Så är det då dags för ett nytt nummer av vår medlemstidning SYNvinkeln.  Kom ihåg att det är er tidning som vi gör tillsammans. Vill du skriva något i den eller har någon idé om hur vi kan göra den ännu bättre så hör av er till oss på kansliet. Tidningen är till för att utvecklas. I det här numret av tidningen:

Info från distriktet med referat från årsmöte, välkommen ombudsman med mera

Info från lokalföreningarna

Skivrecension

Åsas Krönika

År 1971

Gammal

Åter i trädgården

 

Info från distriktet.
 

Referat från Synskadades Riksförbund SRF årsmöte 8 april 2017
Årsmötet hölls på Åkerby herrgård utanför Nora.

Deltog gjorde 28 synskadade och 6 stödjande medlemmar.

Till ordförande för årsmötet valdes Kristina Johansson från SRF Karlskoga Degerfors. Till sekreterare tillika referent valdes Roger Alexanderson.

Ove Nilsson berättade att Roger Alexanderson är distriktets nya ombudsman/verksamhetsutvecklare vilket i sin tur innebar att det behövdes ett fyllnadsval till styrelsen på 1 år.

Lokalföreningarna rapporterade om sin verksamhet.

Bergslagen och Sydnärke har det trögt med att få fler medlemmar till sina olika träffar. I Sydnärke har man träffar i Kumla men i Hallsberg är det stiltje i verksamheten.

Styrelsens redovisningshandlingar fastställdes med ett tillägg till verksamhetsberättelsen som innebär att man lägger till hur många medlemmar som finns vid årets slut.

När det så kom till valen så blev det några förändringar i styrelsen.

Man beslutade att välja in några som ska finnas med vid sidan om styrelsen för att känna sig för, ifall styrelsearbete kan vara något för dem.

Förutom att Ove Nilsson blev omvald som ordförande ser styrelsen ut som följer: David Lindberg Örebro, Sandra Johansson Örebro samt Andreas Stridh Karlskoga.

Fyllnadsvalet på 1 år gick till Margaret Lennartsdotter Bergslagen.

Till lekmannarevisor valdes Margareta Rydemalm Örebro och ersättare blev Dan Wakman Örebro.

En valberedning blev det också, bestående av Margareta Rydemalm Örebro, Bosse Larsson Halsberg samt Charlotte Åkerlind som adjungerad.

När det gäller ersättningar så blev det oförändrat.

Ett uttalande presenterades som berörde flera olika områden nämligen, syntolkning av offentliga evenemang, den fysiska tillgängligheten samt informativ tillgänglighet och ställs till samtliga kommuner och region Örebro län. Uttalandet godkändes av årsmötet.

Riktlinjerna för verksamheten gicks igenom och fastställdes.

En stadgeändring genomfördes som innebär att det numera står i stadgarna när årsmöteskallelsen ska skickas ut.

Det beslutades att kallelsen till årsmötet skall skickas ut senast 14 dagar före årsmötet.

Sedan tackade Kristina Johansson för förtroendet och visat intresse.

Efter några avslutande ord och avtackning av undertecknad för sitt styrelsearbete förklarade Ove Nilsson årsmötet för avslutat.

Vid tangentbordet Roger Alexanderson

 

Uttalande vid Synskadades Riksförbund Örebro Läns årsmöte 2017
 

Skickat till alla kommuner i Örebro Län och Region Örebro 

Synskadades Riksförbund, SRF Örebro län, är länets intresseorganisation av och för synskadade. Föreningen strävar efter delaktighet, tillgänglighet och jämlikhet för personer med synskador inom alla samhällsområden.

Ruskigt i trafiken för den som enbart kan känna och höra
Alla människor vill leva så självständiga liv som möjligt. Man vill kunna röra sig utomhus på egen hand och ta sig tryggt fram i trafiken. Gatan ska vara för alla. Det låter enkelt och självklart, men verkligheten erbjuder inte den tryggheten åt alla.

Vi som har en synnedsättning vill kunna se bortom begränsningarna som gör att vi inte alltid kan leva som andra.

Problemet är otryggheten, som på olika sätt gestaltar sig som hinder för oss – hinder som vi vill jämna med marken.

I gatumiljön förekommer det ofta sådana hinder som begränsar vår möjlighet att på egen hand våga oss ut och ta oss fram i trafiken.

Enligt en undersökning som SIFO har gjort på uppdrag av Synskadades riksförbund 2015, är det mer än var femte medlem i Synskadades riksförbund som sällan eller aldrig ger sig ut på egen hand.

Lätt avhjälpta hinder.
Det finns många saker som kan åtgärdas på ett lätt sätt för att man som person med synnedsättning skall kunna bege sig ut i gaturummet på samma villkor som andra.

Avsaknad av taktila ledstråk, felaktiga och felaktigt utplacerade gatupratare, bilister och cyklister som inte visar hänsyn till den vita käppen vid obevakade övergångsställen är några av faktorerna som skapar otrygghet.

Resande på sina egna villkor.
En person med synnedsättning som vill kunna resa på sina egna villkor är i behov av att hållplatsutrop och tydlig information finns tillgänglig för kollektivtrafiken.

För att uppnå detta krävs en kraftfull satsning på förbättringar gällande systemet för hållplatsutrop, information vid busskurer om vilka linjer som angör hållplatsen samt ankomst och avgångstider för respektive linje.

Det nuvarande biljettsystemet behövs också ses över med hänsyn till att det kan vara problematiskt för en person som ser dåligt eller inte alls, att välja rätt biljett.

Informativ tillgänglighet
Den informativa tillgängligheten är viktig för oss.

Den informativa tillgängligheten gör det möjligt för oss att ta del av den samhällsinformation som skickas ut både i pappersform och på sociala medier.

I dagsläget är mycket av den information som skickas ut inte tillgänglig för alla.

Behovet av information såväl i större och tydlig text som i punktskrift och på cd-skiva är saker som är nödvändiga för att man som person med en synnedsättning ska kunna leva ett mer självständigt liv och slippa vara i ständigt beroende av andra personer.

Syntolkning av offentliga evenemang.
Att besöka något evenemang och få det syntolkat är något som underlättar för en person med synnedsättning att förstå vad som händer på scenen.

Det är därför nödvändigt att man jämställer syntolk med tecken- och skriv-tolk samt att förfarandet för bokning av dessa sköts på samma plats.

Synskadades riksförbund i Örebro län önskar att med denna skrivelse synliggöra de problem som uppstår i olika situationer samt att kommuner och regionen tar hänsyn till ovan beskriva problematik vid beslutsfattande.

8 april 2017

Ove Nilsson, Ordförande, Synskadades riksförbund i Örebro län

 

Inspirationsdag om punktskriften
 

Punktskriften är räddaren i läsnöden när ögonen slutar att fungera.

Så skulle jag vilja beskriva detta fantastiska skriftspråk.

Tänk dig att du skulle till exempel kunna märka upp saker därhemma för att förenkla vardagen, du kan snabbt hoppa i en längre text och framförallt, du kan läsa i totalt mörker.

I början av augusti anordnar distriktet en inspirationsdag om punktskriften där vi bland annat får en inblick i punktskriftens historia, punktskriftens betydelse och på vilket sätt man kan använda den.

Exakt datum och tid återkommer vi med längre fram men redan nu vill vi veta hur stort intresset kan vara.

Hör av dig till kansliet på tel 019-673 21 06 eller e-post srf.orebro.lan@telia.com

 

 

Ledarhund med förare efterlyses.
 

Vi har fått en förfrågan från en privat skola i Örebro som vill ha information om ledarhund.

Man efterlyser information om hur det är att ha ledarhund och hur hunden hjälper dig i vardagen samt att man vill ställa lite frågor om tid finns.

Är du intresserad? Hör av dig till mig så fort som möjligt så förmedlar jag kontakten med skolan så att ni sedan kan boka en träff.

Jag kommer också att vara med.

Tack på förhand! Roger

 

 

Sommarresa
 

Tisdag 20 juni kommer vi att åka på vår årliga sommarresa. I år går färden till Västanfors hembygdsgård där vi bland annat får besöka kronprinsessan Viktorias sluss samt dricka förmiddagskaffe. Efter det åker vi till Engelbergs bruk för en guidad tur. Sedan är det dags för lunch innan vi åker över till Oljeön för en guidad tur även där. Hem far vi över Fagersta. Bussen gör stopp i Lindesberg för påstigning för de som vill. VI åker på morgonen och är hemma framåt kvällskvisten. De definitiva tiderna kommer i nästa nummer av SYNvinkeln. Då kommer även det definitiva priset men runt 100-200 kronor kommer det att ligga på.  Vi har även bokat handikappbussen så alla kan följa med. Tillgängligheten vid bruket och Oljeön ska vara bra, men man får tänka på att det är gräs att gå på. Vill ni följa med så anmäl er till kansliet 019 673 21 06 senast 10 juni.

 

Ny Anställd på SRF Örebro Län.
 

Vi har nu fått en egen ombudsman till SRF Örebro län.

Han heter Roger Alexandersson, är 40 år och bor i Örebro. Tjänsten är på 50 %. Han kommer att ha ett kontor på Länskansliet i Örebro, Mellringevägen 120B.  Han kommer att framförallt att jobba med intressepolitiska frågor. På både region som kommun nivåer. Han skall vara till hjälp och stöd för både läns och lokalföreningarna och hjälpa till med kurser, konferenser, utbildingar med mera.

Vi önskar Roger lycka till på tjänsten. Styrelsen SRF Örebro Län

 

En presentation av den nya ombudsmannen.
 

Hej på er alla!

Jag heter Roger Alexanderson och jag är vår nya ombudsman för SRF Örebro län.

Som ombudsman har jag till uppgift att bland annat att bevaka intressepolitiska frågor som är viktiga för oss, bedriva påverkansarbete, ansvara för utbildning och information samt att finnas tillgänglig för dig som medlem och din lokalförening.

Jag är också ansiktet utåt för distriktet vilket betyder kontakter med massmedia av olika slag såsom radio, tv och tidningar.

En av ambitionerna jag har som ombudsman är att i god samverkan med distrikts och lokalföreningarnas styrelser få igång påverkansarbete inom områden som exempelvis, tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafik samt andra kommande aktuella frågor i enlighet med den kommande kongressens beslut.

En annan ambition jag har är att på sikt stärka de lokalföreningar som har lågt deltagande på sina aktiviteter med hjälp av bland annat information och aktiviteter som kan leda till att nya medlemmar kommer in i föreningarna.

Du som medlem kan bidra till utvecklingen genom att exempelvis föreslå olika aktiviteter.

Du är välkommen att ta kontakt med mig på kansliet på tel 019 673 21 06 eller e-post srf.orebro.lan@telia.com

Detta är tillfälliga kontaktuppgifter eftersom allt praktiskt inte är löst än men jag kommer med mer information så snart allt är klart.

Ha en fortsatt trevlig läsning

Hälsningar Roger Alexanderson, Ombudsman SRF Örebro län

 

Info från Bergslagen
Vi satsar på distriktets resa 20 juni så vi har inget möte i maj. Har du idéer om vad vi ska hitta på till hösten så hör av dig till Irene 0 5 8 7 254 56.

 

Info från Karlskoga Degerfors
SRF 40-ÅRSJUBILÉUM

Fredagen den 21 april klockan 17 00 till ca 21 00  på Nickkällan

Mat, kaffe underhållning med mera. Pris 150 kr.

Anmälan till Inger 073 035 08 59, Inga 0 5 8 6 57 927 eller Margareta 0 5 8 6 386 59 senast 17 april.

 

MUSIK-CAFÉ

Söndagarna 23 april och 7 maj klockan. 14 30 på Nickkällan

Kaffe 10 kr. Ta med eget bröd.

Onsdagen den 10 maj kl. 9-14 Vårmarknad på Lasarettet

Vi säljer lotter, informerar om SRF med mera.

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!

Hälsar styrelsen genom Kristina Johansson 0 5 8 6 414 12, 070-66 06 981

MUSIK-CAFÉ – SUCCÉ                  
Förra året började SRF Karlskoga-Degerfors ordna Musik-Café på Nickkällan varannan söndagseftermiddag.

Det har blivit mycket populärt, drygt 40 besökare kommer varje gång.

SRF:s egna musiker Anne-Marie Broström med munspel och Jens Skoglund med dragspel spelar och några damer sjunger. Ibland kommer några gästande musiker och sångare som underhåller.  Allsång är också ett stående inslag. Även sittdans försöker man sig på.

Man köper en kopp kaffe, tar med eget kaffebröd eller så bjuder några kompisar varandra.

Det blir en mycket trivsam gemenskap under mycket enkla former, vilket tydligen uppskattas.

Man kommer att hålla på under april och maj. Sedan blir det sommaruppehåll och förmodligen fortsättning i höst.

Tack alla som ordnar och fixar allt så bra. /Kristina

Info från Sydnärke
 VAD MED OCH TYCK TILL OM HALLSBERGS TILLGÄNGLIGHET
Nu startar en undersökning i Hallsbergs kommun om hur personer med funktionsnedsättning upplever Hallsberg som stad att bo och leva i.

Jag som skall göra denna undersökning tillsammans med Hallsbergs kommun heter Per-Anders Öhrn och äger företaget Centrum för tillgänglighet.

Jag söker personer som kan och vill vara med på en undersökning som innebär att hjälpa till att inventera kommunens tillgänglighet:

• Svara på enkätfrågor

• Hjälpa till att inventera kommunens olika lokaler, affärer och restauranger

• Vara med på en workshop tillsammans med politiker och tjänstemän där alla får säga sitt.

 

Allt detta skall sedan bli en handlingsplan för Hallsbergs framtida satsning på tillgängligheten.

Vilka kan vara med i undersökningen?
Allt är frivilligt och jag söker personer med olika funktionsnedsättningar. Allt från att ha svårt att röra sig, svårt att se, svårt att höra, svårt att förstå vad som står på hemsidan och läsa information. Jag söker också dig som är allergiker, mag- och tarm sjuka, doftallergiker osv.

Gärna även anhöriga till barn med funktionsnedsättning. Jag söker unga och gamla, personer som har eller inte har ett arbete.

Ungdomar i skolan, anhöriga och alla som känner att de vill vara med är välkomna.

Välkommen till en informationsträff om projektet
Datum och tid: 4 maj klockan 18 00 till 20 00 Plats: Kulturrummet Aniara, Västra Storgatan 11 i Hallsberg

Vi bjuder på kaffe och smörgås

Anmäl dig Per-Anders Öhrn Telefon: 076–811 71 00 E-post: per-anders@ctill.se

Om du inte kan vara med på informationsträffen men vill vara med i projektet så ring eller e-posta till mig.

Nu gör vi Hallsberg till en stad för alla!

Per-Anders Öhrn

En hälsning från Sydnärke
Hej alla på påskfirandet väntande SYNvinkel läsare! Nu blåser vårvindar friska. Man får verkligen hålla emot om man vågar sig ut. Alla våra årsmöten har också blåst iväg. Mer eller mindre stormiga.

Sydnärke hade sitt den 20 mars på Kvarngården i Kumla. Vi var 14 tappra som i all vänskaplighet fördelade de olika förtroendeposterna. Den största förändringen var att ordförandeklubban bytte hand. Från Micke till Bosse. Vår nya ordförande är alltså Bo Larsson, boende i Hallsberg. Vi tackar Micke för alla åren och önskar Bosse välkommen och lycka till. Vår mötesordförande var Margareta Rydemalm som hedersamt skötte sitt uppdrag, som alla tidigare år. Efter sista klubbslaget och alla avtackningar så bjöds det på stora, goda landgångar.

Nu i den fagra vårens tid har vi även haft vårt första styrelsemöte, den 4 april på Knuten i Hallsberg. Vår nye ordförande, Bo Larsson, klubbade med bravur igenom föredragningslistans olika punkter. Det går ganska snabbt undan nu för tiden, vi är en liten förening nu för tiden och har inte ork med så många aktiviteter, men vi kämpar på. Vår nästa medlemsträff blir 8 maj klockan 13 på Goda Rum i Kumla. I Hallsberg blir det en träff på ABF 15 maj klockan 13. Mötet avslutades och ordförande Bo uppvaktades med blommor inför sin stundande 70-års dag.

Ja, det var väl det hele, tack för nu och glad påsk från Sydnärke genom Åke Minsberg.

Info från SRF Örebro kommun
Några studiecirkelförslag.
Hej alla Synvinklare!

Här kommer några förslag på studiecirklar som vi kan ordna i SRF Örebro kommun.

Ni som var med på årsmötet minns säkert att det föreslogs en studiecirkel om tillgänglighet och en annan som skulle ha någon form av kreativitet som innehåll.

 

Cirkel i tillgänglighet.

Syftet är att dels diskutera den fysiska och informativa tillgängligheten och dels att vi tar oss ut till olika platser och tittar på hur tillgängliga de är. Denna cirkel kan starta under hösten om tillräckligt många intresserade finns.

 

Kreativitet.

Denna cirkel är väldigt flexibel, den blir helt enkelt vad vi vill att den ska bli. Det kan handla om allt från musikskapande till matlagning.

Även denna cirkel kan komma att starta i höst beroende på intresse.

Hör av dig om du är intresserad.

När det gäller kreativitetscirkeln vill jag också veta vad du vill att den ska rikta in sig på.

Hör av dig till kansliet tel 019-763 21 06 eller e-post srf.orebro.lan@telia.com

Tala då också om vilken av cirklarna du är intresserad av eller om du är intresserad av båda.

 

 

 

Köksgrupp
Syn- och hörselinstruktörerna undrar om det finns intresse för en köksgrupp?

Målet är att självförtroendet i köket ökat efter gruppens avslut.

Gruppen kommer att vara på fem tillfällen och innehålla:

Behovsinventering och skärövningar

Att använda ugnen och att hitta på bord och tallrik

Att mäta och hälla

Att steka och att äta på restaurang

Uppföljning (några veckor efter 4:e gången)

 

Tid ca 3 timmar och på förslag om vi ses på förmiddagen och avslutar att äta det vi gjort.

Tanken är att börja till hösten eller om vi snabbt får anmälningar till en grupp så kan vi börja tidigare. Återkommer med veckodag och plats till de som anmält intresse. Hör av er om ni har frågor eller vill göra en intresse anmälan till:

Ingela 21 44 56 eller Sofia 21 42 40

synhorsel@orebro.se

 

Öppet hus
Onsdag 26 april klockan 14 på Föreningarnas hus, Slottsgatan 13 får vi besök av Rosie och Sonja (fast Sonja är utbytt mot Leif) som spelar och sjunger för oss en stund. Alla är välkommen.

Skivrecension
I den här lilla artikeln tänker jag recensera Depeche Mode’s nya skiva Spirit som släpptes den 17 mars i år.

Depeche Mode har under sina 36 år som verksamma radat upp en hel del låtar som har blivit riktigt stora hits internationellt.

Bland dessa kan nämnas Strage love, I just can’t get enough och Enjoy the silence.

Den här gången har man återigen lyckats med att få till en stor hit med låten Where’s the revolution, var är revolutionen, rakt översatt.

Texterna på den här skivan skulle man kunna tolka som något mer politiska, något som är en nyhet för dom av oss som gillar Depeche mode som de var från början.

Enligt låtskrivaren Martin Gore är texterna något som speglar vad som händer i omvärlden just nu.

Något jag berörs av när jag lyssnar på skivan är hur man har lyckats få till den speciella kombinationen av text och stämningsfylld musik.

Trotts att musiken i sig känns lite svävande och stundtals överdrivet digital så är låtarna ändå tillräckligt bra för att man ska vilja lyssna på dom om och om igen.

I nästa nummer av Synvinkeln kommer jag delge er en lite längre artikel om själva gruppen och hur deras musik har förändrats genom åren.

Fortsättning följer.

/Roger

 

Åsas krönika.
 

Hej!

I fredags var det må bra aktivitet med nagel vård och sminkning. Några andra pysslade med att göra påsk kycklingar med mera. En av mina arbetskamrater hade en bag med sig med sin morgonrock och sitt, hör och häpna, strykjärn i väskan.  Kan ju undra vad det är för personal som jobbar hos honom som tillåter sådant.

När jag kom hem vilade jag ett tag sedan tittade jag på Bonusfamiljen på SVT på surfplattan. Hittade till och med där man kan slå på så man får syntolkning. Perfekt då blir det lättare att följa med programmen i fortsättningen.

När vi satt och grejade med våra saker på jobbet lyssnade vi i genom låtarna som ska spelas upp på lördag i Stockholm den 11 mars på melodifestivalen. Boris låt håller jag på och han gick till och med vidare från andra chansen till finalen till helgen. Sedan tycker jag att Victorias bidrag är bra

Nu i helgen har det bara varit en slapp helg, gjort ingenting speciellt faktiskt, tagit det lugnt och bara varit sovit, läst, ja det som har slagit in och känt för det var längesedan sist. Här om dagen när maken var ute med Melker så visade Melker för husse att det var en jätte pöl, menade att där kan vi inte gå. Maten är en annan viktig sak för Melker. Han följer med blicken när husse ska fixa och hälla upp Melkers mat i hans tunna. 

 

Del 2

Hej.

Solen lyser faktiskt i dag. Jag har varit ute och gått 45:an rundan. Min synpedagog ringde och berättade att hon pratat med dem ansvariga på hjälpmedelscentralen, men att hon även försökt fått tag på dem i Värmland för att höra om jag kan använda samma ledens eller om jag måste börja om från början igen. Det gäller ju zomtext till min nya dator.

På jobbet var det en ny personal, han ska även jobba i morgon. Han spelade gitarr och sjöng några låtar för oss. Hoppas på mer musik i morgon.I kväll kommer mat leveransen från Linas matkasse som vanligt så då blir det att laga lite mat igen.

 

Tisdag, onsdag och natten mot torsdag snöade det och sedan regnade det och nu är all snö borta och slaskigt. På jobbet fixade jag Kajsas och Olivias filt, fast det liknar mera en kudde i blommigt tyg med ett hänge i sytt med en knapp. Medans jag satt och höll på så kom en vikarie B och undrade om vi missat tiden till gymnastiken. ”Nej” sa jag, ” då du ska inte vara med på den då? Ser det så ut tycker du?” sa jag bestämt:

L hjälpte mig och eftersom jag ej ser så tar det längre tid för mig att göra saker, för jag måste känna mig fram över materialet var är nålen, var knappen är eller vad det nu är jag ska göra.

Jag hann gympa lite men sedan fortsatte jag att fixa med kudden. Katterna nosade på den och tyckte att den var fin.

Fredag är en ledig dag för personalen har planeringsdag så flesta av oss brukare är lediga i dag. Då passar jag på att åka till frissan och klippa håret, i övrigt vet jag inte var det blir.

Har kollat på Superskaparna del 3. Dem är jätteduktiga faktiskt så det är kul och se hur dem formar och färglägger möbler och övrig konst. 

Jag har nu efter många efterfrågningar skaffat mig en blogg. Namnet är sasmatblogg.blogg.se. Den kommer handla mycket om matlagningen jag gör, men även så kommer den handla om resor jag och maken gör, när vi är ute i naturen och allt ifrån tips på böcker, musik och recept. Har redan nu lagt upp något inlägg med bilder så gå gärna in och kika. Lördag förmiddag shopping och fika på Marieberg. Köpte blandat en väska och en ny nessisär plus en tunika på 50 kr i en värdecheck på Lindex.

Sedan årsmöte på föreningarnas hus med SRF Örebro i början av mötet hade vi en tyst minut och räknad av röstlängden, 21 synskadade och tre stödjande nya medlemmar som vi hälsade extra varmt välkommen. Det pratades hel del vitt och brett. Det pratades om att styrelsen skulle ordna studiecirkel i tillgänglighet men som ej är klart än. Efter halva tiden bjöds medlemmarna på kaffe och smörgåstårta.

I kväll är det melodifestivalens final. Jag hoppas på Boris eller Victoria vem tycker ni ska vinna.?. Ha en skön lördagkväll önskar jag.

 

”Och vinnare Melodifestivalen 2017 är Robin Bengtson” så lät det när Melodifestivalens vinnare korades i lördagskväll. Bra låt, faktiskt var det många bra. Benjamin var bra, Victoria å några fler. Robin har nog bra chans i Europas största musiktävling.

Jag klippte mig i fredags å det är faktiskt väldigt skönt, närmare sommaren ska jag göra slingor ljusa.

På jobbet ska en personal sluta och gå i pension till sommaren.

Jag lagar mat för fulla muggar. I dag har vikarie Mats jobbat, spelat och sjungit. Jag fick rycka in på en del verser.

Melker är ny badad och kammad och Olivia gillar att se på med husse bara hon slipper själv. Olivia värmde min jumper tur att jag har henne. Kajsa påpekar varje kväll om vatten glaset.

Vecka tios matlagning blev blandat fisktacos med mos . Vecka tio har jag glada minnen ut av. Vecka tio hade jag sportlov och än i dag har Norrland sportlov och Närke har lov vecka 8, Värmland och Stockholm vecka 9. Städat och lagat femte och sista maträtten för denna vecka sedan bäddat rent och tvättat och sist men inte minst gått en promenad i solen och blåsten. Jag hade klätt mig varmt. Maken sa att det blåste storm ute, men jag tyckte det var skönt. Genom parken har byggjobbarna dragit en lång slang, en resurs för Örebros vatten om det rätta vattnet tar slut. 

En av mina manliga arbetskamrater är väldig hygglig, håller upp hissdörren och ytterdörren in till arbetsgruppen.

Sedan har jag sett på Rebecka Martinson, bra kriminalserie. Avsnitt 2 gick i går kväll onsdag.  Tillsammans med Strömsteds är ett program om relationer på torsdagar. Jenny och Nicklas besökte Mikael Persbrandt och hans sambo Sanna i första avsnittet, roligt att se. I kväll är nästa avsnitt.

Stora fågel äventyret är nästa program jag följer. Där ska dem fånga fåglar på bild och kunna med hjälp av sina fågelskådare göra så bra i från sig och försöka komma undan med så bra tid som möjligt. Vandra i trång terräng över vatten skog och mark. Anders Bagge hejar jag på och Daniel är också bra.

På jobbet gymnastik och Pilla höll i trådarna, efteråt fika med samkväm . Maken handlade i vanlig ordning som jag sedan packade upp när jag kom hem. Z, min arbetskamrat, kommer från Turkiet. I hans hemland är det kvinnan som sköter om allt i hemmet plus ta om barnen. I Sverige hjälps vi åt män och kvinnor med hushålls uppgifterna och som jag faktiskt tycker är riktigt, men som Z sa var fel och sa att vi svenskar är knepiga och har dess seder. Han ska inte säga något, han som  är gift med två kvinnor. I hans land får männen ha två eller flera kvinnor. En annan arbetskamrat är muslim och hon äter inte kött Ii bland när vi är på jobbet pratar om allvarligare saker, bland annat om par relationer, ett exempel; Vi satt omkring ett bord och pratade om hur vi sov i pyjamas, nattlinne  eller T-shirt,  ja ni fattar och hur våra partners gjorde. Då var hon tvungen att gå ut från detta rum, för hemma hos henne pratar man inte om sådant. Speciellt inte om man är kvinna, då ska man hålla sig på sin kant. En annan arbetskamrat har en platta med tal

visionen woice over och rösten Alva. Oom jag frågar henne vad hon heter, trycker hon på plattan och svarar jag heter E J. Mats, vikarien, kom och mötte mig när jag kom till jobbet. Han är visserligen snäll, men har svårt att reagera självmant, som exempel när jag skulle hem och någon ropade ”Åsas taxi är här” ”Bra” tänkte jag ”men varför kommer ingen och kör mig ner till taxin?” Då ser jag att Mats sitter bredvid och bara sitter som inget ska göras. Jag vänder mig mot honom och frågar ”kan du hjälpa mig ner?”  ”Ja” svarar han då i stället för att resa sig när han hörde att min bil hade kommit. Nu kan jag säga till men alla kan inte det. E J bad Mats köra fram rullstolen med henne i och en annan personal fick gripa in.  

 

När jag kom till jobbet så mötte en av de andra gruppernas handledare upp mig för Reveljens personal var ute på vift. Utegruppen var ute på sin utflykt och må bra gruppen de som vill, sminkade oss, fixade naglarna och filade dem. Under tiden vi grejade så hade vi Spotify och önskelåtar. Till lunch åt jag tortellini med ädelost, det var sådär var nästan ingen smak på. 

Vikarie Mats klumpade till sig idag igen. Det finns de som behöver hjälp att kunna äta och få i sig näring, och en av deltagarna hade han värmt och skurit maten åt och ställt fram det framför henne och sagt "ja det är nog lite varmt än så du får vänta", och min arbetskamrat hon bara suckade och jag tänkte liksom "vadå hon måste ju ha hjälp med att äta?" Tur att den ordinarie personalens finns att tillgå, annars hade det ju blivit världens katastrof.   

Blåste storm idag ute när jag skulle åka hem ifrån jobbet, fick hålla i mig. Hemma blev det kaffe och lite presentöppning och tulpaner ifrån min make. Vi har tydligen varit gifta i 1000 dagar idag, fick jag veta då jag kom hem. 

Sedan skulle maken iväg och klippa sig, eller snarare raka av sig allt hår, för han har ju som han skrivit någon gång problem med sår i hårbotten som återkommer hela tiden och ständigt. 

Under tiden så var jag ute med Melker, vi gick den långa rakan vid Rosenbäcksallén och svängde sedan av och gick igenom en lekpark för att sedan ta oss igenom hela parken utanför oss. Samtidigt skulle ta lite bilder på hur de bygger här omkring i området. Melker gick med högt huvud och hög svans i sitt flexikoppel för att jag satt i min rullstol. 

Skönt för honom att få komma ut, och tur eftersom husse fick vänta på bil så länge och åka samåkning, innan han kom hem. 

Så jag fick även utfodra Melker  då vi kom in. Olivia, kattkompisen blev jätteglad när vi kom in igen. Innan jag gick ut satte jag i gång en tvätt, när jag kom in tillbaka hade maskinen stannat med allt vatten kvar i, luckan stängd och den gick varken att öppna eller rubba. Det var bara att ringa hyresvärden och ge en fel anmälan. Eter att pratat med Öbo och förklarat situationen så sa dem åt oss ”att tömma ut vattnet och får ni inte upp luckan ändå så får ni ringa jouren för vi har ingen som kan komma nu och fixa problemet”. Jag bad assistenten att fixa med att tömma ur vattnet och försöka få upp luckan så här skrev hon till oss efter att ha försökt. ”Tömde vattnet men fick ändå ej upp luckan, utan maskinen bara startade om och det sprutade ut vatten så fick trycka på "off".  Har torkat upp golvet från allt vatten, men stängde ändå till tvättstugan för man vet aldrig ifall maskinen börjar leva av sig själv inatt och fyller golvet med vattnet, så går ni in där - var aktsamma! ”

 

Idag blev det som vanligt en sväng ut till Marieberg köpcentrum, först gick vi in till McDonalds där jag åt en dubbel hamburgare med pommes och Sprit. Därefter drack Mats och jag varsin kopp kaffe, innan det blev dax för mig att åka upp till "Happy Nails and spa" där jag skulle fixa mina fötter och få mina tånaglar målade. 

Först fick jag sätta mig i en fåtölj med fötterna i en balja som ett fotbad. Sen tog nagelteknologen först den ena foten och använde sig av en el-fil och filade mellan tårna och på naglarna, sedan tog han andra foten och gjorde likadant. Sen klippte han mina naglar. Sen tog han en fotfil och hade på en gel och filade mina fötter, och jag är väldigt kittlig under fötterna, men som tur är så är jag inte så kittlig som jag vet andra kan vara som kan ge ut en spark som reflex. 

Sen stoppade han frigolitbitar mellan tårna, som skulle sära på dem så inge nagellacket senare kom emot och förstördes. Därefter fick jag benmassage och även lite på fötterna med en kräm som luktade jättegott. 

Sen var det naglarna tur att bli målade, jag hade valt ett nagellack med siffra 39, det var en metallicrosa och riktigt snygg färg. Därefter fick jag sitta med fötterna i en fotfläkt som blåste torrt mina tår. 

Sedan blev det att gå en sväng in på Kappahl, för vi hade fått 25% rabatt på sms. Och Kappahl ligger alldeles bredvid denna salong jag var i innan. Där inhandlade jag en fin klänning och en snygg kofta i samma mönster och ett par svarta byxor till. 

Sen när vi skulle betala så sa apparaten "Medges ej", kassörskan kom och sa att vi måste göra om det för att det inte funkade, så maken fick gå och göra om proceduren. Då skojade jag med min assistent och sa att "hon sa säkert så att kortet krånglade för att hon ville låna Mats och ha honom för sig själv!" De tycker att jag har en sån snäll make som handlar så mycket fint åt mig. Kassörskan (som vi oftast handlar hos) sa att det vore roligt att se min garderob hemma, och hur mycket snyggt det finns i den, som min assistent instämde att gör och att hon också är avundsjuk. 

Sedan ned till Dressman XL för att titta efter byxor åt maken. Första paret han prövade var för korta och det andra paret var knapphålet igen sytt så gick inte att stänga knappen.  Hon skulle titta på lagret om hon hittade några byxor åt honom där. Under tiden så gick jag till The Coffe och handlade fikabröd som jag köpte med hem. När vi kommer tillbaka till Dressman så står maken redo för att betala, och han har då fått fram ett par byxor som liknar ett par jeans med mudd längst ner och sen ett par svarta och ett par gråa mjukisbyxor, plus kalsonger och ett skärp som såg lite flätat ut. 

Jag passade då på att lägga mellan en hundring på detta köp, eftersom maken alltid köper saker åt mig. Sen gick vi för att vänta på taxin hem och då passade vi på att ringa jouren om tvättmaskinen så att de skulle vara där då, då vi kom hem. 

Jag gick ut en liten kort promenad, och när jag kom tillbaka hem var Securitas här och han hade just då öppnat upp luckan till tvättmaskinen och fått ut kläderna, som vi fick hänga upp på tork. När jag kommit hem från Marieberg så nosade Melker och slickade mig på fötterna och Olivia slickade mig på händerna så jag slipper duscha nu. Kajsa ger sig inte för än hon fått sitt vatten, ha ha. Jag, Kajsa,  såg att det berömda vattenglaset inte var på sin plats, då sökte jag upp matte, Åsa Margareta Lindeberg, som var på toa. Så jag hoppade upp i handfatet och väntade tills hon var klar. Då frågade hon mig om hon skulle gå och tvätta händerna någon annan stans, "Ja" svarade jag då "för här ska jag dricka vatten så det är bara att ha på kran!" 

Ja, för det är ju vi som bor hos katten och inte tvärtom! Ringde Öbo idag  igen och påpekade  att vi har stort behov av tvättmaskinen och behöver få den fixad. Maken har ringt och beställt färdtjänst checkar till påsken i Stockholm då vi ska till Almåsa. Kajsa har invigd katt kudden / filten jag gjorde på jobbet.

Det har snöat här på morgonen som naturligtvis hade smällt och var borta vid lunch. Varför måste det komma ner och om det ändå jävlas och inte ska ligga kvar? . Nu väntar jag på våren så nu behöver inte någon mer snö komma tycker jag. 

På jobbet var som vanligt bingo men jag vann inget denna gång. Efter fikat läste en av mina handledare för mig i en veckotidning om en kvinna som var narcissist och kvinnan hade en dotter. Kvinnans dröm hade hela livet varit att få dansa, men hade aldrig fått göra det, så när hennes dotter var 5år så skrev hon in henne på en dansskola och hennes dotter blev så duktig att hon blev berömd. Hennes mamma blev då så nedlåtande mot dottern för det var hon som fick beröm och inte mamman. De partners som mamman hade träffat efter pappans bortgång, hade fått nog för de inte klarade av hennes kontrollbehov och att hon alltid skulle vara i centrum. Som man väl kan förstå.

När dottern var 25år träffade hon en man, som hon berättade för hur hennes mamma var och att hennes mamma inte kunde glädjas åt henne. När det unga paret gifte sig, och som ni vet så ska ju de som gifter sig dansa brudvalsen. Mamman hade klätt upp sig som att det var hon som var bruden och när valsen drog igång så tog mamman upp en man och började dansa med honom samtidigt som brudparet stod bredvid och dottern skämdes jättemycket. 

Så småningom om blev paret gravida, när det blir dax för förlossning så kommer naturligtvis kvinnan dit och hon kräver då att svärsonen ska sitta ute med henne medan dottern födde deras barn. Men nu hade svärsonen fått nog, med full rätt också så satt han kvinnan på plats och sa gill henne "du kan ta och fara hem, för varför skulle jag lämna min fru? Det här är vår stund". Dotterns mamma skulle fylla  50år, dottern och hennes sambo var så snälla så de hade skramlat ihop en resa på 50 tusen kronor i present. Dom hade även fixat en buffé och en jättestor tillställning. Och när mamman öppnar presenten med resan så säger hon "vadå är det bara JAG som ska åka på det här?" Tiden gick och paret väntade ännu ett barn och dem hade någon fest hemma med släktingar då de berättar öppet för alla att dom ska få tillökning i familjen, alla släktingar blir glada och önskar lycka till medan mamman slår sig mot bröstet och "ojar" sig. 

Men nu hade dottern också fått nog av det hela och tar kontakt med en psykolog för att få prata om hennes mamma. Hon får rådet då att hon måste tänka på sig själv och sin familj i första hand, för hennes mamma kan hon inte hjälpa för det är en sjukdom/personstörning och hon kommer alltid att vara så.

I slutet av det hela skrev dottern att hon har lite kontakt med mamman men nu på hennes villkor och inte mammans. 

 

Av Åsa Lindeberg

 

Mötet 1971
 

En ung kvinna i 30 årsåldern jobbade med gamla människor på ett vårdhem som heter Sjöliden. Hon hade jobbat med gamla sedan hon var 14 år gammal. Kom från en liten by vid namn Gröde där mor och far och hennes 4 syskon bodde och hon och hennes syskon hade växt upp. Nu sen länge sedan bor hon i en tvåa i centrala Docksta. 

På fritiden var hon på dans, hon var duktig på gammeldans. En kväll när hon en av hennes väninnor skulle på dans så skulle något hända som skulle förändra hela hennes liv. Hon gjorde samma sak som hon alltid gjort. Hon fixade håret med att rulla upp det på hårrullar. Smetade på lite läppstift och satte på sig en kjol och en blus hon köpt för någon dag sedan. Hon hade åkt med sin barndoms kamrat Maggan och några till, dem samåkte tillsammans när dem skulle på dans. Denna kväll var dansen i Örnsköldsvik på folkets park mycket folk var där som vanligt Anna-Margareta som denna kvinna hette satte sig med sina väninnor vid ett bord plötsligt så kommer en ung, lång, snygg man fram till henne och frågade om han fick slå sig ner. Och där satt dom och pratade om en stund innan han bjöd upp henne och dem dansade och kvällen blev till midnatt och dansen närmade sitt slut. Anna-Margareta letade upp väninnorna och hon sa adjö och tackade mannen för en trevlig kväll, dom växlade nummer och dom skulle höras igen mannen som Anna-Margareta mött var inte mindre än Leif.

 

År 1941

 

30 år tidigare

 

Greta stod inne i sitt kök och väntade på att hennes man skulle komma in från åkern. Själv hade Greta varit ute i ladugården och gett grisarna mat och mjölkat kona. Mauritz som Gretas man hette. Han kom in och pustade ut ”å vad varmt det är, men nu är det inte mycket kvar att göra”. ”skönt” sa Greta ”middagen är klar så det är bara att äta”. Dessa människor var jordbrukare så det var tungt arbete på 40 talet, häst och vagn fanns det och den åkte dem ner till samhället och handla det ni. Sonen Yngve som var två år tultade omkring på golvet. Jag måste köpa kläder åt pojken, ska titta på loppis, gott med mat. Ja vi får tacka Gud för att vi får äta oss mätta och ge vårt barn och djur den vårdnad och omsorg de behöver. Där satt dem medan skymningen falla utanför fönstret. Fortsättning följer.  Av Åsa Lindeberg

 

Gamlingen.
Här jag nu sitter,

Ingenting jag gitter.

Min blick är skum,

Och min kropp är krum.

Fingrarna är inte raka,

Mycket för jag försaka.

Ändå mår jag ganska bra.

Visst är det konstigt hur det kan va´

Av Åke Minsberg

 

Åter i trädgården!
Hej alla glada Synvinkel läsare. Nu är det dags igen för en återblick i mitt brokiga liv. Slut är det på krigarlivet och jag är i full gång med vårarbetet i trädgården. Vi sår och planterar, plockar vårprimörer; sallad, dill, spenat och i växthuset skördas fina, mjälla rabarber. Det blir mums för de fina Karlstads-fruarna. Trädgården kunde ta bra betalt för dessa primörer.

Trädgården hade köpt in ett trettiotal nya bänkfönster, från ett snickeri. Dessa skulle glasas, kittats och målas. Så höll vi ju på att bygga ett nytt växthus. Ja, nog fanns det arbete så det räckte till. Det blev en hel del övertid som blev klirr i kassan. Det blev på helgerna man kunde träffa kompisarna.

Det blev en del biobesök, någon gång ett besök på någon restaurang, men med lite tillbehör så blev det lite dyrt. Då var det billigare med minigolfspel. Karlstad hade byggt en ny minigolfbana. Den var mycket trevlig och kostade 50 öre per spel och hade man biljetter å fick man frispel. Idag kostar ett spel 30 kronor. Det var stor skillnad på nöjeskostnaderna. Men, även på inkomsterna, så det jämnar kanske ut sig.

I trädgården var det dags för arbetet inför Mors dag, det är ju en stor dag för blomsterhandlare och trädgårdsodlare. Det var många paket som skulle skickas med tåg och bussar över Värmland. Det blev många sena kvällar denna morsdagsvecka.

Tidigt på söndagsmorgon gjorde jag mig klar för en cykeltur. Inte vilken lite tur som helst. Nej, jag skulle trampa iväg till Mellerud och gratulera mor med den finaste morsdags ros hon någonsin fått. Ja, den var verkligen fin, jag hade ju många att välja på och hade själv varit med att odla fram den. Det ni, det var inte bara kattskit det. Jag hade även köpt en fin ytterkruka.

Söndag morgon klockan halv sex startade jag. På pakethållaren hade jag två packväskor med reskost. En termos kaffe och en termos med kallt vatten plus sex smörgåsar. Och blomkartongen förstås.

Det var en härlig daggfrisk morgon. Enligt väderleksrapporten skulle det vara bra väder hela dagen. Tolv mil, till stor del grusväg, hade jag framför mig och inga växlar på cykeln. Men friskt mod, det hade jag.

När jag kommit en tre kilometer utanför staden, så sprang det en svart katt över vägen framför mej. Jag tyckte det var lite olycksbådande, men det gick bra hela vägen. Den kom tydligen från rätt håll. Jag är lite skrockfull.

Det är härligt att vara ute och cykla en sån här fin dag. Särskilt tidigt på dagen. Man ser så många djur och fåglar på närmare håll än då man sitter inklämd i en plåtlåda. Men, man får ju lite mer ont där bak. Det får man ta.

Jag gjorde 3 uppehåll under resan, all min färdkost gick åt och en aning svettig var jag när jag kom till Mellerud. Där höll min mor och mina två bröder på att svimma av när jag plötsligt dök upp. De hade ingen aning om att jag skulle dyka upp bara så där. Roligt blev det för oss alla. Vi hade inte sett på ett halvår. Medan jag sköljde av mej resdammet och vilade mej så fortsatte dem med middagsmaten, det blev avbrutet när jag dök upp.

På den här tiden, den gamla goda alltså, då åt man middag mitt på dagen och ingen någon fånig lunch. På kvällen åt man kvällsmat. Så var det då. Middagen bestod av mors saftiga köttfärslimpa, färska grönsaker (min bror jobbade också i trädgård vid denna tid). Till efterrätt fruktkräm med gräddmjölk och så kaffe och tårta på det. Det ni, det var smaskens.

Tiden gick fort och när klockan närmade sig fem så blev det dags för mig att trampa tillbaka till Solstaden. Fortfarande var det fint väder. Jag fyllde mina termosar. Fick med fyra stora smörgåsar, två med köttfärslimpa och två med falukorv. Plus en stor påse med mors goda kanelbullar. Det blev lite varmt och svettigt ett tag, men framåt kvällen blev det svalt och skönt. Klockan kvart över elva var jag tillbaka hemma i min drängkammare. Om jag var öm i baken? Snacka om rödstjärt! Jag hade ju trampat nästa ett helt Vättern runt lopp. Lite svårt att sitta några dagar, jo man satt lite lätt, om man säger så. Men, det var det värt.

På kvällen då jag närmade mig Karlstad så kände jag en stark brandlukt och undrade var det hade brunnit. Nästa dag fick jag veta att ladugården på den gården där min schack kompis var djurskötare hade brunnit ned. Han blev dagens hjälte, då han gjorde mesta jobbet med att få ut alla djuren. Han blev illa rökskadad, men blev fullt återställd. Brandorsaken fastställdes till ett elfel. Innan vintern kom så stod där en ny ladugård. Under byggnadstiden kunde ett par granngårdar hjälpa till med husrum för djuren så allt slutade bra.

I trädgården är det full fart på arbetet. Det skördas grönsaker, torglasset skall göras iordning och ogräset ska jagas. Under några sommarveckor har vi hjälp av ett par skolflickor som ville tjäna en extra slant. De var båda trevliga och flitiga. En av dem fortsatte i branschen och blev en mycket duktig florist som fick jobb i stadens finaste blomsteraffär. Hon kom också tvåa i en stor tävling för florister. Den andra flickan blev tandläkare.

I slutet av juli hade hag en veckas semester. Den började med att jag och min bästa kompis, Gunnar Berg, följde med Karlstads cykelklubb till en tävling som hette Orust runt. Det var en tvådagarsresa. Vi skulle övernatta på ön. Vi hade med sovsäckar och ett litet tält. Det regnade nästan hela tiden. Var det roligt? Svaret är ett rungande nej! Vi var med på flera resor, men det här var den enda som det regnade på. Men, då gjorde det det med besked.

Min kompis hade också semester, så efter Orustresan så sade vi till varandra ”Om vi skulle ta och sticka till Stockholm några dagar”. Sagt och gjort. Tisdag morgon tog vi tåget till Stockholms Central. Vi kom fram vid tio-tiden och gick ut mot Wasagatan. Där satt en skoputsare med sin låda. Så det blev vår första upplevele av huvudstaden, att vi fick våra skor glänsande. Vår nästa fick vi när vi kom fram till gatan. Där kom en långhårig, skäggig man som drog en stor tunna på hjul efter sig. Så här stod det i tidningen dagen efter ”Jea tel quel” – ”Jean som är som han är” – har anlänt till den svenska huvudstaden. Klädd i gröna bastanata vandrarkläder och lädersandaler modell år etthundra. Och med det yviga håret fladdrande drar denne fransman Diogenes sin tunna genom landet. Tunnan tjänstgör under natten som hus och säng och under dagen som förvaring för de mycket spartanska bagaget. ”Jag är ingenting”, ” Jag vet ingenting”, ”Jag är lycklig som jag är” ”Jag är rik på det jag inte har”, detta hör till de tänkvärda texterna på tunnan som lästs av förvånade romare och svenskar. Ja, vad ska man säga, roligt var det för oss att komma så precis och få se denne märklige man.

Nu gällde det för oss att hitta något billigt rum för natten, nej, för två nätter skulle vi ha. Vi visste att Frälsningsarmen kunde hjälpa till med rum hos privatpersoner som behövde lite extra tillskott i kassan. Vi hittade kontoret och fick adressen till en änkefru i närheten av Slussen. Vi travade dit och vi fick bo där i två nätter. Hon tyckte vi såg prydliga ut i våra kostymer och slipsar. Jag kommer inte ihåg vad det kostade, kanske en tia per natt.

Nu var det nära till Katarinahissen så den måste vi åka upp i och se staden ligga för våra fötter. Det var en klar fin dag så vi såg hur långt som helst. Så måste vi naturligtvis rista in våra namn i träräcket, man måste ju lämna lite spår till eftervärlden. Fast nu tror jag npg det räcker är utbytt.

Och nu när vi står där och planerar vad vi skall göra efter detta så får inte ni reda på det nu. Tack och adjö från två glada värmlänningar på upptäcktsfärd i storstaden. Varav den inte var någon värmlänning. Kram från dalslänningen Åke.

 

Slutord
Det var allt för den här gången. Kom ihåg att ta hand om varandra där ute.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telefonnummer 019 673 21 05, 072 544 50 84, e-post charlotte.akerlind@telia.com

Kansliet: Leif Stockhult, telefonnummer 019 673 21 06, e-post srf.orebro.lan@telia.com

BILAGA 1
THOMSSONS NYHETSBREV
 

APRIL 2017
 

THOMSSONS NYHETSBREV NR 5 2017

16 mars 2017

 

Innehåll
Seminarium med Svensk Dagligvaruhandel

Klartecken för månadsgivande

Organisationsrådet 9 mars

Hur gör vi med väntelistan avseende ledarhund?

Skriv motioner till kongressen

SRF Norrköping 100 år!

 

 

Seminarium med Svensk Dagligvaruhandel
 

På temat ”tillgänglig butik” genomförde branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel ett seminarium på förmiddagen den 16 mars i deras lokaler på Regeringsgatan 60 i Stockholm. Seminariet kom till på initiativ av SRF. Syftet var att belysa svårigheter, intressekonflikter och möjligheter i livsmedelsbutiker i en dialog mellan dagligvaruhandeln, myndigheter och funktionshinderorganisationer.

 

Seminariet inleddes och avslutades av Svensk Dagligvaruhandels VD Karin Brynell. Myndigheten för delaktighet redogjorde för sitt arbete och ansvar. Elin Sandström från Sveriges Konsumenter berättade om deras projekt ”Med rätt att handla”. Även Konsumentverket fanns på plats. De har tagit fram en folder där de bland annat uttrycker att personlig service är en viktig tillgänglighetsfråga.

 

De sex närvarande funktionshinderorganisationerna, däribland SRF, samt Svenska Service- och Signalhundsförbundet och Sveriges Ledarhundsförare fick göra korta genomgångar av de viktigaste frågorna i ämnet. Själv lyfte jag fram skillnaden mellan att vara synsvag och helt blind. Som synsvag kan man bland annat ha stor nytta av god belysning, kontraster, stor stil med mera. Men det personlig service och ett gott bemötande som är det viktigaste. Genom att använda personer, som själva har ett funktionshinder vid lokala personalutbildningar kan många svårigheter lösas.

 

Från dagligvaruhandeln fanns representanter för Ica, Coop, Livsmedelshandlarna, Bergendahls och Lidl på plats. Vid avslutningen av seminariet lovade Svensk Dagligvaruhandel att förtydliga sin rekommendation att ledarhundar bör kunna tas med i butikerna. Efter mötet hade jag ett kort samtal med Pär Bygdesson från Livsmedelshandlarna, där han uttryckte stor uppskattning av idén om lokala personalutbildningar med medverkande från SRF.

 

 

Klartecken för månadsgivande
 

Vid sitt senaste möte beslutade förbundsstyrelsen att SRF ska prova månadsgivande som metod för medelsanskaffning. Frågan om när detta kommer igång bereds just nu på kansliet, men det blir troligen i höst. Vi kommer att vända oss till personer som redan givit gåvor i anslutning till vår kalender ”Årets ledarhundsvalpar”.

 

Månadsgivande är en insamlingsmetod där en person, frivilligt och utan bindningstid, själv väljer att regelbundet stödja en organisation. Att knyta månadsgivare till sig, har de senaste åren blivit den enskilt viktigaste strategin för ideella organisationer att stärka sin ekonomi. Det ger ofta ett rejält tillskott i kassan.

 

En fördel är att månadsgivande är smidigt att administrera. Dessutom skapas en relation och kommunikationskanal med de regelbundna givarna. Genom sitt val, att som månadsgivare stödja SRF, tar de aktiv ställning för att bidra till ett bättre samhälle för synskadade.

 

 

Organisationsrådet 9 mars
 

Årets första organisationsråd genomfördes i SRF-salen i Enskede torsdagen den 9 mars. Rådet behandlade en uppföljning av bifallna kongressmotioner. Vidare gavs information inför SRF:s kommande kongress.

 

Hannes Juhlin Lagrelius höll i ett utbildningspass om FN:s hållbarhetsmål som kallas Agenda 2030. Målen är universella, och gäller såväl för Sverige som nation, som för kommuner och landsting. Agenda 2030 kan vara ett bra verktyg i vårt intressepolitiska arbete.

 

 

Hur gör vi med väntelistan avseende ledarhund?
 

Idag finns 271 aktiva ledarhundsekipage i Sverige. Men många fler vill ha en ledarhund. Väntelistan växer stadigt.

 

Det är SRF som sköter ledarhundsverksamheten i Sverige på uppdrag av staten. År 2016 köptes 36 ledarhundar in, vilket var vad statsanslaget räckte till. Samtidigt fanns ett 60-tal ledarhundar som var tio år eller äldre.

 

Just nu har vi en väntelista som består av 70 personer samt ytterligare 18 som väntar på att få sin dispositionsrätt till ledarhund. Idag prioriteras förare som tidigare haft ledarhund framför förare som aldrig tidigare har haft någon ledarhund. Vidare prioriteras dels personer som av sjukdomsskäl behöver röra på sig för att bibehålla sin hälsa och dels personer med ytterligare funktionsnedsättning. Dessa prioriteringar innebär att det i praktiken är mycket svårt att få sin första ledarhund.

 

Ledarhundsverksamheten inom SRF föreslår nu en förändring som innebär att prioriteringarna i sin helhet tas bort. Väntelistan föreslås helt enkelt bestå av de förare som fått beslut om dispositionsrätt och är klara att ta emot en ledarhund. Dessa sätts upp på listan i kronologisk ordning. Men matchning mellan förare och hund tas med i beräkningen innan placering görs. Hundens och förarens aktivitetsnivå ska matchas liksom hundens mankhöjd och förmåga att passa in i förarens miljö.

 

SRF har mottagit synpunkter på detta förslag från Sveriges Ledarhundsförare (SLHF), och från Ledarhundsklubben Stockholms län, som båda är kritiska till att inte längre prioritera förare som tidigare haft ledarhund.

 

Vi önskar nu få in synpunkter från fler för att få bästa möjliga beslutsunderlag.

 

Synpunkter angående väntelistan mejlas, senast den 15 maj, till ansvarig chef, Lena Ridemar, på:

lena.ridemar@srf.nu

 

 

Skriv motioner till kongressen
 

Nu är det tid att skriva motioner till SRF:s kongress. Förbundsstyrelsen har tagit fram fyra dokument som kommer att stå i fokus på kongressen: Förslag till ändring av stadgarna, strategi för jämställdhet och likabehandling, strategi för medlemsutveckling och verksamhetsinriktning för 2018-2020. När det gäller principprogrammet och det etiska programmet föreslår inte styrelsen några ändringar, men det går givetvis bra att skriva motioner även om dessa. Samtliga omnämnda material kan beställas från kontorsservice:

kontorsservice@srf.nu

 

Rätt att lämna motioner till kongressen har enskilda medlemmar – både synskadade och stödjande – lokalföreningar, branschföreningar, distrikt samt Riksorganisationen Unga med Synnedsättning. En motion bör vara kortfattad och avslutas med en eller flera konkreta att-satser som kongressen kan ta ställning till. Det ska framgå vem eller vilka som står bakom motionen.

 

Motioner sänds i första hand in via e-post på adress:

registrator@srf.nu

Motioner till kongressen ska ha inkommit till SRF senast den 30 april.

 

 

SRF Norrköping 100 år!
 

Redan år 1917 bildades en förening för blinda i Norrköping. Den föreningen heter idag SRF Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik, och lördagen den 11 mars deltog undertecknad (Håkan Thomsson) vid föreningens årsmöte och efterföljande 100-årsjubileum.

 

Efter årsmötet skålade vi i champagne, och under kvällen fick vi oss till livs såväl en läcker trerättersmiddag som lite SRF-historia samt god underhållning av två Norrköpingsprofiler. Det var en riktigt trevlig tillställning!

 

Som grädde på moset har SRF Norrköping i hård konkurrens vunnit att i år få synas i den berömda kaktusplanteringen vid Karl Johans Park. Det är en stor ära. Den 22 juni ska årets plantering invigas.

 

Stort grattis till den levande och aktiva hhundraåringen!

 

 

 

 

THOMSSONS NYHETSBREV NR 6 2017
11 april 2017

 

Innehåll
LSS-utredningen rullar på

KMA:s 100-årsjubileum

Nordiska möten i Helsingfors

Punktskriftskonferens i Stockholm

Kritik mot sedlar och mynt

Elly Macha ur tiden

SRF Västernorrlands första årsmöte

SM i schack för synskadade

 

 

LSS-utredningen rullar på
 

Sakkunniga och experter i den statliga LSS-utredningen hade ett möte den 3 april. LSS står ju för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och utredningen pågår fram till oktober 2018.

 

Vid det senaste sammanträdet fördes bland annat en diskussion med utgångspunkt från att utredningsdirektiven pekar ut att mål och syfte samt en del centrala begrepp i LSS är otydliga. Framförallt är det domstolarnas tolkningar som upplevs som svåra att förstå. Begreppet ”goda levnadsvillkor” diskuterades särskilt. Experterna från funktionshinderrörelsen menade här att det är de samlade insatser som en individ får som avgör om man uppnår goda levnadsvillkor. Det måste i första hand vara individen själv som bedömer om goda levnadsvillkor uppnås.

 

En annan viktig diskussion gällde för- och nackdelar med att ha anhöriga som personlig assistent. Det kan ge en kontinuitet och brukaren har ofta stort förtroende för en anhörig assistent. Nackdelar kan vara att det skapar ett svårbrutet beroende. Barns frigörelse från sina föräldrar kan påverkas om föräldrarna är barnets assistenter.  Av diskussionen framgick att flera såg allvarligt på den dubbelroll som det innebär att samtidigt vara assistent och god man. Problemet med det är att den gode mannen ska se till att brukaren får den assistans hon eller han har rätt till, och att den utförs på ett bra sätt. Då bör inte den gode mannen själv vara assistent och samtidigt ha i uppgift att granska sig själv.

 

Vidare gjordes en genomgång av de insatser som LSS innehåller och hur dessa kan utvecklas för att bli mera träffsäkra. När det gäller insatsen ledsagning så är det viktigt att den är flexibel och också innehåller kompletterande stöd som man behöver på grund av utebliven synförmåga. Det kan handla om vardagssyntolkning, alltså att beskriva omgivningen, och att få hjälp med klädvård, postläsning, digitala tjänster och dylikt. Nästa möte med LSS-utredningens expertgrupp hålls den 12 juni.

 

 

KMA:s 100-årsjubileum
 

Stiftelsen KMA, Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade, firade den 5 april sitt 100-årsjubileum med en konferens i Svenska Läkarsällskapets lokaler på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Dagen inleddes och avslutades av KMA:s ordförande Helena Eriksson.

 

Beatrice Christensen Sköld berättade KMA:s historia. Hon kommer senare i år att ge ut en bok i det ämnet. Vidare delades forskningstipendier ut, och vi fick ett antal korta föredrag om aktuell ögonforskning. En utsökt jubileumslunch bjöds vi också på. Vidare förekom också ett musikaliskt framträdande av den synskadade riksspelmannen Ida Meidell Blylod, och Täppas Fogelberg kåserade under rubriken ”Att få syn på livet bortom ögonen”.

 

SRF gratulerar KMA till 100 år av viktigt och framgångsrikt arbete!

 

 

Nordiska möten i Helsingfors
 

Den 21 till 22 mars hade vår nordiska samarbetskommitté (NSK), nordiska kvinnokommittén (NKK) och nordiska ungdomskommittén (NUK) möten på Hotel Rantapuisto i Nordsjö (Vuosaari) strax utanför Helsingfors. NSK:s möte hade två huvudpunkter, ett fundraisingseminarium och ett möte med representanter för synskadeorganisationerna i Estland, Lettland och Litauen.

 

Vid fundraisingseminariet, som leddes av Norge, gjordes en genomgång om hur medelsanskaffningen ser ut i våra nordiska länder. Under detta seminarium deltog också SRF:s kommunikationschef Boris Samuelsson. Det kan konstateras att det är mycket stora summor som kommer till organisationerna genom aktiva medelsanskaffnings­insatser. Vår skandinaviska kalenderkampanj ger ökade intäkter varje år. Danskarna har dessutom ökat sina intäkter dramatiskt sedan man börjat med månadsgivare. Island har ökat sina intäkter väsentligt sedan man anlitat professionell hjälp. I Norge satsar man nu på dörrknackning för att få nya månadsgivare.

 

Representanterna för de baltiska synskade organisatio­nerna anlände på tisdagskvällen och vi åt middag tillsammans. Sedan genomfördes mötet med de baltiska representanterna på onsdags­förmiddagen. Våra gäster var Marie Sepp, chef vid organisationen i Estland, Svetlana Sproge, ordförande, och Sandra Smona från Lettland, samt Ramune Balcikoniene, vice ordförande för synskadeorganisationen i Litauen.

Vi fick genomgångar av organisationerna och situationen för synskadade i respektive land. Utifrån dessa redovisningar diskuterade vi hur vi kan ha nytta och glädje av varandra. Gemensamma problem och utmaningar samt möjliga samarbeten dryftades. Det faktum att språken är små skapar utmaningar när det gäller talsynteser och dylikt.

 

Att ha ett utbyte med sina grannar är i sig alltid positivt. Bilaterala studiebesök och seminarier i olika ämnen kan vara en bra form. Personalfortbildning efterfrågades, och även där finns säkert möjligheter till samarbete. Ungdomsläger nämndes också. Fundraising är ett annat område där Baltikum kan ha nytta av erfarenheter från Norden.

 

NKK:s möte ägnades till stor del åt att dra upp planer för en nordisk kvinnokonferens. Denna planeras hållas hösten 2018 i Danmark.

 

 

Punktskriftskonferens i Stockholm
 

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arrangerade en internationell punktskriftskonferens i Stockholm den 5 till 7 april. Konferensen  samlade närmare 300 deltagare från ett 30-tal länder. Konferensen innehöll en stor mängd intressanta seminarier om punktskriftsinlärning, och var huvudsakligen inriktad på barn.

 

SRF fanns givetvis på plats med flera medarbetare. Ungdomarna Louise Jannering och Niklas Karlsson presenterade en affischutställning, och Ann Jönsson höll ett föredrag där hon beskrev betydelsen av att som synsvag och yrkesarbetande kunna använda punktskriften. Niklas Karlsson stod också för en uppskattad musikalisk underhålling i samband med konferensmiddagen den 6 april.

 

 

Kritik mot sedlar och mynt
 

Vi är nog många som tycker att de nya sedlar och mynt som nu införs i Sverige är svåra att känna igen. Extra svårt är det just nu, då både gamla och nya sedlar och mynt kan användas. När det gäller de nya sedlarna så har de en längdskillnad, men de är lika breda. En skillnad i både längd och bredd hade underlättat väsentligt. Dessutom upplever många att det synmässigt är svårt att skilja på sedlarna.

 

Undertecknad har intervjuats i denna fråga av Aftonbladet, vilket ledde till en artikel som publicerades den 31 mars. Efter det har Riksbanken hört av sig, och sagt sig vara beredd att diskutera frågan vidare med SRF. Tyvärr ska vi nog inte ha för stora förhoppningar om förändringar eftersom våra synpunkter redan funnits hos Riksbanken i flera år, men vi tar givetvis alla chanser att försöka åstadkomma förbättringar.

 

 

Elly Macha ur tiden
 

Elly Macha, Tanzania, andra vice president i World Blind Union (WBU), har avlidit efter en tids sjukdom. Hon gick ur tiden den 31 mars då hon vårdades på ett sjukhus i England.

 

Elly Macha valdes till andra vice president i WBU vid generalförsamlingen i Orlando i Florida i augusti i fjol. Från svensk sida stödde vi hennes kandidatur. Hon var den andra blinda afrikanska kvinnan att nå en så fin position i WBU.

 

Elly Macha var parlamentsledamot i Tanzania. Hon hade en doktorstitel och var utbildad i specialpedagogik och frågor rörande jämställdhet, funktionshinder och mänskliga rättigheter. Det är mycket ledsamt att hon inte fick möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i WBU. I SRF minns vi Elly Macha med stor saknad.

 

SRF Västernorrlands första årsmöte
 

Den 1 januari 2017 slogs distrikten SRF Medelpad och SRF Ångermanland samman, och bildade SRF Västernorrland. Distriktet har letts av en interimstyrelse fram till det första årsmötet, som ägde rum på Härnösands folkhögskola lördagen den 8 april.

 

Undertecknad (Håkan Thomsson) fick äran att leda detta historiska årsmöte. Sven Edlund valdes till ordförande. Genom sammanslagningen får vi ett starkt distrikt i Västernorrland och kan prata med landstinget med en röst, vilket är positivt. Vi önskar SRF Västernorrland lycka och framgång!

 

 

SM i schack för synskadade
 

Till sist i detta nyhetsbrev tar jag tillfället i akt att berätta om en framgång för mig själv på det personliga planet.

 

Svenska mästerskapet i schack för synskadade 2017 spelades på Almåsa i månadsskiftet mars/april. Och svensk mästare blev Håkan Thomsson med 4,5 poäng av 5 möjliga. Jag vann halvpoängen före Jörgen Magnusson, Lund, efter att ha vunnit vårt parti i rond 3. Bronset gick till Olle Engström, Timrå.

 

24 spelare deltog i SM, och dessa var indelade i tre klasser. Äldsta deltagare var Georgibelle Fröjse, Östersund, som fyllde 92 år på turneringens första dag (den 30 mars). Även William Lyons, Solna, är över 90 år. Yngst var William Johansson, Hörby, som är född den 17 juni 2007. Nioårige William tog 2 poäng i klass 1, och fick ett särskilt pris för SM:ets bästa prestation.

BILAGA 2
SYNTOLKNINGS EVENEMANG 2017
 
APRIL 2017

Teater Nolby söndag den 22 juli och 30 augusti 2017
Den politiska kannstöparen

av Ludvig Holberg, bearbetning Teater Nolby 

 

Med en omvärld där populismen allt mer breder ut sig, är det fantastiskt att ta del av Ludvig Holbergs ”Den politiska kannstöparen” från 1722. Då som nu så fanns det människor som tycker att de nog har bra mycket bättre kläm på hur allt skall hänga ihop, bra mycket bättre än dem som vi har valt att vara våra politiker. I ”Den politiska kannstöparen” får vi följa hur det kan gå till att omvända den pompöse Herman Kannstöpare från sin övertygelse att han är en av de få som vet hur man skall styra staden.

 

Teater Nolby bjuder återigen upp till en färgstark föreställning med en ensemble i fantastiska kostymer och en spännande dekor. Som tidigare år erbjuds smakrikt matig picknick-korg eller tvårätters meny.

 

Föreställning syntolkas söndag den 22 juli och söndag den 30 augusti,

båda föreställningarna startar klockan 17 00 med samling klockan 16 00

 

Pris och övrig information pressenteras i kommande nummer av SYNvinkeln.

 

Föreställningen utspelas i Imnen Nolby 611 utanför Karlskoga 

 

Syntolkas söndag den 22 juli och 30 augusti

Syntolkas av Anita Karlsson

 

Biljetter bokas senast torsdag den 23 juni, Bokning av biljetter görs till Kristina Johansson på telefon: 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81 eller e-post kristina.jo@telia.com

BILAGA 3
PRESSMEDDELANDE FRÅN REGION ÖREBRO
 
APRIL 2017
 

Åk kollektivt i två sommarmånader – betala för en
I sommar kommer du som resenär att kunna resa med Länstrafiken under två månader – men bara betala för en av dem. Det är resultatet av att Region Örebro läns nämnd för samhällsbyggnad i dag beslutade om att införa Sommarbiljett 2017.

– Vår förhoppning är att sommarbiljetten ska användas av till exempel ungdomar som pendlar till och från ett sommarjobb. Men biljetten gäller även för vuxna, och det går ju alldeles utmärkt att använda den som turistbiljett för att upptäcka länets smultronställen med hjälp av kollektivtrafiken, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Sommarbiljetten ger rätt till resor i hela länet

Sommarbiljetten är en biljett som ger rätt till resor med buss och tåg i hela länet under en begränsad tid. Biljettypen kommer att gälla från och den 12 juni, och därefter vara giltig till och med den 21 augusti. Biljetten kommer främst att finnas tillgänglig i Länstrafikens app, men det kommer också att vara möjligt att ladda Resekortet med biljetten.

En ungdom kommer att få betala 680 kronor för en sommarbiljett, och för en vuxen blir kostnaden 1 365 kronor. I båda fallen är kostnaden cirka hälften så stor som ordinarie länsbiljetter.

Fler får chansen att resa

– Genom att sänka priset under de aktuella månaderna ger vi fler människor möjligheten att resa i länet, och vi hoppas att många ska ta den chansen. Som betalande vuxen får man dessutom ta med sig två barn utan extra kostnad, säger Anders Ceder (S), vice ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Sommaren är normalt lågsäsong för Länstrafiken, men med sommarbiljetten vill ledamöterna i nämnden för samhällsbyggnaden nu ändra på det.

Minskad miljöpåverkan om fler väljer bussen

– Vi hoppas på att vi på det här sättet kan få fler att välja det kollektiva resandet när de ska ge sig ut på vägarna i sommar, och att vi på så sätt kan bidra till minskad miljöpåverkan, säger Katarina Raneborn (V), ledamot i nämnden för samhällsbyggnad.

En mer detaljerad information om sommarbiljetten kommer under våren

 

Välkommen till vårens öppna föreläsningar på USÖ
Vilken inverkan har kosten för vår psykiska hälsa? Hur yttrar sig tvångssyndrom och vilken behandling hjälper? Läkemedelsberoende kan uppkomma ur en vårdsituation där personer får beroendeframkallande mediciner utskrivna på recept. Vårens öppna föreläsningar vid USÖ bjuder på spännande ämnen inom skilda områden.

Föreläsningarna är kostnadsfria och allmänheten är hjärtligt välkommen. Bakom de olika arrangemangen står Område psykiatri i Region Örebro län tillsammans med psykiatrins brukarföreningar via (H)järnkoll och NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa).

Tid och plats

De öppna föreläsningarna sker på Universitetssjukhuset i Örebro, Wilandersalen, M-huset Tid: 18 00 till 19 30.

Utöver föreläsningen för allmänheten hålls en extra föreläsning som i första hand vänder sig till samverkanspartners och medarbetare. Den föreläsningen sänds även via länk till sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg samt till mottagningen i Hallsberg.

På programmet under våren:

Onsdag 15 mars -  Kost och psykisk ohälsa

Kan vi själva via våra kostvanor påverka vår psykiska hälsa? Även om forskning kring kost och psykisk hälsa pågått en tid är det först de senaste åren som den satt fart ordentligt. Vad säger då forskningen, vilket stöd finns för att vår kost kan bidra till psykisk ohälsa eller tvärt om att bidra till en förbättring? En spännande föreläsning i ett för tiden aktuellt ämne.
Medverkande: Mats Humble, överläkare och med. dr, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård

Torsdag 20 april -  Tvångssyndrom

För personer som drabbas av tvångstankarna och tvångshandlingarna i så hög grad att de upptar en stor del av vardagen hemma, i skolan eller på jobbet uppstår ofta ett stort lidande för den som berörs. Under föreläsningen behandlas frågor som varför en person utvecklar ett tvångssyndrom och hur symtomen yttrar sig samt vilken behandling som fungerar?
Medverkande: Susanne Bejerot, överläkare och professor, Psykiatrisk rehabilitering

Tisdag 9 maj -  Läkemedelsberoende

Fler och fler uppvisar ett beroende som har uppstått via medicinering med receptbelagda mediciner som smärtstillande, sömntabletter eller vissa andra psykofarmaka. På vilka sätt kan man hjälpa de som hamnar i ett beroende och finns det möjligheter att förhindra att personer hamnar i beroende.
Medverkande: medarbetare från Beroendecentrum

 

Länsbor i söder och väster väljer allt oftare bussen
Nya siffror visar att invånarna i södra och västra länet allt oftare väljer bussen när de ger sig ut på vägarna. Under det senaste året har antalet resor ökat med mer än 10 procent i de aktuella länsdelarna.

– Det känns bra att de satsningar vi gjort på ökad turtäthet, kortare restider och nya busslinjer nu ger resultat i form av fler resor, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Bättre resealternativ för pendlare

Länstrafiken inom Region Örebro län arbetar ständigt för att öka det kollektiva resandet. Under de senaste åren har stora förändringar genomförts i både den södra och den västra länsdelen för att locka fler resenärer.

– Vi har bland annat gett arbetspendlare som reser mellan Örebro och Karlskoga, och mellan Örebro och Askersund fler och bättre resealtarnativ. Vi har dessutom försett expressbussarna på de här sträckorna med wifi så att det är möjligt att arbeta under restiden, säger Thony Lundberg, enhetschef på trafik och marknad, Länstrafiken Örebro.

Satsningar lockar resenärer

Under hösten och vintern 2016 gjordes 11 procent fler bussresor i den västra länsdelen än motsvarande period året innan. I södra länsdelen var ökningen 13 procent.

– Vi gläds naturligtvis över att antalet resor ökat, men vi tror samtidigt att vi kan få ännu fler att ställa bilen för att istället resa kollektivt. Det grundar jag dels på de förbättringar vi genomfört, dels på att bussen i sig är ett väldigt smidigt färdmedel som tar resenärerna mellan två platser medan de arbetar, läser eller sover, säger Mats Gunnarsson.

Flest resor mellan Karlskoga och Örebro

Den mest populära busslinjen i söder och väster är linje 500 mellan Karlskoga och Örebro, där det från och med mitten av augusti till sista december 2016 registrerades cirka 170 000 resor. Även linje 502 mellan Karlskoga och Degerfors är populär liksom 704:an mellan Askersund och Kumla. Med den förstnämnda gjordes cirka 140 000 resor under mätperioden, och med den sistnämnda blev det cirka 110 000 resor.

 

Drygt 70 procent av länets hushåll har tillgång till fiber – 4:e bäst i riket
70,61 procent av hushållen i Örebro län hade tillgång till fiberbredband på 100 Mbit/s år 2016, vilket är en ökning med 2,49 procent. Snittet för riket är 66,39 procent och Örebro län behåller sin position som det fjärde mest fiber-etablerade länet i landet. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016.

Men fortfarande är det en bit kvar till det nationella målet om att 95 procent i länet ska ha tillgång till snabbt bredband år 2020.

Bland Örebro läns kommuner har Hällefors kommit längst med 81,65 procent fiberanslutna hushåll. Lindesberg är den kommun som ökat utbyggnaden mest under föregående år med en nästan 6-procentig ökning.

Etableringsgrad av bredbandsfiber per kommun i Örebro län

Kommun
Etableringsgrad
Hällefors
81,65%
Örebro
79,20%
Nora
74,10%
Hallsberg
73,78%
Ljusnarsberg
69,88%
Laxå
68,03%
Karlskoga
66,82%
Degerfors
62,39%
Askersund
61,66%
Kumla
55,66%
Lekeberg
51,80%
Lindesberg
41,91%
- Bredbandsfrågan är oerhört viktig för att landsbygden skall vara livskraftig i framtiden. Det finns en del kvar att göra men samtidigt har vi kommit långt i vårt arbete. Att vi är det fjärde bästa länet i landet på fiberetablering visar att det finns goda förutsättningar att sköta sina vardagsärenden och jobba hos oss med hjälp digitala lösningar, säger regionrådet Mats Gunnarsson (Mp).

Linus Grabö, regional bredbandskoordinator fyller i:
-Samarbete och förståelse är nyckeln för att nå målen. Samarbete för att effektivt få till utbyggnad och förståelse för digitaliseringens möjligheter för att välja att ansluta sig.

Region Örebro län har sedan 2016 regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning och samverkan i bredbandsfrågor. Bredbandskoordinatorns roll är bland annat att bistå kommunerna, driva på bredbandsarbetet och se till att kommunerna har den information de behöver för att kunna arbeta med bredbandsfrågan. Bredband är en samhällsbyggnadsfråga som är viktig för näringsliv, kommunal verksamhet och medborgare.

 

Effektivare metod att hitta förträngda kranskärl
Forskning visar att en tunn tryckledare enklare än dagens kranskärlsröntgen kan avgöra vilka kärl som ska behandlas vid hjärtinfarkt. Resultaten har presenterats i den högt ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. I studien ingår överläkare Ole Fröbert som är verksam vid Universitetssjukhuset Örebro.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna och orsakas av förträngningar i hjärtats blodkärl. Det kan ofta vara svårt att avgöra på vanlig kärlröntgen vilka kärl som är förträngda och ska behandlas.

– Resultaten har nyligen presenterats på den amerikanska hjärtkongressen ACC i Washington, säger Ole Fröbert, professor och överläkare vid hjärt-lungkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Enkel och snabb metod

Fördelarna med den nya metoden är att den är enkel och snabb. Det gör att den kan användas på många patienter. I den stora studien har över 2000 patienter ingått och Universitetssjukhuset Örebro inkluderade flest patienter. Det är ett resultat av ett samarbete mellan ett tiotal hjärtkliniker i landet, ett sjukhus i Danmark samt ett sjukhus på Island.

På samma sätt som det är viktigt att inte missa ett förträngt blodkärl, så är det viktigt att inte ballongvidga ett kärl som inte behöver behandlas eftersom det kan leda till senare besvär och är kostsamt. Den nya metoden gör det enkelt att avgöra vilka kärl som behöver behandlas.

Världsunik studie

Studien är ledd av överläkare Matthias Götberg vid Skånes universitetssjukhus och professor Ole Fröbert vid Universitetssjukhuset Örebro är ordförande för studien. De har varit med och utvecklat konceptet som kallas registerbaserade kliniska studier.

– Studien är världsunik i det att den använder våra svenska kvalitetsregister för uppföljning av patienterna. Nästan inget annat land har den möjligheten, säger Ole Fröbert.

Metoden gör att svenska forskare snabbt och till en låg kostnad kan besvara viktiga kliniska frågeställningar.

Studien finansierades av Philips Volcano. Studiens genomfördes med praktiskt stöd av Uppsala Clinical Research Centre (UCR) som även hade det legala ansvaret för studien.

Faktaruta - Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt orsakas av att en blodpropp stänger av blodflödet i ett av hjärtats kranskärl, vilket omedelbart leder till att en del av hjärtat får syrebrist och slutar fungera. Detta kan i sin tur leda till hjärtstillestånd eller bestående hjärtskada. Hjärtinfarkt behandlas med blodproppslösande läkemedel och ballongvidgning av det avstängda blodkärlet genom att en tunn plastslang förs upp till hjärtat via handleden eller ljumsken. Blodkärlet armeras sedan ofta med ett tunt metallrör för att hålla det öppet.

 

Nationellt möte för svensk Cancersjukvård i Örebro
Louise Bohr Mordhorst är en av USÖs specialister som tillsammans med Bengt Johansson ska berätta om invärtes strålbehandling, sk brachyterapi.
Bemanningskris inom cancersjukvård, sexuella problem efter prostataoperation och framsteg inom läkemedelsforskningen - det är bara några av de ämnen som samlar 300 personer till Örebro och Onkologidagarna 2017. Mötet hålls på Conventum och hit kommer onkologispecialister från hela Sverige.  Här följer ett axplock av veckans programpunkter.

Tisdag 16 till17:
Sir Gregory Winter från Cambridge, som är ett världsnamn inom läkemedelsforskning, föreläser om sina forskningsrön.

Onsdag 13 till 14 30:
Brachyterapi symposium, dvs invärtes strålbehandling med nålar och katetrar, ett specialområde för USÖ, där två av sjukhusets duktiga specialister Bengt Johansson och Louise Bohr Mordhorst presenterar resultat.

Torsdag 8 15 till 8 35
Sexuella problem efter operation av prostatacancer:
Sexualrådgivare Carina Danemalm Jägervall presenterar sina forskningsrön.

Torsdag 8 40 till 9 15
Professor Klas Kärre, Karolinska Institutet presenterar årets Cancerfondsrapport, inkl den rapport som offentliggjordes v 11 om bemanningskrisen inom svensk onkologi.

Torsdag kl 9 45 till 10 55
Några av Sveriges främsta läkemedelsforskare inom cancerområdet rapporterar om sina framsteg.

Torsdag 11 till 14 30
Symposium om nervbiverkningar av cancerläkemedel, många patienter botas idag men många får ihållande biverkningar.

Fredag 9 10 till  9 45
Försäkringskassan presenterar ett projekt i Västra Götaland om flexibel sjukskrivning vid cancer.

Fredag 10 15 till 11 30
Ny organisationsmodell av vården införs på Nya Karolinska, ska specialister av olika typ arbeta ihop i ett kliniklöst system? Eller, kan det finnas fördelar med den traditionella organisationen med kliniker? Debatt.

Fredag 11 30 till 12 45
Regeringens cancersamordnare Gunilla Gunnarsson rapporterar, hur går det med väntetidssatsningen ”Standardiserade Vårdförlopp inom cancervården”. Hur går det med visionen av snabb och rättvis tillgång till nya cancerläkemedel över hela landet?

Veckans program som kan återfinnas i sin helhet på http://onkologidagarna.se

 

Naturkatastrofers påverkan på hälsan
Naturkatastrofer påverkar människor både kroppsligt, psykiskt och socialt visar forskning vid Region Örebro län. Speciellt de sociala behoven har visat sig vara det allra viktigaste för de drabbade. Resultaten från forskare Karin Hugelius avhandling används redan idag inom det FN-ledda nätverket för katastrofkommunikation.

Vid en situation med väldigt många människor i behov av hjälp och samtidigt svårt skadad infrastruktur och hårt ansträngd sjukvård går det inte att använda de metoder sjukvården normalt sett använder.

– Trots att katastrofer drabbat människan i alla tider vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar vår hälsa och hur man ska göra för att hjälpa på bästa sätt när det väl händer, säger Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska vid Karlskoga lasarett och doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

Hur kan radio användas ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv?

– I min forskning har jag utgått från supertyfonen Haiyan som drabbade delar av Filippinerna hösten 2013. Där provade man för första gången att använda radio för att sprida information till människor i katastrofområdet.

Karin Hugelius har tittat på hur radio kan användas ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv för att bidra till återhämtning hos de överlevade. Hon har också tittat specifikt på hur den sjukvårdspersonal som fanns på plats när katastrofen slog till upplevde sin situation och hur deras hälsa påverkades.

Resultat i avhandlingen visar att radio kan användas för att sprida information, råd och stöd till överlevande efter en katastrof. Både informationen och den musik som spelades i radion bidrog till återhämtning enligt de överlevande som deltog i studien.

– Mina forskningsresultat har redan börjat användas, bland annat i ett nätverk för katastrofkommunikation som leds av FN. Där har man använt mina studier i utbildningar för både hjälparbetare och journalister.

Viktigt att kunna nå sina anhöriga

– Naturkatastrofer påverkar de drabbade på många sätt. De sociala behoven visade sig vara speciellt viktiga. Det kunde vara att få kontakt med sina anhöriga. Det gällde både överlevare i allmänhet och för sjukvårdspersonalen. Det visade sig tydligt några dagar efter tyfonen då det var längst kö till det tält där de kunde ladda sin mobil. Mat- och sjukvårdsköerna var betydligt kortare.

Det är viktigt att möjliggöra att människor kan få kontakt med sina nära och kära i ett tidigt skede efter katastrofen.

Sjukvårdspersonalen verkade också ha delvis andra behov än övriga överlevande och det behöver vi lära oss mer om eftersom sjukvårdens funktion i samband med en katastrof är viktig. Sjukvårdspersonalen kände sig väldigt utsatta och ensamma i katastrofen, både personligt och professionellt.

Rätt förberedelse är a och o

När hälso- och sjukvården planerar för vad man ska göra i en katastrofsituation, både i Sverige och utomlands, är det viktigt att inte bara se till fysiska sjukvårdsinsatser utan även planera för psykosociala åtgärder.

Karin Hugelius forskning visar att det är viktigt att de som jobbar inom sjukvården både som individer och som organisation förbereder sig på rätt saker och sedan gör rätt saker den dag katastrofen sker igen.

– En rekommendation är att ha utbildningar i katastrofmedicin. Vi har det här i Region Örebro län för våra läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Där fokuserar vi inte bara på medicinska åtgärder eller organisationsfrågor utan tar även upp personliga förberedelser såsom stresshanteringsfrågor.

 

Regionen gör stor lönesatsning på sjuksköterskor
Region Örebro län gör en lönesatsning på sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Satsningen riktar sig mot arbete på obekväm arbetstid och innebär att ersättningen höjs med 60 procent mot idag. Ärendet kommer upp på regionstyrelsens bord för beslut den 29 mars där det finns en majoritet för förslaget.

- Vi höjer ersättningen för obekväm arbetstid för sjuksköterskor för att göra svårbemannade arbetspass mer attraktiva, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande. Förstärkningen innebär att ersättningen höjs med hela 60 procent. Vår vilja med denna särskilda lönesatsning på sjuksköterskor är att vissa pass ska bli lättare att bemanna och att de sjuksköterskor som arbetar de passen tydligt märker av det på lönen. Detta är också en patientsäkerhetsfråga. Våra möjligheter att kunna bemanna arbetspass som i dag är svårt att få personal till ökar.

Löneöversyn har gjorts
- Satsningen är en följd av en löneöversyn som bland annat innehåller en analys av omvärlden och en kartläggning för jämställda löner, säger Jihad Menhem (V), regionstyrelsens förste vice ordförande. I löneöversynen har också dialog hållits med berörda chefer i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Vi har också fått stöd av facken.

Viktig satsning på att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt
- Det här är den andra stora lönesatsningen som vi gör på sjuksköterskeyrket sedan vår majoritet bildades, säger Catrin Steen (MP), regionråd. Jag hoppas att detta kommer att bidra till att fler väljer yrket. Lönesatsningen föreslås gälla från den 1 april i år. Regionstyrelsen avsätter 14,5 miljoner kronor för satsningen 2017, och 18 miljoner kronor för kommande år.

 

Folktandvården Eyra tar emot sina första patienter
Folktandvården Eyras väntrum (fotograf: Pavel Koubek, Icon Photography)
Den 6 april öppnar Folktandvården Eyra. Kliniken ligger högst upp i kontorshuset Eyracenter vid Behrn Arena och är en av länets största och modernaste, när det gäller teknik och utrustning.

I takt med att Örebros befolkning växer har efterfrågan på Folktandvårdens tjänster ökat starkt. Idag väljer 151000 patienter att få sin tandvård hos Folktandvården Region Örebro län.
Tillströmningen av patienter har ökat med ett par tusen personer varje år från 2010 och framåt. Folktandvården Eyra beräknas ta emot cirka 12 000 patienter som går regelbundet till tandvården för kontroller och behandling.

Planeringen började redan för tio år sedan
– Satsningen på den nya kliniken ligger helt rätt i tiden. Redan för tio år sedan började vi planera för en klinik i Örebros sydöstra delar. Som grund har vi bland annat haft kommunens strategi för hur man ska möta den ökande befolkningen, var det byggs i staden och hur man måste förstärka utbudet av service, säger Gunilla Thorstensson Sjöqvist, chef för allmäntandvård inom Folktandvården Region Örebro län.

Generösa öppettider
Folktandvården Eyra har öppet flera vardagskvällar till 19:00 och även lördagsöppet vissa helger. Kliniken har tolv behandlingsrum och i början består personalstyrkan av 24 personer som är indelade i tandvårdsteam med tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Alla redo att ta emot patienter från hela Örebro län.

De första patienterna välkomnas
De första veckorna i april kommer kliniken ta emot ett begränsat antal patienter för att de första tandvårdsteamen ska hinna arbeta in sig i de nya lokalerna.

– Den senaste tiden har det pågått ett febrilt arbete på Folktandvården Eyra. Nu är det dags att välkomna våra första patienter till lokalerna och det känns otroligt roligt och spännande, säger Niklas Jehander verksamhetschef på Folktandvården Eyra.

Adressen till Folktandvården Eyra är Orvar Bergmarks plats 1 i Örebro stad.
Fler kontaktuppgifter till kliniken finns på regionorebrolan.se/ftv/eyra

 

Bergslagsleden – en resa från folkhälsoverktyg till turistattraktion
Under de 35 år som Bergslagsleden har funnits har den utvecklats mycket. Från att då, år 1980, ha varit ett sätt att höja länsbornas folkhälsa till att idag vara en attraktion som drar tusentals internationella turister om året. Det är en av slutsatserna som dras i årets undersökning av Bergslagsledens besökare.

- Ledens starka och positiva utveckling är i allt väsentligt ett resultat av många timmars ideellt arbete från våra skötselansvariga och vår personals brinnande engagemang. Den starka gemensamma viljan att hela tiden göra Bergslagsleden bättre är anledningen till att så många vill vandra leden idag, säger Irén Lejegren (S) regionråd och ordförande i nämnden för regional tillväxt.

Från länsangelägenhet till internationell magnet
Varje år besöks Bergslagsleden av cirka 25 000 vandrare. Ungefär 35 procent av dem har rest från ett annat land för att besöka leden. Den största utländska gruppen vandrare kommer från Tyskland. De tyska vandrarna utgör hela 22,5 procent av alla vandrare på leden.

Resultaten i de tidigare enkätundersökningarna från 1980- och 1990-talen gav en helt annan bild. Då gjordes nio av tio besök av länsborna i Örebro län.

Av de svenska besökarna är dock örebrolänningarna fortsatt dominerande. De står för nästan 70 procent av de svenska besöken. Men det finns ett betydande intresse i närområdet kring Örebro län. Hela 15 procent av besöken görs av vandrare från Mälardalsområdet.

-Grunduppdraget är fortfarande i botten ett folkhälsouppdrag. Och i arbetet med Bergslagsleden vi har sett att det gifter sig fint med vårt uppdrag att öka turismen i länet. Något som vi också ser resultat av i den här undersökningen, kommenterar Kjell-Ove Nordström som har arbetat med utvecklingen av leden sedan slutet av 1980-talet.

Ungdomarna har hittat leden
Jämfört med 1980- och 1990-talen har åldern på vandrarna minskat dramatiskt. Då var den vanligaste vandraren mellan 41 och 50 år. Idag är ungdomar mellan 18 och 29 år den största gruppen vandrare. De står för nästan en tredjedel av alla besök.

- Det här är ju väldigt positivt. Vårt arbete att hålla leden attraktiv och vår förmåga att anpassa oss efter vad vandrarna vill ha har gjort att vi etablerar intresset för naturen och vår led. Det bådar gott för ledens framtid, säger Kjell-Ove Nordström.

Hög kvalité ger nöjda vandrare
I samband med att Bergslagsleden firade 30 år för fem år sedan gjorde vi stora upprustningar av leden. Sedan dess har vi lagt stor möda vid att hålla kvalitén uppe på spänger, vindskydd och allt vad vandraren har glädje av, fortsätter Kjell-Ove.

Underhållssatsningarna är också något som vandrarna märker av. Nästan 90 procent av enkätsvaren vid hand att vandrarna tycker att skötseln är god. Bara en procent upplever skötseln negativt. Detta är också något som enkätens frisvar stärker. Flera har skrivit att de varit positivt överraskade över skicket och servicen längs leden, bland annat tillgång till ved vid rastplatser och skicket på

 

Hud-mot-hud gör pappor mer delaktiga när barn föds för tidigt
Barn som föds för tidigt har en ökad risk för negativa hälsoeffekter. Att använda sig av hud-mot-hudkontakt är positivt för barnet. Barnet mår bättre, får stabilare hjärtfrekvens och går upp i vikt bättre. Forskare Emma Olsson vid Region Örebro län visar i sin avhandling att pappor känner sig mer delaktiga i vården av sitt för tidigt födda barn tack vare hud-mot-hudkontakten.

– Papporna till för tidigt födda barn kände att nu fick de chansen att vara med från start. I vanliga fall har papporna sina tio pappadagar. Det är skillnad när de får sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn i tre månader, säger Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska på neonatalavdelning 35 på barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Studien visar att papporna upplevde att de var lika delaktiga i sitt barn som mamman. De kunde turas om att sitta hud-mot-hud med sitt barn.

Underutvecklade smärtsystem

I Sverige föds cirka sex procent av barnen för tidigt. Det innebär att de föds innan utgången av graviditetsvecka 37. Barn som föds för tidigt har inte hunnit utveckla de smärthämmande systemen i kroppen.

– I min första delstudie ville jag undersöka förekomsten och användandet av hud-mot-hudmetoden i de nordiska länderna och attityden hos personalen. För tidigt födda barn utsätts för smärtsamma procedurer med olika provtagningar.

En stor vinst med att använda sig av denna vårdform är barnets generella utveckling och interaktionen mellan barnet och föräldern. Den fina anknytningen till både mamman och pappan är väldigt positiv. I delstudie två i avhandlingen beskriver Emma Olsson pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.

– Generellt var papporna positiva och kände sig mer delaktiga i barnets vård. Det forskningsresultatet kan stärka oss i vårdpersonalen i att uppmuntra papporna till att finnas där för barnet på neonatalavdelningen.

Positivt med mindre vårdsalar

– Miljön på neonatalavdelningen kan förbättras om de stora salarna görs om till mindre. Det blir då färre patienter i varje sal och ljudnivåerna sänks. Det bästa vore om föräldrarna fick möjlighet att vara hos sitt barn hela dygnet. Jag är förvånad att inte hud-mot-hud används mera på neonatalavdelningarna runt om i norden men det kan bero på miljön på avdelningarna.

Resultat i avhandlingen visar att hud-mot-hudkontakten har en positiv effekt som smärtlindring för barnet vid blodprovstagning. Metoden ger inte biverkningar som smärtlindrande läkemedel kan ha för de sköra för tidigt födda barnen.

– När vi tog blodprovet så var barnet hud-mot-hud med sin mamma och vi såg en minskad ökning av syresatt hemoglobin jämfört med provtagningen i barnets kuvös eller säng. Det betyder att det var en mindre aktivering i den somatosensoriska hjärnbarken.

Eftersom barnet är så litet kan det inte själv berätta när det gör ont. I den sista delstudien har det vanligaste smärtskattningsinstrumentet PIPP-R översatts från engelska till svenska, norska, finska och isländska. Emma Olsson har ingått i en forskargrupp med nordiska forskningskollegor.

– Man vet att smärta i den här patientgruppen har väldigt mycket negativa effekter. För att vi ska veta när barnet har ont och också utvärdera effekten av eventuell behandling använder vi oss av olika smärtskattningsinstrument.

Faktaruta

PIPP-R (Premature Infant Pain Profile – Revised) – Ett smärtskattningsinstrument där man med hjälp av bland annat barnets syresättning, puls och ansiktsuttryck skattar barnets smärta.

Syresatt och icke syresatt hemoglobin (HbO2 och Hhb) – De värden man mäter med NIRS. En ökning i det syresatta hemoglobinet innebär en aktivering i den vävnad man mäter.

NIRS – En teknik där man med hjälp av nästan infrarött ljus kan mäta cirkulationen i vävnaden i kroppen genom att titta på ovanstående mätvärden.

 

Stödmedel för sociala innovationer utlyses
Region Örebro län utlyser särskilda stödmedel till aktörer som arbetar med sociala innovationer. Innovationerna ska främst rikta sig mot idéer som stärker jämställdhet i samhället, och nya idéer som stärker kvinnor och motverkar kvinnors utsatthet i samhället. Det har Region Örebro läns fokusnämnd för kultur, bildning och ideell sektor beslutat i dag den 6 april.

En social innovation är en innovation med samhällsnytta. Det kan handla om en ny tjänst, ett nytt arbetssätt eller en ny metod som möter en samhällsutmaning eller ett socialt behov.

Stöd för första gången
- Jag är glad över att vi nu för första gången kan dela ut stöd till sociala innovationer, säger Bengt Storbacka (S), ordförande i fokusnämnden för kultur, bildning och ideell sektor. Sociala innovationer är nu en del i regionens ordinarie innovationssystem. Med det vill vi markera vikten av att innovationer kan vara socialt värdeskapande, tillsammans med andra traditionella tillväxtfrågor.
- Genom årliga utlysningar av stöd stärker vi dessutom en pågående dialog med civilsamhället om angelägna frågor. Årets tema är jämställdhet och framförallt kvinnors utsatthet, men vi ser också att föreningar med andra angelägna ämnen söker.

Jämställdhet är en stor samhällsutmaning
- Trots att Sverige i mycket betraktas som ett jämställt land är jämställdhet fortfarande en stor och viktig samhällsutmaning. Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att kunna forma samhället och sina liv, och där är vi inte än, säger Catrin Stéen (MP), regionråd. Ojämlikheten finns inom bland annat inkomstfördelning, pensioner, maktpositioner och trygghet.

500000 kronor finns avsatta
Utlysningen av stödet för sociala innovationer börjar inom kort. 500 000 kronor finns avsatta för ändamålet. Fokusnämnden för kultur, bildning och ideell service kommer varje år från 2017 att välja ut en eller ett par samhällsutmaningar som man särskilt välkomnar ansökningar kring.

 

Teater, film, kammarmusik och Bergslagsspel får länsbidrag
Kulturen utvecklar Örebro län. 490 000 kronor satsas därför på fyra projekt inom teater, film, kammarmusik och Bergslagsspel. Det har Region Örebro läns fokusnämnd för kultur, bildning och ideell sektor beslutat i dag den 6 april.

- Genom kulturen utvecklar vi länet, säger Bengt Storbacka (S), ordförande i fokusnämnden för kultur, bildning och ideell sektor. Med de här fyra bidragen ökar vi kunskapen om HBTQ, vi stöttar unga filmare, ger barn och unga möjligheter att spela kammarmusik och utvecklar kulturen i Bergslagen. Det visar på både spännvidd och kraft i vad kultur kan vara och hur den kan stötta en god samhällsutveckling.

Teater Martin Mutter och RFSL
Teater Martin Mutter, i samverkan med Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, får 150 000 kronor för att fortsätta arbetet med föreställningen Artikel 3. Syftet är att öka kunskap hos skolelever i HBTQ-frågor, att visa HBTQ-personer att de inte är ensamma och att det finns stöd att få, samt att ge lärare och skolpersonal verktyg för att kunna prata om dessa frågor.

Live at Heart och Örebro Filmförening
Live at Heart utveckling ekonomisk förening får 90 000 kronor för att tillsammans med Örebro Filmförening ideell förening utveckla filmen under festivalen Live at Heart i Örebro. Man vill också utveckla en åretruntverksamhet för att ge unga talanger och intresserade filmare chansen att få stöd, utbildning och nätverk.

Nora kammarmusikfestival
Nora/Bergslagens kammarmusikförening får 100 000 kronor för Nora kammarmusikfestival, som förutom själva festivalen består av kurser för barn, ungdomar och vuxna. Cirka 40 barn och ungdomar från länets kulturskolor beräknas delta på kursen. Konstnärlig ledare för såväl kurser som festival är förste konstermästaren vid Svenska kammarorkestern i Örebro.

Studiefrämjandet och Bergslagsspelen
Studiefrämjandet får 150000 kronor för ”Bergslaggsspelen 2017”. Bergslagsspelen arrangeras för fjärde året, med syftet att utveckla kulturen i Bergslagen och få människor i olika åldrar och med olika bakgrund att mötas och berika intresset för kultur. Att öka inflytande och motverka utanförskap är viktiga delar. Ett sommarläger för barn arrangeras med stort inslag av kulturaktiviteter.

 

Region Örebro län betonar EU-fonders betydelse
Jens Nilsson, Irén Lejegren och Lena Andersson Pench.
Mot slutet av 2017 ska EU fatta beslut om en långtidsbudget. Det får betydelse för framtida prioriteringar inom unionen, vilket i sin tur kan få konsekvenser för Örebroregionen. Nu arbetar Region Örebro län för att föra fram ett Bergslagsperspektiv i den aktuella debatten.

Ungefär 80 procent av de EU-pengar som går till olika projekt slussas via de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna. Örebroregionen och de andra Bergslagsregionerna har sedan Sverige gick med i EU delat på hundratals miljoner kronor för regional utveckling och social sammanhållning.

– De pengar vi fått under årens lopp har förutom att jämna ut regionala skillnader också skapat innovation, konkurrenskraft och hållbar tillväxt i regionen. För länets invånare och företag har medlen gett ett stort mervärde, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.

Struktur-och investeringsfonderna är viktiga

Nu kan formerna för struktur- och investeringsfonderna kraftigt förändras i samband med att EU vid utgången av 2017 ska lägga ett förslag på långtidsbudget för perioden efter år 2020.

– Fonderna har en stor betydelse för den regionala utvecklingen, och vi ser det som absolut nödvändigt att EU fortsätter att satsa på dem. Där gäller det att vi i Örebroregionen har en gemensam hållning för att på så sätt förstärka våra synpunkter, säger Irén Lejegren.

Konferens för att forma den regionala hållningen

För att poängtera struktur- och investeringsfondernas betydelse och samtidigt forma den regionala hållningen arrangerade Region Örebro län, tillsammans med Intresseföreningen Bergslagen och Central Sweden, konferensen Europaforum 2017 som ägde rum i dag.

På konferensen deltog bland andra Irén Lejegren, Lena Andersson Pench, biträdande generaldirektör för EU-kommissionens Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, och Jens Nilsson, ledamot i Europaparlamentet.

Fakta: EU:s struktur- och investeringsfonder

Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska socialfonden
Sammanhållningsfonden
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Europeiska havs- och fiskerifonden
Fonderna förvaltas av kommissionen och EU-länderna gemensamt.

 

Örebroforskare får anslag på 5,5 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse
Kan egenprovtagning öka upptäckt av livmoderhalscancer? Det vill forskare från Region Örebro län undersöka genom att utvärdera egenprovtagning för kvinnor mellan 60-69 år med stöd från Familjen Kamprads stiftelse. De vill studera om provtagningen ger lika säkra resultat som de prover som är utförda av barnmorska.

Årligen lämnar 545000 kvinnor ett prov för screening mot livmoderhalscancer. Provtagningen görs idag av barnmorskor på vårdcentraler.

– Vi är glada och stolta över att vi genom beviljat anslag från Familjen Kamprads stiftelse får möjlighet att genomföra den här studien. Vi hoppas att kvinnorna i Örebro län vill delta och därigenom vara med och hjälpa oss att förbättra screeningen för livmoderhalscancer, säger Gabriella Lillsunde-Larsson, projektledare och forskare vid Region Örebro län.

Fördelar med egenprovtagning

Forskningen ska utvärdera provtagningens roll vid test för förekomst av humant papillomvirus (HPV), som idag är det test som används i screeningen av livmoderhalscancer hos kvinnor som är över 30 år.Det här är en viktig studie av två skäl, där det ena är egenprovtagning istället för provtagning av en barnmorska vilket innebär att kvinnor kan ta sina test i hemmet istället för att uppsöka vården. Det andra skälet är att stora personalresurser kan användas på ett mer effektivt sätt när barnmorskor inte behöver ta lika många prover som tidigare.

– Vår förhoppning är att fler kvinnor då kommer att delta i screeningen, vilket innebär att vi kommer att kunna förebygga fler fall av livmoderhalscancer, säger Gisela Helenius projektledare och forskare vid Region Örebro län.

Passar egenprovtagning för äldre kvinnor?

I studien kommer kvinnor mellan 60 och 69 år bjudas in. Kvinnorna i studien kommer dels att få ett prov taget av en barnmorska, och dels genomföra egenprovtagning.

Det är viktigt att säkerställa att ett byte av provtagningsmetod fungerar även för äldre kvinnor, då provtagningsförutsättningarna förändras med kvinnans ålder. Om egenprovtagning i åldersgruppen över 60 år kan visas vara minst lika bra som professionell provtagning kan självtestning införas för fler åldersgrupper.

Information och kommunikation är centrala delar i en välfungerande screeningverksamhet med högt deltagande. Olika grupper av kvinnor kommer att få beskriva vilka faktorer som påverkar acceptans och deltagande i självtestning.

– Utifrån resultatet kommer en enkätstudie genomföras till samtliga kvinnor med fokus på information och kommunikation om självtestning. Resultatet kan användas som underlag för att utveckla en informationsmodell och kommunikationsstrategi som är i enlighet med kvinnornas behov och önskan, säger Karin Blomberg, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Forskningsgruppen leds av Mats G Karlsson, överläkare och adjungerad professor. Gabriella Lillsunde Larsson och Gisela Helenius leder det tvärvetenskapliga teamet i rollen som projektledare. Projektet utgår från Region Örebro län och flera verksamheter inom hälso- och sjukvården är delaktiga.

Bilaga 4Tebladet nummer 3 2017
Tema: Forskning och innovationer

Välkommen till Tebladet!
Forskning och innovationer är viktiga områden för Region Örebro län. I det här numret vill vi ge dig en inblick i hur vi jobbar med de här frågorna. Du får bland annat träffa Helene Samuelsson, som är projektledare för Innovationssluss 2.0. Syftet med Innovationsslussen är att öka antalet idéer som kan utvecklas och komma till nytta i hälso- och sjukvård, tandvård och medicinsk teknik. Du får också möta några av Region Örebro läns forskare inom alltifrån tandvård till psykiatri.

   Strokevården är ett område där utvecklingen går snabbt. På sidorna fyra och fem berättar vi om vad Region Örebro län gjort för att förbättra strokevården i länet. Du får bland annat följa med ett av våra mobila stroketeam.

   Hur är det att vara läkare och själv bli drabbade av en svår sjukdom? Om det berättar Anders Södergård som blev diagnosticerad med cancer och inom loppet av två månader drabbades av tre olika livshotande sjukdomar. Erfarenheterna har gjort honom till en bättre läkare med stor förståelse för patientens utsatthet.

 

Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande:

”Örebro län – ett innovativt län i utveckling”

Nu är det två månader sedan jag tillträdde som ordförande för regionstyrelsen i Region Örebro län. Det har varit spännande och roliga månader.

Innan jag tillträdde var jag kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg, en av länets tolv kommuner, men jag har haft regionala uppdrag i länet under en längre tid. Jag ser fram emot att besöka verksamheter och träffa människor i hela vårt län.

Huvuduppdraget för regionen är att erbjuda länsborna en hälso- och sjukvård av toppklass. Det är på hälso- och sjukvården omkring 85 procent av regionens budget, omkring 7 miljarder kronor om vi räknar in tandvården, läggs.

Men skattemedel skapas inte av sig självt. För att kunna fortsätta att göra stora satsningar på en ännu bättre sjukvård i framtiden behöver vi öka skatteintäkterna och få fler människor i arbete.

Örebro län är ett innovativt län i utveckling och förändring. Även om våra industrijobb är långt ifrån borta, utan spelar en mycket viktig roll i länets alla delar idag och kommer göra så i framtiden, är nya branscher och näringar på stark framväxt. Vi är fortfarande ett starkt industri län, men numera också ett starkt län för företag i bland annat logistikbranschen, IT-branschen och livsmedelsbranschen.

När Region Örebro län bildades innebar det att regionen fick det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län. Det innebär att vi ska leda arbetet i att bygga vidare på våra starka sidor i länet, men även ta tag i våra förbättringsområden och utmaningar.

Region Örebro län verkar för att företagen får goda förutsättningar att etablera sig och att växa i vårt län och vi arbetar aktivt för att antalet nystartade företag i länet, liksom antalet arbetstillfällen, ska öka. Då kan vi göra nya satsningar på hälso- och sjukvården i hela länet.

I det här numret av Tebladet kan du läsa om forskning och innovationer. Mycket av den forskning som bedrivs handlar om att göra sjukvården bättre. Ängens forsknings- och innovationslägenhet, forskningen kring 3D-röntgen och nya tekniska lösningar för äldre och människor med funktionsnedsättningar är några exempel. Tack vare att vi, efter ett hårt och medvetet arbete, kunde etablera en läkarlinje vid Örebro universitet, finns goda förutsättningar att bedriva universitetssjukvård i hela länet, på alla tre sjukhus och på länets vårdcentraler.

Mycket är på gång när det gäller forskning och innovationer i regionen. En del av det kan du läsa om i denna tidning. Mycket annat kommer att märkas i framtida vård, i framtida arbetstillfällen och i framtidens Örebro län.

 

”Förändringsarbetet i vården måste fortsätta”
Sedan 1 februari är Andreas Svahn (S) regionråd och regionstyrelsens ordförande.

En månad senare tillträdde Karin Sundin (S) posten som regionråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor.

Vad innebär personförändringen på två centrala och viktiga politiska posterna inom Region Örebro län?

– Alla verksamheter påverkas av kulturer och av vem som leder. Vi kommer till ett inarbetat politiskt samarbete med planer att följa, och många kunniga personer runt oss, säger Andreas Svahn.

– Fast visst förändras arbetsdynamiken när två regionråd med många år på posten slutar och två nya kommer in. Förändringen blir kanske tydligast för de närmast omkring oss, som förser oss med introduktionsutbildningar och underlag, säger Karin Sundin.

Finns utmaningar

De båda råden pekar ut flera utmaningar för hälso- och sjukvården. 

Den demografiska utvecklingen, där vi lever längre och får en allt större andel äldre i befolkningen, ställer ökade krav på både regionen och kommunerna.

Nya tekniker, behandlingsmetoder och bättre läkemedel gör att allt fler kan få hjälp. Det kräver resurser.

Medborgarna ställer allt högre krav på vården, inte minst tillgängligheten.

Att vi har en högkonjunktur nu och att mycket talar för att skatteintäkterna inte blir lika stora på några års sikt, i alla fall inte större.

Ställs på sin spets

– Det här kommer att ställas på sin spets inom en snar framtid. Det kommer att krävas nya grepp inom vårdsektorn. Mycket är dock redan på väg i rätt riktning genom den nya organisationen med länskliniker, säger Andreas Svahn.

Karin Sundin:

– Ortopedkirurgiska kliniken är ett bra exempel. När de tre sjukhusen specialiserar sig på olika operationer och patientgrupper så ökar tillgängligheten och väntetiderna blir kortare.

– Det handlar om att ha bra flöden, att utnyttja resurserna på bästa sätt. Vårdpersonalen ska ta hand om patienterna medan annan personal tar hand om annan service, matservering till exempel.

Andreas Svahn fortsätter:

– Jag tror också att vi kan utnyttja digitaliseringen bättre än nu för att bli effektivare, utan att tumma på personliga bemötandet.

Andreas Svahn och Karin Sundin menar att omorganisationen av länets sjukvård är en ständigt pågående process och att arbetet kommer gå vidare.

En annan utmaning, eller ödesfråga, är kompetensförsörjningen. Det finns inte bara ett svar på hur Region Örebro län ska verka för att vara en attraktiv arbetsgivare, menar båda råden. Det handlar om arbetsvillkor, löner, kompetensutvecklingsmöjligheter, med mera.

– Jag tror att det är viktigt att vi har ett tydligt patientfokus som tilltalar de som jobbar i vården, att man verkligen får arbeta med det man är utbildad till, tillägger Karin Sundin.

Regionen och välfärden

Hälso- och sjukvård är det absolut största uppdraget för Region Örebro län. Det finns dock betydligt mer inom organisationen.

– Vi ska leverera god hälso- och sjukvård. Men jag ser Region Örebro län i ett vidare välfärdsbegrepp, säger Andreas Svahn.

– Här finns tillväxtfrågorna, vårt infrastrukturarbete som ska göra att våra industrier kan fungera. Om vi har företag med framtidsutsikter, så skapar det jobb. Och då måste folk kunna ta sig till och från jobbet på ett bra sätt. Vi måste ha bra vägar och bra kollektivtrafik.

– Det är förstås ett långsiktigt arbete där inte minst hållbarhetsfrågorna måste beaktas. Fungerar allt det här så har vi också förutsättningarna för en god hälso- och sjukvård.

Vilken sorts politiker är ni?

Karin Sundin:

– Jag tror mycket på samarbete och samtal. Det gäller inom partiet, i samarbetet med andra partier, med tjänstemän och medborgare. Som politiker kan man inte allt, men det gäller att skaffa sig tillräckligt mycket kunskap så att man kan ställa rätt frågor.

Andreas Svahn:

– Jag försöker ha ett avspänt förhållningssätt till både frågor och personer, utan att för den skull vara oseriös. Om jag inte stressar upp mig så blir inte heller omgivningen uppstressad. Och det är bra.

– Och som Karin säger, vi kan inte göra allt och kan inte följa upp allt själva. I regionen händer så otroligt mycket och vi politiker ska inte ägna oss åt detaljer.

Andreas Svahn har arbetat politiskt över 16 år, både nationellt, regionalt och lokalt. Han har bland annat varit ledamot i tidigare landstingsfullmäktige. Han kommer närmast från uppdraget som ordförande i kommunstyrelsen i Hallsberg.

Även Karin Sundin har varit politiskt aktiv under många år. Det här blir dock hennes första uppdrag som heltidspolitiker. Hon har en yrkesbakgrund som journalist, utredare och kommunikationskonsult.

Kompletterar varandra

De båda nya regionråden har känt varandra i cirka tio år och menar själva att de kompletterar varandra bra, genom sina olika erfarenheter. Vid deras sida finns de andra två S-regionråden Irén Lejegren och Anders Ceder samt majoritetsråden Jihad Menhem (V), Catrin Steen (MP) och Mats Gunnarsson (MP).

– Vi möter också oppositionsföreträdrana dagligen och där finns en ömsesidig respekt. Vi har samsyn i de flesta frågor. Det är främst vägen dit som skiljer. säger Andreas Svahn.

Faktarutor:

Karin Sundin

Ålder: 44 år

Bor: Örebro

Familj: Maken Björn och två barn, 7 och 10 år.

Blev politiker för att: – Jag vill försvara den svenska modellen med jämlikhet och jämställdhet som viktiga utgångspunkter.

Andreas Svahn

Ålder: 44 år

Bor: Hallsberg

Familj: Hustrun Gabriella och två barn, 6 och 8 år.

Blev politiker för att: – För att jag alltid varit samhällsintresserad. Jag vill påverka samhällsutvecklingen nu och för framtiden.

 

Ta chansen att påverka utvecklingen i samhället – besvara enkäten Liv & hälsa
Under våren får drygt 17 000 länsbor som är 18 år och äldre möjligheten att påverka utvecklingen i samhället genom enkäten ”Liv & hälsa”.

   De inkomna svaren utgör ett viktigt underlag för beslutsfattare och andra som arbetar med att främja befolkningens hälsa.

– Från Region Örebro läns håll hoppas vi att de som får enkäten vill svara på frågorna. Resultatet från undersökningar av det här slaget utgör ett viktigt komplement till de register och kunskaper vi redan har. Genom att besvara enkäten bidrar du till att vi som fattar beslut får ett bra underlag, och att vi på så sätt kan planera den framtida verksamheten på bästa sätt, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande.

”Liv & hälsa” har genomförts regelbundet sedan år 2000, men årets version innehåller några nyheter. Nytt för i år är bland annat att det är tre olika enkäter som skickas ut – en för varje åldersgrupp 18-29 år, 30-69 år och 70 år och äldre. På det sättet kan frågorna anpassas till olika åldersgrupper, och ge svar på sådant som är aktuellt i just den åldern.

Webben eller papper

Andra nyheter är att formulären är kortare i år, och att det går att välja mellan att fylla i dem via webben eller på papper. På webben finns även enkäten översatt till engelska.

Undersökningen genomförs förutom i Örebro län också i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Värmland. Totalt kommer cirka 78 000 enkäter att skickas ut.

– Att få en uppfattning om befolkningens levnadsvanor och livsvillkor kopplat till hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna göra väl underbyggda prioriteringar i vårt arbete med regionens kommission för jämlik hälsa, säger Jihad Menhem (V), regionråd och ordförande i fokusberedningen för folkhälsa.

De första resultaten från undersökningen Liv & hälsa kommer att presenteras i slutet av året.

 

Örebro län satsar på strokevården
Strokevården är ett område där utvecklingen går snabbt. Inom Region Örebro län har det under det senaste året gjorts mycket för att förbättra vården. En stor del i det är bildandet av strokerådet.

Strokerådet är ett kunskapsråd där syftet är att jobba mot en god och jämlik vård i hela regionen. I rådet sitter olika professioner från olika delar i länet och adjungerat finns också en representant från Örebro läns strokeförening och från kommunen.

– Det är viktigt med patientperspektivet och att ha en bred samverkan mellan de olika vårdinstanserna som finns, säger Martin Gunnarsson, ordförande i strokerådet.

Han berättar också om hur viktigt det är med ett nära samarbete mellan sjukhusen och vårdcentraler.

– Vi gör det tillsammans, inte varje sjukhus och vårdcentral för sig, och det är absolut en framgångsfaktor, säger Martin Gunnarsson.

Pekat ut viktiga frågor

I strokerådet har man börjat titta på hur det ser ut i vår region och vart vi har de största förbättringsutrymmena. Därefter har man gjort en handlingsplan och pekat ut särskilt viktiga frågor.

– Det handlar exempelvis om rehabiliteringsbiten där de mobila stroketeamen är en viktig del för utvecklingen. Andra frågor vi har valt ut är det som kallas sekundär prevention som handlar om uppföljning och förebyggande behandling efter stroke, Rädda hjärnan och strukturerad dokumentation som är särskilt viktigt för att vi ska kunna följa verksamheten genom olika register, berättar Martin Gunnarsson.

Den senaste metoden

Ännu en fråga som är aktuell just nu är bildandet av en verksamhet för trombektomi som är den allra senaste metoden som används när en patient insjuknar akut i stroke. Istället för att lösa upp proppen med läkemedel används en särskild metod där man mekaniskt tar ut proppen.

– Gör man de här åtgärderna i rätt tid är det väldigt effektivt och man kan få fantastiska resultat så självklart vill vi nå ut med den metoden så långt det går och så nära befolkningen som möjligt, säger Martin.

Metoden finns på alla universitetssjukhus idag förutom i Örebro, men det finns ett nationellt stöd för att etablera den verksamheten även här.

– Att göra verkstad av det kräver en del, men eftersom det finns ett nationellt stöd så är vår målsättning att se om det är möjligt att etablera ett trombektomicentra i Örebro, berättar Martin.

Mobila stroketeamet – sjukhusets förlängda arm
Det finns numera tre mobila stroketeam i Region Örebro län som fungerar som sjukhusets förlängda arm.

Forskningen visar att vård på strokeenhet är en mycket effektiv behandlingsform jämfört med vård på annan avdelning. Strokevården har utvecklats så att den strokedrabbade patienten möter specialutbildade team hela vägen från det akuta skedet till den fortsätta rehabiliteringen i hemmet.

De specialutbildade multidisciplinära teamen är knutna till respektive strokeenhet och patienter med lätt till måttlig stroke får möjlighet att gå hem tidigare och påbörja rehabiliteringen i sin egen hemmiljö. Det är en stor fördel för patienterna att få träffa samma människor vid varje träningstillfälle vilket också gynnar rehabiliteringen.

Fördel med mobilt team

– Det innebär en trygghet för patienter och närstående att vi först träffar dem på avdelningen och sedan följer med dem hem i den fortsatta rehabiliteringen. Det ger ett bättre utgångsläge eftersom vi är väl insatta i patientens tillstånd och känner till hur hela sjukdomsförloppet sett ut. En patient som haft stroke tidigare, jämförde sina erfarenheter av uppföljningen där hyrläkaren på vårdcentralen inte kände till bakgrunden eller rehabiliteringsförloppet. Han tycker att de mobila stroketeamen har en stor fördel och att de fungerar mycket bra, säger Sandra Caris som är sjukgymnast i ett av teamen.  

– Vi har båda två lång erfarenhet av att arbeta med strokepatienter. Ofta kommer det upp frågor när patienten kommit hem och då känns det tryggt med vår kunskap och erfarenhet i bemötandet av dessa, säger arbetsterapeuten Kristina Eriksson.

Patientens behov styr

Varje team består av en sjukgymnast och en arbetsterapeut men det finns även andra kompetenser att tillgå utifrån patientens behov.

– Det finns en strokekoordinator som sköter en del av kontakten med patenten och vi har även en logoped knuten till verksamheten. Dessutom har vi tillgång till kurator och koordinatorn kan även förmedla kontakt med dietist, säger Sandra Caris.

Alla mobila stroketeam fungerar på samma sätt inom regionen. Vid första besöket åker arbetsterapeut och sjukgymnast ut tillsammans men turas sedan om beroende på vilken träning patienten behöver.

– Vi kontrollerar gång, balans och funktion i armar och händer. Sedan görs en rehabiliteringsplan tillsammans med patienten som får skatta sin egen förmåga och berätta om sina problemområden. Tillsammans sätter vi upp delmål som vi sedan kan följa upp under träningen, säger Kristina Eriksson.

– Patientens utgångsläge och förutsättningarna i hemmet styr hur vi lägger upp träningen. Vi gör olika tester och sedan tränar vi på sådant som är relevant för patienten i vardagen. Det blir mer naturligt och stimulerande med övningar som de kan relatera till. Man kan redan konstatera att vårdtiderna blivit kortare på grund av att rehabiliteringen sker snabbare helt enkelt, säger Sandra Caris. 

Ser hela vårdkedjan

– Det är en oerhört bra erfarenhet att se hela vårdkedjan kring strokepatienterna. Tanken är att vi så småningom ska rotera så att man arbetar en period på avdelningen för att i nästa period arbeta i det mobila stroketeamet. Då behåller och utvecklar vi kompetensen i alla delar av vårdförloppet och vet vad patienten varit med om och vad som väntar i eftervården. Vi har gemensamma möten inom regionen där vi pratar om vårt arbetssätt, hur och vad vi dokumenterar och rutiner för att skapa en jämlik vård. Det är en stor fördel att kunna konsultera varandra, säger Sandra Caris.

– Jag tycker att det här är en jätterolig arbetsform även om det är tufft att få ihop dagarna ibland. Det krävs god planering och ett pusslande för att få till det med restider och övrig verksamhet. Man får en nära relation till patienter och anhöriga som man kommer hem till och det kan ibland vara svårt att släppa taget när rehabiliteringen är slut, säger Kristina Eriksson.

 

Region Örebro län medarrangör när Rotary sätter fokus på Lindesberg
I maj 2015 genomförde Rotary i Lindesberg arrangemanget ”Sätt Lindesberg i rörelse” och såväl utställare som besökare nappade över förväntan. I fjol, under namnet ”Lindessjön runt-dagen” blev det åter succé, och när nu utomhusmässan är tillbaka en tredje gång återfinns Region Örebro län som medarrangör.

Den 10 maj genomförs årets upplaga, och det är dags för företag, föreningar och offentlig verksamhet att visa vad de har att erbjuda.

Region Örebro län och Lindesbergs lasarett har funnits med som utställare de båda tidigare åren, och när frågan om medarrangörskap för årets ”Lindedagen” ställdes så blev det naturligt att haka på.

Vill väcka intresse

En skillnad mot tidigare år är att marknadsföringen i år sker bredare. Bland annat genom annonsering i tågmagasinet ”Hit & dit”. Med en bredare regional marknadsföring är målet att kunna locka ännu mer folk utifrån till Lindesberg och väcka intresse för kommunen.

Liksom tidigare år sker utställningar mellan klockan 16 och 20 den aktuella mässdagen. I år koncentreras dock utställningsstråket till Strandpromenaden mellan Loppholmarna och pumphuset. Detta efter att många de föregående åren påpekat att det varit svårt att hinna ta sig runt hela sjön.

Vid Oskarsparken sätts ett mäss-centrum upp, och ett stort tält där fokus kommer ligga på jobb, pendling och boende.

Region Örebro län, Lindesbergs lasarett och Länstrafiken kommer finnas på plats både i tältet och längs utställningsstråket.

Innan själva utomhusmässan drar igång blir det även en stunds seminarium på temat Pendling och jobb på Stadshotellet, där Region Örebro län också ingår i programmet. 

– Vi ser här en möjlighet att berätta om våra viktiga jobb för att väcka intresse hos människor att vilja börja jobba hos oss. Region Örebro län är en arbetsgivare med stor bredd av olika yrkeskategorier, konstaterar HR-partner Ing-Mari Sjöblom.

Pendlingsmöjligheter

– Det här är ett ypperligt tillfälle att visa vilka pendlingsmöjligheter som finns i länet, säger Sandra Van Eijk, kommunikatör på Länstrafiken.

Lindesbergs kommun och Bergslagens Sparbank är också medarrangörer till utomhusmässan detta år.

Redan är över 100 utställare anmälda till att visa upp sig under mässdagen.

 

Följ Region Örebro län på instagram
I Region Örebro län finns många varierande och intressanta yrken och arbetsuppgifter. Nu har vi börjat med ett stafettkonto på Instagram, Veckans instagrammare, där en ny medarbetare kommer att visa upp sitt arbete och sin vardag varje vecka.

   Följ Region Örebro län via kontot @regionorebrolan.

 

Finland 100 år – Satsning på sevrige-finskt kulturarv
Region Örebro län och Örebro kommun genomför tillsammans en satsning på sverigefinskt kulturarv. Under 2017 kommer en föreläsningsserie och två utställningar att hållas som berättar hur det är och har varit att leva som sverigefinne i Örebro län.

   Det första föreläsningstillfället är på Karlskoga bibliotek den 5 april. Då föreläser John Chrispinsson under rubriken Den glömda historien - om svenska öden och äventyr i öster under tusen år.

 

Dags att söka till Kävesta
Nu närmar sig sista ansökningsdatum för två av Kävesta folkhögskolas utbildningar.

   Allmän kurs är en möjlighet för vuxna att bli klara med gymnasiet och få behörigheter för studier på högskola eller universitet. Folkhögskolans pedagogik fokuserar på närvaro, deltagande, diskussioner och samtal snarare än prov. Sista ansökningsdatum är 30 april.

   Konst- och formgivningslinjen är till för den som vill utveckla sin konstnärliga förmåga och förbereda sig inför ansökningar till högre konstutbildningar. Sista ansökningsdatum är 28 april.

   På Kävestadagen den 22 april har skolan öppet hus. Deltagare och personal anordnar en mängd kulturevenemang samt prova-på-lektioner, fika och andra roliga aktiviteter.

 

Karlskoga lasarett specialiserat på axelkirurgi
– Tidigare gjorde vi de flesta typer av ortopedisk kirurgi vid alla våra tre sjukhus. Nu har vi koncentrerat vissa operationer till vissa sjukhus, säger Viktor Hiding, överläkare vid ortopediska kliniken.

För dig som patient kan det göra att du behöver åka några mil när du ska opereras.

–  Men de flesta människor opererar sig förhoppningsvis inte så många gånger under sitt liv så vi tror ändå att den resan ska kännas okej. Den stora fördelen för patienten är ändå att väntetiden till operation blir så mycket kortare, säger Viktor Hiding.

Det är väl känt att det finns klara fördelar med att koncentrera operationer. De som opererar utvecklar en stor skicklighet för just den typ av operationer som de utför vilket medför en god kvalitet och en hög patientsäkerhet. Det gör även att köerna till operation minskar och att väntetiderna blir kortare.

Kortare väntetider

– För ortopediska operationer ser vi att vi har lyckats väl när det gäller just väntetider och köer. För lite drygt ett år sedan hade vi bland de längsta väntetiderna i landet för operation, nu behöver patienterna vänta cirka 6 till 8 veckor, berättar Viktor Hiding.

Vid Karlskoga lasarett görs i stort sett alla länets axeloperationer. Alla typer av axelkirurgi utförs här. Det kan vara patienter som behöver en konstgjord axelled eller någon som behöver opereras för att axeln hoppar ur led ofta. Hit kommer patienter med axelfrakturer och patienter som behöver opereras på grund av smärta i axeln.

Alla blir kunniga

– Vi har en verksamhet som vi är väldigt stolta över, säger Erik Nilsson, överläkare ortopediska kliniken. När vi koncentrerat operationer som vi gjort – vid Karlskoga lasarett opererar vi först och främst axlar och ”mjuka knän” - så blir alla som är inblandade i vårdkedjan väldigt kunniga och bra på det de gör. Att vi har nått hit där vi är idag har varit ett arbete där varenda medarbetare varit med och dragit sitt strå till stacken.

– Och det är väldigt kul att jobba när man kan säga till patienten att väntetiden inte alls är lång. ”Du kommer att få tid till operation inom sex till åtta veckor”, konstaterar Viktor Hiding avslutningsvis.

 

Andreas tog bussen till Karlskoga för att få sin axel opererad

Trots att han fick åka några mil extra är Andreas Bergman nöjd med operationen vid Karlskoga lasarett.

– Jag kände mig väl omhändertagen och alla i personalen var väldigt måna om att jag skulle ha det bra, berättar han.

Andreas Bergman läser till systemvetare på Örebro universitet och bor just nu i Örebro. För några år sedan skadade han sig i axeln när han spelade brännboll. Axeln hoppade ur led och ledband och ligament blev uttänjda. Av läkaren fick han veta att han kunde bli opererad eller träna för att axeln skulle bli bättre.

– Jag tyckte att träning lät som det bästa alternativet då. Jag tränar så pass mycket normalt och kände att det var värt att ge det ett försök, säger Andreas Bergman.

Det gick bra ganska länge, ända tills han under en fotbollsmatch ramlade och slog i axeln. Det knakade till rejält och han fick ont. Han nämnde det för sin läkare vid ett annat besök och fick då remiss till magnetröntgen vid Karlskoga lasarett. När han sedan fick en tid vid ortopedmottagningen i Karlskoga bestämde de att det var dags för en operation för att få tillbaka stabiliteten i axeln.

Tog bussen till sjukhuset

– Jag är inte uppväxt i Örebro så först när jag fick reda på att jag skulle till mottagningen vid Karlskoga lasarett visste jag inte ens vart Karlskoga låg. Men när jag kollat upp det och hur man tar sig dit var det inga problem alls, jag tog bussen. Jag tog även bussen den dagen jag skulle opereras men när jag skulle åka hem igen efter operationen fick jag åka sjuktransport, säger Andreas Bergman.

Nu när Andreas är opererad behöver han ha sin arm fixerad i ett bandage tills han ska på återbesök på ortopedmottagningen i Karlskoga om två veckor. Under tiden går han till fysioterapeut i Örebro för att träna armen.

 

Forskning – för nutid och för framtid
Region Örebro län ska garantera medborgarna god kvalitet på hälso- och sjukvården.

För att klara det krävs omfattande forskning.

Regionen erbjuder också högspecialiserad vård till länets invånare och till omkringliggande landsting och här är forskningen en förutsättning för att långsiktigt kunna göra detta.

Därför är forskning och utbildning ett prioriterat område för Region Örebro län. Det är en investering i framtidens vård. Men forskningen är till nytta även innan resultaten kommit.

God forskarmiljö

Forsknings- och utbildningschef Mats G Karlsson:

– Forskningen gör att vi får fram bättre behandlingar, ibland snabbt och ibland på lång sikt. Samtidigt är det väl belagt att en god forskarmiljö i sig självt bidrar till kunskapsutveckling och högre kvalitet.

– Med andra ord är det inte bara en investering i framtiden, forskningen är kvalitetsdrivande och bidrar hela tiden till att göra vården bättre.

Forskningen inom Region Örebro län är klinisk och utgår från patientnära frågeställningar. Det innebär att forskningsresultaten snabbt ska kunna användas inom vården. Forskningen bedrivs på alla vårdnivåer och innefattar såväl folkhälsa som närsjukvård och högspecialiserad vård. 

Ibland är det spetsforskning på hög internationell nivå, exempelvis inom vissa cancersjukdomar, magtarmsjukdomar, smärtlindring för spädbarn och laboratoriemedicin.

Och forskningen finns inte bara på Universitetssjukhuset Örebro. Den pågår även på de två övriga sjukhusen, på vårdcentraler och inom tandvården.

– Kanske har många en bild av att det bara är sjukhusläkare som forskar. Läkarna dominerar men vi har även sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera som forskar, betonar Mats G Karlsson.

Hur mycket pengar forskas det då för inom Region Örebro län? I rena penningsiffror är det svårt att ange. Ett sätt att beskriva det på är följande: Region Örebro län utför tillsammans med Örebro universitet tre procent av den svenska kliniskt medicinska forskningen.

– Vår forskning har hög kvalitet i internationella jämförelser. Den är minst lika bra som på andra håll i landet, menar Mats G Karlsson.

Klokhet och tradition

– Huvudanledningen till det är att landstinget, som det då hette, satsade mer på forskning och högspecialiserad vård än andra landsting, redan innan vi hade ett universitet och ett universitetssjukhus. Och det har man sedan hållit i. Det handlar om klokhet och tradition.

Forskningschefen är nöjd med den långsiktiga satsningen och kanske ännu mera nöjd med den nuvarande situationen.

Sedan 2015 får Region Örebro län statliga medel till forskningen. För närvarande är ersättningen 45 miljoner kronor per år. Till 2019 beräknas summan ligga på 65 miljoner kronor. Forskning och utbildningsverksamheten tillförs också årligen statliga medel för sina åtaganden vad gäller utbildningen av läkare och övriga akademiska vårdutbildningar.

Unika möjligheter

– De senaste årens utveckling gör att vi nu har unika möjligheter att tillsammans med universitetet ytterligare höja den kliniska forskningen.

– Ersättningarna innebär att vi kunnat tillföra forskningsverksamheten cirka 30 heltidstjänster på senare tid, något som känns riktigt bra.

I praktiken berör det fler personer eftersom forskaren sällan forskar på heltid utan cirka en tredjedel av sin arbetstid. De övriga tredjedelarna består av kliniskt arbete och att undervisa nästa generation av vårdgivande personal.

– Vi erbjuder våra patienter hög kvalitet på hälso- och sjukvård och även högspecialiserad vård, i vissa fall även till patienter från hela Sverige. För att klara det behöver vi forskningen. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla och rekrytera nya duktiga medarbetare, menar Mats G Karlsson.

Universitetssjukvård

Med den allt tätare sammankopplingen mellan regionen och universitetet så har universitetssjukvård blivit ett centralt begrepp. Det innebär att stora delar av hälso- och sjukvården bedrivs inom universitetssjukvårdsenheter. Inom dessa enheter ska bedrivas evidensbaserat patientarbete, klinisk forskning och utbildning.

– Universitetssjukvården ska vara en miljö för innovationsarbete, för tillämpning av de allra senaste vårdriktlinjerna, för samverkan med näringslivet och mycket annat, menar Mats G Karlsson.

Hur märker patienterna av den här miljön?

– Att de oftare kan få frågan om att vara med i en klinisk studie. Att de får del av de senaste rönen och behandlingsformerna. Att de hamnar i en spirande ung akademisk miljö, säger Mats G Karlsson.

 

Region Örebro läns forskning och utbildning i siffror
Finansiering forskning

Regionbidrag: 85 miljoner kronor.

Statlig forskningsfinansiering: 45 miljoner kronor.

Regionalt forskningsråd: 4 miljoner kronor.

Externa forskningsfinansiärer: 15 miljoner kronor.

Finansiering utbildning

Regionbidrag: 25 miljoner kronor.

Statlig ersättning för läkarutbildningen: 23 miljoner kronor.

Ersättning från universitetet för verksamhetsförlagd utbildning: 12 miljoner kronor.

Forskningsaktiva medarbetare

ca 15 professorer

ca 60 docenter

ca 150 disputerade

ca 125 doktorander

Regionens forskning producerar ...

... 3 procent av den kliniskt medicinska forskningen i Sverige.

... 270 vetenskapliga publikationer årligen.

... 15 disputationer årligen.

 

Hallå där…

... Helene Samuelsson, projektledare för Innovationssluss 2.0.

Vad är Innovationsslussen för något?

– Syftet med projektet är att öka andelen idéer som kan utvecklas och komma till nytta i hälso- och sjukvård, tandvård och medicinsk teknik. Det är ett samverkansprojekt mellan Region Örebro län, Region Västmanland, Örebro universitet och ALMI Företagspartner Mälardalen.

Vilka vänder sig Innovationsslussen till?

– Projektet riktar sig till anställda, forskare, företag och privatpersoner som vill utveckla produkter eller tjänster som kan göra nytta inom de här tre områdena. Hos oss får de en möjlighet att testa sin idé för att se om den fungerar och om det finns behov för deras produkt eller uppfinning. Om behoven finns kan man se om den idé man har löser behoven eller om man behöver tänka om.

Vad kan man få för hjälp av Innovationsslussen?

– Vi som jobbar med projektet har stor erfarenhet av hälso-, och sjukvård, medicinsk teknik, forskning, processer runt lagar och regler, innovationsrådgivning och företagsamhet. Tillsammans diskuterar och förtydligar vi idéerna och ger förslag på hur man bör göra för att komma framåt i processen. Vi ger råd om vem man kan kontakta och i vilken ordning aktiviteter bör ske. Vi hjälper också till med vad man behöver tänka på, vilka regelverk som gäller för olika områden och vilka föreskrifter som finns.

Finns det några ekonomiska bidrag man kan få?

– Innovationsslussen kan i dagsläget inte ge något ekonomiskt stöd, utan vårt uppdrag är att stötta idébäraren i innovationssystemet. Det finns andra möjligheter att få ekonomiskt stöd vid idéutveckling och innovation. Många gånger kommer man till de här frågorna under processen och det är en del av vårt arbete att kunna ge information och råd om var man kan vända sig.

Finns det några exempel på innovationer som kommit fram med hjälp av Innovationsslussen?

– Nej, den frågan får jag ofta. Vi jobbar med en hel del ärenden under tiden som projektet genomförs, men för att inte hindra möjligheten att skydda sin idé eller uppfinning kan vi inte berätta annat än allmänt om arbetet. I och med att vi i praktiken började med projektet höstterminen 2016 så har vi inte hunnit så långt att vi kan presentera något specifikt där Innovationsslussen varit med.

Hur gör man för att komma i kontakt med Innovationsslussen?

– All information om hur man kommer i kontakt med oss finns på www.regionorebrolan.se/innovationssluss. Oavsett om du är anställd, forskare, privatperson eller har företag är du välkommen att ta kontakt med oss.

 

Deprimerade kan få internetbehandling
Det började som olika forskningsprojekt, men sedan januari i år är kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet en del i Region Örebro läns ordinarie behandlingsutbud.

– När jag började forska om internetbehandling med KBT år 2005 var det inte en etablerad metod. Numera finns det många studier från olika länder som visar att det har stor effekt på depressiva symtom, berättar Fredrik Holländare, psykolog och forskare på Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling.

Når övervägande kvinnor

I de forskningsstudier som gjorts har man övervägande nått kvinnor.

– Vi får intresseanmälningar från både män och kvinnor från 18 och uppåt, men kvinnor mellan 35 och 50 är den största gruppen som söker den här typen av behandling. Den gruppen är stor även i andra depressionsbehandlingar, säger Fredrik Holländare.

Forskningen visar att en av de stora fördelarna med internetbehandling är att man även når människor som inte tidigare varit i kontakt med sjukvården för sin depression.

– Man kanske känner sig obekväm med att ringa till sin vårdcentral och prata om att man är deprimerad, eller upplever det psykiskt påfrestande att regelbundet behöva träffa en behandlare ansikte mot ansikte, säger Britta Westerberg, PTP-psykolog på Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling.

– Andra tycker kanske att det är svårt att få tiden att räcka till eller har en lång resväg till närmaste mottagning. Då kan internetbehandling passa bättre eftersom man inte behöver boka och passa tider, utan kan göra behandlingen när det passar.

För att få behandling med KBT över internet måste man vara 18 år.

Görs en bedömning

– Behandlingsmetoden vänder sig till den som har mild till måttlig depression. Du behöver inte vara diagnosticerad av vårdpersonal innan du söker, utan du kan söka och så gör vi bedömningen om det här är rätt behandlingsmetod. Söker gör man genom att skicka en intresseanmälan via 1177 Vårdguidens e-tjänster, berättar Britta Westerberg.

– För att få behandlingen måste du kunna komma på ett bedömningssamtal i Örebro. Du måste också kunna läsa och skriva svenska och ha tillgång till internet eftersom behandlingen sker via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Om vi bedömer att behandlingsmetoden passar för en patient så kan han eller hon starta behandlingen direkt efter vårt bedömningssamtal. Det tycker vi är viktigt eftersom motivationen då är som högst, säger Fredrik Holländare.

Internetbehandlingen för depression innehåller samma övningar och delmoment som KBT hos en terapeut. Skillnaden är att patienten får läsa om övningarna via en dator, surfplatta eller mobiltelefon, och därför inte har några bokade tider på en mottagning under behandlingen. 

– Det kräver att man tar eget ansvar. Patienten bestämmer själv var och när han eller hon ska arbeta med sin behandling, berättar Britta Westerberg.

Personlig handledare

Behandlingen består av självhjälpsmaterial i form av texter, exempelsituationer, illustrationer och övningar. Man kan även lyssna på alla texter i behandlingen.

– Du får en personlig behandlare som du har kontakt med under hela behandlingen, som ger dig feedback och vägleder dig genom behandlingen. En gång i veckan får du fylla i ett kort formulär och skatta dina depressiva symtom. På så sätt kan vi som behandlare stötta, hjälpa och se hur du mår, säger Fredrik Holländare och tillägger:

– Internetbehandling ger oss möjlighet att behandla fler patienter med samma resurser. Det leder till kortare väntetider och det är väldigt positivt.

 

Fakta internetbehandling med KBT
Behandlingen organiseras som ett samarbete mellan Psykiatrin och Närsjukvården i Region Örebro län.

   Intresseanmälan och behandling sker via 1177 Vårdguidens e-tjänster.

   För att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster behöver du e-legitimation eller Mobilt Bank-ID. Det skaffar du enklast hos din bank.

   Behandlingen sträcker sig över 12 veckor och består av tio avsnitt, så kallade moduler, inriktade på olika teman, som exempelvis kognition, beteende eller sömn.

   Du tar del av behandlingen mot patientavgift på samma sätt som vid annan vård. En patientavgift tas ut vid det inledande bedömningssamtalet och sedan en gång per vecka när du deltar i internetbehandlingen. För dig som är under 25 år, över 85 år eller har frikort är behandlingen kostnadsfri.

Här kan du söka ekonomiskt stöd för nya innovationer

Region Örebro län verkar för den regionala utvecklingen. Här ingår att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen.

En del i arbetet är att stärka företagsamheten i regionen samt att skapa ett positivt förhållningssätt till entreprenörskap och företagande.

Varje år får Region Örebro län pengar av regeringen som ska användas till olika företagsstöd. Dessa stöd ska hjälpa länets företag att få en långsiktig lönsamhet och tillväxt.

Det innebär att det finns bidrag att söka till investeringar, innovationsutveckling med mera. ”Innovationsbidrag - Finansiering av nya idéer är ett sådant stöd”.

Den som har en ny idé med hög tillväxtpotential har möjlighet att söka stöd för sina investeringar. Det ska vara investeringar som görs innan produkten nått ut på marknaden.

Nya företag och företag i hela länet kan söka stödet. Det här prioriteras:

Offensiva satsningar på nya produkter och tjänster

Projekt och tjänster som ger hållbar tillväxt i länet

Produkter och tjänster med stor marknadspotential

Exempel på investeringar kan vara patent, marknadsundersökning, marknadsföring, produktutveckling eller design.

Företaget har möjlighet att få högst 50 procent av investeringskostnaderna och maxbeloppet är 500 000 kronor.

– Vi godkänner flera bidragsansökningar varje år. Innovationsbidraget kan sökas när som helst på året, säger Niklas Halldén, utvecklingsledare på Näringslivsutveckling.

Läs mer om region Örebro läns olika företagsstöd på:

www.regionorebrolan.se/foretagsstod

 

Ny innovationsstrategi
Region Örebro län har tagit fram en innovationsstrategi. Den syftar till att göra regionen mer konkurrenskraftig i den globala ekonomin.

– Dagens globaliserade samhälle ställer höga krav på en regions innovations- och omställningsförmåga. Det gäller att hitta de områden där regionen kan utveckla verklig konkurrenskraft. På så sätt kan vi långsiktigt attrahera kompetens och skapa nya företag och nya arbetstillfällen, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.

I innovationsstrategin lyfts regionens potential och kunskapsmässiga fördelar fram. Fokus ligger på två områden:

Autonoma, digitaliserade och intelligenta produktionssystem.

Livsmedel i skärningen mellan hållbarhet, hälsa, miljö och måltid. Det handlar om offentliga måltider inom hälso- och sjukvård, skola och äldreomsorg där ett innovativt tänkande kan bidra till att skapa mer hållbar och hälsoriktig mat för unga och äldre.

I korthet kan sägas att innovationsstrategin bland annat ska: Öka flödet av idéer som leder till innovationer. Ge fler kunskapsintensiva företag och utveckla nya branscher. Öka kunskapsutvecklingen inom prioriterade områden.

 

Risk för stroke finns redan i tonåren
Doktorand Cecilia Bergh har jobbat många år med strokepatienter i sin roll som sjukgymnast på neurokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Hon har nyligen disputerat med sin avhandling om tidiga riskfaktorer för stroke.

För att kunna förebygga stroke är det viktigt att känna till livsstilsfaktorer tidigt i livet. Cecilia Berghs forskning visar att påverkbara riskfaktorer kan identifieras redan i tonåren. Det handlar om egenskaper som låg stresstolerans, låg fysisk kondition, högt blodtryck och ohälsosam vikt.

Data från mönstringen

Data från mönstringsregistret och andra nationella svenska register har använts för att inhämta information från mer än 250 000 män födda 1952 till 1956. Dessa män har kunnat följas från mönstringstillfället i sena tonåren upp till 58 års ålder.

– Syftet med avhandlingen var att undersöka hur fysiska och psykiska egenskaper i tonåren är kopplade till risken för stroke och kranskärlssjukdom långt senare i livet, säger Cecilia Bergh, som är sjukgymnast vid fysioterapiavdelningen på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Psykosocial stress har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. I avhandlingen har stresstolerans i tonåren utvärderats som en riskfaktor. Jämfört med män med hög stresstolerans hade män med låg stresstolerans i tonåren en markant ökad risk för stroke i vuxen ålder.

Flera egenskaper i tonåren som låg stresstolerans, ohälsosam vikt och förhöjt blodtryck var även kopplade till en sämre prognos efter stroke.

Långt sjukdomsförlopp

Även om hjärtkärlsjukdom vanligtvis inte uppvisar symtom förrän i vuxen ålder, finns data som tyder på att sjukdomen kan ha ett långt sjukdomsförlopp med start redan i barndomen. Riskfaktorer under hela livet kan avgöra risken för hjärtkärlsjukdom.

För att förebygga stroke verkar det alltså betydelsefullt att redan i tonåren röra på sig regelbundet, men också att lära sig hantera stress.

– Men även om man fått en stroke är det viktigt att tänka på livsstilsfaktorer och stresshantering. Det kan påverka risken för en ny stroke. Vår tolkning är att det aldrig är för tidigt och kanske heller aldrig för sent att försöka förebygga hjärtkärlsjukdom.

Framöver kommer Cecilia Bergh att fortsätta forska. Nu vill hon studera om stress och smärta tidigt i livet kan påverka utvecklingen av stresstolerans i tonåren.

 

Unga forskare undersöker luften vi andas
I höstas samlade naturvetarstudenterna Erik Karlsson och Simon Kolmodin Dahlberg in luftprover som de har analyserat i Arbets- och miljömedicins laboratorium på Universitetssjukhuset i Örebro.

Som ett led i arbetet med att informera ungdomar om miljögifter genomförs fem gymnasiearbeten i samarbete med Arbets- och miljömedicin under läsåret 2016/2017.

De andra gymnasiearbetena handlar om metaller i tatueringsfärg, hur man skyddar sig mot solen, jämförelse mellan vanligt och ekologiskt smink och en film om antibakteriella medel.

Genomfört analyser

Erik Karlsson och Simon Kolmodin Dahlberg går sista terminen på naturvetenskapsprogrammet på Rudbecksgymnaiset. Tillsammans med personal på Arbets- och miljömedicin har de samlat in prover och genomfört analyser.

De har undersökt flyktiga organiska ämnen i luften på en förskola och på deras egen gymnasieskola.

På förskolan mättes luften i samlingsrummet, matsalen och målarrummet. På den egna gymnasieskolan mättes luften i cafeterian, ett klassrum och en laboratoriesal.

Utifrån proverna har de båda gymnasieleverna fått fram vilka flyktiga organiska ämnen som fanns i luften vid olika tidpunkter. På förskolans målarrum fanns till exempel spår av målarfärger. Det fanns även alkoholföreningar som gick att härleda till handsprit.

Inga mätvärden är alarmerande höga, men analysen visar att ämnena stiger och sjunker vid olika tidpunkter och aktiviteter.

Spår av limonen

På gymnasieskolan var det andra ämnen som fångades upp vid provtagningen. I cafeterian fanns till exempel spår av limonen. Limonen finns naturligt i skal på citrusfrukter. Den används även som smak- och luktämne för livsmedel, parfym och hygienprodukter.

– Vi kunde till exempel se att de fanns ämnen som finns i hårspray och smink i det klassrum där en klass suttit och tittat på film, säger Erik Karlsson.

En annan slutsats är att det är bra ventilation i laboratoriesalen, men sämre ventilation i klassrummet för samhällskunskap.

– Det var kul att se hur en mätning går till, säger Simon Kolmodin Dahlberg.

Tillsammans med Helena Arvidsson, biomedicinsk analytiker, skulle alla provtagna rör köras i en så kallad gaskromatograf.

– Det roligaste var när vi fick fram resultaten över vilka ämnen vi hittat, säger Erik Karlsson. 

Men det räcker inte med en lista på ämnen. De måste även sättas in i ett sammanhang.

Intressant i labbet

– Det var intressant att jobba ihop med Helena i labbet, som visste vad alla ämnen var och som kunde förklara var de olika ämnena kunde komma från, säger Simon Karlsson.

Helena Arvidsson var också nöjd med laboratoriearbetet, och konstaterade att gymnasieleverna kunde mycket och lärde sig nya saker snabbt.

– De förstod direkt hur vi utvärderar våra prover och kunde själva läsa ut vilka ämnen de samlat in.

Tävlingen Unga forskare

Gymnasieelevernas handledare på skolan uppmuntrade dem att skicka in sitt arbete till tävlingen Unga forskare. De tog sig vidare vid den första gallringen och fick presentera sitt projekt vid semifinalen i Norrköping.

– Det var hård konkurrens där, så vi tog oss inte till den slutliga finalen i Stockholm, konstaterar Erik Karlsson.

Vad som händer efter studenten är inte klart för någon av dem. Båda överväger att plugga vidare så småningom. Simon Kolmodin Dahlberg vill gärna jobba ett år först. Erik Karlssons planer är att starta företag, gärna genom att cykla runt och sälja glass. Någon form av naturvetenskapliga studier kan det bli, men det är ingen brådska att bestämma sig.

 

”Nyckeln” till framgångsrik forskning
Förra året delade Nyckelfonden ut över sex miljoner kronor till olika forskningsprojekt på Universitetssjukhuset Örebro.

Du kan också stödja forskningen och därmed bidra till en bättre vård.

Universitetssjukhuset Örebro är ett av landets sju universitetssjukhus och är särskilt framgångsrikt inom bland annat hjärt- och kärlsjukvård, cancersjukvård, ögonsjukvård och handkirurgi.

För att kunna hålla den höga nivån måste man ligga i framkant inom forskning och kunna rekrytera viktig kompetens. För detta krävs resurser.

Här kommer Nyckelfonden in. Stiftelsen Nyckelfonden bildades 1989 av Örebro läns landsting för att stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro.

Till nytta för patienter

Genom att samla in bidrag från företag, organisationer och privatpersoner bidrar man till att finansiera forskningsprojekt vid USÖ. Resultatet av forskningen kommer sedan till nytta för både vården och patienterna.

Varje år kan forskare på USÖ ansöka om pengar från Nyckelfonden till sina forskningsprojekt. Förra året beviljade Nyckelfondens styrelse 6,2 miljoner kronor till sjutton olika forskningsprojekt.

– Det görs så fantastiskt mycket bra forskning på USÖ varje dag, som bidrar till bättre behandlingar, säkrare undersökningsmetoder, mer exakta diagnoser och operationsmetoder. Våra forskare är våra hjältar, säger Annika Rosdahl, stiftelseansvarig på Nyckelfonden.

De forskare som fick bidrag från Nyckelfonden förra året vill bland annat utveckla mer precisa diagnoser och behandlingsmetoder vid lungcancer, behandla resistenta bakterier, förhindra självmord och förbättra diagnostiken och behandlingen vid nedsatt hörsel.

Delat ut 100 miljoner

Sedan 1989 har Nyckelfonden delat ut 100 miljoner kronor till stöd för forskning vid USÖ, i mer än 400 projekt. Och många är de örebroare som under åren fått fler friska år tack vare forskningen vid USÖ och Nyckelfonden.

Här följer två exempel på forskning som stöds av Nyckelfonden:

Förfinar operationstekniken

Kirurgkliniken på USÖ var tidigt aktiv i att genomföra kirurgi vid sjuklig övervikt. Genom att minska magsäcken och skapa en genväg för maten genom tunntarmen, äter patienten mindre och näringsupptaget minskar.

Eva Szabo kom till USÖ:s kirurgklinik för att slutföra sin ST-tjänstgöring och började med Ingmar Näslund som mentor att forska kring kirurgi vid sjuklig övervikt.

I dag har hon stöd av Nyckelfonden för att förfina operationsmetoden gastric bypass. Den är mycket effektiv, i genomsnitt blir patienterna av med 75 procent av sin övervikt och upplever att både den fysiska och psykiska livskvaliteten ökar. Ingreppet gör dock att det skapas öppningar där inre bråck kan uppstå.

– Det traditionella sättet är att lämna öppningarna, men detta har visat sig orsaka tarmvred hos en del patienter. Jag studerar därför om dessa öppningar ska slutas och i så fall på vilket sätt, förklarar Eva Szabo.

Markörer ger enklare diagnostik

Tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som ofta inordnas under samlingsnamnet IBD, debuterar vanligtvis i 20–35-årsåldern. När allt fokus borde vara på framtiden, kretsar mycket av tankarna kring var närmaste toalett finns.

Men forskning på USÖ ger hopp för en patientgrupp som, vid sidan av sjukdomen, lider av symptom som dessutom är tabu och svårt att prata om. Docent Jonas Halfvarson på USÖ leder en nationell forskningsstudie för att hitta sjukdomsmarkörer i form av bakterier, förändrade arvsanlag eller immunförsvar. Målet är att sjukvården ska kunna diagnostisera de två tarmsjukdomarna med ett enkelt test.

– Hittar vi en eller flera markörer vinner vi mycket. Med en säker diagnos kommer behandlingen igång snabbare och besvären minimeras. Vi har också förhoppningar om att hitta en diagnosmetod som kan ge underlag för en mer individuell behandlingsplan och en prognos för hur sjukdomen utvecklas.

Jonas Halfvarson har i många år forskat kring magtarmsjukdomar med stöd från Nyckelfonden.

– Utan Nyckelfonden hade jag aldrig kommit så långt som att leda nationella forskningsprojekt med deltagare från Sveriges universitetssjukhus, menar han. 

 

Region Örebro län har drygt 9 000 anställda, fördelat på fler än 200 yrken. Här får du möta en av dem.
Anida Fägerstad: Självdisciplin viktigaste egenskapen hos en forskare

– Även om det kräver en hel del är det jätteroligt att forska. Jag är övertygad om att jag kommer att fortsätta med forskningen när jag är klar med min doktorandutbildning.

Det konstaterar tandhygienisten och tillika doktoranden Anida Fägerstad.

I sin forskning har hon fokus på ungdomars tandvårdsmönster och försöker ta reda på vad det beror på att vissa ungdomar inte besöker tandvården.

– Eftersom jag är doktorand har jag femtio procent doktorandstudier och femtio procent kliniskt arbete där jag jobbar som tandhygienist på Folktandvårdens specialisttandvård i Örebro.

Varför började du forska?

– Jag har jobbat mycket med barn och ungdomar och blev från början intresserad av att ta reda på om tandvårdsrädsla skilde sig åt mellan barn och ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund. Så det handlade min första studie om.

Vad forskar du om nu?

– Just nu håller jag på med min tredje forskningsstudie. I den kartlägger jag uteblivandets förekomst bland 16- till 19-åringar inom allmäntandvården i Örebro län. Jag vill identifiera mönster av potentiella förklaringsfaktorer och se vilka faktorer som gör att man uteblir hos tandvården. Dessutom vill jag undersöka om faktorerna skiljer sig åt mellan områden med olika sociodemografiska profiler.

– Jag går igenom journaler och tittar på alla data mellan 2009 och 2012. Jag kollar när patienten har blivit kallad och om patienten har uteblivit eller ändrat tid.

– Jag tittar också om det står något om exempelvis spruträdsla eller tandvårdsrädsla. Om det är dokumenterat i journalen undersöker jag också hur patienten bor. Är det växelvis boende eller bor man med båda föräldrarna? Bor man i fosterhem eller boende för ensamkommande flyktingbarn? Jag tittar även på medicinska belastningsfaktorer som exempelvis neuropsykiatriska sjukdomar och somatiska sjukdomar.

– Det jag gör nu är att jag sammanställer all den här informationen. Det har redan nu visat sig att de som är tandvårdsrädda undviker tandvården. Samma sak med dem som lider av dålig munhälsa. Utöver det har vi också sett att pojkar uteblir oftare än flickor. Alla de här resultaten stämmer överens med tidigare gjorda studier.

Hur kom det sig att du valde just det här forskningsområdet?

– Jag jobbade många år på Folktandvården Wivallius i Vivalla i Örebro. Där hade jag många barn och ungdomar som patienter. Det väckte mitt intresse. Dessutom är det intressant att forska om ungdomar. När man går från att vara barn till att vara ungdom är föräldrarna inte längre lika involverade i besöken hos tandvården.

– Därför är det viktigt att man lägger en bra grund hos ungdomarna och ger förutsättningar för att de ska fortsätta besöka tandvården även när de är betalande vuxna.

– I Sverige är inte så många studier gjorda på just uteblivandefenomenet. Vid studier i andra länder är det andra faktorer utöver tillexempel tandvårdsrädsla som spelar in som exempelvis ekonomi och tandvårdsförsäkringar. Här i Sverige påverkar ju inte det uteblivandet eftersom tandvården är kostnadsfri för barn- och ungdomar. Därför ville jag forska om vad det är som gör att ungdomar i Sverige undviker att gå till tandvården.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut när du forskar?

–  När man forskar är ingen dag den andra lik. Min huvudhandledare, Kristina Arnrup, är docent och forskningschef här på Odontologiska forskningsenheten. De dagar jag forskar brukar jag stämma av med henne och berätta vad jag har gjort, vad jag tänker göra och om det är något jag behöver hjälp med. Sedan sitter jag och jobbar. Jag kanske räknar statistik eller så letar jag artiklar och läser. Dessutom har jag inlämningsuppgifter som ska göras till universitetet, så det är väldigt blandat. Det gäller att prioritera vad som är viktigast att göra för stunden.

Vad är det bästa med att forska?

– Det är att man lär sig otroligt mycket. Jag har insett att det är väldigt komplext. Det ligger mycket jobb bakom något som kanske bara resulterar i en mening. Fast det är ändå positivt.  Det är en ständig utveckling

Vad är det sämsta med att forska?

– Det är att det är många sena kvällar och att man får offra sin fritid för att forska. Så man måste verkligen älska det man gör för att hålla på med det till halvtolv-tolv nästan varenda kväll, även helger.

Vilka är de största utmaningarna?

– Det är när man gör misstag. För ett tag sedan upptäckte jag att jag hade haft en parantes på fel ställe i beräkningar som jag har jobbat med i flera månader.  Det var surt, fast samtidigt bra. Jag blev stolt över att jag på egen hand upptäckte att siffrorna blev fel. Det innebär ju att jag har utvecklats. Man lär sig av sina misstag, även om det inte kändes så kul just när jag upptäckte att jag hade gjort fel.

Vilka egenskaper är viktiga för en forskare?

– Självdisciplin! Det är det absolut viktigaste. Man måste också vara organiserad och kunna prioritera, men det kommer allt eftersom. Det är viktigt att man är envis och övertygad om att man ska fixa det man gör. Och så behöver man vara intresserad. Är man inte genuint intresserad av det man forskar om tror jag inte att man fixar doktorandstudierna, för de är väldigt krävande.

 

Läkaren som blev cancerpatient
En elakartad tumör i hjärnan. En skadad njure som var på väg att slå ut livsviktiga organ. Blodproppar i lungorna.

Inom loppet av två månader drabbades Anders Södergård av tre olika livshotande sjukdomar. Han överlevde dem alla, mycket tack vare sin goda fysik. Men inget blir som förr efter en sådan kamp.

 

Anders Södergård var 25 år och inne på sjunde terminen på läkarprogrammet. Han ledde spinninggrupper, tränade fotboll, och sprang både ofta och långt. Han var engagerad inom musik och sjöng i två körer och dirigerade ytterligare en. Han tog pianolektioner och hade ett flertal spelningar på olika nationer i Uppsala. Det var fullt upp och livet lekte.

Så kom huvudvärken, som bara blev värre och värre, och till sist olidlig. Anders Södergård hamnade på akuten där hjärnhinneinflammation snabbt kunde uteslutas. Skiktröntgen och timmar av orolig väntan följde. Så beskedet. Anders Södergård minns detaljerat:

”Vi ser en förändring”

– Rummet jag låg i var mörkt, lite korridorsljus sipprade in från en halvöppen dörr. Jag såg läkaren som en mörk skugga innanför dörren. ”Får jag tända lampan”, undrade hon. ”Det ser inte så bra ut”, fortsatte hon sedan. ”Vi ser en förändring på röntgenbilderna.”

Efter den första chocken bad han att få läsa sin journal.

– En 4,5 centimeter stor och elakartad tumör satt mitt i mitt huvud. Det gick inte att ta in.

Läkarstudenten var plötsligt cancerpatient. En allt annat än riskfri operation väntade. Den gick dock förhållandevis bra och patientens goda fysik gjorde att den inledande rehabiliteringen gick snabbt. Så kom bakslagen.

Livshotande problem 

– Jag fick enorm ryggvärk. Det skulle visa sig att jag hade en sedan födseln missbildad njure. Den hade inte stört mig tidigare men nu gav den mig livshotande problem.

Så kom nästa bakslag i form av kraftig smärta i bröstet, orsakad av blodproppar i lungorna. Trots tidigare diagnoser, så var det här den mest akuta och mest livshotande sjukdomen för Anders Södergård. Efter en vecka på intensiven var dock även den kampen vunnen. Anders Södergård gjorde ännu en nystart av rehabiliteringen.

En solstrålande dag i slutet av maj skrevs Anders Södergård ut. Det blev 56 dagar på lasarettet. I augusti gjordes ett plastikingrepp av den skadade njuren. Lite senare följde sex veckors strålning av hjärntumören.

Slutförde läkarstudierna

Sakta men säkert återvände livet och efter ett års sjukskrivning kunde Anders Södergård slutföra läkarstudierna. Nu med en hel del nya insikter om både livet och läkaryrket.

– Jag är utan tvekan en bättre läkare efter det som hänt mig. Jag har goda insikter i patientens utsatthet. Kanske tänker jag ett varv till över om en insats behövs, hur den i så fall påverkar patienten. Kanske lyssnar jag mer noga på patienten.

Att vara läkare och drabbas av en svår och livshotande sjukdom är förstås speciellt. Det finns till och med studier som visar att läkare känner sig extra utsatta när de hamnar i patientrollen.

Inte ”lyckligt ovetande”

– Jag är glad för utbildningen och kunskapen den gett mig, men visst kan det ibland vara jobbigt att veta för mycket. ”Lyckligt ovetande” finns ju inte. Med tiden har han lärt sig hantera sina extrakunskaper om hur hjärntumörer fungerar.

– I efterhand har jag även insett att jag fick ganska lite information. Det var till exempel ingen som under de här 56 dagarna på lasarettet som frågade om jag hade någon att prata med.

Halva tumören kvar

Trots allt som hänt väljer Anders Södergård att se det mesta ur en positiv vinkel.

– Det gick inte att ta bort hela tumören. En del finns kvar, som en halv limefrukt ungefär. Jag lider av viss hjärntrötthet men har inga restriktioner. Jag kan träna hårt utan problem och det är viktigt för mig.

– Jag tackar min träning för mycket. Det var vid hård träning som symptomen uppstod. Utan den hade tumören inte upptäckts förrän senare i livet, med troligen sämre prognos. Jag överlevde också mycket tack vare min fysik. Och nu är träningen ännu viktigare. Jag vill vara stark om jag skulle behöva en ny operation.

Anders Södergård genomgår regelbundet magnetkameraundersökningar, numera var tionde månad.

– Det är alltid lite ångestladdat, inte att ligga i kameran men däremot att vänta på svaret, menar han.

Anders Södergård bor sedan tre år i Örebro. Han har hunnit bli 36 år och är mitt uppe i en vidareutbildning till specialist i allmänmedicin (vårdcentralsläkare). Delar av den gör han på Universitetssjukhuset Örebro.

Tänkte bli cancerläkare

Det är lite av ödets ironi att han från början tänkte bli cancerläkare.

– Jag har ändrat mig efter allt jag gått igenom. Jag har sett för mycket cancer. Att jobba på en vårdcentral känns bättre. Här möter man som läkare patienter i alla åldrar, ser hur de blir friska igen efter en sjukdom. Och kanske kan man rädda någon genom att upptäcka en allvarlig sjukdom i tid.

Det går inte en dag i Anders Södergårds liv, utan att han tänker på hjärntumören. Men som evig optimist ser han positivt på även det. För nästa tanke blir då ”ta vara på livet”.

Skrivit boken Strålmannen

Han har skrivit boken Strålmannen där han berättar hur han kämpat och fortfarande kämpar och hur hans erfarenheter lärt honom att verkligen uppskatta livet. Och att det gäller att leva mer i nuet. Han håller även föredrag på samma tema.

– Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, skickar Anders Södergård med som avslut på intervjun.

 

Krönikan, av Roger Samuelsson, sjukhuspastor och leg psykoterapeut:
Vilket himla liv!

Dom har kommit nu! Jag passerar fågeltornet en tidig och kall morgon i mars. Himlen är klarblå. Marken fortfarande hård av nattfrosten. Vid Naturens teater i Rånnesta vid Svansjön Tysslinge har morgontidiga fågelskådare och fotografer samlats. Fokuserade. Hängivna. Tubkikare och gigantiska objektiv, uppburna av tjocka kamerahus som vilar på stora och små stativ riktade åt samma håll. Rykande termosar och kamouflagefärgade kläder.

Det råder högtidlig stämning. Alla pratar med lågmäld och försiktig stämma. Ingen vill störa. Vi är hänförda. Det svischande ljudet från kraftfulla vingar passerar förbi inför våra ögon och öron.

Detta är verkligen Naturens teater – men det är inte ett skådespel som någon behöver regissera. Inte heller behövs statister och skådespelare som spelar olika roller och karaktärer där man inte är sig själva. Här sker allt inför öppen ridå. Inget konstlat. Inget ihopdiktat. Här är allt som sker genuint och äkta, på riktigt.

Vi är i direktsändning och vi står häpna inför en storslagen föreställning, ja en konsert från en bevingad kör bestående av ett sisådär tusental sångsvanar. Mitt i den brusande och brölande svankören hör jag en man bakom mig plötsligt utbrista: ”MEN VILKET HIMLA LIV!”

Min första tanke var att vända mig om säga ”- Men vad gör du här då, om du nu tycker att du störs av sångsvanarnas trumpetande?” Men så tänker jag efter, det ligger ju faktiskt något i det han säger. Det är ju faktiskt ett himla liv. Ett alldeles fantastiskt himlaliv. Närmast sakralt. Detta himlaliv återfinner vi i en mängd olika konstellationer, inte bara i natur- och djurriket, utan också i människoriket.

Människan har en inneboende förmåga till konst och skapande, konstruerande och byggande. Hon är framåtskridande, innovativ, nyskapande och uppfinningsrik. Tänk bara på primusköket, sfäriska kullagret, kylskåpet, skiftnyckeln, ångturbinen, dynamiten, blixtlåset, respiratorn, tetra pak, pacemakern - alla är de utvecklade och uppfunna av innovativa människor fyllda av himlaliv. Att dessa sedan är svenska uppfinningar gör ju oss lite extra stolta.

Men det är inte bara i det innovativa och nya som vi kommer i närkontakt med himlalivet. Utan också i det som är högst vanligt och vardagligt. Det finns där att upptäcka om vi bara blir stilla och lyssnar. Men också i det som vi kan uppleva som gammalt, inlärt och upprepande, leder oss till närkontakt med himlalivet. Jag menar, vad vore till exempel Allsång på Skansen, om allt vi sjöng var nytt. Till slut så kommer ingen kunna sjunga med. Ingen hinner lära sig texten, musiken. Lyssna bara på sångsvanen. Dom låter likadant varje år. Det är samma låt. Samma tonart. Samma rytm. Samma läte.

Vissa saker vill vi inte ska ändra sig. Vissa saker är helt enkelt fulländande. De behöver inte längre utvecklas eller bli bättre. De behöver bara bevaras och värnas om. Sångsvanen är himlalivets fulländning med andra ord.

 

Välkommen till Folktandvården Eyra
Det var 30 år sedan Folktandvården öppnade en ny enhet i länet. Men nu händer det. Torsdagen den 6 april öppnar Folktandvården Eyra i Örebro.

– Örebro växer så det knakar och det ger i sin tur stor efterfrågan på mer tandvård, säger Anna Rundqvist, tandhygienist och enhetskoordinator vid den nya arbetsplatsen.

Sedan en tid tillbaka har det gått att lista sig vid Eyraenheten och varje dag tillkommer nya patienter.

Adressen är Orvar Bergmarks plats 1, vid Behrn Arena. Placeringen fem våningar upp ger fina vyer över Örebro, både för anställda och patienter.

Fin miljö

Här kommer 24 personer att arbeta i team i en fin miljö.

 – Att få vara med och starta en ny modern tandvårdsklinik händer troligen bara en gång i livet. Då tackar man inte nej, konstaterar Anna Rundqvist tillsammans med tandsköterskan Helen Schwartz och tandläkare och verksamhetschef Niklas Jehander.

– När vi är igång så bidrar vi till att göra tandvården mer tillgänglig för invånarna i Örebro, tillägger Niklas Jehander.

En framtidsmottagning

Folktandvården Eyra är en framtidsmottagning som erbjuder sina patienter det bästa och senaste vad gäller teknik och kunskap inom tandvård.

Eyraenheten kommer att ha öppet flera vardagskvällar och även vissa lördagar.

 

Mer tider för att få snabb hjälp med hörapparaten
Sedan 1 mars i år har Audiologiska kliniken fördubblat sina öppettider på jourmottagningen i Örebro.

– Vi vill förbättra tillgängligheten för våra patienter. De utökade öppettiderna innebär förhoppningsvis också att den som kommer hit får snabb hjälp och inte behöver vänta så länge på sin tur, säger enhetschef Ann-Christin Backlund.  

På jourmottagningen får du hjälp med justering av inställningar samt översyn och service av hörapparaten och andra hörhjälpmedel som förskrivits av Audiologiska kliniken.

– Vår jourmottagning är däremot inte till för akuta skador, sjukdomstillstånd eller problem med öronvax. Då bör man i stället kontakta sjukvårdsrådgivningen, vårdcentralen eller akutmottagningen, förtydligar Ann-Christin Backlund.

De nya öppettiderna på jourmottagningen i Örebro är måndag – torsdag klockan 08.00-15.00 (ej röda dagar). Mottagningen finns på plan 6 i A-huset på Universitetssjukhuset Örebro och det behövs ingen tidsbokning.

Alltid bra hjälp

Kenth Petterson från Örebro fick sin hörapparat för fem år sedan.

– Den har fungerat väldigt bra men ibland kan man behöva hjälp med någonting. Och här på jourmottagningen är det alltid bra service och ett fint mottagande. Att tillgängligheten ökar ännu mer är förstås jättebra, menar han.

Cirka 15 procent av länets invånare har problem med hörselnedsättning. Varje år får cirka 3 000 nya personer en hörapparat förskriven av Audiologiska kliniken.

– I takt med att vi lever allt längre så ökar behoven av hörhjälpmedel. Dessutom är inflyttningen just nu stor här i Örebro, säger Ann-Christin Backlund.

Här får du också hjälp

Förutom i Örebro kan du få hjälp med hörapparaten vid hörselvårdsmottagningarna i Karlskoga och Lindesberg. Ring för att boka tid.

Karlskoga: Telefon 0586-662 46 (klockan 08.00-9.30).

Lindesberg: Telefon 0581-853 37 (klockan 07.45-8.45).

På Askersunds vårdcentral får du hjälp med enklare hörapparatservice tredje tisdagen i månaden, klockan10.00-13.00.

På Laxå vårdcentral får du hjälp med samma service första tisdagen i månaden, klockan 09.30-12.00.

Vissa delar i hörapparatservicen kan man sköta själv hemma. Läs mer på: www.regionorebrolan.se/audiologiskakliniken

 

Tårta och kramar till Lars-Göran och Caisa
En tårta och massor med kramar – det vill Malin Holm och hennes sjuåriga dotter Joline Brandin ge till Diabetesteamet på barn- och ungdomsmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro.

– När Joline debuterade som 2-åring i diabetes typ 1 vändes världen upp och ner för oss föräldrar. Vi fick tänka om och ändra en hel del på vår livssituation. Som tur är fick vi ett enormt proffsigt bemötande, berättar Malin Holm.

Lever med ständig oro

Genom åren har det kommit många motgångar.

– Det har varit otroligt tufft och vi har verkligen kämpat. Som förälder till ett barn med diabetes lever man med oro dygnet runt. Sjukdomen lever sitt eget liv och det som fungerar den ena dagen behöver inter fungera nästa dag, berättar Malin Holm.

– Dessutom finns det mycket okunskap kring diabetes. Människor blandar ihop diabetes typ 1 med diabetes typ 2. Trots att Joline bara var två år när vi fick reda på att hon har diabetes har jag fått höra kommentarer i stil med: ”Nu får du inte ge henne så mycket socker”, tillägger Malin Holm.

Stöd från teamet

När vardagen har känts tung och frågor om sjukdomen har dykt upp har Lars-Göran Holmgren, barndiabetessjuksköterska och Caisa Lindström, kurator i Diabetesteamet, funnits där som stöd.

– Som förälder har man 1 000-tals frågor som uppstår. Då finns de där som ett fantastiskt bollplank. De visar också tydligt att ingen fråga är för dum. Även när det kommer till att byta mellan mediciner och hjälpmedel finns de där superproffsiga med hjälp och support. De lyssnar in och tolkar alla individers olika behov. De har verkligen förmågan att se individen bakom en sjukdomsbild, säger Malin Holm.

Svaren aldrig långt borta

Enligt henne får både föräldrar och barn ett proffsigt bemötande.

– När man behöver en snabb kontakt är svaret inte långt borta. Ibland behöver man som förälder bara få prata av sig och lätta sitt hjärta när sjukdomen inte sköter sig som man vill, utan lever sitt eget liv. Lars-Göran och Caisa är alltid stöttande och förstående, konstaterar Malin Holm.

Därför beslutade hon och dotter Joline sig för att skicka in en nominering till Tebladstårtan.

– Ni är verkligen helt fantastiska och det här är vårt sätt att tacka er för allt ni gör för oss, säger Malin Holm.

– Tack så jättemycket! Jag blir verkligen rörd över er omtanke. När jag hörde att vi skulle få ta emot Tebladstårtan blev jag överraskad och väldigt, väldigt glad, säger Lars-Göran Holmgren.

– Jag blev också jätteglad. Att få ett så här fint erkännande för det arbete man gör ger energi. Det här kommer att göra att jag ler ännu mer i bilen när jag åker till jobbet, säger Caisa Lindström.

 

Övriga nominerade till Tebladstårtan

Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Andreas Lewisson, Ortopedkirurgiska kliniken och Magnus Johansson, Örebro Rehabcentrum, av Frida Södergren.

• Personalen på tandregleringen i Örebro (bl a Farsah och Greta), av familjen Lindgjerdet.

• Avd 4 och läkare Mattias Egberth, Lindesbergs lasarett, av Ann Persson.

• Doktor My Falk, hudmottagningen, av Cristina Ågren.

• Förlossningen, avd Q, Karlskoga lasarett, av Cajsa och Mats Tenor.

• Doktor Inger Adler, Hällefors vårdcentral, av Siv och Åke Stävlid.

• Tandläkare Samuel Andersson, Folktandvården Hertig Karl, av anonym.

• Arbetsterapeut Ina Norström, Syncentralen och synpedagog Charlotte Undemar, Sprida kommunikationscenter, av Bo Carlsson.

• Barnmorskan Aramia Danho med kollegor, förlossningen och neonatala avdelningen, USÖ, av Eva Barrera Glader.

• Barnmorskorna Sofie, Maria och Christina, Varberga vårdcentral, av Anna Luth.

• Doktor Ove Lind, pilgårdens vårdcentral, av Ingrid Sirsjö Augustsson.

• Doktor Domingo Souza med personal på Toraxkliniken, USÖ, av Sven-Olof Pettersson.

• Sjukgymnast Anna-Karin, Lekebergs vårdcentral, av Annette Wisser.

• Reumatologiska klinikens mottagning och behandlingsenhet, av Susanne Andersson.

• Överläkare Karim Makdoumi och all övrig personal på avd 49, Ögonkliniken, USÖ, av Eero Drakhjerta.

 

Vem vill du ge en Tebladstårta?

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet.  

Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se.

   Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på maj.

   Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.

   Förslag skickas senast den 21 april till Tebladstårtan, Box 1613,

701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med ”Tebladstårtan”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så är det då dags för ett nytt nummer av vår medlemstidning SYNvinkeln.  Kom ihåg att det är er tidning som vi gör tillsammans. Vill du skriva något i den eller har någon idé om hur vi kan göra den ännu bättre så hör av er till oss på kansliet. Tidningen är till för att utvecklas. I det här numret av tidningen:

Info från distriktet med referat från årsmöte, välkommen ombudsman med mera

Info från lokalföreningarna

Skivrecension

Åsas Krönika

År 1971

Gammal

Åter i trädgården

 

Info från distriktet.
 

Referat från Synskadades Riksförbund SRF årsmöte 8 april 2017
Årsmötet hölls på Åkerby herrgård utanför Nora.

Deltog gjorde 28 synskadade och 6 stödjande medlemmar.

Till ordförande för årsmötet valdes Kristina Johansson från SRF Karlskoga Degerfors. Till sekreterare tillika referent valdes Roger Alexanderson.

Ove Nilsson berättade att Roger Alexanderson är distriktets nya ombudsman/verksamhetsutvecklare vilket i sin tur innebar att det behövdes ett fyllnadsval till styrelsen på 1 år.

Lokalföreningarna rapporterade om sin verksamhet.

Bergslagen och Sydnärke har det trögt med att få fler medlemmar till sina olika träffar. I Sydnärke har man träffar i Kumla men i Hallsberg är det stiltje i verksamheten.

Styrelsens redovisningshandlingar fastställdes med ett tillägg till verksamhetsberättelsen som innebär att man lägger till hur många medlemmar som finns vid årets slut.

När det så kom till valen så blev det några förändringar i styrelsen.

Man beslutade att välja in några som ska finnas med vid sidan om styrelsen för att känna sig för, ifall styrelsearbete kan vara något för dem.

Förutom att Ove Nilsson blev omvald som ordförande ser styrelsen ut som följer: David Lindberg Örebro, Sandra Johansson Örebro samt Andreas Stridh Karlskoga.

Fyllnadsvalet på 1 år gick till Margaret Lennartsdotter Bergslagen.

Till lekmannarevisor valdes Margareta Rydemalm Örebro och ersättare blev Dan Wakman Örebro.

En valberedning blev det också, bestående av Margareta Rydemalm Örebro, Bosse Larsson Halsberg samt Charlotte Åkerlind som adjungerad.

När det gäller ersättningar så blev det oförändrat.

Ett uttalande presenterades som berörde flera olika områden nämligen, syntolkning av offentliga evenemang, den fysiska tillgängligheten samt informativ tillgänglighet och ställs till samtliga kommuner och region Örebro län. Uttalandet godkändes av årsmötet.

Riktlinjerna för verksamheten gicks igenom och fastställdes.

En stadgeändring genomfördes som innebär att det numera står i stadgarna när årsmöteskallelsen ska skickas ut.

Det beslutades att kallelsen till årsmötet skall skickas ut senast 14 dagar före årsmötet.

Sedan tackade Kristina Johansson för förtroendet och visat intresse.

Efter några avslutande ord och avtackning av undertecknad för sitt styrelsearbete förklarade Ove Nilsson årsmötet för avslutat.

Vid tangentbordet Roger Alexanderson

 

Uttalande vid Synskadades Riksförbund Örebro Läns årsmöte 2017
 

Skickat till alla kommuner i Örebro Län och Region Örebro 

Synskadades Riksförbund, SRF Örebro län, är länets intresseorganisation av och för synskadade. Föreningen strävar efter delaktighet, tillgänglighet och jämlikhet för personer med synskador inom alla samhällsområden.

Ruskigt i trafiken för den som enbart kan känna och höra
Alla människor vill leva så självständiga liv som möjligt. Man vill kunna röra sig utomhus på egen hand och ta sig tryggt fram i trafiken. Gatan ska vara för alla. Det låter enkelt och självklart, men verkligheten erbjuder inte den tryggheten åt alla.

Vi som har en synnedsättning vill kunna se bortom begränsningarna som gör att vi inte alltid kan leva som andra.

Problemet är otryggheten, som på olika sätt gestaltar sig som hinder för oss – hinder som vi vill jämna med marken.

I gatumiljön förekommer det ofta sådana hinder som begränsar vår möjlighet att på egen hand våga oss ut och ta oss fram i trafiken.

Enligt en undersökning som SIFO har gjort på uppdrag av Synskadades riksförbund 2015, är det mer än var femte medlem i Synskadades riksförbund som sällan eller aldrig ger sig ut på egen hand.

Lätt avhjälpta hinder.
Det finns många saker som kan åtgärdas på ett lätt sätt för att man som person med synnedsättning skall kunna bege sig ut i gaturummet på samma villkor som andra.

Avsaknad av taktila ledstråk, felaktiga och felaktigt utplacerade gatupratare, bilister och cyklister som inte visar hänsyn till den vita käppen vid obevakade övergångsställen är några av faktorerna som skapar otrygghet.

Resande på sina egna villkor.
En person med synnedsättning som vill kunna resa på sina egna villkor är i behov av att hållplatsutrop och tydlig information finns tillgänglig för kollektivtrafiken.

För att uppnå detta krävs en kraftfull satsning på förbättringar gällande systemet för hållplatsutrop, information vid busskurer om vilka linjer som angör hållplatsen samt ankomst och avgångstider för respektive linje.

Det nuvarande biljettsystemet behövs också ses över med hänsyn till att det kan vara problematiskt för en person som ser dåligt eller inte alls, att välja rätt biljett.

Informativ tillgänglighet
Den informativa tillgängligheten är viktig för oss.

Den informativa tillgängligheten gör det möjligt för oss att ta del av den samhällsinformation som skickas ut både i pappersform och på sociala medier.

I dagsläget är mycket av den information som skickas ut inte tillgänglig för alla.

Behovet av information såväl i större och tydlig text som i punktskrift och på cd-skiva är saker som är nödvändiga för att man som person med en synnedsättning ska kunna leva ett mer självständigt liv och slippa vara i ständigt beroende av andra personer.

Syntolkning av offentliga evenemang.
Att besöka något evenemang och få det syntolkat är något som underlättar för en person med synnedsättning att förstå vad som händer på scenen.

Det är därför nödvändigt att man jämställer syntolk med tecken- och skriv-tolk samt att förfarandet för bokning av dessa sköts på samma plats.

Synskadades riksförbund i Örebro län önskar att med denna skrivelse synliggöra de problem som uppstår i olika situationer samt att kommuner och regionen tar hänsyn till ovan beskriva problematik vid beslutsfattande.

8 april 2017

Ove Nilsson, Ordförande, Synskadades riksförbund i Örebro län

 

Inspirationsdag om punktskriften
 

Punktskriften är räddaren i läsnöden när ögonen slutar att fungera.

Så skulle jag vilja beskriva detta fantastiska skriftspråk.

Tänk dig att du skulle till exempel kunna märka upp saker därhemma för att förenkla vardagen, du kan snabbt hoppa i en längre text och framförallt, du kan läsa i totalt mörker.

I början av augusti anordnar distriktet en inspirationsdag om punktskriften där vi bland annat får en inblick i punktskriftens historia, punktskriftens betydelse och på vilket sätt man kan använda den.

Exakt datum och tid återkommer vi med längre fram men redan nu vill vi veta hur stort intresset kan vara.

Hör av dig till kansliet på tel 019-673 21 06 eller e-post srf.orebro.lan@telia.com

 

 

Ledarhund med förare efterlyses.
 

Vi har fått en förfrågan från en privat skola i Örebro som vill ha information om ledarhund.

Man efterlyser information om hur det är att ha ledarhund och hur hunden hjälper dig i vardagen samt att man vill ställa lite frågor om tid finns.

Är du intresserad? Hör av dig till mig så fort som möjligt så förmedlar jag kontakten med skolan så att ni sedan kan boka en träff.

Jag kommer också att vara med.

Tack på förhand! Roger

 

 

Sommarresa
 

Tisdag 20 juni kommer vi att åka på vår årliga sommarresa. I år går färden till Västanfors hembygdsgård där vi bland annat får besöka kronprinsessan Viktorias sluss samt dricka förmiddagskaffe. Efter det åker vi till Engelbergs bruk för en guidad tur. Sedan är det dags för lunch innan vi åker över till Oljeön för en guidad tur även där. Hem far vi över Fagersta. Bussen gör stopp i Lindesberg för påstigning för de som vill. VI åker på morgonen och är hemma framåt kvällskvisten. De definitiva tiderna kommer i nästa nummer av SYNvinkeln. Då kommer även det definitiva priset men runt 100-200 kronor kommer det att ligga på.  Vi har även bokat handikappbussen så alla kan följa med. Tillgängligheten vid bruket och Oljeön ska vara bra, men man får tänka på att det är gräs att gå på. Vill ni följa med så anmäl er till kansliet 019 673 21 06 senast 10 juni.

 

Ny Anställd på SRF Örebro Län.
 

Vi har nu fått en egen ombudsman till SRF Örebro län.

Han heter Roger Alexandersson, är 40 år och bor i Örebro. Tjänsten är på 50 %. Han kommer att ha ett kontor på Länskansliet i Örebro, Mellringevägen 120B.  Han kommer att framförallt att jobba med intressepolitiska frågor. På både region som kommun nivåer. Han skall vara till hjälp och stöd för både läns och lokalföreningarna och hjälpa till med kurser, konferenser, utbildingar med mera.

Vi önskar Roger lycka till på tjänsten. Styrelsen SRF Örebro Län

 

En presentation av den nya ombudsmannen.
 

Hej på er alla!

Jag heter Roger Alexanderson och jag är vår nya ombudsman för SRF Örebro län.

Som ombudsman har jag till uppgift att bland annat att bevaka intressepolitiska frågor som är viktiga för oss, bedriva påverkansarbete, ansvara för utbildning och information samt att finnas tillgänglig för dig som medlem och din lokalförening.

Jag är också ansiktet utåt för distriktet vilket betyder kontakter med massmedia av olika slag såsom radio, tv och tidningar.

En av ambitionerna jag har som ombudsman är att i god samverkan med distrikts och lokalföreningarnas styrelser få igång påverkansarbete inom områden som exempelvis, tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafik samt andra kommande aktuella frågor i enlighet med den kommande kongressens beslut.

En annan ambition jag har är att på sikt stärka de lokalföreningar som har lågt deltagande på sina aktiviteter med hjälp av bland annat information och aktiviteter som kan leda till att nya medlemmar kommer in i föreningarna.

Du som medlem kan bidra till utvecklingen genom att exempelvis föreslå olika aktiviteter.

Du är välkommen att ta kontakt med mig på kansliet på tel 019 673 21 06 eller e-post srf.orebro.lan@telia.com

Detta är tillfälliga kontaktuppgifter eftersom allt praktiskt inte är löst än men jag kommer med mer information så snart allt är klart.

Ha en fortsatt trevlig läsning

Hälsningar Roger Alexanderson, Ombudsman SRF Örebro län

 

Info från Bergslagen
Vi satsar på distriktets resa 20 juni så vi har inget möte i maj. Har du idéer om vad vi ska hitta på till hösten så hör av dig till Irene 0 5 8 7 254 56.

 

Info från Karlskoga Degerfors
SRF 40-ÅRSJUBILÉUM

Fredagen den 21 april klockan 17 00 till ca 21 00  på Nickkällan

Mat, kaffe underhållning med mera. Pris 150 kr.

Anmälan till Inger 073 035 08 59, Inga 0 5 8 6 57 927 eller Margareta 0 5 8 6 386 59 senast 17 april.

 

MUSIK-CAFÉ

Söndagarna 23 april och 7 maj klockan. 14 30 på Nickkällan

Kaffe 10 kr. Ta med eget bröd.

Onsdagen den 10 maj kl. 9-14 Vårmarknad på Lasarettet

Vi säljer lotter, informerar om SRF med mera.

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!

Hälsar styrelsen genom Kristina Johansson 0 5 8 6 414 12, 070-66 06 981

MUSIK-CAFÉ – SUCCÉ                  
Förra året började SRF Karlskoga-Degerfors ordna Musik-Café på Nickkällan varannan söndagseftermiddag.

Det har blivit mycket populärt, drygt 40 besökare kommer varje gång.

SRF:s egna musiker Anne-Marie Broström med munspel och Jens Skoglund med dragspel spelar och några damer sjunger. Ibland kommer några gästande musiker och sångare som underhåller.  Allsång är också ett stående inslag. Även sittdans försöker man sig på.

Man köper en kopp kaffe, tar med eget kaffebröd eller så bjuder några kompisar varandra.

Det blir en mycket trivsam gemenskap under mycket enkla former, vilket tydligen uppskattas.

Man kommer att hålla på under april och maj. Sedan blir det sommaruppehåll och förmodligen fortsättning i höst.

Tack alla som ordnar och fixar allt så bra. /Kristina

Info från Sydnärke
 VAD MED OCH TYCK TILL OM HALLSBERGS TILLGÄNGLIGHET
Nu startar en undersökning i Hallsbergs kommun om hur personer med funktionsnedsättning upplever Hallsberg som stad att bo och leva i.

Jag som skall göra denna undersökning tillsammans med Hallsbergs kommun heter Per-Anders Öhrn och äger företaget Centrum för tillgänglighet.

Jag söker personer som kan och vill vara med på en undersökning som innebär att hjälpa till att inventera kommunens tillgänglighet:

• Svara på enkätfrågor

• Hjälpa till att inventera kommunens olika lokaler, affärer och restauranger

• Vara med på en workshop tillsammans med politiker och tjänstemän där alla får säga sitt.

 

Allt detta skall sedan bli en handlingsplan för Hallsbergs framtida satsning på tillgängligheten.

Vilka kan vara med i undersökningen?
Allt är frivilligt och jag söker personer med olika funktionsnedsättningar. Allt från att ha svårt att röra sig, svårt att se, svårt att höra, svårt att förstå vad som står på hemsidan och läsa information. Jag söker också dig som är allergiker, mag- och tarm sjuka, doftallergiker osv.

Gärna även anhöriga till barn med funktionsnedsättning. Jag söker unga och gamla, personer som har eller inte har ett arbete.

Ungdomar i skolan, anhöriga och alla som känner att de vill vara med är välkomna.

Välkommen till en informationsträff om projektet
Datum och tid: 4 maj klockan 18 00 till 20 00 Plats: Kulturrummet Aniara, Västra Storgatan 11 i Hallsberg

Vi bjuder på kaffe och smörgås

Anmäl dig Per-Anders Öhrn Telefon: 076–811 71 00 E-post: per-anders@ctill.se

Om du inte kan vara med på informationsträffen men vill vara med i projektet så ring eller e-posta till mig.

Nu gör vi Hallsberg till en stad för alla!

Per-Anders Öhrn

En hälsning från Sydnärke
Hej alla på påskfirandet väntande SYNvinkel läsare! Nu blåser vårvindar friska. Man får verkligen hålla emot om man vågar sig ut. Alla våra årsmöten har också blåst iväg. Mer eller mindre stormiga.

Sydnärke hade sitt den 20 mars på Kvarngården i Kumla. Vi var 14 tappra som i all vänskaplighet fördelade de olika förtroendeposterna. Den största förändringen var att ordförandeklubban bytte hand. Från Micke till Bosse. Vår nya ordförande är alltså Bo Larsson, boende i Hallsberg. Vi tackar Micke för alla åren och önskar Bosse välkommen och lycka till. Vår mötesordförande var Margareta Rydemalm som hedersamt skötte sitt uppdrag, som alla tidigare år. Efter sista klubbslaget och alla avtackningar så bjöds det på stora, goda landgångar.

Nu i den fagra vårens tid har vi även haft vårt första styrelsemöte, den 4 april på Knuten i Hallsberg. Vår nye ordförande, Bo Larsson, klubbade med bravur igenom föredragningslistans olika punkter. Det går ganska snabbt undan nu för tiden, vi är en liten förening nu för tiden och har inte ork med så många aktiviteter, men vi kämpar på. Vår nästa medlemsträff blir 8 maj klockan 13 på Goda Rum i Kumla. I Hallsberg blir det en träff på ABF 15 maj klockan 13. Mötet avslutades och ordförande Bo uppvaktades med blommor inför sin stundande 70-års dag.

Ja, det var väl det hele, tack för nu och glad påsk från Sydnärke genom Åke Minsberg.

Info från SRF Örebro kommun
Några studiecirkelförslag.
Hej alla Synvinklare!

Här kommer några förslag på studiecirklar som vi kan ordna i SRF Örebro kommun.

Ni som var med på årsmötet minns säkert att det föreslogs en studiecirkel om tillgänglighet och en annan som skulle ha någon form av kreativitet som innehåll.

 

Cirkel i tillgänglighet.

Syftet är att dels diskutera den fysiska och informativa tillgängligheten och dels att vi tar oss ut till olika platser och tittar på hur tillgängliga de är. Denna cirkel kan starta under hösten om tillräckligt många intresserade finns.

 

Kreativitet.

Denna cirkel är väldigt flexibel, den blir helt enkelt vad vi vill att den ska bli. Det kan handla om allt från musikskapande till matlagning.

Även denna cirkel kan komma att starta i höst beroende på intresse.

Hör av dig om du är intresserad.

När det gäller kreativitetscirkeln vill jag också veta vad du vill att den ska rikta in sig på.

Hör av dig till kansliet tel 019-763 21 06 eller e-post srf.orebro.lan@telia.com

Tala då också om vilken av cirklarna du är intresserad av eller om du är intresserad av båda.

 

 

 

Köksgrupp
Syn- och hörselinstruktörerna undrar om det finns intresse för en köksgrupp?

Målet är att självförtroendet i köket ökat efter gruppens avslut.

Gruppen kommer att vara på fem tillfällen och innehålla:

Behovsinventering och skärövningar

Att använda ugnen och att hitta på bord och tallrik

Att mäta och hälla

Att steka och att äta på restaurang

Uppföljning (några veckor efter 4:e gången)

 

Tid ca 3 timmar och på förslag om vi ses på förmiddagen och avslutar att äta det vi gjort.

Tanken är att börja till hösten eller om vi snabbt får anmälningar till en grupp så kan vi börja tidigare. Återkommer med veckodag och plats till de som anmält intresse. Hör av er om ni har frågor eller vill göra en intresse anmälan till:

Ingela 21 44 56 eller Sofia 21 42 40

synhorsel@orebro.se

 

Öppet hus
Onsdag 26 april klockan 14 på Föreningarnas hus, Slottsgatan 13 får vi besök av Rosie och Sonja (fast Sonja är utbytt mot Leif) som spelar och sjunger för oss en stund. Alla är välkommen.

Skivrecension
I den här lilla artikeln tänker jag recensera Depeche Mode’s nya skiva Spirit som släpptes den 17 mars i år.

Depeche Mode har under sina 36 år som verksamma radat upp en hel del låtar som har blivit riktigt stora hits internationellt.

Bland dessa kan nämnas Strage love, I just can’t get enough och Enjoy the silence.

Den här gången har man återigen lyckats med att få till en stor hit med låten Where’s the revolution, var är revolutionen, rakt översatt.

Texterna på den här skivan skulle man kunna tolka som något mer politiska, något som är en nyhet för dom av oss som gillar Depeche mode som de var från början.

Enligt låtskrivaren Martin Gore är texterna något som speglar vad som händer i omvärlden just nu.

Något jag berörs av när jag lyssnar på skivan är hur man har lyckats få till den speciella kombinationen av text och stämningsfylld musik.

Trotts att musiken i sig känns lite svävande och stundtals överdrivet digital så är låtarna ändå tillräckligt bra för att man ska vilja lyssna på dom om och om igen.

I nästa nummer av Synvinkeln kommer jag delge er en lite längre artikel om själva gruppen och hur deras musik har förändrats genom åren.

Fortsättning följer.

/Roger

 

Åsas krönika.
 

Hej!

I fredags var det må bra aktivitet med nagel vård och sminkning. Några andra pysslade med att göra påsk kycklingar med mera. En av mina arbetskamrater hade en bag med sig med sin morgonrock och sitt, hör och häpna, strykjärn i väskan.  Kan ju undra vad det är för personal som jobbar hos honom som tillåter sådant.

När jag kom hem vilade jag ett tag sedan tittade jag på Bonusfamiljen på SVT på surfplattan. Hittade till och med där man kan slå på så man får syntolkning. Perfekt då blir det lättare att följa med programmen i fortsättningen.

När vi satt och grejade med våra saker på jobbet lyssnade vi i genom låtarna som ska spelas upp på lördag i Stockholm den 11 mars på melodifestivalen. Boris låt håller jag på och han gick till och med vidare från andra chansen till finalen till helgen. Sedan tycker jag att Victorias bidrag är bra

Nu i helgen har det bara varit en slapp helg, gjort ingenting speciellt faktiskt, tagit det lugnt och bara varit sovit, läst, ja det som har slagit in och känt för det var längesedan sist. Här om dagen när maken var ute med Melker så visade Melker för husse att det var en jätte pöl, menade att där kan vi inte gå. Maten är en annan viktig sak för Melker. Han följer med blicken när husse ska fixa och hälla upp Melkers mat i hans tunna. 

 

Del 2

Hej.

Solen lyser faktiskt i dag. Jag har varit ute och gått 45:an rundan. Min synpedagog ringde och berättade att hon pratat med dem ansvariga på hjälpmedelscentralen, men att hon även försökt fått tag på dem i Värmland för att höra om jag kan använda samma ledens eller om jag måste börja om från början igen. Det gäller ju zomtext till min nya dator.

På jobbet var det en ny personal, han ska även jobba i morgon. Han spelade gitarr och sjöng några låtar för oss. Hoppas på mer musik i morgon.I kväll kommer mat leveransen från Linas matkasse som vanligt så då blir det att laga lite mat igen.

 

Tisdag, onsdag och natten mot torsdag snöade det och sedan regnade det och nu är all snö borta och slaskigt. På jobbet fixade jag Kajsas och Olivias filt, fast det liknar mera en kudde i blommigt tyg med ett hänge i sytt med en knapp. Medans jag satt och höll på så kom en vikarie B och undrade om vi missat tiden till gymnastiken. ”Nej” sa jag, ” då du ska inte vara med på den då? Ser det så ut tycker du?” sa jag bestämt:

L hjälpte mig och eftersom jag ej ser så tar det längre tid för mig att göra saker, för jag måste känna mig fram över materialet var är nålen, var knappen är eller vad det nu är jag ska göra.

Jag hann gympa lite men sedan fortsatte jag att fixa med kudden. Katterna nosade på den och tyckte att den var fin.

Fredag är en ledig dag för personalen har planeringsdag så flesta av oss brukare är lediga i dag. Då passar jag på att åka till frissan och klippa håret, i övrigt vet jag inte var det blir.

Har kollat på Superskaparna del 3. Dem är jätteduktiga faktiskt så det är kul och se hur dem formar och färglägger möbler och övrig konst. 

Jag har nu efter många efterfrågningar skaffat mig en blogg. Namnet är sasmatblogg.blogg.se. Den kommer handla mycket om matlagningen jag gör, men även så kommer den handla om resor jag och maken gör, när vi är ute i naturen och allt ifrån tips på böcker, musik och recept. Har redan nu lagt upp något inlägg med bilder så gå gärna in och kika. Lördag förmiddag shopping och fika på Marieberg. Köpte blandat en väska och en ny nessisär plus en tunika på 50 kr i en värdecheck på Lindex.

Sedan årsmöte på föreningarnas hus med SRF Örebro i början av mötet hade vi en tyst minut och räknad av röstlängden, 21 synskadade och tre stödjande nya medlemmar som vi hälsade extra varmt välkommen. Det pratades hel del vitt och brett. Det pratades om att styrelsen skulle ordna studiecirkel i tillgänglighet men som ej är klart än. Efter halva tiden bjöds medlemmarna på kaffe och smörgåstårta.

I kväll är det melodifestivalens final. Jag hoppas på Boris eller Victoria vem tycker ni ska vinna.?. Ha en skön lördagkväll önskar jag.

 

”Och vinnare Melodifestivalen 2017 är Robin Bengtson” så lät det när Melodifestivalens vinnare korades i lördagskväll. Bra låt, faktiskt var det många bra. Benjamin var bra, Victoria å några fler. Robin har nog bra chans i Europas största musiktävling.

Jag klippte mig i fredags å det är faktiskt väldigt skönt, närmare sommaren ska jag göra slingor ljusa.

På jobbet ska en personal sluta och gå i pension till sommaren.

Jag lagar mat för fulla muggar. I dag har vikarie Mats jobbat, spelat och sjungit. Jag fick rycka in på en del verser.

Melker är ny badad och kammad och Olivia gillar att se på med husse bara hon slipper själv. Olivia värmde min jumper tur att jag har henne. Kajsa påpekar varje kväll om vatten glaset.

Vecka tios matlagning blev blandat fisktacos med mos . Vecka tio har jag glada minnen ut av. Vecka tio hade jag sportlov och än i dag har Norrland sportlov och Närke har lov vecka 8, Värmland och Stockholm vecka 9. Städat och lagat femte och sista maträtten för denna vecka sedan bäddat rent och tvättat och sist men inte minst gått en promenad i solen och blåsten. Jag hade klätt mig varmt. Maken sa att det blåste storm ute, men jag tyckte det var skönt. Genom parken har byggjobbarna dragit en lång slang, en resurs för Örebros vatten om det rätta vattnet tar slut. 

En av mina manliga arbetskamrater är väldig hygglig, håller upp hissdörren och ytterdörren in till arbetsgruppen.

Sedan har jag sett på Rebecka Martinson, bra kriminalserie. Avsnitt 2 gick i går kväll onsdag.  Tillsammans med Strömsteds är ett program om relationer på torsdagar. Jenny och Nicklas besökte Mikael Persbrandt och hans sambo Sanna i första avsnittet, roligt att se. I kväll är nästa avsnitt.

Stora fågel äventyret är nästa program jag följer. Där ska dem fånga fåglar på bild och kunna med hjälp av sina fågelskådare göra så bra i från sig och försöka komma undan med så bra tid som möjligt. Vandra i trång terräng över vatten skog och mark. Anders Bagge hejar jag på och Daniel är också bra.

På jobbet gymnastik och Pilla höll i trådarna, efteråt fika med samkväm . Maken handlade i vanlig ordning som jag sedan packade upp när jag kom hem. Z, min arbetskamrat, kommer från Turkiet. I hans hemland är det kvinnan som sköter om allt i hemmet plus ta om barnen. I Sverige hjälps vi åt män och kvinnor med hushålls uppgifterna och som jag faktiskt tycker är riktigt, men som Z sa var fel och sa att vi svenskar är knepiga och har dess seder. Han ska inte säga något, han som  är gift med två kvinnor. I hans land får männen ha två eller flera kvinnor. En annan arbetskamrat är muslim och hon äter inte kött Ii bland när vi är på jobbet pratar om allvarligare saker, bland annat om par relationer, ett exempel; Vi satt omkring ett bord och pratade om hur vi sov i pyjamas, nattlinne  eller T-shirt,  ja ni fattar och hur våra partners gjorde. Då var hon tvungen att gå ut från detta rum, för hemma hos henne pratar man inte om sådant. Speciellt inte om man är kvinna, då ska man hålla sig på sin kant. En annan arbetskamrat har en platta med tal

visionen woice over och rösten Alva. Oom jag frågar henne vad hon heter, trycker hon på plattan och svarar jag heter E J. Mats, vikarien, kom och mötte mig när jag kom till jobbet. Han är visserligen snäll, men har svårt att reagera självmant, som exempel när jag skulle hem och någon ropade ”Åsas taxi är här” ”Bra” tänkte jag ”men varför kommer ingen och kör mig ner till taxin?” Då ser jag att Mats sitter bredvid och bara sitter som inget ska göras. Jag vänder mig mot honom och frågar ”kan du hjälpa mig ner?”  ”Ja” svarar han då i stället för att resa sig när han hörde att min bil hade kommit. Nu kan jag säga till men alla kan inte det. E J bad Mats köra fram rullstolen med henne i och en annan personal fick gripa in.  

 

När jag kom till jobbet så mötte en av de andra gruppernas handledare upp mig för Reveljens personal var ute på vift. Utegruppen var ute på sin utflykt och må bra gruppen de som vill, sminkade oss, fixade naglarna och filade dem. Under tiden vi grejade så hade vi Spotify och önskelåtar. Till lunch åt jag tortellini med ädelost, det var sådär var nästan ingen smak på. 

Vikarie Mats klumpade till sig idag igen. Det finns de som behöver hjälp att kunna äta och få i sig näring, och en av deltagarna hade han värmt och skurit maten åt och ställt fram det framför henne och sagt "ja det är nog lite varmt än så du får vänta", och min arbetskamrat hon bara suckade och jag tänkte liksom "vadå hon måste ju ha hjälp med att äta?" Tur att den ordinarie personalens finns att tillgå, annars hade det ju blivit världens katastrof.   

Blåste storm idag ute när jag skulle åka hem ifrån jobbet, fick hålla i mig. Hemma blev det kaffe och lite presentöppning och tulpaner ifrån min make. Vi har tydligen varit gifta i 1000 dagar idag, fick jag veta då jag kom hem. 

Sedan skulle maken iväg och klippa sig, eller snarare raka av sig allt hår, för han har ju som han skrivit någon gång problem med sår i hårbotten som återkommer hela tiden och ständigt. 

Under tiden så var jag ute med Melker, vi gick den långa rakan vid Rosenbäcksallén och svängde sedan av och gick igenom en lekpark för att sedan ta oss igenom hela parken utanför oss. Samtidigt skulle ta lite bilder på hur de bygger här omkring i området. Melker gick med högt huvud och hög svans i sitt flexikoppel för att jag satt i min rullstol. 

Skönt för honom att få komma ut, och tur eftersom husse fick vänta på bil så länge och åka samåkning, innan han kom hem. 

Så jag fick även utfodra Melker  då vi kom in. Olivia, kattkompisen blev jätteglad när vi kom in igen. Innan jag gick ut satte jag i gång en tvätt, när jag kom in tillbaka hade maskinen stannat med allt vatten kvar i, luckan stängd och den gick varken att öppna eller rubba. Det var bara att ringa hyresvärden och ge en fel anmälan. Eter att pratat med Öbo och förklarat situationen så sa dem åt oss ”att tömma ut vattnet och får ni inte upp luckan ändå så får ni ringa jouren för vi har ingen som kan komma nu och fixa problemet”. Jag bad assistenten att fixa med att tömma ur vattnet och försöka få upp luckan så här skrev hon till oss efter att ha försökt. ”Tömde vattnet men fick ändå ej upp luckan, utan maskinen bara startade om och det sprutade ut vatten så fick trycka på "off".  Har torkat upp golvet från allt vatten, men stängde ändå till tvättstugan för man vet aldrig ifall maskinen börjar leva av sig själv inatt och fyller golvet med vattnet, så går ni in där - var aktsamma! ”

 

Idag blev det som vanligt en sväng ut till Marieberg köpcentrum, först gick vi in till McDonalds där jag åt en dubbel hamburgare med pommes och Sprit. Därefter drack Mats och jag varsin kopp kaffe, innan det blev dax för mig att åka upp till "Happy Nails and spa" där jag skulle fixa mina fötter och få mina tånaglar målade. 

Först fick jag sätta mig i en fåtölj med fötterna i en balja som ett fotbad. Sen tog nagelteknologen först den ena foten och använde sig av en el-fil och filade mellan tårna och på naglarna, sedan tog han andra foten och gjorde likadant. Sen klippte han mina naglar. Sen tog han en fotfil och hade på en gel och filade mina fötter, och jag är väldigt kittlig under fötterna, men som tur är så är jag inte så kittlig som jag vet andra kan vara som kan ge ut en spark som reflex. 

Sen stoppade han frigolitbitar mellan tårna, som skulle sära på dem så inge nagellacket senare kom emot och förstördes. Därefter fick jag benmassage och även lite på fötterna med en kräm som luktade jättegott. 

Sen var det naglarna tur att bli målade, jag hade valt ett nagellack med siffra 39, det var en metallicrosa och riktigt snygg färg. Därefter fick jag sitta med fötterna i en fotfläkt som blåste torrt mina tår. 

Sedan blev det att gå en sväng in på Kappahl, för vi hade fått 25% rabatt på sms. Och Kappahl ligger alldeles bredvid denna salong jag var i innan. Där inhandlade jag en fin klänning och en snygg kofta i samma mönster och ett par svarta byxor till. 

Sen när vi skulle betala så sa apparaten "Medges ej", kassörskan kom och sa att vi måste göra om det för att det inte funkade, så maken fick gå och göra om proceduren. Då skojade jag med min assistent och sa att "hon sa säkert så att kortet krånglade för att hon ville låna Mats och ha honom för sig själv!" De tycker att jag har en sån snäll make som handlar så mycket fint åt mig. Kassörskan (som vi oftast handlar hos) sa att det vore roligt att se min garderob hemma, och hur mycket snyggt det finns i den, som min assistent instämde att gör och att hon också är avundsjuk. 

Sedan ned till Dressman XL för att titta efter byxor åt maken. Första paret han prövade var för korta och det andra paret var knapphålet igen sytt så gick inte att stänga knappen.  Hon skulle titta på lagret om hon hittade några byxor åt honom där. Under tiden så gick jag till The Coffe och handlade fikabröd som jag köpte med hem. När vi kommer tillbaka till Dressman så står maken redo för att betala, och han har då fått fram ett par byxor som liknar ett par jeans med mudd längst ner och sen ett par svarta och ett par gråa mjukisbyxor, plus kalsonger och ett skärp som såg lite flätat ut. 

Jag passade då på att lägga mellan en hundring på detta köp, eftersom maken alltid köper saker åt mig. Sen gick vi för att vänta på taxin hem och då passade vi på att ringa jouren om tvättmaskinen så att de skulle vara där då, då vi kom hem. 

Jag gick ut en liten kort promenad, och när jag kom tillbaka hem var Securitas här och han hade just då öppnat upp luckan till tvättmaskinen och fått ut kläderna, som vi fick hänga upp på tork. När jag kommit hem från Marieberg så nosade Melker och slickade mig på fötterna och Olivia slickade mig på händerna så jag slipper duscha nu. Kajsa ger sig inte för än hon fått sitt vatten, ha ha. Jag, Kajsa,  såg att det berömda vattenglaset inte var på sin plats, då sökte jag upp matte, Åsa Margareta Lindeberg, som var på toa. Så jag hoppade upp i handfatet och väntade tills hon var klar. Då frågade hon mig om hon skulle gå och tvätta händerna någon annan stans, "Ja" svarade jag då "för här ska jag dricka vatten så det är bara att ha på kran!" 

Ja, för det är ju vi som bor hos katten och inte tvärtom! Ringde Öbo idag  igen och påpekade  att vi har stort behov av tvättmaskinen och behöver få den fixad. Maken har ringt och beställt färdtjänst checkar till påsken i Stockholm då vi ska till Almåsa. Kajsa har invigd katt kudden / filten jag gjorde på jobbet.

Det har snöat här på morgonen som naturligtvis hade smällt och var borta vid lunch. Varför måste det komma ner och om det ändå jävlas och inte ska ligga kvar? . Nu väntar jag på våren så nu behöver inte någon mer snö komma tycker jag. 

På jobbet var som vanligt bingo men jag vann inget denna gång. Efter fikat läste en av mina handledare för mig i en veckotidning om en kvinna som var narcissist och kvinnan hade en dotter. Kvinnans dröm hade hela livet varit att få dansa, men hade aldrig fått göra det, så när hennes dotter var 5år så skrev hon in henne på en dansskola och hennes dotter blev så duktig att hon blev berömd. Hennes mamma blev då så nedlåtande mot dottern för det var hon som fick beröm och inte mamman. De partners som mamman hade träffat efter pappans bortgång, hade fått nog för de inte klarade av hennes kontrollbehov och att hon alltid skulle vara i centrum. Som man väl kan förstå.

När dottern var 25år träffade hon en man, som hon berättade för hur hennes mamma var och att hennes mamma inte kunde glädjas åt henne. När det unga paret gifte sig, och som ni vet så ska ju de som gifter sig dansa brudvalsen. Mamman hade klätt upp sig som att det var hon som var bruden och när valsen drog igång så tog mamman upp en man och började dansa med honom samtidigt som brudparet stod bredvid och dottern skämdes jättemycket. 

Så småningom om blev paret gravida, när det blir dax för förlossning så kommer naturligtvis kvinnan dit och hon kräver då att svärsonen ska sitta ute med henne medan dottern födde deras barn. Men nu hade svärsonen fått nog, med full rätt också så satt han kvinnan på plats och sa gill henne "du kan ta och fara hem, för varför skulle jag lämna min fru? Det här är vår stund". Dotterns mamma skulle fylla  50år, dottern och hennes sambo var så snälla så de hade skramlat ihop en resa på 50 tusen kronor i present. Dom hade även fixat en buffé och en jättestor tillställning. Och när mamman öppnar presenten med resan så säger hon "vadå är det bara JAG som ska åka på det här?" Tiden gick och paret väntade ännu ett barn och dem hade någon fest hemma med släktingar då de berättar öppet för alla att dom ska få tillökning i familjen, alla släktingar blir glada och önskar lycka till medan mamman slår sig mot bröstet och "ojar" sig. 

Men nu hade dottern också fått nog av det hela och tar kontakt med en psykolog för att få prata om hennes mamma. Hon får rådet då att hon måste tänka på sig själv och sin familj i första hand, för hennes mamma kan hon inte hjälpa för det är en sjukdom/personstörning och hon kommer alltid att vara så.

I slutet av det hela skrev dottern att hon har lite kontakt med mamman men nu på hennes villkor och inte mammans. 

 

Av Åsa Lindeberg

 

Mötet 1971
 

En ung kvinna i 30 årsåldern jobbade med gamla människor på ett vårdhem som heter Sjöliden. Hon hade jobbat med gamla sedan hon var 14 år gammal. Kom från en liten by vid namn Gröde där mor och far och hennes 4 syskon bodde och hon och hennes syskon hade växt upp. Nu sen länge sedan bor hon i en tvåa i centrala Docksta. 

På fritiden var hon på dans, hon var duktig på gammeldans. En kväll när hon en av hennes väninnor skulle på dans så skulle något hända som skulle förändra hela hennes liv. Hon gjorde samma sak som hon alltid gjort. Hon fixade håret med att rulla upp det på hårrullar. Smetade på lite läppstift och satte på sig en kjol och en blus hon köpt för någon dag sedan. Hon hade åkt med sin barndoms kamrat Maggan och några till, dem samåkte tillsammans när dem skulle på dans. Denna kväll var dansen i Örnsköldsvik på folkets park mycket folk var där som vanligt Anna-Margareta som denna kvinna hette satte sig med sina väninnor vid ett bord plötsligt så kommer en ung, lång, snygg man fram till henne och frågade om han fick slå sig ner. Och där satt dom och pratade om en stund innan han bjöd upp henne och dem dansade och kvällen blev till midnatt och dansen närmade sitt slut. Anna-Margareta letade upp väninnorna och hon sa adjö och tackade mannen för en trevlig kväll, dom växlade nummer och dom skulle höras igen mannen som Anna-Margareta mött var inte mindre än Leif.

 

År 1941

 

30 år tidigare

 

Greta stod inne i sitt kök och väntade på att hennes man skulle komma in från åkern. Själv hade Greta varit ute i ladugården och gett grisarna mat och mjölkat kona. Mauritz som Gretas man hette. Han kom in och pustade ut ”å vad varmt det är, men nu är det inte mycket kvar att göra”. ”skönt” sa Greta ”middagen är klar så det är bara att äta”. Dessa människor var jordbrukare så det var tungt arbete på 40 talet, häst och vagn fanns det och den åkte dem ner till samhället och handla det ni. Sonen Yngve som var två år tultade omkring på golvet. Jag måste köpa kläder åt pojken, ska titta på loppis, gott med mat. Ja vi får tacka Gud för att vi får äta oss mätta och ge vårt barn och djur den vårdnad och omsorg de behöver. Där satt dem medan skymningen falla utanför fönstret. Fortsättning följer.  Av Åsa Lindeberg

 

Gamlingen.
Här jag nu sitter,

Ingenting jag gitter.

Min blick är skum,

Och min kropp är krum.

Fingrarna är inte raka,

Mycket för jag försaka.

Ändå mår jag ganska bra.

Visst är det konstigt hur det kan va´

Av Åke Minsberg

 

Åter i trädgården!
Hej alla glada Synvinkel läsare. Nu är det dags igen för en återblick i mitt brokiga liv. Slut är det på krigarlivet och jag är i full gång med vårarbetet i trädgården. Vi sår och planterar, plockar vårprimörer; sallad, dill, spenat och i växthuset skördas fina, mjälla rabarber. Det blir mums för de fina Karlstads-fruarna. Trädgården kunde ta bra betalt för dessa primörer.

Trädgården hade köpt in ett trettiotal nya bänkfönster, från ett snickeri. Dessa skulle glasas, kittats och målas. Så höll vi ju på att bygga ett nytt växthus. Ja, nog fanns det arbete så det räckte till. Det blev en hel del övertid som blev klirr i kassan. Det blev på helgerna man kunde träffa kompisarna.

Det blev en del biobesök, någon gång ett besök på någon restaurang, men med lite tillbehör så blev det lite dyrt. Då var det billigare med minigolfspel. Karlstad hade byggt en ny minigolfbana. Den var mycket trevlig och kostade 50 öre per spel och hade man biljetter å fick man frispel. Idag kostar ett spel 30 kronor. Det var stor skillnad på nöjeskostnaderna. Men, även på inkomsterna, så det jämnar kanske ut sig.

I trädgården var det dags för arbetet inför Mors dag, det är ju en stor dag för blomsterhandlare och trädgårdsodlare. Det var många paket som skulle skickas med tåg och bussar över Värmland. Det blev många sena kvällar denna morsdagsvecka.

Tidigt på söndagsmorgon gjorde jag mig klar för en cykeltur. Inte vilken lite tur som helst. Nej, jag skulle trampa iväg till Mellerud och gratulera mor med den finaste morsdags ros hon någonsin fått. Ja, den var verkligen fin, jag hade ju många att välja på och hade själv varit med att odla fram den. Det ni, det var inte bara kattskit det. Jag hade även köpt en fin ytterkruka.

Söndag morgon klockan halv sex startade jag. På pakethållaren hade jag två packväskor med reskost. En termos kaffe och en termos med kallt vatten plus sex smörgåsar. Och blomkartongen förstås.

Det var en härlig daggfrisk morgon. Enligt väderleksrapporten skulle det vara bra väder hela dagen. Tolv mil, till stor del grusväg, hade jag framför mig och inga växlar på cykeln. Men friskt mod, det hade jag.

När jag kommit en tre kilometer utanför staden, så sprang det en svart katt över vägen framför mej. Jag tyckte det var lite olycksbådande, men det gick bra hela vägen. Den kom tydligen från rätt håll. Jag är lite skrockfull.

Det är härligt att vara ute och cykla en sån här fin dag. Särskilt tidigt på dagen. Man ser så många djur och fåglar på närmare håll än då man sitter inklämd i en plåtlåda. Men, man får ju lite mer ont där bak. Det får man ta.

Jag gjorde 3 uppehåll under resan, all min färdkost gick åt och en aning svettig var jag när jag kom till Mellerud. Där höll min mor och mina två bröder på att svimma av när jag plötsligt dök upp. De hade ingen aning om att jag skulle dyka upp bara så där. Roligt blev det för oss alla. Vi hade inte sett på ett halvår. Medan jag sköljde av mej resdammet och vilade mej så fortsatte dem med middagsmaten, det blev avbrutet när jag dök upp.

På den här tiden, den gamla goda alltså, då åt man middag mitt på dagen och ingen någon fånig lunch. På kvällen åt man kvällsmat. Så var det då. Middagen bestod av mors saftiga köttfärslimpa, färska grönsaker (min bror jobbade också i trädgård vid denna tid). Till efterrätt fruktkräm med gräddmjölk och så kaffe och tårta på det. Det ni, det var smaskens.

Tiden gick fort och när klockan närmade sig fem så blev det dags för mig att trampa tillbaka till Solstaden. Fortfarande var det fint väder. Jag fyllde mina termosar. Fick med fyra stora smörgåsar, två med köttfärslimpa och två med falukorv. Plus en stor påse med mors goda kanelbullar. Det blev lite varmt och svettigt ett tag, men framåt kvällen blev det svalt och skönt. Klockan kvart över elva var jag tillbaka hemma i min drängkammare. Om jag var öm i baken? Snacka om rödstjärt! Jag hade ju trampat nästa ett helt Vättern runt lopp. Lite svårt att sitta några dagar, jo man satt lite lätt, om man säger så. Men, det var det värt.

På kvällen då jag närmade mig Karlstad så kände jag en stark brandlukt och undrade var det hade brunnit. Nästa dag fick jag veta att ladugården på den gården där min schack kompis var djurskötare hade brunnit ned. Han blev dagens hjälte, då han gjorde mesta jobbet med att få ut alla djuren. Han blev illa rökskadad, men blev fullt återställd. Brandorsaken fastställdes till ett elfel. Innan vintern kom så stod där en ny ladugård. Under byggnadstiden kunde ett par granngårdar hjälpa till med husrum för djuren så allt slutade bra.

I trädgården är det full fart på arbetet. Det skördas grönsaker, torglasset skall göras iordning och ogräset ska jagas. Under några sommarveckor har vi hjälp av ett par skolflickor som ville tjäna en extra slant. De var båda trevliga och flitiga. En av dem fortsatte i branschen och blev en mycket duktig florist som fick jobb i stadens finaste blomsteraffär. Hon kom också tvåa i en stor tävling för florister. Den andra flickan blev tandläkare.

I slutet av juli hade hag en veckas semester. Den började med att jag och min bästa kompis, Gunnar Berg, följde med Karlstads cykelklubb till en tävling som hette Orust runt. Det var en tvådagarsresa. Vi skulle övernatta på ön. Vi hade med sovsäckar och ett litet tält. Det regnade nästan hela tiden. Var det roligt? Svaret är ett rungande nej! Vi var med på flera resor, men det här var den enda som det regnade på. Men, då gjorde det det med besked.

Min kompis hade också semester, så efter Orustresan så sade vi till varandra ”Om vi skulle ta och sticka till Stockholm några dagar”. Sagt och gjort. Tisdag morgon tog vi tåget till Stockholms Central. Vi kom fram vid tio-tiden och gick ut mot Wasagatan. Där satt en skoputsare med sin låda. Så det blev vår första upplevele av huvudstaden, att vi fick våra skor glänsande. Vår nästa fick vi när vi kom fram till gatan. Där kom en långhårig, skäggig man som drog en stor tunna på hjul efter sig. Så här stod det i tidningen dagen efter ”Jea tel quel” – ”Jean som är som han är” – har anlänt till den svenska huvudstaden. Klädd i gröna bastanata vandrarkläder och lädersandaler modell år etthundra. Och med det yviga håret fladdrande drar denne fransman Diogenes sin tunna genom landet. Tunnan tjänstgör under natten som hus och säng och under dagen som förvaring för de mycket spartanska bagaget. ”Jag är ingenting”, ” Jag vet ingenting”, ”Jag är lycklig som jag är” ”Jag är rik på det jag inte har”, detta hör till de tänkvärda texterna på tunnan som lästs av förvånade romare och svenskar. Ja, vad ska man säga, roligt var det för oss att komma så precis och få se denne märklige man.

Nu gällde det för oss att hitta något billigt rum för natten, nej, för två nätter skulle vi ha. Vi visste att Frälsningsarmen kunde hjälpa till med rum hos privatpersoner som behövde lite extra tillskott i kassan. Vi hittade kontoret och fick adressen till en änkefru i närheten av Slussen. Vi travade dit och vi fick bo där i två nätter. Hon tyckte vi såg prydliga ut i våra kostymer och slipsar. Jag kommer inte ihåg vad det kostade, kanske en tia per natt.

Nu var det nära till Katarinahissen så den måste vi åka upp i och se staden ligga för våra fötter. Det var en klar fin dag så vi såg hur långt som helst. Så måste vi naturligtvis rista in våra namn i träräcket, man måste ju lämna lite spår till eftervärlden. Fast nu tror jag npg det räcker är utbytt.

Och nu när vi står där och planerar vad vi skall göra efter detta så får inte ni reda på det nu. Tack och adjö från två glada värmlänningar på upptäcktsfärd i storstaden. Varav den inte var någon värmlänning. Kram från dalslänningen Åke.

 

Slutord
Det var allt för den här gången. Kom ihåg att ta hand om varandra där ute.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telefonnummer 019 673 21 05, 072 544 50 84, e-post charlotte.akerlind@telia.com

Kansliet: Leif Stockhult, telefonnummer 019 673 21 06, e-post srf.orebro.lan@telia.com

BILAGA 1
THOMSSONS NYHETSBREV
 

APRIL 2017
 

THOMSSONS NYHETSBREV NR 5 2017

16 mars 2017

 

Innehåll
Seminarium med Svensk Dagligvaruhandel

Klartecken för månadsgivande

Organisationsrådet 9 mars

Hur gör vi med väntelistan avseende ledarhund?

Skriv motioner till kongressen

SRF Norrköping 100 år!

 

 

Seminarium med Svensk Dagligvaruhandel
 

På temat ”tillgänglig butik” genomförde branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel ett seminarium på förmiddagen den 16 mars i deras lokaler på Regeringsgatan 60 i Stockholm. Seminariet kom till på initiativ av SRF. Syftet var att belysa svårigheter, intressekonflikter och möjligheter i livsmedelsbutiker i en dialog mellan dagligvaruhandeln, myndigheter och funktionshinderorganisationer.

 

Seminariet inleddes och avslutades av Svensk Dagligvaruhandels VD Karin Brynell. Myndigheten för delaktighet redogjorde för sitt arbete och ansvar. Elin Sandström från Sveriges Konsumenter berättade om deras projekt ”Med rätt att handla”. Även Konsumentverket fanns på plats. De har tagit fram en folder där de bland annat uttrycker att personlig service är en viktig tillgänglighetsfråga.

 

De sex närvarande funktionshinderorganisationerna, däribland SRF, samt Svenska Service- och Signalhundsförbundet och Sveriges Ledarhundsförare fick göra korta genomgångar av de viktigaste frågorna i ämnet. Själv lyfte jag fram skillnaden mellan att vara synsvag och helt blind. Som synsvag kan man bland annat ha stor nytta av god belysning, kontraster, stor stil med mera. Men det personlig service och ett gott bemötande som är det viktigaste. Genom att använda personer, som själva har ett funktionshinder vid lokala personalutbildningar kan många svårigheter lösas.

 

Från dagligvaruhandeln fanns representanter för Ica, Coop, Livsmedelshandlarna, Bergendahls och Lidl på plats. Vid avslutningen av seminariet lovade Svensk Dagligvaruhandel att förtydliga sin rekommendation att ledarhundar bör kunna tas med i butikerna. Efter mötet hade jag ett kort samtal med Pär Bygdesson från Livsmedelshandlarna, där han uttryckte stor uppskattning av idén om lokala personalutbildningar med medverkande från SRF.

 

 

Klartecken för månadsgivande
 

Vid sitt senaste möte beslutade förbundsstyrelsen att SRF ska prova månadsgivande som metod för medelsanskaffning. Frågan om när detta kommer igång bereds just nu på kansliet, men det blir troligen i höst. Vi kommer att vända oss till personer som redan givit gåvor i anslutning till vår kalender ”Årets ledarhundsvalpar”.

 

Månadsgivande är en insamlingsmetod där en person, frivilligt och utan bindningstid, själv väljer att regelbundet stödja en organisation. Att knyta månadsgivare till sig, har de senaste åren blivit den enskilt viktigaste strategin för ideella organisationer att stärka sin ekonomi. Det ger ofta ett rejält tillskott i kassan.

 

En fördel är att månadsgivande är smidigt att administrera. Dessutom skapas en relation och kommunikationskanal med de regelbundna givarna. Genom sitt val, att som månadsgivare stödja SRF, tar de aktiv ställning för att bidra till ett bättre samhälle för synskadade.

 

 

Organisationsrådet 9 mars
 

Årets första organisationsråd genomfördes i SRF-salen i Enskede torsdagen den 9 mars. Rådet behandlade en uppföljning av bifallna kongressmotioner. Vidare gavs information inför SRF:s kommande kongress.

 

Hannes Juhlin Lagrelius höll i ett utbildningspass om FN:s hållbarhetsmål som kallas Agenda 2030. Målen är universella, och gäller såväl för Sverige som nation, som för kommuner och landsting. Agenda 2030 kan vara ett bra verktyg i vårt intressepolitiska arbete.

 

 

Hur gör vi med väntelistan avseende ledarhund?
 

Idag finns 271 aktiva ledarhundsekipage i Sverige. Men många fler vill ha en ledarhund. Väntelistan växer stadigt.

 

Det är SRF som sköter ledarhundsverksamheten i Sverige på uppdrag av staten. År 2016 köptes 36 ledarhundar in, vilket var vad statsanslaget räckte till. Samtidigt fanns ett 60-tal ledarhundar som var tio år eller äldre.

 

Just nu har vi en väntelista som består av 70 personer samt ytterligare 18 som väntar på att få sin dispositionsrätt till ledarhund. Idag prioriteras förare som tidigare haft ledarhund framför förare som aldrig tidigare har haft någon ledarhund. Vidare prioriteras dels personer som av sjukdomsskäl behöver röra på sig för att bibehålla sin hälsa och dels personer med ytterligare funktionsnedsättning. Dessa prioriteringar innebär att det i praktiken är mycket svårt att få sin första ledarhund.

 

Ledarhundsverksamheten inom SRF föreslår nu en förändring som innebär att prioriteringarna i sin helhet tas bort. Väntelistan föreslås helt enkelt bestå av de förare som fått beslut om dispositionsrätt och är klara att ta emot en ledarhund. Dessa sätts upp på listan i kronologisk ordning. Men matchning mellan förare och hund tas med i beräkningen innan placering görs. Hundens och förarens aktivitetsnivå ska matchas liksom hundens mankhöjd och förmåga att passa in i förarens miljö.

 

SRF har mottagit synpunkter på detta förslag från Sveriges Ledarhundsförare (SLHF), och från Ledarhundsklubben Stockholms län, som båda är kritiska till att inte längre prioritera förare som tidigare haft ledarhund.

 

Vi önskar nu få in synpunkter från fler för att få bästa möjliga beslutsunderlag.

 

Synpunkter angående väntelistan mejlas, senast den 15 maj, till ansvarig chef, Lena Ridemar, på:

lena.ridemar@srf.nu

 

 

Skriv motioner till kongressen
 

Nu är det tid att skriva motioner till SRF:s kongress. Förbundsstyrelsen har tagit fram fyra dokument som kommer att stå i fokus på kongressen: Förslag till ändring av stadgarna, strategi för jämställdhet och likabehandling, strategi för medlemsutveckling och verksamhetsinriktning för 2018-2020. När det gäller principprogrammet och det etiska programmet föreslår inte styrelsen några ändringar, men det går givetvis bra att skriva motioner även om dessa. Samtliga omnämnda material kan beställas från kontorsservice:

kontorsservice@srf.nu

 

Rätt att lämna motioner till kongressen har enskilda medlemmar – både synskadade och stödjande – lokalföreningar, branschföreningar, distrikt samt Riksorganisationen Unga med Synnedsättning. En motion bör vara kortfattad och avslutas med en eller flera konkreta att-satser som kongressen kan ta ställning till. Det ska framgå vem eller vilka som står bakom motionen.

 

Motioner sänds i första hand in via e-post på adress:

registrator@srf.nu

Motioner till kongressen ska ha inkommit till SRF senast den 30 april.

 

 

SRF Norrköping 100 år!
 

Redan år 1917 bildades en förening för blinda i Norrköping. Den föreningen heter idag SRF Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik, och lördagen den 11 mars deltog undertecknad (Håkan Thomsson) vid föreningens årsmöte och efterföljande 100-årsjubileum.

 

Efter årsmötet skålade vi i champagne, och under kvällen fick vi oss till livs såväl en läcker trerättersmiddag som lite SRF-historia samt god underhållning av två Norrköpingsprofiler. Det var en riktigt trevlig tillställning!

 

Som grädde på moset har SRF Norrköping i hård konkurrens vunnit att i år få synas i den berömda kaktusplanteringen vid Karl Johans Park. Det är en stor ära. Den 22 juni ska årets plantering invigas.

 

Stort grattis till den levande och aktiva hhundraåringen!

 

 

 

 

THOMSSONS NYHETSBREV NR 6 2017
11 april 2017

 

Innehåll
LSS-utredningen rullar på

KMA:s 100-årsjubileum

Nordiska möten i Helsingfors

Punktskriftskonferens i Stockholm

Kritik mot sedlar och mynt

Elly Macha ur tiden

SRF Västernorrlands första årsmöte

SM i schack för synskadade

 

 

LSS-utredningen rullar på
 

Sakkunniga och experter i den statliga LSS-utredningen hade ett möte den 3 april. LSS står ju för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och utredningen pågår fram till oktober 2018.

 

Vid det senaste sammanträdet fördes bland annat en diskussion med utgångspunkt från att utredningsdirektiven pekar ut att mål och syfte samt en del centrala begrepp i LSS är otydliga. Framförallt är det domstolarnas tolkningar som upplevs som svåra att förstå. Begreppet ”goda levnadsvillkor” diskuterades särskilt. Experterna från funktionshinderrörelsen menade här att det är de samlade insatser som en individ får som avgör om man uppnår goda levnadsvillkor. Det måste i första hand vara individen själv som bedömer om goda levnadsvillkor uppnås.

 

En annan viktig diskussion gällde för- och nackdelar med att ha anhöriga som personlig assistent. Det kan ge en kontinuitet och brukaren har ofta stort förtroende för en anhörig assistent. Nackdelar kan vara att det skapar ett svårbrutet beroende. Barns frigörelse från sina föräldrar kan påverkas om föräldrarna är barnets assistenter.  Av diskussionen framgick att flera såg allvarligt på den dubbelroll som det innebär att samtidigt vara assistent och god man. Problemet med det är att den gode mannen ska se till att brukaren får den assistans hon eller han har rätt till, och att den utförs på ett bra sätt. Då bör inte den gode mannen själv vara assistent och samtidigt ha i uppgift att granska sig själv.

 

Vidare gjordes en genomgång av de insatser som LSS innehåller och hur dessa kan utvecklas för att bli mera träffsäkra. När det gäller insatsen ledsagning så är det viktigt att den är flexibel och också innehåller kompletterande stöd som man behöver på grund av utebliven synförmåga. Det kan handla om vardagssyntolkning, alltså att beskriva omgivningen, och att få hjälp med klädvård, postläsning, digitala tjänster och dylikt. Nästa möte med LSS-utredningens expertgrupp hålls den 12 juni.

 

 

KMA:s 100-årsjubileum
 

Stiftelsen KMA, Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade, firade den 5 april sitt 100-årsjubileum med en konferens i Svenska Läkarsällskapets lokaler på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Dagen inleddes och avslutades av KMA:s ordförande Helena Eriksson.

 

Beatrice Christensen Sköld berättade KMA:s historia. Hon kommer senare i år att ge ut en bok i det ämnet. Vidare delades forskningstipendier ut, och vi fick ett antal korta föredrag om aktuell ögonforskning. En utsökt jubileumslunch bjöds vi också på. Vidare förekom också ett musikaliskt framträdande av den synskadade riksspelmannen Ida Meidell Blylod, och Täppas Fogelberg kåserade under rubriken ”Att få syn på livet bortom ögonen”.

 

SRF gratulerar KMA till 100 år av viktigt och framgångsrikt arbete!

 

 

Nordiska möten i Helsingfors
 

Den 21 till 22 mars hade vår nordiska samarbetskommitté (NSK), nordiska kvinnokommittén (NKK) och nordiska ungdomskommittén (NUK) möten på Hotel Rantapuisto i Nordsjö (Vuosaari) strax utanför Helsingfors. NSK:s möte hade två huvudpunkter, ett fundraisingseminarium och ett möte med representanter för synskadeorganisationerna i Estland, Lettland och Litauen.

 

Vid fundraisingseminariet, som leddes av Norge, gjordes en genomgång om hur medelsanskaffningen ser ut i våra nordiska länder. Under detta seminarium deltog också SRF:s kommunikationschef Boris Samuelsson. Det kan konstateras att det är mycket stora summor som kommer till organisationerna genom aktiva medelsanskaffnings­insatser. Vår skandinaviska kalenderkampanj ger ökade intäkter varje år. Danskarna har dessutom ökat sina intäkter dramatiskt sedan man börjat med månadsgivare. Island har ökat sina intäkter väsentligt sedan man anlitat professionell hjälp. I Norge satsar man nu på dörrknackning för att få nya månadsgivare.

 

Representanterna för de baltiska synskade organisatio­nerna anlände på tisdagskvällen och vi åt middag tillsammans. Sedan genomfördes mötet med de baltiska representanterna på onsdags­förmiddagen. Våra gäster var Marie Sepp, chef vid organisationen i Estland, Svetlana Sproge, ordförande, och Sandra Smona från Lettland, samt Ramune Balcikoniene, vice ordförande för synskadeorganisationen i Litauen.

Vi fick genomgångar av organisationerna och situationen för synskadade i respektive land. Utifrån dessa redovisningar diskuterade vi hur vi kan ha nytta och glädje av varandra. Gemensamma problem och utmaningar samt möjliga samarbeten dryftades. Det faktum att språken är små skapar utmaningar när det gäller talsynteser och dylikt.

 

Att ha ett utbyte med sina grannar är i sig alltid positivt. Bilaterala studiebesök och seminarier i olika ämnen kan vara en bra form. Personalfortbildning efterfrågades, och även där finns säkert möjligheter till samarbete. Ungdomsläger nämndes också. Fundraising är ett annat område där Baltikum kan ha nytta av erfarenheter från Norden.

 

NKK:s möte ägnades till stor del åt att dra upp planer för en nordisk kvinnokonferens. Denna planeras hållas hösten 2018 i Danmark.

 

 

Punktskriftskonferens i Stockholm
 

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arrangerade en internationell punktskriftskonferens i Stockholm den 5 till 7 april. Konferensen  samlade närmare 300 deltagare från ett 30-tal länder. Konferensen innehöll en stor mängd intressanta seminarier om punktskriftsinlärning, och var huvudsakligen inriktad på barn.

 

SRF fanns givetvis på plats med flera medarbetare. Ungdomarna Louise Jannering och Niklas Karlsson presenterade en affischutställning, och Ann Jönsson höll ett föredrag där hon beskrev betydelsen av att som synsvag och yrkesarbetande kunna använda punktskriften. Niklas Karlsson stod också för en uppskattad musikalisk underhålling i samband med konferensmiddagen den 6 april.

 

 

Kritik mot sedlar och mynt
 

Vi är nog många som tycker att de nya sedlar och mynt som nu införs i Sverige är svåra att känna igen. Extra svårt är det just nu, då både gamla och nya sedlar och mynt kan användas. När det gäller de nya sedlarna så har de en längdskillnad, men de är lika breda. En skillnad i både längd och bredd hade underlättat väsentligt. Dessutom upplever många att det synmässigt är svårt att skilja på sedlarna.

 

Undertecknad har intervjuats i denna fråga av Aftonbladet, vilket ledde till en artikel som publicerades den 31 mars. Efter det har Riksbanken hört av sig, och sagt sig vara beredd att diskutera frågan vidare med SRF. Tyvärr ska vi nog inte ha för stora förhoppningar om förändringar eftersom våra synpunkter redan funnits hos Riksbanken i flera år, men vi tar givetvis alla chanser att försöka åstadkomma förbättringar.

 

 

Elly Macha ur tiden
 

Elly Macha, Tanzania, andra vice president i World Blind Union (WBU), har avlidit efter en tids sjukdom. Hon gick ur tiden den 31 mars då hon vårdades på ett sjukhus i England.

 

Elly Macha valdes till andra vice president i WBU vid generalförsamlingen i Orlando i Florida i augusti i fjol. Från svensk sida stödde vi hennes kandidatur. Hon var den andra blinda afrikanska kvinnan att nå en så fin position i WBU.

 

Elly Macha var parlamentsledamot i Tanzania. Hon hade en doktorstitel och var utbildad i specialpedagogik och frågor rörande jämställdhet, funktionshinder och mänskliga rättigheter. Det är mycket ledsamt att hon inte fick möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i WBU. I SRF minns vi Elly Macha med stor saknad.

 

SRF Västernorrlands första årsmöte
 

Den 1 januari 2017 slogs distrikten SRF Medelpad och SRF Ångermanland samman, och bildade SRF Västernorrland. Distriktet har letts av en interimstyrelse fram till det första årsmötet, som ägde rum på Härnösands folkhögskola lördagen den 8 april.

 

Undertecknad (Håkan Thomsson) fick äran att leda detta historiska årsmöte. Sven Edlund valdes till ordförande. Genom sammanslagningen får vi ett starkt distrikt i Västernorrland och kan prata med landstinget med en röst, vilket är positivt. Vi önskar SRF Västernorrland lycka och framgång!

 

 

SM i schack för synskadade
 

Till sist i detta nyhetsbrev tar jag tillfället i akt att berätta om en framgång för mig själv på det personliga planet.

 

Svenska mästerskapet i schack för synskadade 2017 spelades på Almåsa i månadsskiftet mars/april. Och svensk mästare blev Håkan Thomsson med 4,5 poäng av 5 möjliga. Jag vann halvpoängen före Jörgen Magnusson, Lund, efter att ha vunnit vårt parti i rond 3. Bronset gick till Olle Engström, Timrå.

 

24 spelare deltog i SM, och dessa var indelade i tre klasser. Äldsta deltagare var Georgibelle Fröjse, Östersund, som fyllde 92 år på turneringens första dag (den 30 mars). Även William Lyons, Solna, är över 90 år. Yngst var William Johansson, Hörby, som är född den 17 juni 2007. Nioårige William tog 2 poäng i klass 1, och fick ett särskilt pris för SM:ets bästa prestation.

BILAGA 2
SYNTOLKNINGS EVENEMANG 2017
 
APRIL 2017

Teater Nolby söndag den 22 juli och 30 augusti 2017
Den politiska kannstöparen

av Ludvig Holberg, bearbetning Teater Nolby 

 

Med en omvärld där populismen allt mer breder ut sig, är det fantastiskt att ta del av Ludvig Holbergs ”Den politiska kannstöparen” från 1722. Då som nu så fanns det människor som tycker att de nog har bra mycket bättre kläm på hur allt skall hänga ihop, bra mycket bättre än dem som vi har valt att vara våra politiker. I ”Den politiska kannstöparen” får vi följa hur det kan gå till att omvända den pompöse Herman Kannstöpare från sin övertygelse att han är en av de få som vet hur man skall styra staden.

 

Teater Nolby bjuder återigen upp till en färgstark föreställning med en ensemble i fantastiska kostymer och en spännande dekor. Som tidigare år erbjuds smakrikt matig picknick-korg eller tvårätters meny.

 

Föreställning syntolkas söndag den 22 juli och söndag den 30 augusti,

båda föreställningarna startar klockan 17 00 med samling klockan 16 00

 

Pris och övrig information pressenteras i kommande nummer av SYNvinkeln.

 

Föreställningen utspelas i Imnen Nolby 611 utanför Karlskoga 

 

Syntolkas söndag den 22 juli och 30 augusti

Syntolkas av Anita Karlsson

 

Biljetter bokas senast torsdag den 23 juni, Bokning av biljetter görs till Kristina Johansson på telefon: 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81 eller e-post kristina.jo@telia.com

BILAGA 3
PRESSMEDDELANDE FRÅN REGION ÖREBRO
 
APRIL 2017
 

Åk kollektivt i två sommarmånader – betala för en
I sommar kommer du som resenär att kunna resa med Länstrafiken under två månader – men bara betala för en av dem. Det är resultatet av att Region Örebro läns nämnd för samhällsbyggnad i dag beslutade om att införa Sommarbiljett 2017.

– Vår förhoppning är att sommarbiljetten ska användas av till exempel ungdomar som pendlar till och från ett sommarjobb. Men biljetten gäller även för vuxna, och det går ju alldeles utmärkt att använda den som turistbiljett för att upptäcka länets smultronställen med hjälp av kollektivtrafiken, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Sommarbiljetten ger rätt till resor i hela länet

Sommarbiljetten är en biljett som ger rätt till resor med buss och tåg i hela länet under en begränsad tid. Biljettypen kommer att gälla från och den 12 juni, och därefter vara giltig till och med den 21 augusti. Biljetten kommer främst att finnas tillgänglig i Länstrafikens app, men det kommer också att vara möjligt att ladda Resekortet med biljetten.

En ungdom kommer att få betala 680 kronor för en sommarbiljett, och för en vuxen blir kostnaden 1 365 kronor. I båda fallen är kostnaden cirka hälften så stor som ordinarie länsbiljetter.

Fler får chansen att resa

– Genom att sänka priset under de aktuella månaderna ger vi fler människor möjligheten att resa i länet, och vi hoppas att många ska ta den chansen. Som betalande vuxen får man dessutom ta med sig två barn utan extra kostnad, säger Anders Ceder (S), vice ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Sommaren är normalt lågsäsong för Länstrafiken, men med sommarbiljetten vill ledamöterna i nämnden för samhällsbyggnaden nu ändra på det.

Minskad miljöpåverkan om fler väljer bussen

– Vi hoppas på att vi på det här sättet kan få fler att välja det kollektiva resandet när de ska ge sig ut på vägarna i sommar, och att vi på så sätt kan bidra till minskad miljöpåverkan, säger Katarina Raneborn (V), ledamot i nämnden för samhällsbyggnad.

En mer detaljerad information om sommarbiljetten kommer under våren

 

Välkommen till vårens öppna föreläsningar på USÖ
Vilken inverkan har kosten för vår psykiska hälsa? Hur yttrar sig tvångssyndrom och vilken behandling hjälper? Läkemedelsberoende kan uppkomma ur en vårdsituation där personer får beroendeframkallande mediciner utskrivna på recept. Vårens öppna föreläsningar vid USÖ bjuder på spännande ämnen inom skilda områden.

Föreläsningarna är kostnadsfria och allmänheten är hjärtligt välkommen. Bakom de olika arrangemangen står Område psykiatri i Region Örebro län tillsammans med psykiatrins brukarföreningar via (H)järnkoll och NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa).

Tid och plats

De öppna föreläsningarna sker på Universitetssjukhuset i Örebro, Wilandersalen, M-huset Tid: 18 00 till 19 30.

Utöver föreläsningen för allmänheten hålls en extra föreläsning som i första hand vänder sig till samverkanspartners och medarbetare. Den föreläsningen sänds även via länk till sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg samt till mottagningen i Hallsberg.

På programmet under våren:

Onsdag 15 mars -  Kost och psykisk ohälsa

Kan vi själva via våra kostvanor påverka vår psykiska hälsa? Även om forskning kring kost och psykisk hälsa pågått en tid är det först de senaste åren som den satt fart ordentligt. Vad säger då forskningen, vilket stöd finns för att vår kost kan bidra till psykisk ohälsa eller tvärt om att bidra till en förbättring? En spännande föreläsning i ett för tiden aktuellt ämne.
Medverkande: Mats Humble, överläkare och med. dr, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård

Torsdag 20 april -  Tvångssyndrom

För personer som drabbas av tvångstankarna och tvångshandlingarna i så hög grad att de upptar en stor del av vardagen hemma, i skolan eller på jobbet uppstår ofta ett stort lidande för den som berörs. Under föreläsningen behandlas frågor som varför en person utvecklar ett tvångssyndrom och hur symtomen yttrar sig samt vilken behandling som fungerar?
Medverkande: Susanne Bejerot, överläkare och professor, Psykiatrisk rehabilitering

Tisdag 9 maj -  Läkemedelsberoende

Fler och fler uppvisar ett beroende som har uppstått via medicinering med receptbelagda mediciner som smärtstillande, sömntabletter eller vissa andra psykofarmaka. På vilka sätt kan man hjälpa de som hamnar i ett beroende och finns det möjligheter att förhindra att personer hamnar i beroende.
Medverkande: medarbetare från Beroendecentrum

 

Länsbor i söder och väster väljer allt oftare bussen
Nya siffror visar att invånarna i södra och västra länet allt oftare väljer bussen när de ger sig ut på vägarna. Under det senaste året har antalet resor ökat med mer än 10 procent i de aktuella länsdelarna.

– Det känns bra att de satsningar vi gjort på ökad turtäthet, kortare restider och nya busslinjer nu ger resultat i form av fler resor, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Bättre resealternativ för pendlare

Länstrafiken inom Region Örebro län arbetar ständigt för att öka det kollektiva resandet. Under de senaste åren har stora förändringar genomförts i både den södra och den västra länsdelen för att locka fler resenärer.

– Vi har bland annat gett arbetspendlare som reser mellan Örebro och Karlskoga, och mellan Örebro och Askersund fler och bättre resealtarnativ. Vi har dessutom försett expressbussarna på de här sträckorna med wifi så att det är möjligt att arbeta under restiden, säger Thony Lundberg, enhetschef på trafik och marknad, Länstrafiken Örebro.

Satsningar lockar resenärer

Under hösten och vintern 2016 gjordes 11 procent fler bussresor i den västra länsdelen än motsvarande period året innan. I södra länsdelen var ökningen 13 procent.

– Vi gläds naturligtvis över att antalet resor ökat, men vi tror samtidigt att vi kan få ännu fler att ställa bilen för att istället resa kollektivt. Det grundar jag dels på de förbättringar vi genomfört, dels på att bussen i sig är ett väldigt smidigt färdmedel som tar resenärerna mellan två platser medan de arbetar, läser eller sover, säger Mats Gunnarsson.

Flest resor mellan Karlskoga och Örebro

Den mest populära busslinjen i söder och väster är linje 500 mellan Karlskoga och Örebro, där det från och med mitten av augusti till sista december 2016 registrerades cirka 170 000 resor. Även linje 502 mellan Karlskoga och Degerfors är populär liksom 704:an mellan Askersund och Kumla. Med den förstnämnda gjordes cirka 140 000 resor under mätperioden, och med den sistnämnda blev det cirka 110 000 resor.

 

Drygt 70 procent av länets hushåll har tillgång till fiber – 4:e bäst i riket
70,61 procent av hushållen i Örebro län hade tillgång till fiberbredband på 100 Mbit/s år 2016, vilket är en ökning med 2,49 procent. Snittet för riket är 66,39 procent och Örebro län behåller sin position som det fjärde mest fiber-etablerade länet i landet. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016.

Men fortfarande är det en bit kvar till det nationella målet om att 95 procent i länet ska ha tillgång till snabbt bredband år 2020.

Bland Örebro läns kommuner har Hällefors kommit längst med 81,65 procent fiberanslutna hushåll. Lindesberg är den kommun som ökat utbyggnaden mest under föregående år med en nästan 6-procentig ökning.

Etableringsgrad av bredbandsfiber per kommun i Örebro län

Kommun
Etableringsgrad
Hällefors
81,65%
Örebro
79,20%
Nora
74,10%
Hallsberg
73,78%
Ljusnarsberg
69,88%
Laxå
68,03%
Karlskoga
66,82%
Degerfors
62,39%
Askersund
61,66%
Kumla
55,66%
Lekeberg
51,80%
Lindesberg
41,91%
- Bredbandsfrågan är oerhört viktig för att landsbygden skall vara livskraftig i framtiden. Det finns en del kvar att göra men samtidigt har vi kommit långt i vårt arbete. Att vi är det fjärde bästa länet i landet på fiberetablering visar att det finns goda förutsättningar att sköta sina vardagsärenden och jobba hos oss med hjälp digitala lösningar, säger regionrådet Mats Gunnarsson (Mp).

Linus Grabö, regional bredbandskoordinator fyller i:
-Samarbete och förståelse är nyckeln för att nå målen. Samarbete för att effektivt få till utbyggnad och förståelse för digitaliseringens möjligheter för att välja att ansluta sig.

Region Örebro län har sedan 2016 regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning och samverkan i bredbandsfrågor. Bredbandskoordinatorns roll är bland annat att bistå kommunerna, driva på bredbandsarbetet och se till att kommunerna har den information de behöver för att kunna arbeta med bredbandsfrågan. Bredband är en samhällsbyggnadsfråga som är viktig för näringsliv, kommunal verksamhet och medborgare.

 

Effektivare metod att hitta förträngda kranskärl
Forskning visar att en tunn tryckledare enklare än dagens kranskärlsröntgen kan avgöra vilka kärl som ska behandlas vid hjärtinfarkt. Resultaten har presenterats i den högt ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. I studien ingår överläkare Ole Fröbert som är verksam vid Universitetssjukhuset Örebro.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna och orsakas av förträngningar i hjärtats blodkärl. Det kan ofta vara svårt att avgöra på vanlig kärlröntgen vilka kärl som är förträngda och ska behandlas.

– Resultaten har nyligen presenterats på den amerikanska hjärtkongressen ACC i Washington, säger Ole Fröbert, professor och överläkare vid hjärt-lungkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Enkel och snabb metod

Fördelarna med den nya metoden är att den är enkel och snabb. Det gör att den kan användas på många patienter. I den stora studien har över 2000 patienter ingått och Universitetssjukhuset Örebro inkluderade flest patienter. Det är ett resultat av ett samarbete mellan ett tiotal hjärtkliniker i landet, ett sjukhus i Danmark samt ett sjukhus på Island.

På samma sätt som det är viktigt att inte missa ett förträngt blodkärl, så är det viktigt att inte ballongvidga ett kärl som inte behöver behandlas eftersom det kan leda till senare besvär och är kostsamt. Den nya metoden gör det enkelt att avgöra vilka kärl som behöver behandlas.

Världsunik studie

Studien är ledd av överläkare Matthias Götberg vid Skånes universitetssjukhus och professor Ole Fröbert vid Universitetssjukhuset Örebro är ordförande för studien. De har varit med och utvecklat konceptet som kallas registerbaserade kliniska studier.

– Studien är världsunik i det att den använder våra svenska kvalitetsregister för uppföljning av patienterna. Nästan inget annat land har den möjligheten, säger Ole Fröbert.

Metoden gör att svenska forskare snabbt och till en låg kostnad kan besvara viktiga kliniska frågeställningar.

Studien finansierades av Philips Volcano. Studiens genomfördes med praktiskt stöd av Uppsala Clinical Research Centre (UCR) som även hade det legala ansvaret för studien.

Faktaruta - Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt orsakas av att en blodpropp stänger av blodflödet i ett av hjärtats kranskärl, vilket omedelbart leder till att en del av hjärtat får syrebrist och slutar fungera. Detta kan i sin tur leda till hjärtstillestånd eller bestående hjärtskada. Hjärtinfarkt behandlas med blodproppslösande läkemedel och ballongvidgning av det avstängda blodkärlet genom att en tunn plastslang förs upp till hjärtat via handleden eller ljumsken. Blodkärlet armeras sedan ofta med ett tunt metallrör för att hålla det öppet.

 

Nationellt möte för svensk Cancersjukvård i Örebro
Louise Bohr Mordhorst är en av USÖs specialister som tillsammans med Bengt Johansson ska berätta om invärtes strålbehandling, sk brachyterapi.
Bemanningskris inom cancersjukvård, sexuella problem efter prostataoperation och framsteg inom läkemedelsforskningen - det är bara några av de ämnen som samlar 300 personer till Örebro och Onkologidagarna 2017. Mötet hålls på Conventum och hit kommer onkologispecialister från hela Sverige.  Här följer ett axplock av veckans programpunkter.

Tisdag 16 till17:
Sir Gregory Winter från Cambridge, som är ett världsnamn inom läkemedelsforskning, föreläser om sina forskningsrön.

Onsdag 13 till 14 30:
Brachyterapi symposium, dvs invärtes strålbehandling med nålar och katetrar, ett specialområde för USÖ, där två av sjukhusets duktiga specialister Bengt Johansson och Louise Bohr Mordhorst presenterar resultat.

Torsdag 8 15 till 8 35
Sexuella problem efter operation av prostatacancer:
Sexualrådgivare Carina Danemalm Jägervall presenterar sina forskningsrön.

Torsdag 8 40 till 9 15
Professor Klas Kärre, Karolinska Institutet presenterar årets Cancerfondsrapport, inkl den rapport som offentliggjordes v 11 om bemanningskrisen inom svensk onkologi.

Torsdag kl 9 45 till 10 55
Några av Sveriges främsta läkemedelsforskare inom cancerområdet rapporterar om sina framsteg.

Torsdag 11 till 14 30
Symposium om nervbiverkningar av cancerläkemedel, många patienter botas idag men många får ihållande biverkningar.

Fredag 9 10 till  9 45
Försäkringskassan presenterar ett projekt i Västra Götaland om flexibel sjukskrivning vid cancer.

Fredag 10 15 till 11 30
Ny organisationsmodell av vården införs på Nya Karolinska, ska specialister av olika typ arbeta ihop i ett kliniklöst system? Eller, kan det finnas fördelar med den traditionella organisationen med kliniker? Debatt.

Fredag 11 30 till 12 45
Regeringens cancersamordnare Gunilla Gunnarsson rapporterar, hur går det med väntetidssatsningen ”Standardiserade Vårdförlopp inom cancervården”. Hur går det med visionen av snabb och rättvis tillgång till nya cancerläkemedel över hela landet?

Veckans program som kan återfinnas i sin helhet på http://onkologidagarna.se

 

Naturkatastrofers påverkan på hälsan
Naturkatastrofer påverkar människor både kroppsligt, psykiskt och socialt visar forskning vid Region Örebro län. Speciellt de sociala behoven har visat sig vara det allra viktigaste för de drabbade. Resultaten från forskare Karin Hugelius avhandling används redan idag inom det FN-ledda nätverket för katastrofkommunikation.

Vid en situation med väldigt många människor i behov av hjälp och samtidigt svårt skadad infrastruktur och hårt ansträngd sjukvård går det inte att använda de metoder sjukvården normalt sett använder.

– Trots att katastrofer drabbat människan i alla tider vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar vår hälsa och hur man ska göra för att hjälpa på bästa sätt när det väl händer, säger Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska vid Karlskoga lasarett och doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

Hur kan radio användas ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv?

– I min forskning har jag utgått från supertyfonen Haiyan som drabbade delar av Filippinerna hösten 2013. Där provade man för första gången att använda radio för att sprida information till människor i katastrofområdet.

Karin Hugelius har tittat på hur radio kan användas ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv för att bidra till återhämtning hos de överlevade. Hon har också tittat specifikt på hur den sjukvårdspersonal som fanns på plats när katastrofen slog till upplevde sin situation och hur deras hälsa påverkades.

Resultat i avhandlingen visar att radio kan användas för att sprida information, råd och stöd till överlevande efter en katastrof. Både informationen och den musik som spelades i radion bidrog till återhämtning enligt de överlevande som deltog i studien.

– Mina forskningsresultat har redan börjat användas, bland annat i ett nätverk för katastrofkommunikation som leds av FN. Där har man använt mina studier i utbildningar för både hjälparbetare och journalister.

Viktigt att kunna nå sina anhöriga

– Naturkatastrofer påverkar de drabbade på många sätt. De sociala behoven visade sig vara speciellt viktiga. Det kunde vara att få kontakt med sina anhöriga. Det gällde både överlevare i allmänhet och för sjukvårdspersonalen. Det visade sig tydligt några dagar efter tyfonen då det var längst kö till det tält där de kunde ladda sin mobil. Mat- och sjukvårdsköerna var betydligt kortare.

Det är viktigt att möjliggöra att människor kan få kontakt med sina nära och kära i ett tidigt skede efter katastrofen.

Sjukvårdspersonalen verkade också ha delvis andra behov än övriga överlevande och det behöver vi lära oss mer om eftersom sjukvårdens funktion i samband med en katastrof är viktig. Sjukvårdspersonalen kände sig väldigt utsatta och ensamma i katastrofen, både personligt och professionellt.

Rätt förberedelse är a och o

När hälso- och sjukvården planerar för vad man ska göra i en katastrofsituation, både i Sverige och utomlands, är det viktigt att inte bara se till fysiska sjukvårdsinsatser utan även planera för psykosociala åtgärder.

Karin Hugelius forskning visar att det är viktigt att de som jobbar inom sjukvården både som individer och som organisation förbereder sig på rätt saker och sedan gör rätt saker den dag katastrofen sker igen.

– En rekommendation är att ha utbildningar i katastrofmedicin. Vi har det här i Region Örebro län för våra läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Där fokuserar vi inte bara på medicinska åtgärder eller organisationsfrågor utan tar även upp personliga förberedelser såsom stresshanteringsfrågor.

 

Regionen gör stor lönesatsning på sjuksköterskor
Region Örebro län gör en lönesatsning på sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Satsningen riktar sig mot arbete på obekväm arbetstid och innebär att ersättningen höjs med 60 procent mot idag. Ärendet kommer upp på regionstyrelsens bord för beslut den 29 mars där det finns en majoritet för förslaget.

- Vi höjer ersättningen för obekväm arbetstid för sjuksköterskor för att göra svårbemannade arbetspass mer attraktiva, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande. Förstärkningen innebär att ersättningen höjs med hela 60 procent. Vår vilja med denna särskilda lönesatsning på sjuksköterskor är att vissa pass ska bli lättare att bemanna och att de sjuksköterskor som arbetar de passen tydligt märker av det på lönen. Detta är också en patientsäkerhetsfråga. Våra möjligheter att kunna bemanna arbetspass som i dag är svårt att få personal till ökar.

Löneöversyn har gjorts
- Satsningen är en följd av en löneöversyn som bland annat innehåller en analys av omvärlden och en kartläggning för jämställda löner, säger Jihad Menhem (V), regionstyrelsens förste vice ordförande. I löneöversynen har också dialog hållits med berörda chefer i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Vi har också fått stöd av facken.

Viktig satsning på att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt
- Det här är den andra stora lönesatsningen som vi gör på sjuksköterskeyrket sedan vår majoritet bildades, säger Catrin Steen (MP), regionråd. Jag hoppas att detta kommer att bidra till att fler väljer yrket. Lönesatsningen föreslås gälla från den 1 april i år. Regionstyrelsen avsätter 14,5 miljoner kronor för satsningen 2017, och 18 miljoner kronor för kommande år.

 

Folktandvården Eyra tar emot sina första patienter
Folktandvården Eyras väntrum (fotograf: Pavel Koubek, Icon Photography)
Den 6 april öppnar Folktandvården Eyra. Kliniken ligger högst upp i kontorshuset Eyracenter vid Behrn Arena och är en av länets största och modernaste, när det gäller teknik och utrustning.

I takt med att Örebros befolkning växer har efterfrågan på Folktandvårdens tjänster ökat starkt. Idag väljer 151000 patienter att få sin tandvård hos Folktandvården Region Örebro län.
Tillströmningen av patienter har ökat med ett par tusen personer varje år från 2010 och framåt. Folktandvården Eyra beräknas ta emot cirka 12 000 patienter som går regelbundet till tandvården för kontroller och behandling.

Planeringen började redan för tio år sedan
– Satsningen på den nya kliniken ligger helt rätt i tiden. Redan för tio år sedan började vi planera för en klinik i Örebros sydöstra delar. Som grund har vi bland annat haft kommunens strategi för hur man ska möta den ökande befolkningen, var det byggs i staden och hur man måste förstärka utbudet av service, säger Gunilla Thorstensson Sjöqvist, chef för allmäntandvård inom Folktandvården Region Örebro län.

Generösa öppettider
Folktandvården Eyra har öppet flera vardagskvällar till 19:00 och även lördagsöppet vissa helger. Kliniken har tolv behandlingsrum och i början består personalstyrkan av 24 personer som är indelade i tandvårdsteam med tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Alla redo att ta emot patienter från hela Örebro län.

De första patienterna välkomnas
De första veckorna i april kommer kliniken ta emot ett begränsat antal patienter för att de första tandvårdsteamen ska hinna arbeta in sig i de nya lokalerna.

– Den senaste tiden har det pågått ett febrilt arbete på Folktandvården Eyra. Nu är det dags att välkomna våra första patienter till lokalerna och det känns otroligt roligt och spännande, säger Niklas Jehander verksamhetschef på Folktandvården Eyra.

Adressen till Folktandvården Eyra är Orvar Bergmarks plats 1 i Örebro stad.
Fler kontaktuppgifter till kliniken finns på regionorebrolan.se/ftv/eyra

 

Bergslagsleden – en resa från folkhälsoverktyg till turistattraktion
Under de 35 år som Bergslagsleden har funnits har den utvecklats mycket. Från att då, år 1980, ha varit ett sätt att höja länsbornas folkhälsa till att idag vara en attraktion som drar tusentals internationella turister om året. Det är en av slutsatserna som dras i årets undersökning av Bergslagsledens besökare.

- Ledens starka och positiva utveckling är i allt väsentligt ett resultat av många timmars ideellt arbete från våra skötselansvariga och vår personals brinnande engagemang. Den starka gemensamma viljan att hela tiden göra Bergslagsleden bättre är anledningen till att så många vill vandra leden idag, säger Irén Lejegren (S) regionråd och ordförande i nämnden för regional tillväxt.

Från länsangelägenhet till internationell magnet
Varje år besöks Bergslagsleden av cirka 25 000 vandrare. Ungefär 35 procent av dem har rest från ett annat land för att besöka leden. Den största utländska gruppen vandrare kommer från Tyskland. De tyska vandrarna utgör hela 22,5 procent av alla vandrare på leden.

Resultaten i de tidigare enkätundersökningarna från 1980- och 1990-talen gav en helt annan bild. Då gjordes nio av tio besök av länsborna i Örebro län.

Av de svenska besökarna är dock örebrolänningarna fortsatt dominerande. De står för nästan 70 procent av de svenska besöken. Men det finns ett betydande intresse i närområdet kring Örebro län. Hela 15 procent av besöken görs av vandrare från Mälardalsområdet.

-Grunduppdraget är fortfarande i botten ett folkhälsouppdrag. Och i arbetet med Bergslagsleden vi har sett att det gifter sig fint med vårt uppdrag att öka turismen i länet. Något som vi också ser resultat av i den här undersökningen, kommenterar Kjell-Ove Nordström som har arbetat med utvecklingen av leden sedan slutet av 1980-talet.

Ungdomarna har hittat leden
Jämfört med 1980- och 1990-talen har åldern på vandrarna minskat dramatiskt. Då var den vanligaste vandraren mellan 41 och 50 år. Idag är ungdomar mellan 18 och 29 år den största gruppen vandrare. De står för nästan en tredjedel av alla besök.

- Det här är ju väldigt positivt. Vårt arbete att hålla leden attraktiv och vår förmåga att anpassa oss efter vad vandrarna vill ha har gjort att vi etablerar intresset för naturen och vår led. Det bådar gott för ledens framtid, säger Kjell-Ove Nordström.

Hög kvalité ger nöjda vandrare
I samband med att Bergslagsleden firade 30 år för fem år sedan gjorde vi stora upprustningar av leden. Sedan dess har vi lagt stor möda vid att hålla kvalitén uppe på spänger, vindskydd och allt vad vandraren har glädje av, fortsätter Kjell-Ove.

Underhållssatsningarna är också något som vandrarna märker av. Nästan 90 procent av enkätsvaren vid hand att vandrarna tycker att skötseln är god. Bara en procent upplever skötseln negativt. Detta är också något som enkätens frisvar stärker. Flera har skrivit att de varit positivt överraskade över skicket och servicen längs leden, bland annat tillgång till ved vid rastplatser och skicket på

 

Hud-mot-hud gör pappor mer delaktiga när barn föds för tidigt
Barn som föds för tidigt har en ökad risk för negativa hälsoeffekter. Att använda sig av hud-mot-hudkontakt är positivt för barnet. Barnet mår bättre, får stabilare hjärtfrekvens och går upp i vikt bättre. Forskare Emma Olsson vid Region Örebro län visar i sin avhandling att pappor känner sig mer delaktiga i vården av sitt för tidigt födda barn tack vare hud-mot-hudkontakten.

– Papporna till för tidigt födda barn kände att nu fick de chansen att vara med från start. I vanliga fall har papporna sina tio pappadagar. Det är skillnad när de får sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn i tre månader, säger Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska på neonatalavdelning 35 på barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Studien visar att papporna upplevde att de var lika delaktiga i sitt barn som mamman. De kunde turas om att sitta hud-mot-hud med sitt barn.

Underutvecklade smärtsystem

I Sverige föds cirka sex procent av barnen för tidigt. Det innebär att de föds innan utgången av graviditetsvecka 37. Barn som föds för tidigt har inte hunnit utveckla de smärthämmande systemen i kroppen.

– I min första delstudie ville jag undersöka förekomsten och användandet av hud-mot-hudmetoden i de nordiska länderna och attityden hos personalen. För tidigt födda barn utsätts för smärtsamma procedurer med olika provtagningar.

En stor vinst med att använda sig av denna vårdform är barnets generella utveckling och interaktionen mellan barnet och föräldern. Den fina anknytningen till både mamman och pappan är väldigt positiv. I delstudie två i avhandlingen beskriver Emma Olsson pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.

– Generellt var papporna positiva och kände sig mer delaktiga i barnets vård. Det forskningsresultatet kan stärka oss i vårdpersonalen i att uppmuntra papporna till att finnas där för barnet på neonatalavdelningen.

Positivt med mindre vårdsalar

– Miljön på neonatalavdelningen kan förbättras om de stora salarna görs om till mindre. Det blir då färre patienter i varje sal och ljudnivåerna sänks. Det bästa vore om föräldrarna fick möjlighet att vara hos sitt barn hela dygnet. Jag är förvånad att inte hud-mot-hud används mera på neonatalavdelningarna runt om i norden men det kan bero på miljön på avdelningarna.

Resultat i avhandlingen visar att hud-mot-hudkontakten har en positiv effekt som smärtlindring för barnet vid blodprovstagning. Metoden ger inte biverkningar som smärtlindrande läkemedel kan ha för de sköra för tidigt födda barnen.

– När vi tog blodprovet så var barnet hud-mot-hud med sin mamma och vi såg en minskad ökning av syresatt hemoglobin jämfört med provtagningen i barnets kuvös eller säng. Det betyder att det var en mindre aktivering i den somatosensoriska hjärnbarken.

Eftersom barnet är så litet kan det inte själv berätta när det gör ont. I den sista delstudien har det vanligaste smärtskattningsinstrumentet PIPP-R översatts från engelska till svenska, norska, finska och isländska. Emma Olsson har ingått i en forskargrupp med nordiska forskningskollegor.

– Man vet att smärta i den här patientgruppen har väldigt mycket negativa effekter. För att vi ska veta när barnet har ont och också utvärdera effekten av eventuell behandling använder vi oss av olika smärtskattningsinstrument.

Faktaruta

PIPP-R (Premature Infant Pain Profile – Revised) – Ett smärtskattningsinstrument där man med hjälp av bland annat barnets syresättning, puls och ansiktsuttryck skattar barnets smärta.

Syresatt och icke syresatt hemoglobin (HbO2 och Hhb) – De värden man mäter med NIRS. En ökning i det syresatta hemoglobinet innebär en aktivering i den vävnad man mäter.

NIRS – En teknik där man med hjälp av nästan infrarött ljus kan mäta cirkulationen i vävnaden i kroppen genom att titta på ovanstående mätvärden.

 

Stödmedel för sociala innovationer utlyses
Region Örebro län utlyser särskilda stödmedel till aktörer som arbetar med sociala innovationer. Innovationerna ska främst rikta sig mot idéer som stärker jämställdhet i samhället, och nya idéer som stärker kvinnor och motverkar kvinnors utsatthet i samhället. Det har Region Örebro läns fokusnämnd för kultur, bildning och ideell sektor beslutat i dag den 6 april.

En social innovation är en innovation med samhällsnytta. Det kan handla om en ny tjänst, ett nytt arbetssätt eller en ny metod som möter en samhällsutmaning eller ett socialt behov.

Stöd för första gången
- Jag är glad över att vi nu för första gången kan dela ut stöd till sociala innovationer, säger Bengt Storbacka (S), ordförande i fokusnämnden för kultur, bildning och ideell sektor. Sociala innovationer är nu en del i regionens ordinarie innovationssystem. Med det vill vi markera vikten av att innovationer kan vara socialt värdeskapande, tillsammans med andra traditionella tillväxtfrågor.
- Genom årliga utlysningar av stöd stärker vi dessutom en pågående dialog med civilsamhället om angelägna frågor. Årets tema är jämställdhet och framförallt kvinnors utsatthet, men vi ser också att föreningar med andra angelägna ämnen söker.

Jämställdhet är en stor samhällsutmaning
- Trots att Sverige i mycket betraktas som ett jämställt land är jämställdhet fortfarande en stor och viktig samhällsutmaning. Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att kunna forma samhället och sina liv, och där är vi inte än, säger Catrin Stéen (MP), regionråd. Ojämlikheten finns inom bland annat inkomstfördelning, pensioner, maktpositioner och trygghet.

500000 kronor finns avsatta
Utlysningen av stödet för sociala innovationer börjar inom kort. 500 000 kronor finns avsatta för ändamålet. Fokusnämnden för kultur, bildning och ideell service kommer varje år från 2017 att välja ut en eller ett par samhällsutmaningar som man särskilt välkomnar ansökningar kring.

 

Teater, film, kammarmusik och Bergslagsspel får länsbidrag
Kulturen utvecklar Örebro län. 490 000 kronor satsas därför på fyra projekt inom teater, film, kammarmusik och Bergslagsspel. Det har Region Örebro läns fokusnämnd för kultur, bildning och ideell sektor beslutat i dag den 6 april.

- Genom kulturen utvecklar vi länet, säger Bengt Storbacka (S), ordförande i fokusnämnden för kultur, bildning och ideell sektor. Med de här fyra bidragen ökar vi kunskapen om HBTQ, vi stöttar unga filmare, ger barn och unga möjligheter att spela kammarmusik och utvecklar kulturen i Bergslagen. Det visar på både spännvidd och kraft i vad kultur kan vara och hur den kan stötta en god samhällsutveckling.

Teater Martin Mutter och RFSL
Teater Martin Mutter, i samverkan med Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, får 150 000 kronor för att fortsätta arbetet med föreställningen Artikel 3. Syftet är att öka kunskap hos skolelever i HBTQ-frågor, att visa HBTQ-personer att de inte är ensamma och att det finns stöd att få, samt att ge lärare och skolpersonal verktyg för att kunna prata om dessa frågor.

Live at Heart och Örebro Filmförening
Live at Heart utveckling ekonomisk förening får 90 000 kronor för att tillsammans med Örebro Filmförening ideell förening utveckla filmen under festivalen Live at Heart i Örebro. Man vill också utveckla en åretruntverksamhet för att ge unga talanger och intresserade filmare chansen att få stöd, utbildning och nätverk.

Nora kammarmusikfestival
Nora/Bergslagens kammarmusikförening får 100 000 kronor för Nora kammarmusikfestival, som förutom själva festivalen består av kurser för barn, ungdomar och vuxna. Cirka 40 barn och ungdomar från länets kulturskolor beräknas delta på kursen. Konstnärlig ledare för såväl kurser som festival är förste konstermästaren vid Svenska kammarorkestern i Örebro.

Studiefrämjandet och Bergslagsspelen
Studiefrämjandet får 150000 kronor för ”Bergslaggsspelen 2017”. Bergslagsspelen arrangeras för fjärde året, med syftet att utveckla kulturen i Bergslagen och få människor i olika åldrar och med olika bakgrund att mötas och berika intresset för kultur. Att öka inflytande och motverka utanförskap är viktiga delar. Ett sommarläger för barn arrangeras med stort inslag av kulturaktiviteter.

 

Region Örebro län betonar EU-fonders betydelse
Jens Nilsson, Irén Lejegren och Lena Andersson Pench.
Mot slutet av 2017 ska EU fatta beslut om en långtidsbudget. Det får betydelse för framtida prioriteringar inom unionen, vilket i sin tur kan få konsekvenser för Örebroregionen. Nu arbetar Region Örebro län för att föra fram ett Bergslagsperspektiv i den aktuella debatten.

Ungefär 80 procent av de EU-pengar som går till olika projekt slussas via de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna. Örebroregionen och de andra Bergslagsregionerna har sedan Sverige gick med i EU delat på hundratals miljoner kronor för regional utveckling och social sammanhållning.

– De pengar vi fått under årens lopp har förutom att jämna ut regionala skillnader också skapat innovation, konkurrenskraft och hållbar tillväxt i regionen. För länets invånare och företag har medlen gett ett stort mervärde, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.

Struktur-och investeringsfonderna är viktiga

Nu kan formerna för struktur- och investeringsfonderna kraftigt förändras i samband med att EU vid utgången av 2017 ska lägga ett förslag på långtidsbudget för perioden efter år 2020.

– Fonderna har en stor betydelse för den regionala utvecklingen, och vi ser det som absolut nödvändigt att EU fortsätter att satsa på dem. Där gäller det att vi i Örebroregionen har en gemensam hållning för att på så sätt förstärka våra synpunkter, säger Irén Lejegren.

Konferens för att forma den regionala hållningen

För att poängtera struktur- och investeringsfondernas betydelse och samtidigt forma den regionala hållningen arrangerade Region Örebro län, tillsammans med Intresseföreningen Bergslagen och Central Sweden, konferensen Europaforum 2017 som ägde rum i dag.

På konferensen deltog bland andra Irén Lejegren, Lena Andersson Pench, biträdande generaldirektör för EU-kommissionens Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, och Jens Nilsson, ledamot i Europaparlamentet.

Fakta: EU:s struktur- och investeringsfonder

Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska socialfonden
Sammanhållningsfonden
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Europeiska havs- och fiskerifonden
Fonderna förvaltas av kommissionen och EU-länderna gemensamt.

 

Örebroforskare får anslag på 5,5 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse
Kan egenprovtagning öka upptäckt av livmoderhalscancer? Det vill forskare från Region Örebro län undersöka genom att utvärdera egenprovtagning för kvinnor mellan 60-69 år med stöd från Familjen Kamprads stiftelse. De vill studera om provtagningen ger lika säkra resultat som de prover som är utförda av barnmorska.

Årligen lämnar 545000 kvinnor ett prov för screening mot livmoderhalscancer. Provtagningen görs idag av barnmorskor på vårdcentraler.

– Vi är glada och stolta över att vi genom beviljat anslag från Familjen Kamprads stiftelse får möjlighet att genomföra den här studien. Vi hoppas att kvinnorna i Örebro län vill delta och därigenom vara med och hjälpa oss att förbättra screeningen för livmoderhalscancer, säger Gabriella Lillsunde-Larsson, projektledare och forskare vid Region Örebro län.

Fördelar med egenprovtagning

Forskningen ska utvärdera provtagningens roll vid test för förekomst av humant papillomvirus (HPV), som idag är det test som används i screeningen av livmoderhalscancer hos kvinnor som är över 30 år.Det här är en viktig studie av två skäl, där det ena är egenprovtagning istället för provtagning av en barnmorska vilket innebär att kvinnor kan ta sina test i hemmet istället för att uppsöka vården. Det andra skälet är att stora personalresurser kan användas på ett mer effektivt sätt när barnmorskor inte behöver ta lika många prover som tidigare.

– Vår förhoppning är att fler kvinnor då kommer att delta i screeningen, vilket innebär att vi kommer att kunna förebygga fler fall av livmoderhalscancer, säger Gisela Helenius projektledare och forskare vid Region Örebro län.

Passar egenprovtagning för äldre kvinnor?

I studien kommer kvinnor mellan 60 och 69 år bjudas in. Kvinnorna i studien kommer dels att få ett prov taget av en barnmorska, och dels genomföra egenprovtagning.

Det är viktigt att säkerställa att ett byte av provtagningsmetod fungerar även för äldre kvinnor, då provtagningsförutsättningarna förändras med kvinnans ålder. Om egenprovtagning i åldersgruppen över 60 år kan visas vara minst lika bra som professionell provtagning kan självtestning införas för fler åldersgrupper.

Information och kommunikation är centrala delar i en välfungerande screeningverksamhet med högt deltagande. Olika grupper av kvinnor kommer att få beskriva vilka faktorer som påverkar acceptans och deltagande i självtestning.

– Utifrån resultatet kommer en enkätstudie genomföras till samtliga kvinnor med fokus på information och kommunikation om självtestning. Resultatet kan användas som underlag för att utveckla en informationsmodell och kommunikationsstrategi som är i enlighet med kvinnornas behov och önskan, säger Karin Blomberg, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Forskningsgruppen leds av Mats G Karlsson, överläkare och adjungerad professor. Gabriella Lillsunde Larsson och Gisela Helenius leder det tvärvetenskapliga teamet i rollen som projektledare. Projektet utgår från Region Örebro län och flera verksamheter inom hälso- och sjukvården är delaktiga.

Bilaga 4Tebladet nummer 3 2017
Tema: Forskning och innovationer

Välkommen till Tebladet!
Forskning och innovationer är viktiga områden för Region Örebro län. I det här numret vill vi ge dig en inblick i hur vi jobbar med de här frågorna. Du får bland annat träffa Helene Samuelsson, som är projektledare för Innovationssluss 2.0. Syftet med Innovationsslussen är att öka antalet idéer som kan utvecklas och komma till nytta i hälso- och sjukvård, tandvård och medicinsk teknik. Du får också möta några av Region Örebro läns forskare inom alltifrån tandvård till psykiatri.

   Strokevården är ett område där utvecklingen går snabbt. På sidorna fyra och fem berättar vi om vad Region Örebro län gjort för att förbättra strokevården i länet. Du får bland annat följa med ett av våra mobila stroketeam.

   Hur är det att vara läkare och själv bli drabbade av en svår sjukdom? Om det berättar Anders Södergård som blev diagnosticerad med cancer och inom loppet av två månader drabbades av tre olika livshotande sjukdomar. Erfarenheterna har gjort honom till en bättre läkare med stor förståelse för patientens utsatthet.

 

Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande:

”Örebro län – ett innovativt län i utveckling”

Nu är det två månader sedan jag tillträdde som ordförande för regionstyrelsen i Region Örebro län. Det har varit spännande och roliga månader.

Innan jag tillträdde var jag kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg, en av länets tolv kommuner, men jag har haft regionala uppdrag i länet under en längre tid. Jag ser fram emot att besöka verksamheter och träffa människor i hela vårt län.

Huvuduppdraget för regionen är att erbjuda länsborna en hälso- och sjukvård av toppklass. Det är på hälso- och sjukvården omkring 85 procent av regionens budget, omkring 7 miljarder kronor om vi räknar in tandvården, läggs.

Men skattemedel skapas inte av sig självt. För att kunna fortsätta att göra stora satsningar på en ännu bättre sjukvård i framtiden behöver vi öka skatteintäkterna och få fler människor i arbete.

Örebro län är ett innovativt län i utveckling och förändring. Även om våra industrijobb är långt ifrån borta, utan spelar en mycket viktig roll i länets alla delar idag och kommer göra så i framtiden, är nya branscher och näringar på stark framväxt. Vi är fortfarande ett starkt industri län, men numera också ett starkt län för företag i bland annat logistikbranschen, IT-branschen och livsmedelsbranschen.

När Region Örebro län bildades innebar det att regionen fick det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län. Det innebär att vi ska leda arbetet i att bygga vidare på våra starka sidor i länet, men även ta tag i våra förbättringsområden och utmaningar.

Region Örebro län verkar för att företagen får goda förutsättningar att etablera sig och att växa i vårt län och vi arbetar aktivt för att antalet nystartade företag i länet, liksom antalet arbetstillfällen, ska öka. Då kan vi göra nya satsningar på hälso- och sjukvården i hela länet.

I det här numret av Tebladet kan du läsa om forskning och innovationer. Mycket av den forskning som bedrivs handlar om att göra sjukvården bättre. Ängens forsknings- och innovationslägenhet, forskningen kring 3D-röntgen och nya tekniska lösningar för äldre och människor med funktionsnedsättningar är några exempel. Tack vare att vi, efter ett hårt och medvetet arbete, kunde etablera en läkarlinje vid Örebro universitet, finns goda förutsättningar att bedriva universitetssjukvård i hela länet, på alla tre sjukhus och på länets vårdcentraler.

Mycket är på gång när det gäller forskning och innovationer i regionen. En del av det kan du läsa om i denna tidning. Mycket annat kommer att märkas i framtida vård, i framtida arbetstillfällen och i framtidens Örebro län.

 

”Förändringsarbetet i vården måste fortsätta”
Sedan 1 februari är Andreas Svahn (S) regionråd och regionstyrelsens ordförande.

En månad senare tillträdde Karin Sundin (S) posten som regionråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor.

Vad innebär personförändringen på två centrala och viktiga politiska posterna inom Region Örebro län?

– Alla verksamheter påverkas av kulturer och av vem som leder. Vi kommer till ett inarbetat politiskt samarbete med planer att följa, och många kunniga personer runt oss, säger Andreas Svahn.

– Fast visst förändras arbetsdynamiken när två regionråd med många år på posten slutar och två nya kommer in. Förändringen blir kanske tydligast för de närmast omkring oss, som förser oss med introduktionsutbildningar och underlag, säger Karin Sundin.

Finns utmaningar

De båda råden pekar ut flera utmaningar för hälso- och sjukvården. 

Den demografiska utvecklingen, där vi lever längre och får en allt större andel äldre i befolkningen, ställer ökade krav på både regionen och kommunerna.

Nya tekniker, behandlingsmetoder och bättre läkemedel gör att allt fler kan få hjälp. Det kräver resurser.

Medborgarna ställer allt högre krav på vården, inte minst tillgängligheten.

Att vi har en högkonjunktur nu och att mycket talar för att skatteintäkterna inte blir lika stora på några års sikt, i alla fall inte större.

Ställs på sin spets

– Det här kommer att ställas på sin spets inom en snar framtid. Det kommer att krävas nya grepp inom vårdsektorn. Mycket är dock redan på väg i rätt riktning genom den nya organisationen med länskliniker, säger Andreas Svahn.

Karin Sundin:

– Ortopedkirurgiska kliniken är ett bra exempel. När de tre sjukhusen specialiserar sig på olika operationer och patientgrupper så ökar tillgängligheten och väntetiderna blir kortare.

– Det handlar om att ha bra flöden, att utnyttja resurserna på bästa sätt. Vårdpersonalen ska ta hand om patienterna medan annan personal tar hand om annan service, matservering till exempel.

Andreas Svahn fortsätter:

– Jag tror också att vi kan utnyttja digitaliseringen bättre än nu för att bli effektivare, utan att tumma på personliga bemötandet.

Andreas Svahn och Karin Sundin menar att omorganisationen av länets sjukvård är en ständigt pågående process och att arbetet kommer gå vidare.

En annan utmaning, eller ödesfråga, är kompetensförsörjningen. Det finns inte bara ett svar på hur Region Örebro län ska verka för att vara en attraktiv arbetsgivare, menar båda råden. Det handlar om arbetsvillkor, löner, kompetensutvecklingsmöjligheter, med mera.

– Jag tror att det är viktigt att vi har ett tydligt patientfokus som tilltalar de som jobbar i vården, att man verkligen får arbeta med det man är utbildad till, tillägger Karin Sundin.

Regionen och välfärden

Hälso- och sjukvård är det absolut största uppdraget för Region Örebro län. Det finns dock betydligt mer inom organisationen.

– Vi ska leverera god hälso- och sjukvård. Men jag ser Region Örebro län i ett vidare välfärdsbegrepp, säger Andreas Svahn.

– Här finns tillväxtfrågorna, vårt infrastrukturarbete som ska göra att våra industrier kan fungera. Om vi har företag med framtidsutsikter, så skapar det jobb. Och då måste folk kunna ta sig till och från jobbet på ett bra sätt. Vi måste ha bra vägar och bra kollektivtrafik.

– Det är förstås ett långsiktigt arbete där inte minst hållbarhetsfrågorna måste beaktas. Fungerar allt det här så har vi också förutsättningarna för en god hälso- och sjukvård.

Vilken sorts politiker är ni?

Karin Sundin:

– Jag tror mycket på samarbete och samtal. Det gäller inom partiet, i samarbetet med andra partier, med tjänstemän och medborgare. Som politiker kan man inte allt, men det gäller att skaffa sig tillräckligt mycket kunskap så att man kan ställa rätt frågor.

Andreas Svahn:

– Jag försöker ha ett avspänt förhållningssätt till både frågor och personer, utan att för den skull vara oseriös. Om jag inte stressar upp mig så blir inte heller omgivningen uppstressad. Och det är bra.

– Och som Karin säger, vi kan inte göra allt och kan inte följa upp allt själva. I regionen händer så otroligt mycket och vi politiker ska inte ägna oss åt detaljer.

Andreas Svahn har arbetat politiskt över 16 år, både nationellt, regionalt och lokalt. Han har bland annat varit ledamot i tidigare landstingsfullmäktige. Han kommer närmast från uppdraget som ordförande i kommunstyrelsen i Hallsberg.

Även Karin Sundin har varit politiskt aktiv under många år. Det här blir dock hennes första uppdrag som heltidspolitiker. Hon har en yrkesbakgrund som journalist, utredare och kommunikationskonsult.

Kompletterar varandra

De båda nya regionråden har känt varandra i cirka tio år och menar själva att de kompletterar varandra bra, genom sina olika erfarenheter. Vid deras sida finns de andra två S-regionråden Irén Lejegren och Anders Ceder samt majoritetsråden Jihad Menhem (V), Catrin Steen (MP) och Mats Gunnarsson (MP).

– Vi möter också oppositionsföreträdrana dagligen och där finns en ömsesidig respekt. Vi har samsyn i de flesta frågor. Det är främst vägen dit som skiljer. säger Andreas Svahn.

Faktarutor:

Karin Sundin

Ålder: 44 år

Bor: Örebro

Familj: Maken Björn och två barn, 7 och 10 år.

Blev politiker för att: – Jag vill försvara den svenska modellen med jämlikhet och jämställdhet som viktiga utgångspunkter.

Andreas Svahn

Ålder: 44 år

Bor: Hallsberg

Familj: Hustrun Gabriella och två barn, 6 och 8 år.

Blev politiker för att: – För att jag alltid varit samhällsintresserad. Jag vill påverka samhällsutvecklingen nu och för framtiden.

 

Ta chansen att påverka utvecklingen i samhället – besvara enkäten Liv & hälsa
Under våren får drygt 17 000 länsbor som är 18 år och äldre möjligheten att påverka utvecklingen i samhället genom enkäten ”Liv & hälsa”.

   De inkomna svaren utgör ett viktigt underlag för beslutsfattare och andra som arbetar med att främja befolkningens hälsa.

– Från Region Örebro läns håll hoppas vi att de som får enkäten vill svara på frågorna. Resultatet från undersökningar av det här slaget utgör ett viktigt komplement till de register och kunskaper vi redan har. Genom att besvara enkäten bidrar du till att vi som fattar beslut får ett bra underlag, och att vi på så sätt kan planera den framtida verksamheten på bästa sätt, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande.

”Liv & hälsa” har genomförts regelbundet sedan år 2000, men årets version innehåller några nyheter. Nytt för i år är bland annat att det är tre olika enkäter som skickas ut – en för varje åldersgrupp 18-29 år, 30-69 år och 70 år och äldre. På det sättet kan frågorna anpassas till olika åldersgrupper, och ge svar på sådant som är aktuellt i just den åldern.

Webben eller papper

Andra nyheter är att formulären är kortare i år, och att det går att välja mellan att fylla i dem via webben eller på papper. På webben finns även enkäten översatt till engelska.

Undersökningen genomförs förutom i Örebro län också i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Värmland. Totalt kommer cirka 78 000 enkäter att skickas ut.

– Att få en uppfattning om befolkningens levnadsvanor och livsvillkor kopplat till hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna göra väl underbyggda prioriteringar i vårt arbete med regionens kommission för jämlik hälsa, säger Jihad Menhem (V), regionråd och ordförande i fokusberedningen för folkhälsa.

De första resultaten från undersökningen Liv & hälsa kommer att presenteras i slutet av året.

 

Örebro län satsar på strokevården
Strokevården är ett område där utvecklingen går snabbt. Inom Region Örebro län har det under det senaste året gjorts mycket för att förbättra vården. En stor del i det är bildandet av strokerådet.

Strokerådet är ett kunskapsråd där syftet är att jobba mot en god och jämlik vård i hela regionen. I rådet sitter olika professioner från olika delar i länet och adjungerat finns också en representant från Örebro läns strokeförening och från kommunen.

– Det är viktigt med patientperspektivet och att ha en bred samverkan mellan de olika vårdinstanserna som finns, säger Martin Gunnarsson, ordförande i strokerådet.

Han berättar också om hur viktigt det är med ett nära samarbete mellan sjukhusen och vårdcentraler.

– Vi gör det tillsammans, inte varje sjukhus och vårdcentral för sig, och det är absolut en framgångsfaktor, säger Martin Gunnarsson.

Pekat ut viktiga frågor

I strokerådet har man börjat titta på hur det ser ut i vår region och vart vi har de största förbättringsutrymmena. Därefter har man gjort en handlingsplan och pekat ut särskilt viktiga frågor.

– Det handlar exempelvis om rehabiliteringsbiten där de mobila stroketeamen är en viktig del för utvecklingen. Andra frågor vi har valt ut är det som kallas sekundär prevention som handlar om uppföljning och förebyggande behandling efter stroke, Rädda hjärnan och strukturerad dokumentation som är särskilt viktigt för att vi ska kunna följa verksamheten genom olika register, berättar Martin Gunnarsson.

Den senaste metoden

Ännu en fråga som är aktuell just nu är bildandet av en verksamhet för trombektomi som är den allra senaste metoden som används när en patient insjuknar akut i stroke. Istället för att lösa upp proppen med läkemedel används en särskild metod där man mekaniskt tar ut proppen.

– Gör man de här åtgärderna i rätt tid är det väldigt effektivt och man kan få fantastiska resultat så självklart vill vi nå ut med den metoden så långt det går och så nära befolkningen som möjligt, säger Martin.

Metoden finns på alla universitetssjukhus idag förutom i Örebro, men det finns ett nationellt stöd för att etablera den verksamheten även här.

– Att göra verkstad av det kräver en del, men eftersom det finns ett nationellt stöd så är vår målsättning att se om det är möjligt att etablera ett trombektomicentra i Örebro, berättar Martin.

Mobila stroketeamet – sjukhusets förlängda arm
Det finns numera tre mobila stroketeam i Region Örebro län som fungerar som sjukhusets förlängda arm.

Forskningen visar att vård på strokeenhet är en mycket effektiv behandlingsform jämfört med vård på annan avdelning. Strokevården har utvecklats så att den strokedrabbade patienten möter specialutbildade team hela vägen från det akuta skedet till den fortsätta rehabiliteringen i hemmet.

De specialutbildade multidisciplinära teamen är knutna till respektive strokeenhet och patienter med lätt till måttlig stroke får möjlighet att gå hem tidigare och påbörja rehabiliteringen i sin egen hemmiljö. Det är en stor fördel för patienterna att få träffa samma människor vid varje träningstillfälle vilket också gynnar rehabiliteringen.

Fördel med mobilt team

– Det innebär en trygghet för patienter och närstående att vi först träffar dem på avdelningen och sedan följer med dem hem i den fortsatta rehabiliteringen. Det ger ett bättre utgångsläge eftersom vi är väl insatta i patientens tillstånd och känner till hur hela sjukdomsförloppet sett ut. En patient som haft stroke tidigare, jämförde sina erfarenheter av uppföljningen där hyrläkaren på vårdcentralen inte kände till bakgrunden eller rehabiliteringsförloppet. Han tycker att de mobila stroketeamen har en stor fördel och att de fungerar mycket bra, säger Sandra Caris som är sjukgymnast i ett av teamen.  

– Vi har båda två lång erfarenhet av att arbeta med strokepatienter. Ofta kommer det upp frågor när patienten kommit hem och då känns det tryggt med vår kunskap och erfarenhet i bemötandet av dessa, säger arbetsterapeuten Kristina Eriksson.

Patientens behov styr

Varje team består av en sjukgymnast och en arbetsterapeut men det finns även andra kompetenser att tillgå utifrån patientens behov.

– Det finns en strokekoordinator som sköter en del av kontakten med patenten och vi har även en logoped knuten till verksamheten. Dessutom har vi tillgång till kurator och koordinatorn kan även förmedla kontakt med dietist, säger Sandra Caris.

Alla mobila stroketeam fungerar på samma sätt inom regionen. Vid första besöket åker arbetsterapeut och sjukgymnast ut tillsammans men turas sedan om beroende på vilken träning patienten behöver.

– Vi kontrollerar gång, balans och funktion i armar och händer. Sedan görs en rehabiliteringsplan tillsammans med patienten som får skatta sin egen förmåga och berätta om sina problemområden. Tillsammans sätter vi upp delmål som vi sedan kan följa upp under träningen, säger Kristina Eriksson.

– Patientens utgångsläge och förutsättningarna i hemmet styr hur vi lägger upp träningen. Vi gör olika tester och sedan tränar vi på sådant som är relevant för patienten i vardagen. Det blir mer naturligt och stimulerande med övningar som de kan relatera till. Man kan redan konstatera att vårdtiderna blivit kortare på grund av att rehabiliteringen sker snabbare helt enkelt, säger Sandra Caris. 

Ser hela vårdkedjan

– Det är en oerhört bra erfarenhet att se hela vårdkedjan kring strokepatienterna. Tanken är att vi så småningom ska rotera så att man arbetar en period på avdelningen för att i nästa period arbeta i det mobila stroketeamet. Då behåller och utvecklar vi kompetensen i alla delar av vårdförloppet och vet vad patienten varit med om och vad som väntar i eftervården. Vi har gemensamma möten inom regionen där vi pratar om vårt arbetssätt, hur och vad vi dokumenterar och rutiner för att skapa en jämlik vård. Det är en stor fördel att kunna konsultera varandra, säger Sandra Caris.

– Jag tycker att det här är en jätterolig arbetsform även om det är tufft att få ihop dagarna ibland. Det krävs god planering och ett pusslande för att få till det med restider och övrig verksamhet. Man får en nära relation till patienter och anhöriga som man kommer hem till och det kan ibland vara svårt att släppa taget när rehabiliteringen är slut, säger Kristina Eriksson.

 

Region Örebro län medarrangör när Rotary sätter fokus på Lindesberg
I maj 2015 genomförde Rotary i Lindesberg arrangemanget ”Sätt Lindesberg i rörelse” och såväl utställare som besökare nappade över förväntan. I fjol, under namnet ”Lindessjön runt-dagen” blev det åter succé, och när nu utomhusmässan är tillbaka en tredje gång återfinns Region Örebro län som medarrangör.

Den 10 maj genomförs årets upplaga, och det är dags för företag, föreningar och offentlig verksamhet att visa vad de har att erbjuda.

Region Örebro län och Lindesbergs lasarett har funnits med som utställare de båda tidigare åren, och när frågan om medarrangörskap för årets ”Lindedagen” ställdes så blev det naturligt att haka på.

Vill väcka intresse

En skillnad mot tidigare år är att marknadsföringen i år sker bredare. Bland annat genom annonsering i tågmagasinet ”Hit & dit”. Med en bredare regional marknadsföring är målet att kunna locka ännu mer folk utifrån till Lindesberg och väcka intresse för kommunen.

Liksom tidigare år sker utställningar mellan klockan 16 och 20 den aktuella mässdagen. I år koncentreras dock utställningsstråket till Strandpromenaden mellan Loppholmarna och pumphuset. Detta efter att många de föregående åren påpekat att det varit svårt att hinna ta sig runt hela sjön.

Vid Oskarsparken sätts ett mäss-centrum upp, och ett stort tält där fokus kommer ligga på jobb, pendling och boende.

Region Örebro län, Lindesbergs lasarett och Länstrafiken kommer finnas på plats både i tältet och längs utställningsstråket.

Innan själva utomhusmässan drar igång blir det även en stunds seminarium på temat Pendling och jobb på Stadshotellet, där Region Örebro län också ingår i programmet. 

– Vi ser här en möjlighet att berätta om våra viktiga jobb för att väcka intresse hos människor att vilja börja jobba hos oss. Region Örebro län är en arbetsgivare med stor bredd av olika yrkeskategorier, konstaterar HR-partner Ing-Mari Sjöblom.

Pendlingsmöjligheter

– Det här är ett ypperligt tillfälle att visa vilka pendlingsmöjligheter som finns i länet, säger Sandra Van Eijk, kommunikatör på Länstrafiken.

Lindesbergs kommun och Bergslagens Sparbank är också medarrangörer till utomhusmässan detta år.

Redan är över 100 utställare anmälda till att visa upp sig under mässdagen.

 

Följ Region Örebro län på instagram
I Region Örebro län finns många varierande och intressanta yrken och arbetsuppgifter. Nu har vi börjat med ett stafettkonto på Instagram, Veckans instagrammare, där en ny medarbetare kommer att visa upp sitt arbete och sin vardag varje vecka.

   Följ Region Örebro län via kontot @regionorebrolan.

 

Finland 100 år – Satsning på sevrige-finskt kulturarv
Region Örebro län och Örebro kommun genomför tillsammans en satsning på sverigefinskt kulturarv. Under 2017 kommer en föreläsningsserie och två utställningar att hållas som berättar hur det är och har varit att leva som sverigefinne i Örebro län.

   Det första föreläsningstillfället är på Karlskoga bibliotek den 5 april. Då föreläser John Chrispinsson under rubriken Den glömda historien - om svenska öden och äventyr i öster under tusen år.

 

Dags att söka till Kävesta
Nu närmar sig sista ansökningsdatum för två av Kävesta folkhögskolas utbildningar.

   Allmän kurs är en möjlighet för vuxna att bli klara med gymnasiet och få behörigheter för studier på högskola eller universitet. Folkhögskolans pedagogik fokuserar på närvaro, deltagande, diskussioner och samtal snarare än prov. Sista ansökningsdatum är 30 april.

   Konst- och formgivningslinjen är till för den som vill utveckla sin konstnärliga förmåga och förbereda sig inför ansökningar till högre konstutbildningar. Sista ansökningsdatum är 28 april.

   På Kävestadagen den 22 april har skolan öppet hus. Deltagare och personal anordnar en mängd kulturevenemang samt prova-på-lektioner, fika och andra roliga aktiviteter.

 

Karlskoga lasarett specialiserat på axelkirurgi
– Tidigare gjorde vi de flesta typer av ortopedisk kirurgi vid alla våra tre sjukhus. Nu har vi koncentrerat vissa operationer till vissa sjukhus, säger Viktor Hiding, överläkare vid ortopediska kliniken.

För dig som patient kan det göra att du behöver åka några mil när du ska opereras.

–  Men de flesta människor opererar sig förhoppningsvis inte så många gånger under sitt liv så vi tror ändå att den resan ska kännas okej. Den stora fördelen för patienten är ändå att väntetiden till operation blir så mycket kortare, säger Viktor Hiding.

Det är väl känt att det finns klara fördelar med att koncentrera operationer. De som opererar utvecklar en stor skicklighet för just den typ av operationer som de utför vilket medför en god kvalitet och en hög patientsäkerhet. Det gör även att köerna till operation minskar och att väntetiderna blir kortare.

Kortare väntetider

– För ortopediska operationer ser vi att vi har lyckats väl när det gäller just väntetider och köer. För lite drygt ett år sedan hade vi bland de längsta väntetiderna i landet för operation, nu behöver patienterna vänta cirka 6 till 8 veckor, berättar Viktor Hiding.

Vid Karlskoga lasarett görs i stort sett alla länets axeloperationer. Alla typer av axelkirurgi utförs här. Det kan vara patienter som behöver en konstgjord axelled eller någon som behöver opereras för att axeln hoppar ur led ofta. Hit kommer patienter med axelfrakturer och patienter som behöver opereras på grund av smärta i axeln.

Alla blir kunniga

– Vi har en verksamhet som vi är väldigt stolta över, säger Erik Nilsson, överläkare ortopediska kliniken. När vi koncentrerat operationer som vi gjort – vid Karlskoga lasarett opererar vi först och främst axlar och ”mjuka knän” - så blir alla som är inblandade i vårdkedjan väldigt kunniga och bra på det de gör. Att vi har nått hit där vi är idag har varit ett arbete där varenda medarbetare varit med och dragit sitt strå till stacken.

– Och det är väldigt kul att jobba när man kan säga till patienten att väntetiden inte alls är lång. ”Du kommer att få tid till operation inom sex till åtta veckor”, konstaterar Viktor Hiding avslutningsvis.

 

Andreas tog bussen till Karlskoga för att få sin axel opererad

Trots att han fick åka några mil extra är Andreas Bergman nöjd med operationen vid Karlskoga lasarett.

– Jag kände mig väl omhändertagen och alla i personalen var väldigt måna om att jag skulle ha det bra, berättar han.

Andreas Bergman läser till systemvetare på Örebro universitet och bor just nu i Örebro. För några år sedan skadade han sig i axeln när han spelade brännboll. Axeln hoppade ur led och ledband och ligament blev uttänjda. Av läkaren fick han veta att han kunde bli opererad eller träna för att axeln skulle bli bättre.

– Jag tyckte att träning lät som det bästa alternativet då. Jag tränar så pass mycket normalt och kände att det var värt att ge det ett försök, säger Andreas Bergman.

Det gick bra ganska länge, ända tills han under en fotbollsmatch ramlade och slog i axeln. Det knakade till rejält och han fick ont. Han nämnde det för sin läkare vid ett annat besök och fick då remiss till magnetröntgen vid Karlskoga lasarett. När han sedan fick en tid vid ortopedmottagningen i Karlskoga bestämde de att det var dags för en operation för att få tillbaka stabiliteten i axeln.

Tog bussen till sjukhuset

– Jag är inte uppväxt i Örebro så först när jag fick reda på att jag skulle till mottagningen vid Karlskoga lasarett visste jag inte ens vart Karlskoga låg. Men när jag kollat upp det och hur man tar sig dit var det inga problem alls, jag tog bussen. Jag tog även bussen den dagen jag skulle opereras men när jag skulle åka hem igen efter operationen fick jag åka sjuktransport, säger Andreas Bergman.

Nu när Andreas är opererad behöver han ha sin arm fixerad i ett bandage tills han ska på återbesök på ortopedmottagningen i Karlskoga om två veckor. Under tiden går han till fysioterapeut i Örebro för att träna armen.

 

Forskning – för nutid och för framtid
Region Örebro län ska garantera medborgarna god kvalitet på hälso- och sjukvården.

För att klara det krävs omfattande forskning.

Regionen erbjuder också högspecialiserad vård till länets invånare och till omkringliggande landsting och här är forskningen en förutsättning för att långsiktigt kunna göra detta.

Därför är forskning och utbildning ett prioriterat område för Region Örebro län. Det är en investering i framtidens vård. Men forskningen är till nytta även innan resultaten kommit.

God forskarmiljö

Forsknings- och utbildningschef Mats G Karlsson:

– Forskningen gör att vi får fram bättre behandlingar, ibland snabbt och ibland på lång sikt. Samtidigt är det väl belagt att en god forskarmiljö i sig självt bidrar till kunskapsutveckling och högre kvalitet.

– Med andra ord är det inte bara en investering i framtiden, forskningen är kvalitetsdrivande och bidrar hela tiden till att göra vården bättre.

Forskningen inom Region Örebro län är klinisk och utgår från patientnära frågeställningar. Det innebär att forskningsresultaten snabbt ska kunna användas inom vården. Forskningen bedrivs på alla vårdnivåer och innefattar såväl folkhälsa som närsjukvård och högspecialiserad vård. 

Ibland är det spetsforskning på hög internationell nivå, exempelvis inom vissa cancersjukdomar, magtarmsjukdomar, smärtlindring för spädbarn och laboratoriemedicin.

Och forskningen finns inte bara på Universitetssjukhuset Örebro. Den pågår även på de två övriga sjukhusen, på vårdcentraler och inom tandvården.

– Kanske har många en bild av att det bara är sjukhusläkare som forskar. Läkarna dominerar men vi har även sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera som forskar, betonar Mats G Karlsson.

Hur mycket pengar forskas det då för inom Region Örebro län? I rena penningsiffror är det svårt att ange. Ett sätt att beskriva det på är följande: Region Örebro län utför tillsammans med Örebro universitet tre procent av den svenska kliniskt medicinska forskningen.

– Vår forskning har hög kvalitet i internationella jämförelser. Den är minst lika bra som på andra håll i landet, menar Mats G Karlsson.

Klokhet och tradition

– Huvudanledningen till det är att landstinget, som det då hette, satsade mer på forskning och högspecialiserad vård än andra landsting, redan innan vi hade ett universitet och ett universitetssjukhus. Och det har man sedan hållit i. Det handlar om klokhet och tradition.

Forskningschefen är nöjd med den långsiktiga satsningen och kanske ännu mera nöjd med den nuvarande situationen.

Sedan 2015 får Region Örebro län statliga medel till forskningen. För närvarande är ersättningen 45 miljoner kronor per år. Till 2019 beräknas summan ligga på 65 miljoner kronor. Forskning och utbildningsverksamheten tillförs också årligen statliga medel för sina åtaganden vad gäller utbildningen av läkare och övriga akademiska vårdutbildningar.

Unika möjligheter

– De senaste årens utveckling gör att vi nu har unika möjligheter att tillsammans med universitetet ytterligare höja den kliniska forskningen.

– Ersättningarna innebär att vi kunnat tillföra forskningsverksamheten cirka 30 heltidstjänster på senare tid, något som känns riktigt bra.

I praktiken berör det fler personer eftersom forskaren sällan forskar på heltid utan cirka en tredjedel av sin arbetstid. De övriga tredjedelarna består av kliniskt arbete och att undervisa nästa generation av vårdgivande personal.

– Vi erbjuder våra patienter hög kvalitet på hälso- och sjukvård och även högspecialiserad vård, i vissa fall även till patienter från hela Sverige. För att klara det behöver vi forskningen. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla och rekrytera nya duktiga medarbetare, menar Mats G Karlsson.

Universitetssjukvård

Med den allt tätare sammankopplingen mellan regionen och universitetet så har universitetssjukvård blivit ett centralt begrepp. Det innebär att stora delar av hälso- och sjukvården bedrivs inom universitetssjukvårdsenheter. Inom dessa enheter ska bedrivas evidensbaserat patientarbete, klinisk forskning och utbildning.

– Universitetssjukvården ska vara en miljö för innovationsarbete, för tillämpning av de allra senaste vårdriktlinjerna, för samverkan med näringslivet och mycket annat, menar Mats G Karlsson.

Hur märker patienterna av den här miljön?

– Att de oftare kan få frågan om att vara med i en klinisk studie. Att de får del av de senaste rönen och behandlingsformerna. Att de hamnar i en spirande ung akademisk miljö, säger Mats G Karlsson.

 

Region Örebro läns forskning och utbildning i siffror
Finansiering forskning

Regionbidrag: 85 miljoner kronor.

Statlig forskningsfinansiering: 45 miljoner kronor.

Regionalt forskningsråd: 4 miljoner kronor.

Externa forskningsfinansiärer: 15 miljoner kronor.

Finansiering utbildning

Regionbidrag: 25 miljoner kronor.

Statlig ersättning för läkarutbildningen: 23 miljoner kronor.

Ersättning från universitetet för verksamhetsförlagd utbildning: 12 miljoner kronor.

Forskningsaktiva medarbetare

ca 15 professorer

ca 60 docenter

ca 150 disputerade

ca 125 doktorander

Regionens forskning producerar ...

... 3 procent av den kliniskt medicinska forskningen i Sverige.

... 270 vetenskapliga publikationer årligen.

... 15 disputationer årligen.

 

Hallå där…

... Helene Samuelsson, projektledare för Innovationssluss 2.0.

Vad är Innovationsslussen för något?

– Syftet med projektet är att öka andelen idéer som kan utvecklas och komma till nytta i hälso- och sjukvård, tandvård och medicinsk teknik. Det är ett samverkansprojekt mellan Region Örebro län, Region Västmanland, Örebro universitet och ALMI Företagspartner Mälardalen.

Vilka vänder sig Innovationsslussen till?

– Projektet riktar sig till anställda, forskare, företag och privatpersoner som vill utveckla produkter eller tjänster som kan göra nytta inom de här tre områdena. Hos oss får de en möjlighet att testa sin idé för att se om den fungerar och om det finns behov för deras produkt eller uppfinning. Om behoven finns kan man se om den idé man har löser behoven eller om man behöver tänka om.

Vad kan man få för hjälp av Innovationsslussen?

– Vi som jobbar med projektet har stor erfarenhet av hälso-, och sjukvård, medicinsk teknik, forskning, processer runt lagar och regler, innovationsrådgivning och företagsamhet. Tillsammans diskuterar och förtydligar vi idéerna och ger förslag på hur man bör göra för att komma framåt i processen. Vi ger råd om vem man kan kontakta och i vilken ordning aktiviteter bör ske. Vi hjälper också till med vad man behöver tänka på, vilka regelverk som gäller för olika områden och vilka föreskrifter som finns.

Finns det några ekonomiska bidrag man kan få?

– Innovationsslussen kan i dagsläget inte ge något ekonomiskt stöd, utan vårt uppdrag är att stötta idébäraren i innovationssystemet. Det finns andra möjligheter att få ekonomiskt stöd vid idéutveckling och innovation. Många gånger kommer man till de här frågorna under processen och det är en del av vårt arbete att kunna ge information och råd om var man kan vända sig.

Finns det några exempel på innovationer som kommit fram med hjälp av Innovationsslussen?

– Nej, den frågan får jag ofta. Vi jobbar med en hel del ärenden under tiden som projektet genomförs, men för att inte hindra möjligheten att skydda sin idé eller uppfinning kan vi inte berätta annat än allmänt om arbetet. I och med att vi i praktiken började med projektet höstterminen 2016 så har vi inte hunnit så långt att vi kan presentera något specifikt där Innovationsslussen varit med.

Hur gör man för att komma i kontakt med Innovationsslussen?

– All information om hur man kommer i kontakt med oss finns på www.regionorebrolan.se/innovationssluss. Oavsett om du är anställd, forskare, privatperson eller har företag är du välkommen att ta kontakt med oss.

 

Deprimerade kan få internetbehandling
Det började som olika forskningsprojekt, men sedan januari i år är kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet en del i Region Örebro läns ordinarie behandlingsutbud.

– När jag började forska om internetbehandling med KBT år 2005 var det inte en etablerad metod. Numera finns det många studier från olika länder som visar att det har stor effekt på depressiva symtom, berättar Fredrik Holländare, psykolog och forskare på Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling.

Når övervägande kvinnor

I de forskningsstudier som gjorts har man övervägande nått kvinnor.

– Vi får intresseanmälningar från både män och kvinnor från 18 och uppåt, men kvinnor mellan 35 och 50 är den största gruppen som söker den här typen av behandling. Den gruppen är stor även i andra depressionsbehandlingar, säger Fredrik Holländare.

Forskningen visar att en av de stora fördelarna med internetbehandling är att man även når människor som inte tidigare varit i kontakt med sjukvården för sin depression.

– Man kanske känner sig obekväm med att ringa till sin vårdcentral och prata om att man är deprimerad, eller upplever det psykiskt påfrestande att regelbundet behöva träffa en behandlare ansikte mot ansikte, säger Britta Westerberg, PTP-psykolog på Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling.

– Andra tycker kanske att det är svårt att få tiden att räcka till eller har en lång resväg till närmaste mottagning. Då kan internetbehandling passa bättre eftersom man inte behöver boka och passa tider, utan kan göra behandlingen när det passar.

För att få behandling med KBT över internet måste man vara 18 år.

Görs en bedömning

– Behandlingsmetoden vänder sig till den som har mild till måttlig depression. Du behöver inte vara diagnosticerad av vårdpersonal innan du söker, utan du kan söka och så gör vi bedömningen om det här är rätt behandlingsmetod. Söker gör man genom att skicka en intresseanmälan via 1177 Vårdguidens e-tjänster, berättar Britta Westerberg.

– För att få behandlingen måste du kunna komma på ett bedömningssamtal i Örebro. Du måste också kunna läsa och skriva svenska och ha tillgång till internet eftersom behandlingen sker via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Om vi bedömer att behandlingsmetoden passar för en patient så kan han eller hon starta behandlingen direkt efter vårt bedömningssamtal. Det tycker vi är viktigt eftersom motivationen då är som högst, säger Fredrik Holländare.

Internetbehandlingen för depression innehåller samma övningar och delmoment som KBT hos en terapeut. Skillnaden är att patienten får läsa om övningarna via en dator, surfplatta eller mobiltelefon, och därför inte har några bokade tider på en mottagning under behandlingen. 

– Det kräver att man tar eget ansvar. Patienten bestämmer själv var och när han eller hon ska arbeta med sin behandling, berättar Britta Westerberg.

Personlig handledare

Behandlingen består av självhjälpsmaterial i form av texter, exempelsituationer, illustrationer och övningar. Man kan även lyssna på alla texter i behandlingen.

– Du får en personlig behandlare som du har kontakt med under hela behandlingen, som ger dig feedback och vägleder dig genom behandlingen. En gång i veckan får du fylla i ett kort formulär och skatta dina depressiva symtom. På så sätt kan vi som behandlare stötta, hjälpa och se hur du mår, säger Fredrik Holländare och tillägger:

– Internetbehandling ger oss möjlighet att behandla fler patienter med samma resurser. Det leder till kortare väntetider och det är väldigt positivt.

 

Fakta internetbehandling med KBT
Behandlingen organiseras som ett samarbete mellan Psykiatrin och Närsjukvården i Region Örebro län.

   Intresseanmälan och behandling sker via 1177 Vårdguidens e-tjänster.

   För att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster behöver du e-legitimation eller Mobilt Bank-ID. Det skaffar du enklast hos din bank.

   Behandlingen sträcker sig över 12 veckor och består av tio avsnitt, så kallade moduler, inriktade på olika teman, som exempelvis kognition, beteende eller sömn.

   Du tar del av behandlingen mot patientavgift på samma sätt som vid annan vård. En patientavgift tas ut vid det inledande bedömningssamtalet och sedan en gång per vecka när du deltar i internetbehandlingen. För dig som är under 25 år, över 85 år eller har frikort är behandlingen kostnadsfri.

Här kan du söka ekonomiskt stöd för nya innovationer

Region Örebro län verkar för den regionala utvecklingen. Här ingår att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen.

En del i arbetet är att stärka företagsamheten i regionen samt att skapa ett positivt förhållningssätt till entreprenörskap och företagande.

Varje år får Region Örebro län pengar av regeringen som ska användas till olika företagsstöd. Dessa stöd ska hjälpa länets företag att få en långsiktig lönsamhet och tillväxt.

Det innebär att det finns bidrag att söka till investeringar, innovationsutveckling med mera. ”Innovationsbidrag - Finansiering av nya idéer är ett sådant stöd”.

Den som har en ny idé med hög tillväxtpotential har möjlighet att söka stöd för sina investeringar. Det ska vara investeringar som görs innan produkten nått ut på marknaden.

Nya företag och företag i hela länet kan söka stödet. Det här prioriteras:

Offensiva satsningar på nya produkter och tjänster

Projekt och tjänster som ger hållbar tillväxt i länet

Produkter och tjänster med stor marknadspotential

Exempel på investeringar kan vara patent, marknadsundersökning, marknadsföring, produktutveckling eller design.

Företaget har möjlighet att få högst 50 procent av investeringskostnaderna och maxbeloppet är 500 000 kronor.

– Vi godkänner flera bidragsansökningar varje år. Innovationsbidraget kan sökas när som helst på året, säger Niklas Halldén, utvecklingsledare på Näringslivsutveckling.

Läs mer om region Örebro läns olika företagsstöd på:

www.regionorebrolan.se/foretagsstod

 

Ny innovationsstrategi
Region Örebro län har tagit fram en innovationsstrategi. Den syftar till att göra regionen mer konkurrenskraftig i den globala ekonomin.

– Dagens globaliserade samhälle ställer höga krav på en regions innovations- och omställningsförmåga. Det gäller att hitta de områden där regionen kan utveckla verklig konkurrenskraft. På så sätt kan vi långsiktigt attrahera kompetens och skapa nya företag och nya arbetstillfällen, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.

I innovationsstrategin lyfts regionens potential och kunskapsmässiga fördelar fram. Fokus ligger på två områden:

Autonoma, digitaliserade och intelligenta produktionssystem.

Livsmedel i skärningen mellan hållbarhet, hälsa, miljö och måltid. Det handlar om offentliga måltider inom hälso- och sjukvård, skola och äldreomsorg där ett innovativt tänkande kan bidra till att skapa mer hållbar och hälsoriktig mat för unga och äldre.

I korthet kan sägas att innovationsstrategin bland annat ska: Öka flödet av idéer som leder till innovationer. Ge fler kunskapsintensiva företag och utveckla nya branscher. Öka kunskapsutvecklingen inom prioriterade områden.

 

Risk för stroke finns redan i tonåren
Doktorand Cecilia Bergh har jobbat många år med strokepatienter i sin roll som sjukgymnast på neurokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Hon har nyligen disputerat med sin avhandling om tidiga riskfaktorer för stroke.

För att kunna förebygga stroke är det viktigt att känna till livsstilsfaktorer tidigt i livet. Cecilia Berghs forskning visar att påverkbara riskfaktorer kan identifieras redan i tonåren. Det handlar om egenskaper som låg stresstolerans, låg fysisk kondition, högt blodtryck och ohälsosam vikt.

Data från mönstringen

Data från mönstringsregistret och andra nationella svenska register har använts för att inhämta information från mer än 250 000 män födda 1952 till 1956. Dessa män har kunnat följas från mönstringstillfället i sena tonåren upp till 58 års ålder.

– Syftet med avhandlingen var att undersöka hur fysiska och psykiska egenskaper i tonåren är kopplade till risken för stroke och kranskärlssjukdom långt senare i livet, säger Cecilia Bergh, som är sjukgymnast vid fysioterapiavdelningen på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Psykosocial stress har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. I avhandlingen har stresstolerans i tonåren utvärderats som en riskfaktor. Jämfört med män med hög stresstolerans hade män med låg stresstolerans i tonåren en markant ökad risk för stroke i vuxen ålder.

Flera egenskaper i tonåren som låg stresstolerans, ohälsosam vikt och förhöjt blodtryck var även kopplade till en sämre prognos efter stroke.

Långt sjukdomsförlopp

Även om hjärtkärlsjukdom vanligtvis inte uppvisar symtom förrän i vuxen ålder, finns data som tyder på att sjukdomen kan ha ett långt sjukdomsförlopp med start redan i barndomen. Riskfaktorer under hela livet kan avgöra risken för hjärtkärlsjukdom.

För att förebygga stroke verkar det alltså betydelsefullt att redan i tonåren röra på sig regelbundet, men också att lära sig hantera stress.

– Men även om man fått en stroke är det viktigt att tänka på livsstilsfaktorer och stresshantering. Det kan påverka risken för en ny stroke. Vår tolkning är att det aldrig är för tidigt och kanske heller aldrig för sent att försöka förebygga hjärtkärlsjukdom.

Framöver kommer Cecilia Bergh att fortsätta forska. Nu vill hon studera om stress och smärta tidigt i livet kan påverka utvecklingen av stresstolerans i tonåren.

 

Unga forskare undersöker luften vi andas
I höstas samlade naturvetarstudenterna Erik Karlsson och Simon Kolmodin Dahlberg in luftprover som de har analyserat i Arbets- och miljömedicins laboratorium på Universitetssjukhuset i Örebro.

Som ett led i arbetet med att informera ungdomar om miljögifter genomförs fem gymnasiearbeten i samarbete med Arbets- och miljömedicin under läsåret 2016/2017.

De andra gymnasiearbetena handlar om metaller i tatueringsfärg, hur man skyddar sig mot solen, jämförelse mellan vanligt och ekologiskt smink och en film om antibakteriella medel.

Genomfört analyser

Erik Karlsson och Simon Kolmodin Dahlberg går sista terminen på naturvetenskapsprogrammet på Rudbecksgymnaiset. Tillsammans med personal på Arbets- och miljömedicin har de samlat in prover och genomfört analyser.

De har undersökt flyktiga organiska ämnen i luften på en förskola och på deras egen gymnasieskola.

På förskolan mättes luften i samlingsrummet, matsalen och målarrummet. På den egna gymnasieskolan mättes luften i cafeterian, ett klassrum och en laboratoriesal.

Utifrån proverna har de båda gymnasieleverna fått fram vilka flyktiga organiska ämnen som fanns i luften vid olika tidpunkter. På förskolans målarrum fanns till exempel spår av målarfärger. Det fanns även alkoholföreningar som gick att härleda till handsprit.

Inga mätvärden är alarmerande höga, men analysen visar att ämnena stiger och sjunker vid olika tidpunkter och aktiviteter.

Spår av limonen

På gymnasieskolan var det andra ämnen som fångades upp vid provtagningen. I cafeterian fanns till exempel spår av limonen. Limonen finns naturligt i skal på citrusfrukter. Den används även som smak- och luktämne för livsmedel, parfym och hygienprodukter.

– Vi kunde till exempel se att de fanns ämnen som finns i hårspray och smink i det klassrum där en klass suttit och tittat på film, säger Erik Karlsson.

En annan slutsats är att det är bra ventilation i laboratoriesalen, men sämre ventilation i klassrummet för samhällskunskap.

– Det var kul att se hur en mätning går till, säger Simon Kolmodin Dahlberg.

Tillsammans med Helena Arvidsson, biomedicinsk analytiker, skulle alla provtagna rör köras i en så kallad gaskromatograf.

– Det roligaste var när vi fick fram resultaten över vilka ämnen vi hittat, säger Erik Karlsson. 

Men det räcker inte med en lista på ämnen. De måste även sättas in i ett sammanhang.

Intressant i labbet

– Det var intressant att jobba ihop med Helena i labbet, som visste vad alla ämnen var och som kunde förklara var de olika ämnena kunde komma från, säger Simon Karlsson.

Helena Arvidsson var också nöjd med laboratoriearbetet, och konstaterade att gymnasieleverna kunde mycket och lärde sig nya saker snabbt.

– De förstod direkt hur vi utvärderar våra prover och kunde själva läsa ut vilka ämnen de samlat in.

Tävlingen Unga forskare

Gymnasieelevernas handledare på skolan uppmuntrade dem att skicka in sitt arbete till tävlingen Unga forskare. De tog sig vidare vid den första gallringen och fick presentera sitt projekt vid semifinalen i Norrköping.

– Det var hård konkurrens där, så vi tog oss inte till den slutliga finalen i Stockholm, konstaterar Erik Karlsson.

Vad som händer efter studenten är inte klart för någon av dem. Båda överväger att plugga vidare så småningom. Simon Kolmodin Dahlberg vill gärna jobba ett år först. Erik Karlssons planer är att starta företag, gärna genom att cykla runt och sälja glass. Någon form av naturvetenskapliga studier kan det bli, men det är ingen brådska att bestämma sig.

 

”Nyckeln” till framgångsrik forskning
Förra året delade Nyckelfonden ut över sex miljoner kronor till olika forskningsprojekt på Universitetssjukhuset Örebro.

Du kan också stödja forskningen och därmed bidra till en bättre vård.

Universitetssjukhuset Örebro är ett av landets sju universitetssjukhus och är särskilt framgångsrikt inom bland annat hjärt- och kärlsjukvård, cancersjukvård, ögonsjukvård och handkirurgi.

För att kunna hålla den höga nivån måste man ligga i framkant inom forskning och kunna rekrytera viktig kompetens. För detta krävs resurser.

Här kommer Nyckelfonden in. Stiftelsen Nyckelfonden bildades 1989 av Örebro läns landsting för att stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro.

Till nytta för patienter

Genom att samla in bidrag från företag, organisationer och privatpersoner bidrar man till att finansiera forskningsprojekt vid USÖ. Resultatet av forskningen kommer sedan till nytta för både vården och patienterna.

Varje år kan forskare på USÖ ansöka om pengar från Nyckelfonden till sina forskningsprojekt. Förra året beviljade Nyckelfondens styrelse 6,2 miljoner kronor till sjutton olika forskningsprojekt.

– Det görs så fantastiskt mycket bra forskning på USÖ varje dag, som bidrar till bättre behandlingar, säkrare undersökningsmetoder, mer exakta diagnoser och operationsmetoder. Våra forskare är våra hjältar, säger Annika Rosdahl, stiftelseansvarig på Nyckelfonden.

De forskare som fick bidrag från Nyckelfonden förra året vill bland annat utveckla mer precisa diagnoser och behandlingsmetoder vid lungcancer, behandla resistenta bakterier, förhindra självmord och förbättra diagnostiken och behandlingen vid nedsatt hörsel.

Delat ut 100 miljoner

Sedan 1989 har Nyckelfonden delat ut 100 miljoner kronor till stöd för forskning vid USÖ, i mer än 400 projekt. Och många är de örebroare som under åren fått fler friska år tack vare forskningen vid USÖ och Nyckelfonden.

Här följer två exempel på forskning som stöds av Nyckelfonden:

Förfinar operationstekniken

Kirurgkliniken på USÖ var tidigt aktiv i att genomföra kirurgi vid sjuklig övervikt. Genom att minska magsäcken och skapa en genväg för maten genom tunntarmen, äter patienten mindre och näringsupptaget minskar.

Eva Szabo kom till USÖ:s kirurgklinik för att slutföra sin ST-tjänstgöring och började med Ingmar Näslund som mentor att forska kring kirurgi vid sjuklig övervikt.

I dag har hon stöd av Nyckelfonden för att förfina operationsmetoden gastric bypass. Den är mycket effektiv, i genomsnitt blir patienterna av med 75 procent av sin övervikt och upplever att både den fysiska och psykiska livskvaliteten ökar. Ingreppet gör dock att det skapas öppningar där inre bråck kan uppstå.

– Det traditionella sättet är att lämna öppningarna, men detta har visat sig orsaka tarmvred hos en del patienter. Jag studerar därför om dessa öppningar ska slutas och i så fall på vilket sätt, förklarar Eva Szabo.

Markörer ger enklare diagnostik

Tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som ofta inordnas under samlingsnamnet IBD, debuterar vanligtvis i 20–35-årsåldern. När allt fokus borde vara på framtiden, kretsar mycket av tankarna kring var närmaste toalett finns.

Men forskning på USÖ ger hopp för en patientgrupp som, vid sidan av sjukdomen, lider av symptom som dessutom är tabu och svårt att prata om. Docent Jonas Halfvarson på USÖ leder en nationell forskningsstudie för att hitta sjukdomsmarkörer i form av bakterier, förändrade arvsanlag eller immunförsvar. Målet är att sjukvården ska kunna diagnostisera de två tarmsjukdomarna med ett enkelt test.

– Hittar vi en eller flera markörer vinner vi mycket. Med en säker diagnos kommer behandlingen igång snabbare och besvären minimeras. Vi har också förhoppningar om att hitta en diagnosmetod som kan ge underlag för en mer individuell behandlingsplan och en prognos för hur sjukdomen utvecklas.

Jonas Halfvarson har i många år forskat kring magtarmsjukdomar med stöd från Nyckelfonden.

– Utan Nyckelfonden hade jag aldrig kommit så långt som att leda nationella forskningsprojekt med deltagare från Sveriges universitetssjukhus, menar han. 

 

Region Örebro län har drygt 9 000 anställda, fördelat på fler än 200 yrken. Här får du möta en av dem.
Anida Fägerstad: Självdisciplin viktigaste egenskapen hos en forskare

– Även om det kräver en hel del är det jätteroligt att forska. Jag är övertygad om att jag kommer att fortsätta med forskningen när jag är klar med min doktorandutbildning.

Det konstaterar tandhygienisten och tillika doktoranden Anida Fägerstad.

I sin forskning har hon fokus på ungdomars tandvårdsmönster och försöker ta reda på vad det beror på att vissa ungdomar inte besöker tandvården.

– Eftersom jag är doktorand har jag femtio procent doktorandstudier och femtio procent kliniskt arbete där jag jobbar som tandhygienist på Folktandvårdens specialisttandvård i Örebro.

Varför började du forska?

– Jag har jobbat mycket med barn och ungdomar och blev från början intresserad av att ta reda på om tandvårdsrädsla skilde sig åt mellan barn och ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund. Så det handlade min första studie om.

Vad forskar du om nu?

– Just nu håller jag på med min tredje forskningsstudie. I den kartlägger jag uteblivandets förekomst bland 16- till 19-åringar inom allmäntandvården i Örebro län. Jag vill identifiera mönster av potentiella förklaringsfaktorer och se vilka faktorer som gör att man uteblir hos tandvården. Dessutom vill jag undersöka om faktorerna skiljer sig åt mellan områden med olika sociodemografiska profiler.

– Jag går igenom journaler och tittar på alla data mellan 2009 och 2012. Jag kollar när patienten har blivit kallad och om patienten har uteblivit eller ändrat tid.

– Jag tittar också om det står något om exempelvis spruträdsla eller tandvårdsrädsla. Om det är dokumenterat i journalen undersöker jag också hur patienten bor. Är det växelvis boende eller bor man med båda föräldrarna? Bor man i fosterhem eller boende för ensamkommande flyktingbarn? Jag tittar även på medicinska belastningsfaktorer som exempelvis neuropsykiatriska sjukdomar och somatiska sjukdomar.

– Det jag gör nu är att jag sammanställer all den här informationen. Det har redan nu visat sig att de som är tandvårdsrädda undviker tandvården. Samma sak med dem som lider av dålig munhälsa. Utöver det har vi också sett att pojkar uteblir oftare än flickor. Alla de här resultaten stämmer överens med tidigare gjorda studier.

Hur kom det sig att du valde just det här forskningsområdet?

– Jag jobbade många år på Folktandvården Wivallius i Vivalla i Örebro. Där hade jag många barn och ungdomar som patienter. Det väckte mitt intresse. Dessutom är det intressant att forska om ungdomar. När man går från att vara barn till att vara ungdom är föräldrarna inte längre lika involverade i besöken hos tandvården.

– Därför är det viktigt att man lägger en bra grund hos ungdomarna och ger förutsättningar för att de ska fortsätta besöka tandvården även när de är betalande vuxna.

– I Sverige är inte så många studier gjorda på just uteblivandefenomenet. Vid studier i andra länder är det andra faktorer utöver tillexempel tandvårdsrädsla som spelar in som exempelvis ekonomi och tandvårdsförsäkringar. Här i Sverige påverkar ju inte det uteblivandet eftersom tandvården är kostnadsfri för barn- och ungdomar. Därför ville jag forska om vad det är som gör att ungdomar i Sverige undviker att gå till tandvården.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut när du forskar?

–  När man forskar är ingen dag den andra lik. Min huvudhandledare, Kristina Arnrup, är docent och forskningschef här på Odontologiska forskningsenheten. De dagar jag forskar brukar jag stämma av med henne och berätta vad jag har gjort, vad jag tänker göra och om det är något jag behöver hjälp med. Sedan sitter jag och jobbar. Jag kanske räknar statistik eller så letar jag artiklar och läser. Dessutom har jag inlämningsuppgifter som ska göras till universitetet, så det är väldigt blandat. Det gäller att prioritera vad som är viktigast att göra för stunden.

Vad är det bästa med att forska?

– Det är att man lär sig otroligt mycket. Jag har insett att det är väldigt komplext. Det ligger mycket jobb bakom något som kanske bara resulterar i en mening. Fast det är ändå positivt.  Det är en ständig utveckling

Vad är det sämsta med att forska?

– Det är att det är många sena kvällar och att man får offra sin fritid för att forska. Så man måste verkligen älska det man gör för att hålla på med det till halvtolv-tolv nästan varenda kväll, även helger.

Vilka är de största utmaningarna?

– Det är när man gör misstag. För ett tag sedan upptäckte jag att jag hade haft en parantes på fel ställe i beräkningar som jag har jobbat med i flera månader.  Det var surt, fast samtidigt bra. Jag blev stolt över att jag på egen hand upptäckte att siffrorna blev fel. Det innebär ju att jag har utvecklats. Man lär sig av sina misstag, även om det inte kändes så kul just när jag upptäckte att jag hade gjort fel.

Vilka egenskaper är viktiga för en forskare?

– Självdisciplin! Det är det absolut viktigaste. Man måste också vara organiserad och kunna prioritera, men det kommer allt eftersom. Det är viktigt att man är envis och övertygad om att man ska fixa det man gör. Och så behöver man vara intresserad. Är man inte genuint intresserad av det man forskar om tror jag inte att man fixar doktorandstudierna, för de är väldigt krävande.

 

Läkaren som blev cancerpatient
En elakartad tumör i hjärnan. En skadad njure som var på väg att slå ut livsviktiga organ. Blodproppar i lungorna.

Inom loppet av två månader drabbades Anders Södergård av tre olika livshotande sjukdomar. Han överlevde dem alla, mycket tack vare sin goda fysik. Men inget blir som förr efter en sådan kamp.

 

Anders Södergård var 25 år och inne på sjunde terminen på läkarprogrammet. Han ledde spinninggrupper, tränade fotboll, och sprang både ofta och långt. Han var engagerad inom musik och sjöng i två körer och dirigerade ytterligare en. Han tog pianolektioner och hade ett flertal spelningar på olika nationer i Uppsala. Det var fullt upp och livet lekte.

Så kom huvudvärken, som bara blev värre och värre, och till sist olidlig. Anders Södergård hamnade på akuten där hjärnhinneinflammation snabbt kunde uteslutas. Skiktröntgen och timmar av orolig väntan följde. Så beskedet. Anders Södergård minns detaljerat:

”Vi ser en förändring”

– Rummet jag låg i var mörkt, lite korridorsljus sipprade in från en halvöppen dörr. Jag såg läkaren som en mörk skugga innanför dörren. ”Får jag tända lampan”, undrade hon. ”Det ser inte så bra ut”, fortsatte hon sedan. ”Vi ser en förändring på röntgenbilderna.”

Efter den första chocken bad han att få läsa sin journal.

– En 4,5 centimeter stor och elakartad tumör satt mitt i mitt huvud. Det gick inte att ta in.

Läkarstudenten var plötsligt cancerpatient. En allt annat än riskfri operation väntade. Den gick dock förhållandevis bra och patientens goda fysik gjorde att den inledande rehabiliteringen gick snabbt. Så kom bakslagen.

Livshotande problem 

– Jag fick enorm ryggvärk. Det skulle visa sig att jag hade en sedan födseln missbildad njure. Den hade inte stört mig tidigare men nu gav den mig livshotande problem.

Så kom nästa bakslag i form av kraftig smärta i bröstet, orsakad av blodproppar i lungorna. Trots tidigare diagnoser, så var det här den mest akuta och mest livshotande sjukdomen för Anders Södergård. Efter en vecka på intensiven var dock även den kampen vunnen. Anders Södergård gjorde ännu en nystart av rehabiliteringen.

En solstrålande dag i slutet av maj skrevs Anders Södergård ut. Det blev 56 dagar på lasarettet. I augusti gjordes ett plastikingrepp av den skadade njuren. Lite senare följde sex veckors strålning av hjärntumören.

Slutförde läkarstudierna

Sakta men säkert återvände livet och efter ett års sjukskrivning kunde Anders Södergård slutföra läkarstudierna. Nu med en hel del nya insikter om både livet och läkaryrket.

– Jag är utan tvekan en bättre läkare efter det som hänt mig. Jag har goda insikter i patientens utsatthet. Kanske tänker jag ett varv till över om en insats behövs, hur den i så fall påverkar patienten. Kanske lyssnar jag mer noga på patienten.

Att vara läkare och drabbas av en svår och livshotande sjukdom är förstås speciellt. Det finns till och med studier som visar att läkare känner sig extra utsatta när de hamnar i patientrollen.

Inte ”lyckligt ovetande”

– Jag är glad för utbildningen och kunskapen den gett mig, men visst kan det ibland vara jobbigt att veta för mycket. ”Lyckligt ovetande” finns ju inte. Med tiden har han lärt sig hantera sina extrakunskaper om hur hjärntumörer fungerar.

– I efterhand har jag även insett att jag fick ganska lite information. Det var till exempel ingen som under de här 56 dagarna på lasarettet som frågade om jag hade någon att prata med.

Halva tumören kvar

Trots allt som hänt väljer Anders Södergård att se det mesta ur en positiv vinkel.

– Det gick inte att ta bort hela tumören. En del finns kvar, som en halv limefrukt ungefär. Jag lider av viss hjärntrötthet men har inga restriktioner. Jag kan träna hårt utan problem och det är viktigt för mig.

– Jag tackar min träning för mycket. Det var vid hård träning som symptomen uppstod. Utan den hade tumören inte upptäckts förrän senare i livet, med troligen sämre prognos. Jag överlevde också mycket tack vare min fysik. Och nu är träningen ännu viktigare. Jag vill vara stark om jag skulle behöva en ny operation.

Anders Södergård genomgår regelbundet magnetkameraundersökningar, numera var tionde månad.

– Det är alltid lite ångestladdat, inte att ligga i kameran men däremot att vänta på svaret, menar han.

Anders Södergård bor sedan tre år i Örebro. Han har hunnit bli 36 år och är mitt uppe i en vidareutbildning till specialist i allmänmedicin (vårdcentralsläkare). Delar av den gör han på Universitetssjukhuset Örebro.

Tänkte bli cancerläkare

Det är lite av ödets ironi att han från början tänkte bli cancerläkare.

– Jag har ändrat mig efter allt jag gått igenom. Jag har sett för mycket cancer. Att jobba på en vårdcentral känns bättre. Här möter man som läkare patienter i alla åldrar, ser hur de blir friska igen efter en sjukdom. Och kanske kan man rädda någon genom att upptäcka en allvarlig sjukdom i tid.

Det går inte en dag i Anders Södergårds liv, utan att han tänker på hjärntumören. Men som evig optimist ser han positivt på även det. För nästa tanke blir då ”ta vara på livet”.

Skrivit boken Strålmannen

Han har skrivit boken Strålmannen där han berättar hur han kämpat och fortfarande kämpar och hur hans erfarenheter lärt honom att verkligen uppskatta livet. Och att det gäller att leva mer i nuet. Han håller även föredrag på samma tema.

– Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, skickar Anders Södergård med som avslut på intervjun.

 

Krönikan, av Roger Samuelsson, sjukhuspastor och leg psykoterapeut:
Vilket himla liv!

Dom har kommit nu! Jag passerar fågeltornet en tidig och kall morgon i mars. Himlen är klarblå. Marken fortfarande hård av nattfrosten. Vid Naturens teater i Rånnesta vid Svansjön Tysslinge har morgontidiga fågelskådare och fotografer samlats. Fokuserade. Hängivna. Tubkikare och gigantiska objektiv, uppburna av tjocka kamerahus som vilar på stora och små stativ riktade åt samma håll. Rykande termosar och kamouflagefärgade kläder.

Det råder högtidlig stämning. Alla pratar med lågmäld och försiktig stämma. Ingen vill störa. Vi är hänförda. Det svischande ljudet från kraftfulla vingar passerar förbi inför våra ögon och öron.

Detta är verkligen Naturens teater – men det är inte ett skådespel som någon behöver regissera. Inte heller behövs statister och skådespelare som spelar olika roller och karaktärer där man inte är sig själva. Här sker allt inför öppen ridå. Inget konstlat. Inget ihopdiktat. Här är allt som sker genuint och äkta, på riktigt.

Vi är i direktsändning och vi står häpna inför en storslagen föreställning, ja en konsert från en bevingad kör bestående av ett sisådär tusental sångsvanar. Mitt i den brusande och brölande svankören hör jag en man bakom mig plötsligt utbrista: ”MEN VILKET HIMLA LIV!”

Min första tanke var att vända mig om säga ”- Men vad gör du här då, om du nu tycker att du störs av sångsvanarnas trumpetande?” Men så tänker jag efter, det ligger ju faktiskt något i det han säger. Det är ju faktiskt ett himla liv. Ett alldeles fantastiskt himlaliv. Närmast sakralt. Detta himlaliv återfinner vi i en mängd olika konstellationer, inte bara i natur- och djurriket, utan också i människoriket.

Människan har en inneboende förmåga till konst och skapande, konstruerande och byggande. Hon är framåtskridande, innovativ, nyskapande och uppfinningsrik. Tänk bara på primusköket, sfäriska kullagret, kylskåpet, skiftnyckeln, ångturbinen, dynamiten, blixtlåset, respiratorn, tetra pak, pacemakern - alla är de utvecklade och uppfunna av innovativa människor fyllda av himlaliv. Att dessa sedan är svenska uppfinningar gör ju oss lite extra stolta.

Men det är inte bara i det innovativa och nya som vi kommer i närkontakt med himlalivet. Utan också i det som är högst vanligt och vardagligt. Det finns där att upptäcka om vi bara blir stilla och lyssnar. Men också i det som vi kan uppleva som gammalt, inlärt och upprepande, leder oss till närkontakt med himlalivet. Jag menar, vad vore till exempel Allsång på Skansen, om allt vi sjöng var nytt. Till slut så kommer ingen kunna sjunga med. Ingen hinner lära sig texten, musiken. Lyssna bara på sångsvanen. Dom låter likadant varje år. Det är samma låt. Samma tonart. Samma rytm. Samma läte.

Vissa saker vill vi inte ska ändra sig. Vissa saker är helt enkelt fulländande. De behöver inte längre utvecklas eller bli bättre. De behöver bara bevaras och värnas om. Sångsvanen är himlalivets fulländning med andra ord.

 

Välkommen till Folktandvården Eyra
Det var 30 år sedan Folktandvården öppnade en ny enhet i länet. Men nu händer det. Torsdagen den 6 april öppnar Folktandvården Eyra i Örebro.

– Örebro växer så det knakar och det ger i sin tur stor efterfrågan på mer tandvård, säger Anna Rundqvist, tandhygienist och enhetskoordinator vid den nya arbetsplatsen.

Sedan en tid tillbaka har det gått att lista sig vid Eyraenheten och varje dag tillkommer nya patienter.

Adressen är Orvar Bergmarks plats 1, vid Behrn Arena. Placeringen fem våningar upp ger fina vyer över Örebro, både för anställda och patienter.

Fin miljö

Här kommer 24 personer att arbeta i team i en fin miljö.

 – Att få vara med och starta en ny modern tandvårdsklinik händer troligen bara en gång i livet. Då tackar man inte nej, konstaterar Anna Rundqvist tillsammans med tandsköterskan Helen Schwartz och tandläkare och verksamhetschef Niklas Jehander.

– När vi är igång så bidrar vi till att göra tandvården mer tillgänglig för invånarna i Örebro, tillägger Niklas Jehander.

En framtidsmottagning

Folktandvården Eyra är en framtidsmottagning som erbjuder sina patienter det bästa och senaste vad gäller teknik och kunskap inom tandvård.

Eyraenheten kommer att ha öppet flera vardagskvällar och även vissa lördagar.

 

Mer tider för att få snabb hjälp med hörapparaten
Sedan 1 mars i år har Audiologiska kliniken fördubblat sina öppettider på jourmottagningen i Örebro.

– Vi vill förbättra tillgängligheten för våra patienter. De utökade öppettiderna innebär förhoppningsvis också att den som kommer hit får snabb hjälp och inte behöver vänta så länge på sin tur, säger enhetschef Ann-Christin Backlund.  

På jourmottagningen får du hjälp med justering av inställningar samt översyn och service av hörapparaten och andra hörhjälpmedel som förskrivits av Audiologiska kliniken.

– Vår jourmottagning är däremot inte till för akuta skador, sjukdomstillstånd eller problem med öronvax. Då bör man i stället kontakta sjukvårdsrådgivningen, vårdcentralen eller akutmottagningen, förtydligar Ann-Christin Backlund.

De nya öppettiderna på jourmottagningen i Örebro är måndag – torsdag klockan 08.00-15.00 (ej röda dagar). Mottagningen finns på plan 6 i A-huset på Universitetssjukhuset Örebro och det behövs ingen tidsbokning.

Alltid bra hjälp

Kenth Petterson från Örebro fick sin hörapparat för fem år sedan.

– Den har fungerat väldigt bra men ibland kan man behöva hjälp med någonting. Och här på jourmottagningen är det alltid bra service och ett fint mottagande. Att tillgängligheten ökar ännu mer är förstås jättebra, menar han.

Cirka 15 procent av länets invånare har problem med hörselnedsättning. Varje år får cirka 3 000 nya personer en hörapparat förskriven av Audiologiska kliniken.

– I takt med att vi lever allt längre så ökar behoven av hörhjälpmedel. Dessutom är inflyttningen just nu stor här i Örebro, säger Ann-Christin Backlund.

Här får du också hjälp

Förutom i Örebro kan du få hjälp med hörapparaten vid hörselvårdsmottagningarna i Karlskoga och Lindesberg. Ring för att boka tid.

Karlskoga: Telefon 0586-662 46 (klockan 08.00-9.30).

Lindesberg: Telefon 0581-853 37 (klockan 07.45-8.45).

På Askersunds vårdcentral får du hjälp med enklare hörapparatservice tredje tisdagen i månaden, klockan10.00-13.00.

På Laxå vårdcentral får du hjälp med samma service första tisdagen i månaden, klockan 09.30-12.00.

Vissa delar i hörapparatservicen kan man sköta själv hemma. Läs mer på: www.regionorebrolan.se/audiologiskakliniken

 

Tårta och kramar till Lars-Göran och Caisa
En tårta och massor med kramar – det vill Malin Holm och hennes sjuåriga dotter Joline Brandin ge till Diabetesteamet på barn- och ungdomsmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro.

– När Joline debuterade som 2-åring i diabetes typ 1 vändes världen upp och ner för oss föräldrar. Vi fick tänka om och ändra en hel del på vår livssituation. Som tur är fick vi ett enormt proffsigt bemötande, berättar Malin Holm.

Lever med ständig oro

Genom åren har det kommit många motgångar.

– Det har varit otroligt tufft och vi har verkligen kämpat. Som förälder till ett barn med diabetes lever man med oro dygnet runt. Sjukdomen lever sitt eget liv och det som fungerar den ena dagen behöver inter fungera nästa dag, berättar Malin Holm.

– Dessutom finns det mycket okunskap kring diabetes. Människor blandar ihop diabetes typ 1 med diabetes typ 2. Trots att Joline bara var två år när vi fick reda på att hon har diabetes har jag fått höra kommentarer i stil med: ”Nu får du inte ge henne så mycket socker”, tillägger Malin Holm.

Stöd från teamet

När vardagen har känts tung och frågor om sjukdomen har dykt upp har Lars-Göran Holmgren, barndiabetessjuksköterska och Caisa Lindström, kurator i Diabetesteamet, funnits där som stöd.

– Som förälder har man 1 000-tals frågor som uppstår. Då finns de där som ett fantastiskt bollplank. De visar också tydligt att ingen fråga är för dum. Även när det kommer till att byta mellan mediciner och hjälpmedel finns de där superproffsiga med hjälp och support. De lyssnar in och tolkar alla individers olika behov. De har verkligen förmågan att se individen bakom en sjukdomsbild, säger Malin Holm.

Svaren aldrig långt borta

Enligt henne får både föräldrar och barn ett proffsigt bemötande.

– När man behöver en snabb kontakt är svaret inte långt borta. Ibland behöver man som förälder bara få prata av sig och lätta sitt hjärta när sjukdomen inte sköter sig som man vill, utan lever sitt eget liv. Lars-Göran och Caisa är alltid stöttande och förstående, konstaterar Malin Holm.

Därför beslutade hon och dotter Joline sig för att skicka in en nominering till Tebladstårtan.

– Ni är verkligen helt fantastiska och det här är vårt sätt att tacka er för allt ni gör för oss, säger Malin Holm.

– Tack så jättemycket! Jag blir verkligen rörd över er omtanke. När jag hörde att vi skulle få ta emot Tebladstårtan blev jag överraskad och väldigt, väldigt glad, säger Lars-Göran Holmgren.

– Jag blev också jätteglad. Att få ett så här fint erkännande för det arbete man gör ger energi. Det här kommer att göra att jag ler ännu mer i bilen när jag åker till jobbet, säger Caisa Lindström.

 

Övriga nominerade till Tebladstårtan

Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Andreas Lewisson, Ortopedkirurgiska kliniken och Magnus Johansson, Örebro Rehabcentrum, av Frida Södergren.

• Personalen på tandregleringen i Örebro (bl a Farsah och Greta), av familjen Lindgjerdet.

• Avd 4 och läkare Mattias Egberth, Lindesbergs lasarett, av Ann Persson.

• Doktor My Falk, hudmottagningen, av Cristina Ågren.

• Förlossningen, avd Q, Karlskoga lasarett, av Cajsa och Mats Tenor.

• Doktor Inger Adler, Hällefors vårdcentral, av Siv och Åke Stävlid.

• Tandläkare Samuel Andersson, Folktandvården Hertig Karl, av anonym.

• Arbetsterapeut Ina Norström, Syncentralen och synpedagog Charlotte Undemar, Sprida kommunikationscenter, av Bo Carlsson.

• Barnmorskan Aramia Danho med kollegor, förlossningen och neonatala avdelningen, USÖ, av Eva Barrera Glader.

• Barnmorskorna Sofie, Maria och Christina, Varberga vårdcentral, av Anna Luth.

• Doktor Ove Lind, pilgårdens vårdcentral, av Ingrid Sirsjö Augustsson.

• Doktor Domingo Souza med personal på Toraxkliniken, USÖ, av Sven-Olof Pettersson.

• Sjukgymnast Anna-Karin, Lekebergs vårdcentral, av Annette Wisser.

• Reumatologiska klinikens mottagning och behandlingsenhet, av Susanne Andersson.

• Överläkare Karim Makdoumi och all övrig personal på avd 49, Ögonkliniken, USÖ, av Eero Drakhjerta.

 

Vem vill du ge en Tebladstårta?

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet.  

Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se.

   Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på maj.

   Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.

   Förslag skickas senast den 21 april till Tebladstårtan, Box 1613,

701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med ”Tebladstårtan”.