberg, Karlskoga:
– Jag tycker att sjukhuset är bäst. Karlskoga lasarett är ett fantastiskt sjukhus och personalen där är jättebra med ett stort engagemang för sitt arbete.
Text 2: Kortfakta: Visste du att det finns 5 658 öar i Örebro län (holmar, kobbar och skär inräknade)? Tio är bebodda och 140 bebyggda. Flest öar finns inom Askersunds kommun.
Sidan 11: Text 1: Gå på skattjakt med mobilen - Upptäck länet med GeoTour
Förra året lanserade Region Örebro län Sveriges första GeoTour. Den 3 juni släpps ett 40-tal nya cacher med kultur som tema.
GeoTour och cacher – för den som inte är insatt i fenomenet geocaching låter det kanske obegripligt, men det hela är egentligen ganska enkelt. Geocaching är en slags skattjakt där man med hjälp av koordinater letar efter cacher (skatter) som placerats ut på olika ställen i världen. Deltagarna navigerar till en specifik GPS-koordinat med hjälp av en app i sin smartphone och försöker därefter hitta den behållare (geocache) som finns gömd på platsen.
– I cachen finns alltid en loggbok där man skriver sitt namn, eller nic som vi som håller på med geocaching kallar det, för att visa att man hittat cachen. Ibland innehåller cachen även en bytessak. Om man vill kan man ta saken och byta ut den mot en annan, berättar Hanna Davidsson.
Hon är en av de geocachare som hjälper Region Örebro län med GeoTouren. Och vad är då en GeoTour? Enkelt kan man beskriva det som en samling cacher som hänger ihop i ett avgränsat område. I det här fallet finns cacherna inom Örebro län.
– Syftet med GeoTouren är att locka turister till vår region, men även att få oss som bor här i länet att upptäcka nya platser. Vi har placerat ut cacher på smultronställen i vårt län som man annars kanske inte besöker, berättar Hanna Davidsson.
Cacherna delas in i olika svårighetsgrad från 1 till 5.
– Ettorna är enkla och anpassade för att fungera för både barn och för dem som har svårt att ta sig fram. Femmorna är svårast och tänkta att attrahera de inbitna geocacharna. Där krävs det speciell utrustning för att kunna hitta cachen. Man kanske behöver kajak eller klätterutrustning, berättar Hanna Davidsson.
Den 3:e juni släpps alltså ett 40-tal nya cacher på GeoTouren.
– Kultur är det övergripande temat, sedan har vi delat upp temat i tre delar. De första två delarna avtryck och uttryck har lägre svårighetsgrad. Tanken är att man ska lära sig mer om olika platser och personer i länet och få en kul upplevelse. Den sista delen är en del med mer kluriga och utmanande cacher, säger Hanna Davidsson.
Vill locka turister
Sedan GeoTouren lanserades förra året är det 10 000 som har loggat sitt namn i de olika cacherna runt om i länet. Med årets nya cacher hoppas Region Örebro län på att locka tillbaka de geocachare som redan varit här, men också att få nya människor att upptäcka vårt län genom geocachingen.
– Vi vill med GeoTouren visa på bredden som finns i vårt län och vår förhoppning är att besökarna ska tycka att det är roligt och bli peppade att försöka att ta alla cacher, säger Hanna Davidsson.
Text 2: Faktaruta GeoTour
The Heart of Sweden GeoTour är den första GeoTouren i Sverige. Den 3 juni släpps ett fyrtiotal nya cacher som speglar kultur, historia och samtid i Örebroregionen.
Cacher väntar från dramatiska Bergslagen i norr till vackra skärgårdar i söder, via stadsliv och landsbygd med tjusiga slott och brunnsmiljöer, ruiner och utställningar. Läs mer på www.theheartofsweden.com/geotour.
Text 3: Satsa på OpenART Kids i sommar
I sommar arrangeras OpenART för sjätte gången. Örebro citykärna bjuder på magiska upplevelser, konst som inspirerar, gläder, aktiverar och ibland kanske provocerar.
Missa inte att det även finns ett OpenART Kids.
I OpenART Kids är barn och ungas konstupplevelse i fokus. Konsten görs tillgänglig för barn och unga mellan 4-19 år. Här får de nycklar och verktyg för att möta konsten, locka fram tankar, sätta ord på sina konstupplevelser och skapa egna alster.
Barnens OpenART är ett samarbete mellan ”stora” OpenART, Örebro konsthall, Örebro läns museum, Konstfrämjandet Bergslagen och utvecklingsledaren bild och form på Regional utveckling inom Region Örebro län.
Ulrika Stigbäck är utvecklingsledare bild och form.
– I mitt arbete vill jag ge alla invånare i länet möjlighet att möta konsten, inte minst barn och unga. Så även om OpenART är koncentrerat till Örebro så arbetar vi ut mot hela länet, med lärarträffar och annan information.
– När så evenemanget drar igång, så erbuder vi skaparverkstad, konstvandringar för familjer, förskolor och skolor och annat spännande.
Några exempel på vad OpenART Kids erbjuder i sommar:
Öppen skaparverkstad
Öppen skaparverkstad på Örebro läns museum. Här är både stora och små välkomna att själva skapa med inspiration från OpenART.
De alster som blir till i skaparverkstaden ställs ut under sommaren i det nedre galleriet och i en orange kub utanför Örebro läns museum. Öppet alla dagar under OpenART, utom midsommarafton.
Kids-Kit
Kids-Kit är en konstslinga med några utvalda konstverk i OpenART. De passar särskilt bra att uppleva tillsammans med barn mellan 4-12 år.
Barnen lånar en ryggsäck fylld med ett spännande innehåll som lockar till tankar, upplevelse och eget skapande. Kids-kitet lånas gratis på Örebro läns museum och Örebro konsthall.
Konstvandringar
Vill ni uppleva OpenART med hela familjen i blandade åldrar? Då är konstvandringar med skapande verkstad för familjer ett bra tips. Ett urval av konstverken på OpenART visas av en konstpedagog som berättar om konstverken längs med vägen. Konstvandringen avslutas med eget skapande i Örebro läns museums skaparverkstad.
Det kommer också att erbjudas teckenspråkstolkade konstvandringar för familjer under OpenART.
OpenART Kids ger även kostnadsfria konstvandringar för förskolor, skolklasser och fritids från hela länet. Konstvandringarna leds av konstpedagoger som i dialog med deltagarna sätter konsten i ett sammanhang och fördjupar konstupplevelsen utifrån ålder och grupp.
Även verksamheter och boenden för nyanlända barn och unga erbjuds konstvandringar, ledda av konstpedagoger som utifrån deltagarnas språknivå samtalar om konsten och fördjupar konstupplevelsen.
Måste bokas
Konstvandringarna är gratis men biljetter måste bokas. Först till kvarn gäller. Open ART pågår 18 juni till 10 september. Mer information finns på OpenARTs hemsida: www.openart.se
Text 4: Kortfakta: Visste du att 70 procent av alla svenskar bor inom en radie på 30 mil från Örebro?
Sidan 12: Text 1: Följ naturens skiftningar längs Bergslagsleden
Bergslagsleden går som en pulsåder genom hela Örebro län. Med sina 28 mil och 17 etapper är den en av Sveriges längsta vandringsleder.
Och kanske den mest varierande vad gäller natur.
Johan Karlström är sedan några månader tillbaka verksamhetsutvecklare vid Regional utveckling med ansvar för Bergslagsleden:
– Bergslagsleden och äventyren kopplade till leden utvecklas hela tiden. Det finns en positiv inställning hos entreprenörer, markägare och andra som på ett eller annat sätt är engagerade i leden.
Ungdomar har hittat vandringsleden
– Och nöjsamheten är mycket stor bland dem som vandrar. Extra roligt är det att allt fler yngre upptäckt Bergslagsleden. Idag är ungdomar mellan 18 och 29 år den största gruppen vandrare, en stor förändring jämfört med förr.
Johan Karlström bestämde sig för att på allvar lära känna leden som han jobbar med. I april vandrade han därför de 28 milen i ett svep, från Kloten i norr till Stenkällegården i söder. Elva dygn tog äventyret som berättigar honom det Orange Bandet (se rutan till höger).
Nästan all slags natur
Så här sammanfattar han sin vandring:
– Den som vandrar hela Bergslagsleden inser att Örebro län har all slags natur. Längst upp i norr har vi nästan fjällnatur. Kindla naturreservat är ett väglöst vildmarksområde med ett rikt djurliv.
– Så har vi ängarna i Garphyttans nationalpark, Stora och lilla Rankemossens myrmarker, ängsmarker och jord som brukats i generationer. Och vi har Vätterns skärgård i söder.
– Det är häftigt med alla naturtyper som finns i länet. Sådant tänker man på under en vandring längs Bergslagsleden.
Förutom naturen så blir de historiska vingslagen tydliga längs de 28 milen.
Spår från förr
– Det finns spår från förr överallt. Gammal järnbruksbygd, hyttor, fornborgar och hälsokällor. Längs leden syns vattendammar som byggts med bara händer, vägar och stigar som byggts för överlevnad. Kyrkstigen, Munkastigen, allt bär på historier från förr, filosoferar Johan Karlström.
Varje år besöks Bergslagsleden av cirka 25 000 vandrare. Kanske du också gör det i sommar?
Information finns på länets alla turistbyråer och på webbplatsen bergslagsleden.se
Ett annat tips är att gilla Bergslagsleden på Facebook.
Text 2: Tre sätt att göra Bergslagsleden
Orange Bandet
Orange Bandet är för dig som är ute efter en riktig utmaning och som vill testa gränserna för din uthållighet. För att förtjäna Bergslagsledens Orange Band ska du ta dig genom hela leden utan avbrott.
Äventyret ska genomföras:
• på Bergslagsleden och innefatta hela sträckan etapp 1-17
• av egen kraft och utan andra hjälpmedel
• i sin helhet och utan avbrott.
Logi är tillåten i befintliga boenden efter leden och även hos lokalbefolkning om så erbjuds. Du kan även sova i vindskydd eller medhavd boning.
Ledpass 365
I det här äventyret ska du ta dig igenom hela Bergslagsleden under ett år. Du får dela upp äventyret i så många turer du vill eller ta så många uppehåll du vill. Du kan också ta etapperna i den ordning du vill. Men du måste klara hela leden inom ett år.
Diplomvandring
Det här är för dig som vill ta leden i din egen takt och verkligen vill njuta av den rena upplevelsen av att vandra.
Reglerna för Diplomvandringen är enkla. Vandra när du vill, i den takt du vill och ta etapperna i den ordning du vill. När du har gått alla 17 etapper har du gjort dig förtjänt av att titulera dig som Diplomvandrare.
Läs mer på www.bergslagsleden.se
Text 3: Kortfakta: Visste du att Örebro län har en landareal som omfattar
8 546 kvadratkilometer. Största delen, 65 procent, består av skogsmark.
Text 4: Vi frågar Region Örebro läns politiker - Vad är bäst med Örebro län?
Irén Lejegren, Socialdemokraterna: – Örebro län har egentligen allt! Vi har kultur av högsta kvalitet, kreativa evenemang, typ Open Art, men vi har också en nyrustad Bergslagsled och i år är Tivedens nationalpark särskilt intressant då den nyinvigs. Den har attraherat utländska gäster på ett fantastiskt sätt. Jag som bor i Östernärke vill också slå ett slag för en utflykt till Vinön med en trevlig färjeresa dit.
Katarina Tolgfors, Moderaterna: – Variationen. Tiveden och Bergslagsleden bjuder på vacker och varierande natur. I Örebro har vi OpenArt, en Kammarorkester i världsklass och en länsteater som är en tillgång för hela regionen. I Karlskoga Björkborns Herrgård, där man kan lära om vår industrihistoria och arvet efter Alfred Nobel. Det är nära till sjölivet. Hjälmaren, Vättern och en stor mängd mindre sjöar. Potentialen är stor och besöksnäringen är viktig för vårt län - för attraktiviteten, för företagandet och den regionala utvecklingen och tillväxten.
Birgitta Borg, Liberalerna: – Att här finns ett rikt utbud av både kultur- och naturupplevelser, för alla och i alla delar av länet. Våra kulturmiljöer, vandrings- och cykelleder, kulturhistoria, konst- och musikupplevelser, högklassiga restauranger, boenden för alla smaker. Påtagligt för vårt län är den gästfria atmosfären och det stora inslaget av ideellt arbete som vi möter överallt. Själv är jag fascinerad av länets fantastiska industrihistoria och alla både synliga och mer dolda lämningar att upptäcka.
Kenneth Lantz, Vänsterpartiet: – Örebro län har mycket att erbjuda, bland annat ett starkt näringsliv och ett centralt läge i Sverige. Region Örebro läns arbete med regional utveckling är ett mycket bra stöd i att befästa detta. Arbetet med snabbtåg Stockholm-Oslo är ett exempel på detta. Självklart måste jag lyfta länets många sevärdheter, där jag gärna vill slå ett slag för Nationalparken i Tiveden och Ramundeboda – en av den gamla Eriksgatans centralpunkter.
Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: – Ett Sverige i miniatyr med skogar, sjöar, slätter och berg. En lagom stor storstad med shopping, teater, konst och musik. Många mindre/medelstora pittoreska samhällen med egen karaktär och kultur. Service med sjukvård, universitet och goda kommunikationer. Allra bäst tycker jag nog om Sörön en vårdag med ett hav av vitsippor, eller att stå uppe på Svampen och se den vidunderliga utsikten och veta att vi lever i fred och frihet.
Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: – Länet erbjuder en intressant mångfald: kulturlandskapet, Bergslagen i norr och söder, skärgården i söder samt städer i varierande storlek. Och så har vi riktiga pärlor som Opera på Skäret, teatern på Stadra, Konst på Hög, Nobelmuséet på Björkborn, Tiveden med Fagertärn och drumlinerna i Västernärke samt i Örebro slottet, Wadköping och Open Art, ej att förglömma. Vi får heller inte glömma att det ökande antalet gårdsbutiker har en växande dragningskraft.
Pia Frohman, Miljöpartiet: – För alla infödda, inflyttade och besökande domineras Närkeslätten av Blå bergens horisont. Vi har fantastiska möjligheter till rekreation och naturturism genom Bergslagsleden, Tiveden, reservat och kulturminnesgårdar som Siggebohyttan. Det faktum att Närke till ytan är förhållandevis litet ger alla medborgare tillgång till Örebros arenor med musik, teater och konst. Inte minst toppat med Open Art. Allra bäst är närkingarna själva som engagerar sig i en mängd lokala föreningar och event.
Jesper Hansson, Sverigedemokraterna: – Jag skulle vilja slå ett slag för Öby kulle. En unik plats där man kan se ormar vakna upp från sin vinterdvala, och skulle man nu inte gilla krälande reptiler så erbjuder Kvismaren även ett rikt fågelliv och fin natur. Vidare så finns Lerbäcks teater som har kommit att bli väldigt populär på kort tid med flera olika spännande koncept, där även gästerna får vara en del av föreställningen.
Sidan 14: Text 1: Krönikan av Lotta Thorsén
Jag älskade min resa, men …
Mannen som skriver in oss på det enkla hotellet fnissar varje gång han säger något och varje gång mungiporna dras uppåt blottar han luckor i överkäkens tandrad. Vi befinner oss i den lilla bedagade staden Itacaré på östkusten i Brasilien och portiern är nog minst tio år yngre än jag men hans tandstatus får honom att se ut som en gammal man. Anledningen till att jag, som älskar ”hemma” och inte är det minsta äventyrslysten befinner mig på andra sidan jordklotet, är mina barnbarn. De befinner sig tillsammans med min dotter och min brasilianske svärson i detta sydamerikanska jätteland sedan november 2016.
Längtan efter dem fick hemmaråttan i mig att ta ett nästan omöjligt steg ur bekvämlighetszonen.
Att flyga ensam till Brasilien är ett äventyr i sig. Sedan fortsatte resan med bilfärja, en massa mil i bil, några av dem på den skumpigaste väg jag åkt, innan jag nådde målet, en pytteliten ekologisk by där det hyrda huset visade sig sakna både kylskåp och varmt vatten och där det inte finns någon snabbutik dit man kan kila när man glömt mjölk till kaffet. Det gick för övrigt inte att köpa en kopp kaffe i det lilla kaféet. Intressant - och lärorikt. I tropiskt klimat utan kylskåp kan man inte lagra mat, så min dotter har vant sig vid att laga exakt så mycket som går åt. Ibland får man tvinga i sig en extra sked bönor för att inte kasta någon mat och det hände att man önskade sig lite mer även om bönor, pasta, matbanan, tomater, ägg och frukt är mat som mättar.
Hög luftfuktighet och bad i havet innebär dusch flera gånger dagligen. Det låter skönt att duscha kallt i värmen men i verkligheten är det ganska obehagligt och ja, kallt. Lakan, handdukar och kläder är ständigt fuktiga och den lite unkna mögellukten vänjer man sig vid. Det var härligt och fascinerande och en upplevelse, särskilt med tanke på att det för oss var en parentes i vardagen. För när man gör sig illa, drabbas av öppna vätskande koppor och vill rusa till vårdcentralen och fråga om det är farligt känner man sig väldigt liten, och rädd.
Visserligen finns det ett ställe i byn där man får kontakt med nätet och kan läsa på 1177 att man ska ”tvätta alla sängkläder, kläder och handdukar i sextio grader” i huset utan varmvatten och tvättmaskin. Sjukvård, tandvård, upplysning, friskvård, akut, uppföljningar, samarbete, jämlikhet ... ord jag funderade lite på där i den prunkande fantastiska naturen där små ödlor kilade runt mina fötter och hibiskusar blommade alldeles utanför dörren.
Jag älskade min resa, älskade att se mina barnbarn i den vilda miljön men när ett av dem fick hosta och tyckte att det var trögt att andas, eller fick en parasit i foten, när det varnades för ett utbrott av gula febern och vaccinet först ”var slut” ville jag ta hela högen av älskade människor och flyga hem. När man lever på i vardagen blir man lätt hemmablind, glömmer hur bra vi har det i det här samhället som vi ibland kallar trist och tillrättalagt.
Brasilien, sambans och fotbollens land, det som vi gärna ser som exotiskt är också de stora klasskillnadernas land. Unga killar försöker sälja vatten eller tvätta bilrutor när trafiken står stilla i stora korsningar. Bara som exempel.
Jag hyser något slags hatkärlek till det där landet, älskar familjen vars drag jag kan se i mina barnbarns ansikten. Men jag hatar det korrupta samhälle som inte ger alla barn samma möjligheter som mina priviligierade barnbarn har här i Sverige.
Jag hoppas att vi inte slarvar bort det där lite ”trista, tillrättalagda” vi har. Att vi fortsätter att hjälpas åt. Då kanske vi slipper gluggar i tandraden innan vi fyllt femtio.
Sidan 15: Tebladstårtan - ”Det här har blivit mitt andra hem”
– Personalen på dialysmottagningen är helt underbar! De som jobbar här har blivit som en familj för mig, säger Dorothy Karlsson.
Hon har gått på dialys i tio år. Fyra timmar per gång, tre dagar i veckan, åker hon till dialysmottagningen på Lindesbergs lasarett för att få dialys – en behandling som ersätter njurarnas uppgift att rena blodet på restprodukter och avlägsna vatten.
– Innan de öppnade en dialysmottagning här i Linde i september 2014 var jag tvungen att åka till Karlskoga eller Örebro för att få dialys. För mig som patient är det ett väldigt lyft att kunna få den här behandlingen på hemmaplan, konstaterar Dorothy Karlsson.
När man som patient tillbringar så många timmar i veckan på sjukhus är personalen som tar hand om en oerhört viktig.
– Alla som jobbar här är snälla, vänliga och roliga. Vi skrattar och skämtar och pratar om det mesta. En del av dem som jobbar här har jobbat i Örebro tidigare, så dem har jag träffat i många, många år. De gör allt för att tiden som jag tillbringar kopplad till min konstgjorda njure ska bli så bra som möjligt, berättar Dorothy Karlsson.
För att visa personalen på dialysmottagningen hur mycket deras fina bemötande betyder för henne som patient skickade Dorothy Karlsson in en nominering till Tebladstårtan.
– Är det några som är värda tårta så är det de som jobbar här. Jag är här så ofta och tillbringar så mycket tid med alla fantastiska människor som jobbar här. Det här har blivit mitt andra hem, berättar hon.
Måndagar, onsdagar och fredagar är de dagar som Dorothy Karlsson normalt sett brukar vara på dialysmottagningen. När hon plötsligt dyker upp en torsdag uppstår en viss förvirring, tills personalen inser vad det är hon har med sig – Tebladstårta och diplom.
Ett kvitto på gott arbete
– Åh, vad glad jag blir. Det här känns fantastiskt roligt, säger Anne Bergman, som är avdelningschef på dialysmottagningen.
Hon berättar att hon och hennes medarbetare jobbar mycket med arbetsmiljön och gör allt för att patienterna ska känna sig delaktiga.
– Vi vill ju att det vi gör ska vara bra för patienterna. Det här känns som ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt, säger Anne Bergman.
Som en stor familj
Michel Svensson är sjuksköterska på mottagningen och berättar att man får en speciell relation med patienterna på en dialysmottagning just för att man träffas så ofta och länge.
– Vi blir som en stor familj och vet det mesta om varandra. Jag har även lärt känna Dorothys man Leif. Han och jag spelar wordfeud tillsammans och har nog gjort det i fyra år nu, säger hon.
Att Michel och hennes kollegor skulle få månadens Tebladstårta kom som en stor överraskning.
– Jag och Dorothy pratade jättemycket igår, men det här sa du minsann inget om, säger Michel Svensson och ger Dorothy Karlsson en kram.
Text 2: De blev också nominerade till Tebladstårtan
Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:
• Kikkis Eliasson, paradontologin, Klostergatan, av Vivi-Anne.
•Personalen, Aferesen, USÖ, av Anja Törnblom.
• Ann-Kristin Rönnberg, specialistmödravården, av Malin Brauer.
• Eydis Olafsdottir med kollegor, ögonkliniken/operation, USÖ, av Elsa-Stina och hennes mamma Linda Nilsson.
• Anna-Karin och Kerstin, Östernärke familjecentral, av Anneli Andersson.
• Sandra Ahlenflod, Laxå vårdcentral, av Carina Andersson.
• Lena Rohlander, patientbiblioteket USÖ, av Joakim Gustafsson.
• Evangelos Gryparis, Fylsta vårdcentral, av Demis Vogiazinos.
• Catrin Fägell, psykiatrisjuksköterska, av Johan Nyström.
• Åsa Widegren, audiologiska kliniken, av Gunilla Källman.
• Peter Nolsåker, Sprida, Centrum för hjälpmedel, av Anette och Niklas Gadde.
• My Falk, hudmottagningen, USÖ, av Evelina Korneliusson.
• Ann-Sofi Duberg, infektionskliniken USÖ, av Nils-Göran Krus.
• Distriktssjukgymnast Marie Hamping och hela rehabenheten, Kumla vårdcentral, av Anna-Greta och Lennart Andersson.
• Alla som jobbade på ANIVA-kliniken, dagkirurgen, postop, IVA och medicinmottagningen på Lindesbergs lasarett den 1 mars, av Kerstin Ramstedt.
• Helena Östblad, Karolina vårdcentral, Karlskoga, av Maria Korhonen.
• Övertandläkare Fredrik Blomqvist och tandsköterskan Monica Larsson, Cent-rum för specialisttandvård i Örebro, av Birgitta Björncrantz.
• Mattias Egberth, Johan Ottosson, IVA Örebro och Lindesberg, avdelning 4 samt kirurgmottagningen Lindesbergs lasarett, av Emma Fors.
• Esa Zahir, öron-, näs- och halsmottagningen, Lindesbergs lasarett, av Johnny Jansson.
• Jan Tellstedt, Kopparbergs vårdcentral, av Johanna Haaraoja.
• Atienzo Camila, audionom vid USÖ, av Gösta Karlsson.
• Lena Adolfsson, sjukhusdirektör, Karlskoga lasarett, av Anne-Marie Käll.
• Fredrik Campbell, Dr. Freds Läkarservice i Kumla, av Yvonne Noaksson.
• Maria Nilsson, Baggängens vårdcentral, av Yvonne Nickelsberg.
• Personalen på Nora vårdcentral av Elvy Wahlsten.
• Doktor Josef Mohammed Jabar, Storå vårdcentral, av Åke Allström.
• Personalen på mottagningen för medicin och geriatrik, Karlskoga lasarett av Ingalill Molander.
•”Strålsköterskorna” på Strålenheten, USÖ, av Nina Eriksson.
• Tomas Henningsson, Ortopedkirurgiska kliniken, Lindesbergs lasarett, av Siw Lundgren.
• Britt-Marie Hennerdal, Geriatriska kliniken, USÖ, av Ida Hennerdal.
• Peder Weckström, Roffe och Lena med flera, ortoped- och frakturmottagningen, USÖ, av Hugo Fagermo med familj.
• Ethel på barnakuten, USÖ, av Oliver Blom med familj.
Text 3: Vem vill du ge en Tebladstårta
Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet.
Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se.
Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i mitten på oktober.
Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.
Förslag skickas senast den 5 september till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med ”Tebladstårtan”.