De blindas förening (senare Synskadades Riksförbund) bildades den 25 mars 1889 då den blinda korgmakaren Petter Erland Svensson samlade ett 20-tal personer till det första mötet. De blindas förening, som senare bytte namn till Synskadades Riksförbund, bildades 1889. För att bli medlem skulle man vara mellan 16 och 65 år, blind och yrkesverksam. I föreningen skulle blinda själva driva de frågor som var viktiga, och arbetsmöjligheterna stod i centrum redan från början.

En viktig fråga var att bilda en sjuk- och begravningskassa. Föreningen samlade också in pengar för att kunna ge kontanta stöd till medlemmar som behövde komma i gång med sin yrkesverksamhet. Under magra år i samband med första världskriget vände föreningen sig till kungahuset, där kronprinsessan Margareta tog initiativ till en arbetsnämnd för blinda, Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd, KMA. Man tillsatte en kommitté med uppgift att arbeta fram förslag till förbättring av blindas yrkesverksamhet och inkomstmöjligheter. Man sålde hantverk skapade av synskadade samt ordnade lotterier och basarer.

Under flera år anordnade De blindas förening och KMA också "De blindas dag" varje höst. Det var ett populärt evenemang som dels drog in mycket pengar, dels var ett tillfälle för synskadade att visa sin yrkeskunskap.

Det var också De blindas förening som tog initiativ till talböcker, till en början användes rullbandspelare, men senare kom de på kassett. Samlingen blev statlig 1980 och döptes då till Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

En annan viktig milstolpe var när Handikappidrottsförbundet bildades 1968 för att främja idrotten och verka för allas rätt till rörelse och välmående. De blindas förening gick med.

Mycket har hänt sedan föreningen bildades, och under namnet Synskadades Riksförbund fortsätter vi att arbeta för synskadades rättigheter och för möjligheten att leva ett så självständigt liv som möjligt.