Tänk att det redan blivit slutet av maj och jag som tycker året bara har börjat. När man var liten så var ju vissa dagar otroligt långa och för att inte prata om hur lång en hel vecka kändes. Nu tycker jag tiden bara försvinner. Ena dagen är det måndag och veckan börjar för att direkt efter vara fredag och veckans arbete är slut. Kanske det är så när man blir äldre, eller är det ett tecken på att man har för mycket att göra? Vi har lite aktiviteter kvar innan vi går på semester.

 

Innehåll:

Info från distriktet med sommarresa, kvinnoträff, träff med kronprinsessan mm

Info från lokalföreningar om träffar innan semestern tar vid.

Syntolkningsevenemang

Info från Stiftelsen

Insändare från NA 25 april

Gissel för synskadade gatuarbeten och cyklister

Ett allvarligt kåseri om skratt

Namnbyte

Thomssons Nyhetsbrev

 

Info från distriktet:
Sommarresa
Det finns fortfarande möjlighet att följa med på vår resa 19 juni. I år åker vi till Lasse Åberg museet i Bålsta där vi får en guidad visning och lunch. Efter lunch drar vi till Sala silvergruva där vi också får en guidad tur och eftermiddagskaffe. Pris 200 kronor/person som du betalar in när du anmäler dig till bankgiro 5079-3470. OBS! Definitiv tid när vi åker kommer senare. Ta med förmiddagsfika till stoppet på vägen upp. Senast 10 juni behöver vi ha din anmälan.

 
Kvinnokonferens
Är du kvinna och relativt nysynskadad så kanske det vore trevligt att få träffa kvinnor i samma situation och få utbyta erfarenheter om hur man löser vardagens alla små situationer. Därför så bjuder vi in alla ni nya kvinnliga medlemmar som nyligen blivit synskadade (spelar ingen roll vilken ögonsjukdom, eller skada du har) till ett dygn där vi tillsammans får träffas nya och några kvinnor som varit synskadad ett tag. Vi får där diskutera frågor som vi kvinnor ställts inför.

Vi kommer att vara på Sollidens kursgård, Långbyn 217, Örebro

Tisdag 11 september och slutar onsdag 12 september. Vi startar med lunch 12.00 tisdag och avslutar med lunch onsdag.

OBS! Begränsat antal platser så först till kvarn gäller. Anmäl dig till kansliet 019/673 21 06 eller mail: srf.orebro.lan@telia.com dock senast 1 september.

 

Kronprinsessan blir synskadad
Fredag 20 april var SRF inbjudna att tillsammans med Hopajola och DHR välkomna kronprinsessan Viktoria till Fågeltornet i Kvismaren. Vi var ett gäng som åkte ut för att vara med på mötet. När kronprinsessan äntligen kom så frågade Ove tillsammans med Anki från Hopajola om hon ville prova att skåda fågel med andra ögon och också försöka gå upp till fågeltornet med fingerad optik. Kronprinsessan (och även landshövdingen) tog gärna på sig glasögonen och tog sig uppför backen till tornet där man under en lång stund pratade med folk med glasögonen på. All heder åt vår kronprinsessa som gjorde det. En av våra medlemmar, Åsa, fick också en kram och fina kort tillsammans med kronprinsessan.

 

Bildtext: Kronprinsessan med fingerad optik och vit käpp går framåt. Hon är klädd i blåa jeans och en blå jeansskjorta. Bredvid henne går Anki från Hopajola och bakom henne landshövdingen och vår egen medlem Kai.

 

Bildtext: Kronprinsessan står med den vita käppen och försöker skåda fågel med öronen. Runt henne är det medlemmar ur SRF och andra gäster.

 

Bildtext: Åsa sitter i rullstol i en blommig klänning, rosa tröja och har solglasögon på sig. Kronprinsessan står bredvid med armen bakom Åsa.

 

Några praktiska appar och funktioner man kan använda sig av i vardagen
hej på er alla!

På hjälpmedelsdagen den 5 maj kom det en fråga om vad det finns för bra appar till iPhone och Android som man kan dra nytta av.

Här kommer några tips på appar och funktioner som är bra att känna till och som kan vara till nytta.

Eye-D

Eye-d är en app för android som innehåller flera praktiska funktioner.

Med den här appen kan du bland annat:

Få berättat för dig var du befinner dig och vad som finns i närheten
Få saker som finns i en bildbeskrivning
Få text i en bild uppläst
Få berättat var du befinner dig även när du är ute och promenerar
Det finns också en funktion som gör det möjligt för dig att ta egna bilder med hjälp av den tillgängliga kamerafunktionen.

Du kan även få en bildbeskriven genom att dela bilden med appens bildigenkänningsfunktion.

Det finns 2 versioner av Eye-d, en gratis och en så kallad premiumversion.

De flesta funktionerna finns i gratisversionen men ska du till exempel ha reseinformation när du promenerar så behöver du aktivera premiumversionen via google play.

Prizmo go

Denna app är en så kallad OCR-app.

Det betyder att du kan ta en bild på ett dokument eller en skylt och få texten uppläst för dig.

Denna app finns enbart till iPhone.

Med den här appen kan du bland annat:

Ta en bild på en skylt eller dokument och få texten uppläst
Klicka i texten för att öppna hemsidor, ringa telefonnummer eller skicka e-post
Kopiera delar eller hela texten och spara eller dela med andra
Det finns också en möjlighet att ta en bild på handskriven text men detta fungerar endast på engelska enligt app-store's beskrivning.

Appen är gratis och finns att ladda ner på app-store.

Sportfåne – svensk målservice

den här appen har man kanske inte så stor nytta av men har man ett sportintresse är den här appen ett bra sätt att hålla koll på sitt favoritlag eller sin favoritsport.

Appen är tyvärr inte helt tillgänglig så det kan hända att du behöver ta hjälpav en seende när du ska markera sporter och lag.

Appen berättar när en match påbörjas, avslutas och om man har för iphone och Talkback för android aktiverat får du lagen upplästa.

Appen finns både för iPhone och Android och är helt gratis.

 

Säg vad du vill att telefonen ska göra.

Oavsett om du har en telefon med VoiceOver(iphone) eller Google Talkback(android) så finns det en hel del intressanta saker man kan fråga telefonen eller be den att göra åt dig.

Du kan exempelvis få information om vädret och vad det blir för väder under dagen och de närmast kommande dagarna, be telefonen att ringa upp en kontakt eller ett manuellt intalat telefonnummer, be telefonen att öppna en app eller varför inte ha lite roligt och be om ett skämt, historia eller spela något spel.

Obs! När det gäller spel och skämt så fungerar det bäst på engelska för android.

Funktionerna aktiveras på lite olika sätt beroende på vilken enhet du har.

I nästa nummer kommer jag att fokusera lite på Android och hur det fungerar när det gäller tillgängligheten.

Ha nu en fortsatt trevlig läsning

/Roger Alexanderson

 

Nummerupplysning 118 400.
Vet du som är synskadad och har svårigheter att ta fram telefonnummer i kataloger eller på nätet kan få hjälp med detta?

Det är enkelt. Man ringer 118 400 där svarar en trevlig person som läser upp numret eller kopplar fram direkt till den person man frågat efter.

Tex. Säger man att man vill bli kopplad till NN som bor i X-stad. Bra om man vet gatuadress så man hittar rätt person.

För att få nyttja denna tjänst måste man först ringa till Eniros kundtjänst

020-36 46 56 och be att få registrera sig för tjänsten. Uppge de telefonnummer du har, både fast och mobil. Registreringen behöver man bara göra en gång. Sedan är det bara att ringa 118 400 och få hjälp. Man har rätt till 1000 samtal per år.

Enirons kundtjänst är öppen vardagar 9-16, men tjänsten nummerupplysning är öppen dygnet runt alla dagar.

Det är helt gratis och enkelt att använda. Lycka till! Kristina Johansson

 

Presentation av nya distriktsstyrelsen
På årsmötet 28 april blev det lite ändringar i styrelsen. För att ni ska veta vilka som sitter där och vilka dem är så har jag bett alla presentera sig. Här kommer dem:

 

Ordförande SRF Örebro Län:

Vem är du?

-         Jag heter Ove Nilsson och är nu vald till ordförande för tionde gången, men har varit med i styrelsen i tolv år. Jag fyller 70 år den 26maj. 

Vad har du för synnedsättning?

-         1979 fick jag min diagnos på att jag har en ögonsjukdom som heter Retinites Pigmentosa RP.

Vilket bidrog till att jag blev av med mitt körkort. Jag var beroende av körkortet i min anställning. Men problemet löstes av en förstående arbetsgivare som uppmanade mig att åka taxi på mina resor.   

Jag har varit pensionär sen 2011 då jag fick avtalspension på pga. min ögonsjukdom efter 25 års anställning på Atlas Copco som

konstruktör/produktutvecklare.

Jag är gift med Carina och vi har två döttrar och ett barnbarn.

Hur är det med fritidsintressen?

-         Mina intressen är:

Att snickra och renovera i vårat hus.
Att läsa böcker via Legumus.
Att lysna på musik.
Att motionera för att hålla sig i form.
Att lyssna på olika nyhets- och debatt-program.
Att deltaga i en del föreningsaktiviteter.
Har du funderingar på frågor som distriktet bör arbeta med?

-         Jag har ett brinnande intresse att alla ska ha samma tillgänglighet oavsett vilken funktionsnedsättning man har.

 

Presentation vice ordförande Dan Wakman

Vem är du?

-         Jag heter Dan Wakman, har sambo och två barn. Bor i Rosta i Stjärnhusen, Örebro. Jobbar på USÖ som datatekniker.

Vad har du för synnedsättning?

-         ROP (Retinopathy Of Prematurity), för tidigt född därför synskadan.
För 15år sedan fick jag grumlingar i glaskroppen som ledde till näthinneavlossning och synen (30%) på höger öga försvann.
Har 5-10% på vänster.

Hur är det med synhjälpmedel?
- Till vardags använder jag förstoringsglas, utan detta kan jag inte läsa alls.
Kikare och telefon är frekvent använda som hjälpmedel. Använder delvis tal men alltid förstoringsprogram i datorn.

Hur är det med fritidsintressen?

-         Gillar att vara ute, försöker att ha en bra vardagsmotion eller mer.

Har du funderingar på frågor som distriktet bör arbeta med?

-         Allt som kommer upp på tapeterna är intressant men teknik ligger ett snäpp högre prioriterat.

 

Ny sekreterare i distriktsstyrelsen Anders Eng

Anders Eng är ny sekreterare i distriktsstyrelsen. Sandra Johansson den tidigare sekreteraren är nu vice sekreterare. Sandra har också det viktiga uppdraget som ordförande i lokalföreningen i Örebro. Anders har svarat på några frågor.

Vem är du?

-       Jag fyller snart 65 år, är pensionär sedan två år tillbaka. Har arbetat som metallarbetare på Atlas Copco (Avos) i 42 år. Är sambo med Gunilla bor på Sidvallsgatan ett stenkast från Berhn Arena. Medlem i SRF sedan november 2016. Jag blev trainee i distriktsstyrelsen 2017. Vald som ledamot på årsmötet 2018.

Vad har du för synnedsättning?

-       Jag fick min synnedsättning i slutet av november 2013. På några få dagar försämrades synen påtagligt. Jag blev undersökt på ögonkliniken. Ögonläkaren var mycket fundersam på vad som hänt, men till sist kontrollerades mitt blodtryck. Det var mycket högt 240 genom något. Jag blev akut inlagd på sjukhuset. Det höga blodtrycket hade skadat mina synnerver. Jag hade inga symtom som huvudvärk, trötthet eller liknande före synnedsättningen. Idag ser jag 0,02 på höger öga, vänster öga 0,2.  Synen har varit stabil sedan synnedsättningen 2013.

Hur är det med synhjälpmedel?

-       Nerikes Allehanda läser jag med förstoringsglas. Ipaden är min bästa vän när det gäller informationsinhämtning enkel att örstora till texten till läsbarhet. Jag har allid tyckt om att läsa romaner. Idag är vanliga böcker passe. Men det finns en bra teknisk pryl som heter e-bokläsare, i mitt fall Adlibris Letto där det går att förstora texten till läsbar storlek. Talbok har jag provat, föredrar vanlig text så länge som det går.

 

Hur är det med fritidsintressen?

-       Före min synnedsättning var fågelskådning en hobby som jag gav min tid. En hygglig syn krävs för att hitta fåglar. Så idagfår jag nöja mig med att lyssna på fåglar. Dock kan mitt botaniska intresse hållas vid liv. Växter flyger inte i väg. De går att komma nära med hjälp av förstoringsglas.

Har du funderingar på frågor som distriktet bör arbeta med?

-       Att öka antalet medlemmar är viktigt.  Idag är vi dryga 300 medlemmar för 15 år sedan var vi 698 medlemmar. Informationen till distriktets medlemmar kan förbättras. Vår hemsida och SYNvinkeln är bra instrument för detta. Frågor om tillgänglighet och färdtjänst är alltid aktuella.  

 

Vice sekreterare Sandra Johansson presenterar sig

Vem är du?

-       Jag heter Sandra Johansson och är en glad kvinna med ursprung från Norrland.

 Vad har du för synnedsättning?

-       Jag har måttlig synnedsättning. Fick min synnedsättning i tonåren. 

Hur är det med synhjälpmedel?

-       De hjälpmedel jag använder mest är min kikare som hjälper mig att se saker på avstånd, den behövs i många tillfällen.  Använder zoom text både privat och jobbet, milestone för att lyssna böcker. Dessa hjälpmedel använder jag dagligen. 

Hur är det med fritidsintressen?

-       Älskar att gå på bio, vistas i natur, lyssna musik, shoppa, umgås med min man och vänner. Tycker även om träna och då helst gruppträning.  Samt resa och gillar att sitta på fik/restaurang med gott sällskap.

 

Har du funderingar på frågor som distriktet bör arbeta med?

-       Det finns så många personer som inte har möjlighet att komma ut i samhället pga. sitt handikapp. Jag skulle vilja arbeta med att komma på bättre idéer hur vi ska hjälpa dem. Vill även arbeta med att samarbeta med andra föreningar. Tillsammans med fler kan man kanske komma på nya idéer som passar fler. Vill också synas mer i samhället på olika sätt.

 

Presentation av ledamot Mickael Carlsson

Vem är du

-       Mikael Carlsson heter jag och är 47år.

Vad har du för synskada?

-       Min synskada beror på diabetesretonit, alltså blödningar i näthinnan och kärl,

Hur är det med fritidsintressen?

-       Mina intressen är mor och far, sommarhus, bilar, byggen och trädgårdsarbete. Tittar mycket på tv helst byggprogram.

-        

Presentation av ledamot Andreas Stridh. 

Vem är du?

-       Jag är 40 år gammal och kommer från Karlskoga där jag bott större delen av mitt liv.

Vad har du för synnedsättning?

-       Jag har en RP liknande syn sjukdom som blommade ut när jag var 14 år och ca 70-80 procent syn försvann på 2 månader. Sen försvann det mer och mer genom åren och nu ser jag ca 2-3 procent.

Hur är det med synhjälpmedel?

-       Jag använder mig av käpp och lyssnar nästan bara på information genom min Daisy spelare och på min iPhone. Min iphone använder jag till det mesta. Tex har jag skrivit det här på den. 

Hur är det med fritidsintressen?

-       Jag gillar att vara i skogen och både vandra och campa. Även fiska mm. Hemma gillar jag att hålla på med krukväxter och se på sci-fi filmer och serier. 

-       Umgås med vänner och spela bowling och sånt tycker jag är kul.

 

Har du funderingar kring frågor som distriktet bör arbeta med?

-       Jag vill hjälpa till så mycket jag kan, distriktet hjälper lokal föreningarna, som funkar bra, men det finns alltid saker att jobba med.

-        

Presentation av ledamot Margaret Lennartsdotter
Vem är du

-       Margaret Lennartsdotter född 1945 bor i Lindesberg.

Vad har du för synnedsättning?

-       Min ögonsjukdom upptäcktes 1975 och heter glaukom.

Jag har idag synen kvar på vänster öga, grå starr har utvecklas de senaste 8 åren så i dagens läge ser jag ungefär 30% som bäst men det växlar.

Hur är det med synhjälpmedel?

-       Som hjälpmedel använder jag vit käpp plus en tunn reflexväst som det står synskadad på.

Hur är det med fritidsintressen?

-       Mina fritidsintressen är djur, natur, musik böcker mm.

Har du funderingar kring frågor som distriktet bör arbeta med?

-       Jag tycker att tillgängligheten i samhället är viktigt att vi får möjlighet att leva så normalt som möjligt.

Nya medlemmar
 

Från 1 januari till 1 maj har lokalföreningarna i länet fått följande nya medlemmar: Vi önskar dem alla välkommen i föreningen och hoppas de ska trivas här:

 

Kerstin Björling Lindqvist
LINDESBERG
SRF Bergslagen
Monica Eriksson
KARLSKOGA
SRF Karlskoga-Degerfors
Rolf Karlsson
KARLSKOGA
SRF Karlskoga-Degerfors
Anna Ramsenius
KARLSKOGA
SRF Karlskoga-Degerfors
Birgitta Persson
KARLSKOGA
SRF Karlskoga-Degerfors
Eira Olsson-Höök
KARLSKOGA
SRF Karlskoga-Degerfors
Fatemeh Rahimi
HALLSBERG
SRF Sydnärke
Ann-Margret Lindkvist
NÄRKESBERG
SRF Sydnärke
Eva-Lis Kjellbom
HASSELFORS
SRF Sydnärke
Ulla-Britt Jönsson
ÖREBRO
SRF Örebro Kommun
Ulla-Britt Thungren
ÖREBRO
SRF Örebro Kommun
Gunilla Persson
ÖREBRO
SRF Örebro Kommun
 

Info från SRF Bergslagen
Påminnelse  

Ni glömmer väl inte vår träff på Plantmarknaden Torsdag 24 Maj. Vi fikar och pratar och äter kanske en räkmacka.  De som vill kan botanisera bland alla växter.

Anmäl dig till Irene tel.0587/254 56 senast 20 Maj.

Väl mött hälsar Styrelsen gm Irene

 PS. Distriktets resa är Tisdag 19 Juni. Glöm inte att anmäla dig om du ska med. DS.

 

Info från SRF Karlskoga-Degerfors
BINGO

Fredagen den 18 maj kl. 14.30 på Nickkällan

Brickor 10 kr x 3 spel. Kaffe 30 kr.

Anmälan till Inger 073-035 08 59, Inga 0586-57927 eller Margareta 0586-386 59  senast 15 maj.

 

VÅRMARKNAD på lasarettet

23 maj kl. 09.00-14.00 Vi kommer att sälja, hembakat bröd, blomskott, lotter m.m.

Vi tar tacksamt emot alster till försäljning.

 

MUSIK-TRÄFF Avslutning

Söndagen den 27 maj kl. 14.30

på Nickkällan.  Sång o musik. Kaffe 10 kr.

 

VÄLKOMMEN hälsar styrelsen

Kristina Johansson 0586-414 12, 070-66 06 981

 

 

Info från SRF Sydnärke
Hej alla glada synvinklare. Här kommer en liten hälsning från oss i Sydnärke. Nu verkar det som att vi fått den efterlängtade våren. Hallsberg och Kumla samlades till ett möte på Kvarngården i Kumla den 24 april då vi spelade bingo. Det var riktigt roligt, vi var femton personer och det är länge sedan vi var så många på ett möte. Hoppas vi blir minst lika många när vi träffas den 22 maj i Hallsberg. Det blir i ABFs lokaler, Södra Storgatan 4 klockan 14 00. Peter Karlsson spelar och sjunger för oss. Anmäl senast 18 maj till Bo 070 689 02 59 eller mig 019 57 85 59. Välkommen, hoppas vi blir minst 15 som kommer. Den 12 juni blir det sommarlunch på Henkas vid Kumlasjön. Det återkommer vi till i nästa Synvinkel. Slut för nu och varm vår hälsning från oss i Sydnärke genom Åke.

 

SRF Örebro kommun.
Lördag den 18 mars hade SRF Örebro kommun sitt årsmöte. Vi var många samlade i en lokal nära Haga centrum. Ordförande för årsmötet utsågs Kristina Johansson och som sekreterare var Charlotte Åkerlind.

Under detta möte valdes jag som ny ordförande för SRF Örebro kommun. Jag är mycket rörd att få de förtroendet och hoppas att göra ett bra arbete ifrån mig. Jag tror starkt på en förening där många tankar och engagemang kan göra bra resultat. Och har ni tankar och önskemål så tveka inte att höra av er, alla idéer är välkomna.  Jag är säker på att vi tillsammans ska få ett bra år. Kram på er alla. Sandra Johansson

Träff med kameler
Söndag 3 juni klockan 14 träffas vi hos familjen Karlsson i Gyttorp för att klappa, rida och umgås med Kalle kamel Karlsson och hans familj. Kostnad 175 kronor resten subventionerar distriktet. Anmäl er till kansliet eller anmalanyagruppen@srforebro.se senast 30 maj.

 

SYNTOLKNINGS EVENEMANG

Teater Nolby den 29 juli 2018

Markurells i Wadköping
av Hjalmar Bergman i bearbetning av Lena Söderberg

Välkomna att fira med oss denna sommardag år 1913 där krögaren Hilding Markurell planerar att celebrera triumfen av den älskade sonens, gossen Johans mogenhetsexamen.
SRF har reserverat 20 platser föreställningen den 29 juli klockan 17.00

Pris per biljett är 200,- kronor.

Ingen förtäring är bokad. Finns kaffe, godbitar, varmkorv med bröd att köpa på plats. Betalar man det i samband med entrén, så blir pauserna inte så stressande.

Syntolkas söndag den 29 juli 2018 klockan 17,00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas genom kontakta Kristina Johansson på telefon 0586-41412 eller 070-660 69 81. Sista dag för boka biljett är den 29 juni.

 

Stiftelsen i Örebro län
Synskadades Stiftelse i Örebro län har till uppgift att förvalta det kapital som skänkts till synskadade genom gåvor eller via testamenten samt att efter ansökan besluta om ekonomiskt bidrag till synskadade i Örebro län.

Bidrag kan avse olika former av stöd till barn och ungdom, studier och stipendier samt stöd till ekonomiskt behövande för ledsagare, rekreation eller dylikt.

Ansökan om bidrag skickas till Stiftelsen på särskild blankett, som kan laddas ned beställas från SRF Örebro läns kansli på mail srf.orebro.lan@telia.com eller på telefon 019 – 673 21 06 som också mottar bidragsansökan under adress:

Synskadades Stiftelse i Örebro län
c/o SRF Örebro län
Mellringevägen 120 B
703 53 ÖREBRO

Stiftelsen prövar bidragsansökningar fyra gånger om året.
Ma kan bara ansöka en gång inom en tre års period.

 

Insändare NA 25 april
I ett reportage i NA den 10 april berättade Ove Nilsson hur han som synskadad gått rakt in i en container som stod på trottoarens vita ledstråk. Stråket är till för synskadades hjälp att orientera sig.

Nu råkade det vara en container, som på grund av sin form är oåtkomlig för den vita käpp som är en ledfyr för blinda och gravt synskadade.

För mej, som gravt synskadad sedan 15 år tillbaka, är händelsen med containern inte överraskande. Fler än containerhanterare visar sig aningslösa inför synskadades förflyttningsvillkor i staden.

Låt mej välja några exempel ur min egen erfarenhet:

En person som tar ut pengar ur en bankomat behåller cykeln mellan sina ben och blockerar vägen för den som inte ser.En cykels oregelbundna form är svår att upptäcka. Åtskilliga skällsord har kastats över mej när jag krockat med cykeln.

En blomsteraffär har skapat en labyrint av blomlådor eller blomkrukor som är hopplös att passera utan skarp syn.

Postdistributörernas cyklar har en nästan klinisk precision i att placeras mitt på trottoarernas vita ledstråk. Tänk om cykeln skulle falla vid en krock. Ramlar då all post ut över trottoaren?

Vid Våghustorgets västra sida är trottoaren bred och fin. På den svärmar cyklisterna likt Egyptens gräshoppor. Ändå finns en parallell cykelbana mindre än 10 meter därifrån! Det här är nog en av stadens farligaste platser för en blind eller synskadad.

Men Örebro ska inte bara svartmålas i detta sammanhang. Många hänsynsfulla människor gör Örebro till en bra stad att promenera i med vit käpp.

Stadens bilister är, generellt sett, uppmärksamma på den vita käppen och visar stor hänsyn vid övergångsställen och gångpassager.

Ett särskilt lovord förtjänar busschaufförerna som alltid är så uppmärksamma på den vita käppen och tar sig tid och tålamod med oss både i och utanför bussarna.

Det finns ett fyrsiffrigt antal personer med svår synnedsättning i vår stad. Det är alltså högst troligt att det ofta är någon på gång som inte har en chans att undvika de hinder som aningslösheten har ställt i vägen.

Vi ska inte heller glömma alla andra med någon form av funktionsnedsättning. Staden är till för dem också. Med lite mer fantasi, insikt och hänsyn finns det plats för oss alla!

Klas-Olof Jansson

 

Gissel för synskadade GATUARBETEN OCH CYKLISTER
Känns det aktuellt? I tidningen ÖREBRO KURIREN 15 juli 1988 fanns följande text:

” ÖREBRO – Om du inte kan se dig för ska du hålla dig hemma! Den ilskna kommentaren fick Sam Axelsson höra en gång, från en dam

som just kört omkull med sin cykel, och med en hårsmån undvikit att krocka med promenerade Sam. Nu drar Synskadades Riksförbund

där Sam Axelsson är länsombudsman, igång för att öka förståelsen för de synskadades behov i trafiken och stadsmiljö över huvud taget.

Historien med den ilskna damen tar inte Sam så allvarligt på. Hon blev nog mest rädd och sa dumma saker. Men det är nödvändigt att alla som rör sig ute i trafiken börjar visa varandra mer tolerans. Cyklisterna rör sig så snabbt och tyst att det många gånger är omöjligt att upptäcka dom i tid till exempel här man måste korsa en cykelbana, berättar Sam

17 CYKLAR PÅ TROTTOAREN

Sam Axelsson tar oss med på en promenad i Örebro, och mycket snabbt får vi klart för oss vilka problem som möter en synskadad på stadsgatorna. Cyklar som står parkerade på trottoarerna är ett gammalt bekymmer. När min fru och jag skulle till nya posten vid Järntorget en dag, passade vi på att räkna alla cyklar som stod på trottoaren utanför. Det var sjutton stycken från den ena ingången till den andra. Och då finns det ju ändå cykelställ på torget alldeles intill. Men något bättre har det ändå blivit kanske tar vårt tjat skruv till slut, hoppas Sam.

HANDLÖST I EN GROP

Men även om en del av ”tjatet” riktar sig till de vanliga trafikanterna så menar Sam Axelsson att det viktigaste målet med kampanjen är att påverka stadsplanerare och andra ansvariga inom kommunerna. Det slarvas till exempel väldigt mycket med avskärmningen vid gatuarbeten. Jag är inte den enda blinda person som har ramlat handlöst ned i en grop. Ett annat problem är att det ibland bara finns cykel- och gångbana på ena sidan av gatan. Våra ledarhundar är dresserade att hålla vänsterkant. Det innebär att hundarna ideligen förirrar sig in på cykelbanan, berättar Sam.

Det här problemet skulle försvinna om gränsen mellan den båda banorna markerades bättre, och om de fick olika underlag. Då skulleden synskadade själv kunna känna med sin käpp var han befann sig. De synpunkterna har Synskadades Riksförbund fört fram flera gånger, men hittills inte fått gehör för i Örebro. Men det är inte bara de konkreta hindren på stadsgatorna som kampanjen riktat in sig på. Vi vill också göra kommunledningarna medvetna om att det kommit nya och generösa regler för Riksfärdtjänst. Det varierar mycket från kommun till kommun, hur man beviljar Riksfärdtjänst.

JÄRNVÄGSSTATIONERNA

Hallsbergs kommun och SJ kan dessutom vänta sig en uppvaktning i en annan hjärtefråga nämligen handikappanpassning av järnvägsstationen. Det är ett gammalt krav från de olika handikapporganisationerna,”

Från Anders Eng

 

Ett allvarligt kåseri om skratt
 Att skratta är mycket bra för hälsan. Det gör inte bara att mungiporna blir

längre utan man lever även längre. När jag googlade läste jag att

stresshormonerna minskar och lyckohormonerna ökar vilket gör att risken

för depression minskar. Dessutom vädrar man ut koldioxid och får i sig

friskt syre som är bra för hjärta och lungor. Vilka underverk ett skratt kan göra.

Själv har jag lätt för att skratta och det kan vara åt helt vardagliga saker.

 Barn och djur kan vara roliga. Här är en sann historia. En vän till mig har en femårig pojke som hon försöker fostra till en gentleman. Hon frågade om han skulle ge blommor till sin fru när han blir stor. Jo, det skulle han. Då frågade hon vad han skulle tänka på när han och frun var ute och handlade. Det visste han inte. Då sa hon att han skulle öppna bildörren.

Men kan hon inte göra det själv undrade han förvånat.

 Några skrattisar :

Mamma var ute och gick med Olle tre år och de träffade två

sotare. Olle frågade mamman: Har de där farbröderna svartsjuka?

Läkaren sa till patienten: Nu har jag behandlat dig för gulsot

 i flera veckor. Kunde du inte ha sagt att du är kines.

Vad tjänar kirurgerna i snitt? Deras löner har skurits ned sedan det

skar sig mellan facket och arbetsgivarna men snittlönerna är skärpta

på skärtorsdagen.

Vad blir det när en katt funderar? Misstankar.

Ledarhunden Bella var ute och gick med sin husse en vacker vårdag.

Alla som de mötte hejade glatt och skrattade. Det är säkert det fina

vädret som gör alla så glada trodde husse. När de kom hem tog han

av selen och kände då att Bella hade hans keps på huvudet och det stod

SE UPP BLIND på den.

Valar har ingen valrörelse. Varför det? För mycket valfläsk.

Låt munnen vibrera, skratta mera!

Birgitta Karlsson

 

Namnbytet
Hej kära läsare av min berättelse. Det gläder mig att så många tycker det är något att läsa. Men, jag tycker synd och Charlotte, som skall reda ut alla mina felstavningar och glömda bokstäver. Jag är lite ordblind och nästan blind. Hon är tapper och vi strävar väl på ett tag till. Nu går vi över till Kallhäll.

Tiden går i Kallhäll, som överallt. Vi har nu bott här i snart två år och känner oss mer och mer hemma. Vi blir igenkända i en del affärer och på en promenad träffade man alltid någon för en pratstund. Barnen blir mer och mer stockholmspratande. Till exempel när lilla Mia säger ”Lädersätra” så blir det ”Ledersetra”. Det är klart när de flesta lekkamraterna är ”Stockholmare” sär det lätt att ta efter. Livet flyter på och allt går sin gilla gång, men det är något som inte är så bra! Det är vårt efternamn. Vi heter Larsson, och det finns fyra Larsson till, plus min bror Stig. Två Larsson till på verkstaden, en i grannhuset och så det värsta, det finnen Larsson till i samma hus som vi, som dessutom heter Åke! Så kan man bara inte ha det. Post som ständigt kommer fel. Något måste göras. Vi får byta namn! Så blev vet. Vi hade många olika förslag. Margareta kom ju från Lekvattnet, det kunde man väl inte heta. Gården hette Berg. Om man vill minnas det så kunde man kanske heta Minsberg. Så fick det bli, vi sökte på namnet och det gick igenom. Så skönt det var att posten kom till rätt person och vi inte längre behövde öppna varandras post. Längre fram i tiden fick vi veta att från Margaretas föräldrahem kunde man se en liten bergknalle som av ortsbefolkningen kallades för Minsberg, snacka om trådar som vävs ihop! Om man går ut på ”nätet” och kollar så hittar man många som heter Minsberg. På långt, långt håll så har man plötsligt en stor släkt.

Det hände mycket runt om i världen på sextiotalet. Jag minns den vinterkvällen 1961 då vi på hemväg från nattskiftet möttes av Stigs frun, som berättade att president Kennedy blivit skjuten i Dallas och jag minns när fotografen på jobbet, inte utan stolthet, visade när ryska satelliter for runt på himlavalvet.

Jag minns också 1964, då partiet KDS bildades, det var jag själv med på, så det kommer jag ihåg. Jag kommer även ihåg när operasångaren Jan Sparring gjorde sitt första framträdande i kyrkliga sammanhang. Det hände i pingstkyrkan i Jakobsberg. Kära nån vad tiden går. Det är ju ett halvt sekel sedan. Som sagt, det hände mycket på sextiotalet. Familjen skaffade TV och så helt plötsligt var det ”bio” i var mans hem. Alla måste titta på samma program, det fanns ju bara en kanal. Ibland var det religiösa hörnan. Kommer ni ihåg flickorna från Frälsningsarmén? De blev populära. De åkte runt och sjöng från ett lastbilsflak. Vi såg dem flera gånger i både Kallhäll och Jakobsberg.

Det händer flera allvarliga olyckor i Kallhäll där i början på sextiotalet. En berusad bilförare krockade med en lastbil mellan Kallhäll och Jakobsberg. En död och tre allvarligt skadade. En lördag då vi stod vid stationen och väntade på tåget till Stockholm, så var det en halvtimma försenat. Två flickor hade blivit påkörda och dödade vid stationen före Kallhäll. Det kändes svårt att åka med det tåget.

Det känns som ett riktigt olyckskapitel detta. Men det bli väl bli så, det hör till livet det också. En ruskig olycka hände vid badplatsen. Det var en ung finländare, en arbetskamrat, som skulle visa sin dotter hur man dyker i vattnet från bryggan, han dök i men kom inte upp igen. Jag och två till hoppade i och fick upp honom på bryggan. Det var för grunt där han dök så han bröt nacken. Jag glömmer aldrig hur han låg där och flera gånger sade att nu var det kört! Och det var det också, han blev helt förlamad och satt i rullstol i fyra år, så orkade han inte med livet längre, en mycket tragisk händelse var det.

En svår olycka höll på att hända i vår familj också. En eftermiddag var våran lillprins borta och inge hade sett honom på ett tag. Han var då drygt fyra år och var ofta med lite större grabbar, så det kunde bli lite vilda lekar ibland. Vi letade och vi ropade, men ingen lillprins fanns. Men, helt plötsligt var den någon som ropade ”där är han”, då var han med några större killar uppe på taket fyra vångar upp. Gissa om ens hjärta klappade fort då. Hur hade dem kommit dit? Jo, från piskbalkongen kunde man ta sig upp på taket. Efter den händelsen stängdes den vägen med ett staket. Jag tror det var många änglavakter som var på plats denna dag.

Och tiden den går. Lilla prinsessan, Ellinor hon trivs i skolan. Hon har en mycket trevlig lärarinna, som ibland tar med hela klassen till den lantgård hon bor på. Föräldrar kan också få hänga med ibland.

Stora prinsessan, Elisabeth, hon har fått jobb som kontorist hos Betongindustrin, som har sitt kontor på Kungsholmen. Där jobbade hon i två år, sedan åker hon till London och blir barnflicka hos en judisk familj.

Min bror slutar på Maskinverket. Han har jobbat där i fem år och det tycker han är lagom. Han börjar som brödutkörare på Stockholmsbagaren. Där jobbar han också i fem år, men bor kvar i Kallhäll. Sedan flyttar han till Märsta och blir skolvaktmästare. Nu har han hamnat på rätt plats och blir kvar tills han går i pension.

En dag ringer det på vår dörr och där utanför står två mån. De kommer från Askersund. Det gällde vår bil. de skulle hämta den. Jag visste att jag låg efter med ett par avbetalningar och sade att jag kunde betala för en. Men det gick inte alls det. De hade order att hämta bilen. Punkt !! Ja, vad gör man, det var bara att lämna över bilnycklarna och försöka se glad ut. Nu var detta med bil inte så viktigt. Vi hade nära till både tåg och buss, men det är klart att vi saknade den.

En sak har jag visst glömt berätta. Vi flyttade en gång i Kallhäll också. Jovisst, man måste flaxa lite och röra om i ägodelarna. Det var så att en granne på samma våning flyttade till Örebro och dem hade en stor gavellägenhet med finutsikt över samhället. Elisabeth var stora damen och behövde en vrå för sig själv. Vi sökte och fick den. Den var lite dyrare, men nu hade vi inge bil som kostade så det ordnade sig. Från förra lägenheten såg vi ett nybygge och en parkeringsplats. Hur kul är det? Här såg vi ett grönområde och nästan hela samhället. Plus en parkeringsplats. En dag var det väldigt livligt, det kom både en polis och brandkår. Vi tittade ut och fick se en kvinna som hotade hoppa från balkongen högst upp i huset mittemot. Jag vill minnas att hon hotades med vräkning och skulle hoppa om hon inte fick bo kvar. Hur det gick vet jag inte, men hon övertalades att inte hoppa. Hon gjorde det inte så allt ordnade sig. Men, nog var det dramatiskt. En annan gång såg vi en fyllerist som skulle ha ut sin bil från parkeringen. Vi ringde polisen, men innan de kom så hann han med att köra på fyra bilar, och innan han kom till affärerna så krockade han med ett träd, så där blev han fast.

Elisabet hade länge önskat sig en hund. Vi hade katt och tyckte att det kunder räcka. Till slut blev det ju så att hon fick sin hund, som hon lovade sköta helt själv. Det var en collie och han fick heta Ludde. Det dröjde inte länge innan han var hela familjens favorit, kattens också. De kom väldigt bra överens redan från första dagen. Längre fram när vi flyttade till Örebro fick katten ungar. De blev Luddes favoriter. De låg mellan hundens framtassar och han slickade dem både fram och bak. Det var knappt så mamma fick komma dit. Hela kvarterets ungar ville gärna följa med våra barn hem och gulla med de små kattungarna. Hela tiden övervakades av Ludde!

Tiden går som det ”gör när tiden går” och vi har nu hunnit fram till våren 1965. En dag får jag brev från Bernt Eriksson. Nu behövde anläggningsfirman där han jobbade mer folk. Nu tyckte han det var dags för mig att söka jobb där. Jaha, nu fick vi något att tänka på. Här hade vi bott i fyra år och trivdes bra. Det var en sak som inte var bra, jag var väldigt ofta förkyld. Det var att det ofta var kallt och dragit i Maskinverkets lokaler. Hur skulle vi göra, det var mycket att tänka på. Nu tror jag vi gör så att vi tänker på detta tills nästa avsnitt. Lev väl och ta hand om er och varandra så kanske det kommer en fortsättning. Kram från Åke.

 

Slutord
Då stänger vid tidningen för den här gången. Ett nummer till kommer vi att skicka ut innan semestrarna börjar. Kanske vi kan få in några förslag på utflyktsmål till sommaren. Har ni några smultronställen att dela med er av? Senast 15 juni vill jag ha in dem via brev eller mail. Nu hoppas jag ni alla kan gå ut och njuta i det fina sommarvädret. Må väl.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telnr 019/673 21 05, 072 544 50 84, e-post: charlotte.akerlind@telia.com, charlotte.akerlind@srforebro.se

Kansliet: Leif Stockhult, telnr 019/673 21 06, e-post: srf.orebro.lan@telia.com, leif.stockhult@srforebro.se

Ombudsman: Roger Alexanderson, telnr 072 738 04 50, e-post: roger.alexanderson@srforebro.se

 

THOMSSONS NYHETSBREV

 

THOMSSONS NYHETSBREV NR 6 2018

2018-04-24

 

Innehåll

SRF får stöd i Alliansmotion

Valrörelsen tar fart

LSS-utredningen kan förlängas

Frukostseminarium om MR-institution

Nordiska möten på Island

Nominera till fyllnadsval i valberedningen

Sök stöd till organisationsutveckling

 

SRF får stöd i Alliansmotion

Handikappersättningen kommer att byta namn till merkostnadsersättning, men hoppet att schablonen kan behållas för vissa grupper lever vidare.

 Det var den 15 mars som regeringen lade fram en proposition om ”reformerade stöd”, där ett av förslagen är att handikappersättningen ändras till en merkostnadsersättning. Regeringen vill avskaffa den nuvarande schablonen för gravt synskadade, blinda och dövblinda, och istället får varje individ vart fjärde år ansöka om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan.

 Men den borgliga alliansen (M, C, L och KD) har skrivit en gemensam motion där SRF:s hållning återspeglas. Alliansen skriver: "Vi ser inte behovet av att blinda eller gravt hörselskadade individuellt ska behöva styrka sina omkostnader då dessa funktionsnedsättningar i hög grad generellt medför liknande behov för alla som drabbas av dem".

Vänsterpartiet har i en motion yrkat avslag på hela propositionen, och Sverigedemokraterna anser att förslaget om merkostnadsersättning behöver utredas ytterligare.

Vänsterpartiet har dock i kontakter med SRF sagt att om deras motion faller så avser man att stödja regeringens förslag. Men i ett uttalande i tidningen Altinget, som särskilt bevakar riksdagsarbetet, säger Julia Kronlid, som sitter i socialförsäkringsutskottet för SD, att SD avser att stödja alliansmotionen. Därmed skulle en riksdagsmajoritet kunna säkra att schablonen blir kvar för de utpekade grupperna. Ett beslut i riksdagen väntas i slutet på maj.

 

Valrörelsen tar fart

Söndagen den 9 september är det allmänna val till riksdag, landsting/regioner och kommuner. SRF:s valarbete har nu kommit igång med politiska debatter och möten i distrikten.

Riksförbundet har skrivit till partisekreterarna och gruppledarna i riksdagen för att boka in möten. Och den 23 april rullade dessa möten igång då vi träffade Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg Johansson.

 Med henne diskuterade vi bland annat handikappersättningen, men också hur KD arbetar med att få in användbarhet för synskadade och universell utformning i sina förslag. Vi tog även upp synskadade politikers möjlighet att få tillgång till möteshandlingar, vilket inte fungerar friktionsfritt överallt. Vi ställde också frågor kring hur KD avser göra sitt valmaterial tillgängligt för synskadade. Det sistnämnda är inte klart än, men inläsning på daisyskiva av deras valtidning verkade vara planerad.

 

LSS-utredningen kan förlängas

Utredningen av insatserna inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har begärt förlängning av sitt uppdrag. Regeringen har ännu inte tagit ställning, men troligen kommer utredningen att få lämna sitt slutbetänkande runt nästa årsskifte istället för den 1 oktober.

 Den 18 april hade utredningen möte med sakkunniga och experter, och assistansfrågorna tog även detta möte mycket tid i anspråk. Det handlade om olika utförare av assistansen, och vilket stöd brukaren kan få vid överklagande av LSS-beslut i förvaltningsdomstol.

 n eventuell reglering av habiliteringsersättning för daglig verksamhet diskuterades också. Idag finns inga regler kring detta, vilket innebär att kommunerna har egna principer.

 Nästa möte för experter och sakkunniga i LSS-utredningen är den 18 juni.

 

Frukostseminarium om svensk MR-institution

Fredagen den 20 april bjöd Lika Unika in till ett frukostseminarium som handlade om hur en svensk oberoende MR-institution ska inrättas (MR står för mänskliga rättigheter). Lise Bergh, som utreder frågan på uppdrag av regeringen, berättade om sina tankar.

 Enligt FN ska varje nation ha en oberoende MR-institution, vilket också tydligt framgår av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna institution ska främja, skydda och övervaka mänskliga rättigheter. Detta gäller inom alla områden, såväl stat och kommuner som den privata sektorn.

 Regeringen hade tidigar hänskjutit frågan till riksdagens konstitutionsutskott, eftersom en idé som drivits av många organisationer inom civilsamhället varit att ”oberoende” innebär att MR-institutionen ska vara en myndighet som ligger under riksdagen, i likhet med Justitieombudsmannen. Konstitutionsutskottet valde dock att avvisa den lösningen, och bollade tillbaka frågan till regeringen. Och nu har alltså Lise Bergh uppdraget att finna en lösning.

 Från SRF deltog undertecknad (Håkan Thomsson) och Åsa Nilsson vid frukostseminariet. Bland åhörarna kan också nämnas Eva-Lena Gustavsson som är socialdemokratisk ledamot i konstitutionsutskottet.

 Lise Bergh redogjorde för de olika alternativ som hon analyserar. MR-institutionen skulle kunna vara en ideell förening, en stiftelse eller ett aktiebolag liknande Sveriges Radio. Det finns för- och nackdelar med sådana lösningar, och i nuläget lutar det åt att MR-institutionen trots allt blir en myndighet under regeringen, men med särskild lagstiftning för att garantera oberoendet. Det är också viktigt att säkra civilsamhällets möjligheter att få insyn i en sådan myndighet. Det kan ske genom styrelserepresentation, i form av ett särskilt råd eller i någon annan samarbetsform. Den 31 juli ska utredningen presentera sitt förslag.

 

Nordiska möten på Island

Den 10-13 april var en delegation från SRF på Island för att delta i möten med de nordiska synskadeorganisationerna. Den 12 april besökte vi dessutom vår isländska systerorganisations hus på Hamrahlid 17 i Reykjavik. Här finns förutom kontor också en skyddad arbetsplats med ett 30-tal anställda. I huset finns också bostadslägenheter och ett statligt kompetenscenter som motsvarar en syncentral men som I nordiska samarbetskommitténs möte deltog Håkan Thomsson, Maria Thorstensson och Neven Milivojevic. Här pratade vi bland annat om ledarhundsverksamheten i de olika länderna. Vi kom också överens om att vi ska verka för att synskadade som besöker ett annat nordiskt land ska kunna få samma rabatter på synskaderörelsens konferens- och rekreationsanläggningar som inhemska synskadade får.

I nordiska kvinnokommitténs möte deltog Annika Östling. Här ägnades den mesta tiden åt detaljplanering av den nordiska kvinnokonferens för synskadade som ska genomföras i Malmö i oktober.

 

Nominera till fyllnadsval i valberedningen

Beredningsutskottet som valdes vid organisationsrådet den 26 januari vill ha in förslag på kandidater till det fyllnadsval som ska göras till riksförbundets valberedning. En ledamot ska väljas in i valberedningen och en ordförande för gruppen ska utses. Detta kan vara samma person.

De nominerade ska vara tillfrågade och ha tackat ja. Sänd era nomineringar till beredningsutskottets sammankallande, Kicki Lundmark. Ange namn, telefonnummer och e-postadress.

Sänd uppgifterna via SMS på 070 888 39 61, alternativt kicki.lundmark@innertavle.se

Sista nomineringsdag är den 30 april. Fyllnadsvalet sker på organisationsrådet den 15 juni.

 Sök stöd till organisationsutveckling

Nu är det årets andra tillfälle för distrikt och branschföreningar att söka ekonomiskt stöd till organisationsutveckling. Ansökningarna ska vara riksförbundet tillhanda senast den 31 maj.

Stödet avser insatser för funktionärsutveckling, medlemsrekrytering, arbete med nya organisationsformer, tillgänglighetsanpassningar och lokal verksamhet i behov av stöd. Inom funktionärsutveckling kan distrikten söka bidrag till utbildning gällande styrelsens arbetsgivaransvar.

 Observera att stöd till ekonomiskt svaga lokalföreningar söks vid detta tillfälle, och att det är respektive distrikt som gör den ansökan.

 

Notera att ansökan ska göras på en särskild blankett. För frågor så kontakta Gunilla Thomsson, tfn 08-39 91 66.

 Vi har tidigare haft problem med att olika e-postadresser använts vid ansökningar. För att vara säker på att ansökan kommer att behandlas så använd adressen:

gunill.thomsson@srf.nu

 

THOMSSONS NYHETSBREV NR 7 2018

2018-05-08

 

Innehåll

Handikappersättningen på snabbremiss

Ledarhundens dag uppmärksammad

Wallenius besökte SRF

NTF:s nollvisionskonferens

Nytt om LSS-utredningen

Möte med SPSM:s generaldirektör

Politiska träffar i riksdagen

Hur blir det med Almåsa?

Diskrimineringslagen förstärkt från 1 maj

Datum för DOFS

 

Hanikappersättningen på snabbremiss

Alliansens motion, om att blinda och döva ska få behålla schablonen i den merkostnadsersättning som ska ersätta handikappersättningen, har behandlats i riksdagens socialförsäkringsutskott. Resultatet blev att förslaget sänts ut på snabbremiss, vilken ska vara besvarad senast den 23 maj. Planen är att ärendet ska kunna behandlas i riksdagen före sommarstängningen.

  

Ledarhundens dag uppmärksammad

Sista onsdagen i april firas varje år ledarhundens dag. SRF lade ut en kortfilm i sociala medier, och dagen uppmärksammades också i såväl traditionella medier som i bloggar.

En stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter, ett inslag i Sveriges Televisions barnkanal, en debattartikel av Sven Edlund med rubriken ”Ledarhundar och allergiker ska kunna leva sida vid sida) och flera hundbloggar om ledarhunden är exempel på positiv uppmärksamhet. Även i flera lokala tidningar, lokala P4-kanaler och regional-TV uppmärksammades ledarhundens dag.

 

Wallenius besökte SRF

Funktionsrätt Sveriges nyvalda ordförande, Elisabeth Wallenius, besökte SRF måndagen den 7 maj. Även om SRF inte är medlemsförbund i Funktionsrätt Sverige så är det viktigt att ha goda relationer.

 Elisabeth Wallenius har sin funktionshinderpolitiska bakgrund i Sällsynta Diagnoser som hon var med och bildade på 1990-talet. Vi ser fram emot ett gott samarbete med henne och Funktionsrätt Sverige!

 

NTF:s nollvisionskonferens

Den 2 maj genomförde NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) sin ”Nollvisionskonferens” i Stockholm. Nollvisionen innebär att målet för trafikplaneringen ska vara att ingen dödas eller skadas svårt i trafiken. Nollvisionen är antagen av riksdagen.

 Vid konferensen fokuserade man på cyklisters och fotgängares situation. En märklig sak är att gångtrafikanters fallolyckor inte räknas in i statistiken för trafikolyckor. Vi vet ju att bristande snöröjning och halkbekämpning är ett stort problem som förorsakar många olyckor bland fotgängare.

 Intressant är att trafikkontoret på Göteborgs kommun tagit fram ett särskilt fotgängarprogram. Det är just nu ute på remiss. Liknande program skulle kunna vara ett bra sätt att uppmärksamma och förbättra fotgängares situation runt om i Sverige.

 

Nytt om LSS-utredningen

LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är ju föremål för utredning. Regeringen har tidigare uttryckt att kostnaderna för denna rättighetslag är höga, och har framförallt pekat ut insatsen ”personlig assistans” som ett område där det kan finnas besparingsmöjligheter. Detta har hårt kritiserats av funktionshinderrörelsen.

Den 30 april meddelade statsrådet Lena Hallengren att LSS-utredningens direktiv ändras, så att det särskilda sparkravet tas bort. Den förändringen kommer säkerligen att underlätta för utredningen att fullfölja sitt arbete på ett bra sätt. Samtidigt meddelades att utredningstiden förlängs, och att slutbetänkandet nu ska överlämnas till regeringen den 15 december 2018.

 

Möte med SPSM:s generaldirektör

Den 6 april hade SRF:s intressepolitiska chef Neven Milivojevic, skolhandläggare Cecilia Ekstrand samt undertecknad (Håkan Thomsson) ett möte med Fredrik Malmberg som är generaldirektör för SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Vi detta möte underströk vi SPSM:s viktiga funktion, och att SRF vill att SPSM ska få ett tydligt ansvar för samordning av stöd till alla synskadade elever.

 Vi gav en bild av synskadade elevers skolsituation förr och nu, och pekade på att stödet till synskadade elever minskat. Detta får negativa konsekvenser, och vi befarar att detta kommer att leda till färre synskadade i högre studier och problem på arbetsmarknaden i framtiden.

 Punktskriftens betydelse pratade vi också om, och här lyftes poängen med att även vissa synsvaga elever får lära sig punktskrift.

 

Politiska träffar i riksdagen

SRF:s valarbete går vidare. Från riksförbundets sida har vi haft ett antal politiska träffar i riksdagen. Undertecknad (Håkan Thomsson) har deltagit i möten med Bengt Eliasson och Emma Carlsson Löfdahl från Liberalerna den 24 april samt Miljöpartiets gruppledare Maria Ferm den 4 maj. Riksförbundet har även träffat Maj Karlsson (V), Per Lodenius (C) samt de socialdemokratiska ledamöterna i socialutskottet. Ytterligare ett par träffar är inbokade.

 Hur blir det med Almåsa?

Just nu pågår ett omfattande renoveringsarbete på Almåsa. I huvudbyggnaden görs stora förändringar. Köket rustas upp, matsalsdelen förändras och baren och receptionen flyttas.

 Det har blivit stora fördyringar i poolprojektet. Därför övervägs nu att inte uppföra någon ny pool utan istället satsa på träningslokaler, dels i form av gym men också med träningskök där man ska kunna ha olika matlagningsaktiviteter. En idé är att skapa bättre förutsättningar för rehabiliterande aktiviteter på Almåsa.

 Förslaget är att, om det fortsättningsvis ska finnas en pool så bör den byggas i ett separat hus. Detta innebär väsentliga fördyringar. Ska man jämföra Almåsa med sina danska och norska motsvarigheter, Fuglsangcentret respektive Hurdalsenteret, så är ju dessa både konferens- och rehabiliteringsanläggningar, och där finns fina simbassänger.

 Frågan är alltså hur det blir med Almåsa. En diskussion om vad vi vill ha Almåsa till, och vad det får kosta, kommer att tas upp på organisationsrådet den 15 juni. Almåsa ägs visserligen av Iris Förvaltning AB, men det viktigaste i detta sammanhang är vad vi synskadade i SRF tycker.

 

Diskrimineringslagen förstärkt från 1 maj

Från och med den 1 maj har undantaget för företag med färre än tio anställda tagits bort ur diskrimineringslagen. Det innebär att företagets storlek inte har någon betydelse vid otillgänglighet som diskrimineringsgrund. Detta är en viktig och positiv förändring.

 Ett problem som kvarstår med otillgänglighet som diskrimineringsgrund är att det ska förekomma varaktiga kontakter mellan den diskriminerande och den som diskrimineras. Varje individ med självbevarelsedrift försöker ju undvika företag som är otillgängliga. På detta område skulle lagen också behöva ändras.

 

Datum för DOFS

Den så kallade DOFS:en, det vill säga kompetensutveckling för distrikts- och branschförenignsordförandena och förbundsstyrelsen, äger i år rum den 21-23 september. Ankomst sker fredag kväll och avslutning cirka kl 15.00 söndag eftermiddag.

 Programmet är ännu inte fastställt. Idéer om innehåll kan mejlas till undertecknad. En mera formell inbjudan kommer före sommaren.