Ute står hösten i sina fina granna färger. Alla lokalföreningar är i full gång med sin verksamhet med mycket roligt att välja på.

Denna tidning innehåller:

Information från distriktet med inbjudan till ögats dag och medlemsdag.

Info från lokalföreningarna

Boktips av Åsa Lindeberg

Höst dikt av Åke Minsberg

Så börjar livet i Solstaden av Åke Minsberg

Bilagor med Thomssons nyhetsbrev, syntolkningsevenemang, pressmeddelande från region Örebro samt Tebladet.

Info från distriktet

Inbjudan Ögats dag

Välkommen till Ögats dag

– Att tala om det vi inte pratar om

På programmet

Invigning med Agneta ElfvingVad gör det här med oss? Samtal med Inger Gustafsson om den psykosociala delen om att vara synskadadEwa Nielsen, verksamhetschef vid det hälsofrämjande Syncentralen.Reflektionsstund, Per Isaksson, Johanna Axling, Emma VargaPer Isaksson och Hans Alvborg berättar om hälsogruppen på SyncentralenSynens betydelse för balansen, Hans AlvborgPanelsamtal och diskussion

Tid: Tisdag 1 november kl 13.00-17.00

Plats: Eklundavägen 1, Örebro

Välkommen med din anmälan till SRF i Örebro län via

e-post srf.orebro.lan@telia.com eller telefon 019-673 21 06.

Ögats dag arrangeras i samverkan med Syncentralen.

Inbjudan till medlemsdag

I år kommer vår medlemsdag att vara på hotell Norra Vättern, Klockarebacken, Askersund.

När: Lördag 12 november klockan 9 30 till 15 30

Vi startar med kaffe/te och smörgås och avslutar med kaffe/te

Ur programmet: Vi får besök av en kille som kom till Sverige som flykting för ca 30 år sedan. Han berättar om hur det var att komma som flykting och synskadad till ett kallt land långt hemifrån. Efter lunch får vi dela med oss av våra egna berättelser så kallad "storytelling". Vi avslutar dagen med lite musikfrågesport. Distriktet ersätter kostnader för billigaste färdsätt till Askersund.

Anmäler dig gör du till kansliet senast 3 november.

Lyssna på Länsradion

Länsradion är ett samarbete mellan sex olika närradiosändare i Örebro län. Det har aldrig skett förr. Allt för många känner inte till ortens närradio med dess möjligheter att sända lokalt förankrade program. Med Länsradion som direktsänder tre timmar kl 10-13 alla vardagar finns chansen för fler att upptäcka sin närmaste radiostation. Ratta in följande frekvens:

Örebro 95,3, Lekeberg 100,7, Askersund 89,2, Hallsberg – Kumla 94,3, Lindesberg 92,6, Hällefors 89,0

En liten påminnelse.

Hej alla!

Ni har väl inte missat att det är en informationskväll om ny teknik (smarta telefoner och surfplattor) på föreningarnas hus den 8 november?

Anmäl dig redan idag till kansliet tel 019 673 21 06

Har du frågor, ring Roger Alexanderson tel 076 708 44 02

Vi syns på muséet

Under tiden 15 till 30 oktober har distriktet en utställning på länsmuséet i Örebro som handlar om att leva som synskadad. Muséet är öppet tisdag till söndag 10 till 17 (onsdagar till 20). Varje dag har vi ett eget tema; tisdagar; hjälpmedel, onsdagar; fritidsaktiviteter, torsdagar; punktskrift, fredagar; syntolkning, lördagar; mörkercafé och söndagar; familjekul. Varje dag (utom lördag) mellan 15 och 17 finns någon representant från distriktsstyrelsen där för att prata med besökare och informera mera ingående om de olika ämnena. Lördag 29 oktober kommer ombudsman Monica Jonsson från Östersund för att ha en workshop och FN-konventionen om mänskliga rättigheter. Workshopen kommer att vara 11 till12 och 12 30 till 13 30. Varmt välkommen

NYA-gruppen

Ni vet väl om att NYA-gruppens aktiviteter är till för alla medlemmar i hela distriktet. Distriktet betalar mellanskillnaden för resor över 40 kronor enkel väg. Det här för att alla ska kunna delta utan att det ska kosta mer att åka till aktiviteten än det gör om du bor i Örebro. Så ta chansen att vara med någon av gångerna. Titta under information från SRF Örebro kommun så får du se vad de 3 kommande träffarna innehåller. Viktigt är att du kommer till programmakeriet. Du kanske har en jättebra idé som du tycker vi ska göra, se till att kom och lägg fram den. Alla aktiviteter ligger inte heller i Örebro utan vi träffas på olika ställen i länet. Kom och va med.

SRF twittrar.

Nu har distriktet skaffat twitterkonto. Följ oss på: http://twitter.com/srforebro

Stormöte med färdtjänst

29 september hade Berit Nilsson i Kumla sett till att få ansvariga för färdtjänsten i länet till ett stormöte på Kvarngården i Kumla. Inbjudan hade gått ut till fler handikappföreningar än oss så det slöt upp ett 70-tal som var intresserade av vad dem hade att säga. Mötet började med att färdtjänst presenterade sin verksamhet och hur det går till när man ska söka för att få beviljat att ha färdtjänst. Efter presentationen startade den stora frågestunden. Många var frågorna som deltagarna hade och främst fick tjejen som sitter på beställningscentralen svara. Bland frågorna var frågan om varför det kommer fler bilar och hämtar personer som ska till samma adress. Där blev svaret att man måste se till hela biten för att förstå så det blev vi inte mycket klokare på. Många frågor gällde också bemötande från chaufförer och jag tror att det fick sig några tankeställare när de fick höra hur många hade blivit bemötta av vissa chaufförer. Vad vi tar med oss från mötet är att:

Chaufförerna ska hjälpa till från dörr till dörr. Det vill säga att de ska gå ur bilen och hämtar vid ytterdörren. Behöver ni ledsagare längre in i huset måste ni ha ledsagare med er.Skriv in så mycket fakta som möjligt i er profil. Om ni behöver längre tid för att ta er från port till port, hur synskadad ni är, synsvag eller gravt synskada.Anmäl alltid in allt som inte är bra, oavsett om det är chaufförens beteende, bilen kommer sent eller att ni fått åka en omväg eller annat som hör till resan. Beställningscentralen gör en sk avvikelse så de kan se till att det inte upprepas. Om vi inte rapporterar in händelser så vet dem ju inte om att det har hänt.Begär alltid återkoppling om ni rapporterat in en händelse. På så sätt ser ni att de har gjort något åt er anmälan.

Vill ni ha presentationen på mail så hör av er till kansliet så kan vi skicka den. Tack Berit för du ordnade detta möte.

Info från Bergslagen

Torsdagen 17 november klockan 14 00 träffas vi i

ABF-lokalen Smedjegatan 9, Lindesberg.

En trevlig eftermiddag kan det bli med fika och "Tipspromenad". Anmäl dig senast 14 november till Ingegerd tel 0 5 8 1 61 15 67

Välkommen önskar Styrelsen genom Irene

Info från Karlskoga-Degerfors

AUKTION

Lördagen den 22 oktober klockan 14 00 på Nickkällan

Vi bjuder på kaffe och smörgås

Vi tar tacksamt emot gåvor till försäljning

Anmälan senast 19 oktober till Inger 073 035 08 59 eller

Inga 0 5 8 6 579 27

BINGO

Fredagen den 4 november klockan 14 30 på Nickkällan

Brickor 10 kr gånger 3 spel. Kaffe 30 kr

Anmälan senast 1 november se ovan

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA Hälsar styrelsen gm

Kristina Johansson 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81

En hälsning från Sydnärke

Hej alla glada!

Vi i Sydnärke har inte kommit igång med våra möten ännu. Vi hade planerat ett möte den 3:e oktober, men så blev det inte. Kvarngården hade seniordagar, då handikappföreningarna presenterade sig. Vi delade bord med hörsel. Vi hade också med oss SRFs kampanjmaterial och det var många som stannade till vid vårt bord. Nu planerar vi (Kumlagruppen) ett möte på Kvarngården den 7 november klockan 14. Vi ska försöka få till oss antikhandlaren Leif Gustavsson igen. Väl mött till detta möte. Om det blir ändringar får telefonkedjan gå.

Hösthälsningar Åke Minsberg

Info från Örebro kommun

Öppet hus i hälsans tecken

Vi får besök av två hälsocoacher från Herbalife som tillsammans med mig kommer att prata om hälsa och en hälsosam livsstil.

De kommer bland annat prata om saker som kroppen behöver, saker vi äter som är bra och mindre bra samt prata lite om produkter som hjälper till att kontrollera vikten och gör det lite lättare att leva mer hälsosamt.

Jag själv kommer också delge min berättelse, från att vara skeptisk till att exempelvis "skaka ihop en frukost" till insikten och känslan av att det faktiskt ger resultat.

Vi bjuds på en välgörande dryck och för den som vill ta en fika efteråt finns naturligtvis möjligheten i kaféet.

När: Onsdag den 26 oktober

tid: klockan 14:00 till 16:00

plats: Föreningarnas hus, Slottsgatan 13A

Varmt välkommen styrelsen genom Roger

Aktivitetstips efterlyses

Hej alla!

Nu är det dags att börja fundera på vad vi vill ha för aktiviteter i lokalföreningen under nästa år.

Vad vill du ska hända? Dina förslag och idéer är viktiga för att vår verksamhet ska bli så bra som möjligt.

Det kan vara allt från studiecirkel i punktskrift, fördjupning inom tillgänglig teknik, till storytelling, sociala aktiviteter såsom kaféträffar eller bowlingkvällar.

Det är bara du själv som sätter gränsen.

Gnugga geniknölarna och hör av dig med dina förslag.

Välkommen att ta kontakt med Roger Alexanderson tel 076 708 44 02 eller ta kontakt med kansliet tel 019 673 21 06.

Hälsingar Roger Alexanderson, ordförande SRF Örebro kommun.

NYA-gruppen

Onsdag den 26 oktober klockan 18:00 kommer vi i Nya-gruppen ha en aktivitet på Örebro läns museum. Vi kommer sitta inne i Rosengrens skafferi, det är fiket/restaurangen som ligger i länsmuseet.

ABF och Örebro läns museum arrangerar i höst två Poetry slam-kvällar.

Vi har valt att använda oss av fyra teman, som deltagarna får associera fritt kring. Dessa teman återfinns i museets aktuella utställning "Jag tror jag vet". Rubrikerna är: Vad vet jag, Hör jag hit?, Brinner för min sak och Bara för mitt eget bästa. Du som tävlar ska framföra två olika egenskrivna dikter under kvällen. Välj ett eller flera av temana att använda i dina bidrag! Vår MC under för Poetry slam-kväll är Kalle Haglund, som också har författat några av texterna till museets utställning.

När: 26 oktober Tid: 18.00 - ca 20.00 Plats: Rosengrens skafferi, länsmuseet, Engelbrektsgatan 3, 702 12 Örebro

Anmälan görs till kansliet 019 6732106 eller maila till nyagruppens mailadress anmalnyagruppen@srforebro.se

Senast onsdag den 25 oktober klockan 12:00.

Hoppas vi ses!

Kram Sandra Johansson

9 november Kl 18:00
Aktivitet: Glöggprovning
Vi kommer att prova olika glöggsorter, temat på glögg är inte bestämt än, men gott kommer det att bli. Ove Nilsson står för utrymme hemma hos sig, Eklundagatan 6. Sandra & Tony bestämmer sorterna

23 november 18:00 Brukarhuset, Mellringevägen 120 B
Aktivitet: Programmakeri

Vi samlas och diskuterar vad som skall vara med i vårt program för 2017 vår och höst aktiviteter. Inga förslag är dåliga. Förslag kan skickas till kansliet.

Anmälan görs till kansliet 019 6732106 eller maila till nyagruppens mailadress anmalnyagruppen@srforebro.se

Alla distriktets medlemmar är välkomna till NYA-gruppens aktiviteter.

Boktips

Hej!

Här kommer ett boktips på en serie som jag håller på att läsa just nu, det är en serie med sex böcker skrivna av Martin George. För er som gillar att läsa böcker med massvis av spänning och dramatik så är det här något för er. Denna serie har även vunnit pris som bästa dramaserie.

Bok ett "I vargens tid". Bok två "Kampen om järntronen". Bok tre "Kungarnas krig" som jag för tillfället håller på att läsa. Bok fyra "Svärdets makt". Bok fem "Kråkornas fest". Och sista boken nummer sex "Drakarnas dans".

Med dessa ord så önskar jag er en spännande läsning.

Åsa Lindeberg

Höst

Hösten kommer till vår stad.

Gatorna blir hala av blöta blad.

Mörkret sig sänker

inte mycket som glädje skänker.

Det drar mot vinter,

då fötterna slinter.

En ljusglimt väl skymtar

när affärerna skyltar.

Det blir Lucia och jul

livet känns lite mera kul.

Dagar kommer, dagar går

och man längtar till vår.

Man längtar och hoppas

Den kommer väl åter

den tid då träden knoppas.

Av Åke Minsberg

Så börjar livet i Solstaden.

Hej alla glada. När jag senast hörde av så var jag trött, men dagen var inte slut. Nu tänker jag ta lite om fortsättningen på ankomstdagen.

Efter den trevliga samvaron kring kaffebordet så blev det rundvandring i trädgården. Där träffade jag min blivande arbetskamrat, en lång mager man i 50-års ålder. Här hade jag också tur, kemin stämde och vi gick bra ihop och trivdes tillsammans. Han var gift och de hade en son som då var 15 år. De bodde granne med trädgården, tvärs över vägen. Frun var både trevlig och gästvänlig. Många gånger var jag där på både middag och kaffe. Sen hade de sommarstuga vid Vänerns strand och där tillbringade jag mycket av fritiden sommartid. Så ni förstår vilket drömjobb jag hade fått. Ja, det här blev en lite utvikning, det var ju själva trädgården jag skulle berätta om.

Där fanns fyra växthus, ett hundratal bänkfönster, stora frilandsodlingar, ett tjugotal fruktträd av olika sorter. Inga bärbuskar men en stor rabarberodling.

Under tiden jag var där byggdes två nya stora växthus. Ett för tomater och ett för olika krukväxter. Mycket hortensior, krukrosor, cyklamen och pelargonier. En av bröderna var specialist på pelargonier och så var han otroligt duktig på att göra blombuketter. Aldrig blev det sådana över vid torghandeln. Tanterna stod i lång kö för att få med en sådan hem till kaffebordet.

Efter rundvandringen i trädgården så var det dags för kvällsmiddag hos den gifta brodern. Det var en middag som satt skönt efter en lång dags färd mot kväll. Den middagen glömmer man inte. Pepparrotsgädda och färska grönsaker, det var man inte bortskämd med. Gäddan hade fångats av fruns far dagen före. Han tyckte mycket om att fiska, senare var jag ofta med honom vid sommarstugan och fiskade. Ja, nu blev det en utvikning igen. Åter till middagen. Till efterrätt var det ingefärspäron med vispgrädde. Ni känner väl hur snålvattnet rinner till. Efter det kaffe med mjuk pepparkaka. Vilket ställe man kommit till!

Innan jag går till sängs denna första dag måste jag berätta lite om detta med maten. Meningen var att jag skulle hålla maten själva och jag hade nära till affär. Det fanns en lanthandel hundra meter bort. Det blev mycket filmjölk och smörgås. Det var värre med middagen. Då fick jag ta cykeln till Karlstad, tre kilometer bort. Jag hade en timmas matrast så det hanns ju med, men det var inte så kul när det regnade. Jag höll på med detta tills fram på hösten. Då tyckte trädgårdsmästarfrun synd om mej och så fick jag äta med dem. Så bra det blev för mej.

Det var så med mina tvättkläder också. Dem fick jag ta till ett tvätteri utanför staden till frun sa att hon ville ta hand om det också. Kunde man göra annat än trivas på ett sådant ställe? Nej, det kunde man inte. Tänk när man kom hem fram på natten och det stod mjölk och ett par smörgåsar på rummet. Det var inte många polare som hade det så, om de inte bodde hemma hos mamma förstås.

Ja, det var tider det. Nu tror jag att jag slutar här och fortsätter nästa gång med en mycket originell handelsman som påminde mycket om handelsmannen i Åsanisse filmerna. Farväl och sov gott. I morgon börjar jag på mitt nya jobb. Lev väl. Hösthälsningar Åke Minsberg

Slutord

Det var allt för den här gången. Tack Åke för fortsättning av din berättelse av ditt liv. Nu väntar man med spänning på fortsättningen. Tack också Åsa för ditt boktips. Ni är säkert många som också har läst någon bra bok eller kanske hört någon bra skiva. Se till att dela med er till oss andra av det. Ni glömmer väl inte att ställa om klockan till vintertid natten mellan 29 och 30 oktober. Då blir det väldigt mörkt om kvällarna innan vi kan tända alla ljusstakar inför julen. Njut av hösten tills vi hörs igen.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telefonnummer 019 673 21 05, 072 544 50 84. e-post: charlotte.akerlind@telia.com

Kansli. Leif Stockhult, telefonnummer 019 673 21 06.

E-post srf.orebro.lan@telia.com. Kansliet öppet måndag till torsdag 9 till 12.

Bilaga 1 oktober 2016

THOMSSONS NYHETSBREV NR 12

27 september 2016

Innehåll

Nytt från Gata för alla

Heta frågor för synskadade i EU

Besök i Nicaragua

Organisationsrådet och DOFS:en

Nytt från Gata för alla

Vår informationskampanj riktad till allmänheten, "Gata för alla", rullar på. Vi har fått stort utrymme i massmedia, både i form av artiklar och så kallade pluggannonser.

Fyra korta filmer har lanserats. Den som i första hand ska locka till fortsatt intresse via nätet för kampanjen kallas "Synskadade burar in folks cyklar - se reaktionerna". Den beskriver ett arbetssätt som vi inte ägnar oss åt, men är gjord för att väcka intresse. Den har en så kallad räckvidd på 360000, vilket innebär att filmen skickats ut till 360000 Facebook-konton. 85000 Facebook-användare har tittat på filmen i minst 3 sekunder . Hur många som har sett hela filmen framgår inte av statistiken, men troligt är att man tittar färdigt om man börjat titta på den, och förhoppningsvis fortsätter man läsa om "gata för alla".

Videon "Synskadade lappar oväntade hinder - kolla reaktionerna" har en räckvidd på 41000, och har 22000 visningar. Dessutom finns två korta intervjufilmer om att vara synskadad.

Den 15 oktober ordnar riksförbundet en kampanjavslutning på Medborgarplatsen i Stockholm. Aktiviteten går ut på att allmänheten kan komma till en soffa och ställa sina frågor direkt till en synskadad. Bland dem som kommer att medverka finns SRF:s första vice ordförande Victoria Öjefors Quinn.

Heta frågor för synskadade i EU

Tillgängliga offentliga hemsidor, Marrakeshavtalet, tysta fordon och ett kommande tillgänglighetsdirektiv fanns på programmet när synskadade från EU-området träffades i Frankrike.

Det var den 24 till 25 september som European Blind Unions kommission för EU-frågor, den så kallade Liaising commission (LC) hade möte i Paris. Undertecknad (Håkan Thomsson) representerade Sverige.

Ett direktiv om att offentliga hemsidor ska vara tillgängliga kommer inom kort att publiceras. Innehållet är klart, men det är nu på språklig granskning. Efter att det offentliggjorts har länderna 21 månader på sig att implementera (införa) reglerna. Direktivet omfattar hemsidor och nedladdningsbara filer samt appar som finns hos myndigheter eller företag som sköter uppgifter på uppdrag av myndigheter. Direktivets utformning är skarp, och en framgång för påverkansarbetet som synskadeorganisationerna i EU genomfört.

Marrakeshavtalet är ett internationellt avtal som innebär att synskadeanpassade böcker får sändas över nationsgränserna utan hinder av upphovsrättslig karaktär. Frågan om EU kan ratificera avtalet har varit vilande i väntan på ett utslag från EU-domstolen. Nu ger ett förhandsbesked från EU-domstolens generaladvokat vid handen att Marrakeshavtalet är så kallad exklusiv kompetens, det vill säga att EU kan besluta om ett sådant avtal. Det har lett till att EU-kommissionen nu publicerat ett förslag till en så kallad "regulation" som innebär att Marrakeshavtalet blir ratificerat och ska gälla i hela EU. Om denna regulation godkänns av EU-parlamentet och ministerrådet så träder Marrakeshavtalet omedelbart i kraft i hela EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat ett förslag till direktiv med revidering av upphovsrätten. Det gäller nu att få parlamentet och ministerrådet att behandla regulationsförslaget omgående, och inte behandla det samtidigt som upphovsrättsdirektivet eftersom processen då kan bli mycket långsam.

På området tysta fordon finns nu beslut om att inleda forskning kring om huruvida ett varningsljud på stillastående fordon, exempelvis vid ett övergångsställe, ökar trafiksäkerheten. Forskning ska även ske kring lämplig volym på varningsljudet. LC följer detta med intresse.

När det gäller förslaget till tillgänglighetsdirektiv, som EU-kommissionen presenterade i december 2015, så har det urvattnats en del på
vägen. Framförallt är det tillgängligheten vad gäller television och e-böcker som tagits bort. Det gäller nu för synskadeorganisationerna argumentera övertygande för att stärka direktivet.

Besök i Nicaragua

Den 10 till 16 augusti besökte en delegation från SRF Nicaragua och vår systerorganisation OCN (Organizacion de Ciegos de Nicaragua). Elvira Kivi och Annika Örnstedt, som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete vid SRF:s rikskansli, gjorde ett uppföljningsbesök. Neven Milivojevic, som är ansvarig chef, samt undertecknad (Håkan Thomsson) och ledsagaren och tolken Daniel Rosén deltog också.

Vi ankom till Nicaraguas huvudstad Managua onsdagen den 10 augusti. Här inkvarterades vi på ett hotell som heter Europeo.

Torsdagen ägnades åt OCN, med rundvandring på deras kontor och diskussioner med styrelsen. Vid kontoret sköts organisationens administration, men här finns också en studio för inläsning av böcker och annat material, en datasal med ett antal datorer för utbildning och medlemsanvändning, de har en modern punktskriftsprinter från Index och kontoret inrymmer också ett stort mötesrum. OCN äger flera hus i Managua, och intäkterna från uthyrning av dessa bidrar till finansieringen av det egna kontoret, som också fungerar som mötesplats för medlemmarna.

Projektet i Nicaragua handlar om möjligheter för synskadade att få utbildning och möjlighet att slå sig in på arbetsmarknaden. Det har också handlat om att skapa lokala föreningar av synskadade runt om i landet. Vi diskuterade de hittills nådda resultaten och hur projektet kan leva vidare.

På fredagsförmiddagen deltog vi i en konferens ordnad av landets dövblindorganisation. Här presenterades två material, ett som vände sig till personer som professionellt arbetar med dövblinda och ett som vände sig till anhöriga och ledsagarvolontärer. En svensk delegation från FSDB (Förbundet Sveriges Dövblinda) fanns också på plats, och vi åt middag med dem på kvällen. På eftermiddagen dessförinnan hade vi ett möte på OCN med studenter och kvinnor. De fick diskutera sin situation och prioritera vad som vore viktigast för organisationen att arbeta med. Utbildningsmöjligheterna för synskadade var det som främst framhävdes. Man framhöll att möjligheten att få arbete ökar med bra utbildning.

På lördagen gjorde vi ett besök på Korinto, en ö vid Stilla havskusten, cirka 15 mil nordväst om Managua. Här fanns en lokalförening som bildades för ett drygt år sedan. De arbetade ppå frivillig basis för att få ihop pengar på olika sätt, och de deltog i samhällsprogrammet "Todos con voz" (alla med röst) som syftar till att stödja personer med funktionshinder. Efter att ha ätit på en lokal restaurang fick vi tillfälle att ta ett dopp i Stilla havets väldiga, varma vågor.

Söndagen den 14 augusti hade vi fridag, och då besökte vi staden Granada som grundades av de spanska erövrarna år 1524. Vi gjorde också en båttur på Nicaraguasjön.

Måndagen den 15 augusti besökte Neven, jag och Daniel en skola där en blind tonårstjej, Maria Milagro Benedith, gick integrerad sedan ett år tillbaka. Hon fick inga läromedel på punktskrift eller inlästa, men hennes klasskamrater läste för henne och då kunde hon spela in på sitt fickminne. Lärarna verkade ambitiösa. De hade exempelvis konstruerat en taktil karta med anknytning till den aktuella undervisningen. De menade att det saknades resurser, men att det ändå var positivt att ha en blind elev. De fick stöd genom besök från utbildningsministeriet av spcialpedagoger ungefär en gång i månaden.

Sedan åkte vi vidare till hälsoministeriet där vi träffade den nationelle samordnaren för "Todos con Voz" Joaquin Escoto Galeano. Även OCN:s ordförande David Lopez deltog i mötet på hälsoministeriet. Här diskuterade vi Todos con voz-programmet. Bland annat pekade vi på behovet bland synskadade av vita käppar, och det faktum att vita käppar slits och går sönder då de används. På hälsoministeriet verkade man tro att en vit käpp håller hur länge som helst.

På eftermiddagen besökte vi Feconori, som är en samarbets­organisation för de olika funktionshinder­organisationerna. De får idag en väsentlig del av sina intäkter från MyRight, och de uttryckte oro inför framtiden. Vi framhöll att medlemsorganisationerna måste ta ansvar för samarbetet och finansiera det ifall de inte kan hitta extern finansiering.

Sist men inte minst besökte vi MyRights kontor i Managua. MyRight samordnar de svenska funktionshinderorganisationernas internationella utvecklingssamarbete. På kvällen bjöd vi OCN-styrelsen på middag på restaurangen El Muelle. Tidigt på tisdagsmorgonen bar det sedan av med flyg via Miami till Orlando och World Blind Unions gneralförsamling.

Organisationsrådet och DOFS:en

Den 16 september var det organisationsråd i Stockholm, och den 16 till 18 september genomfördes den så kallade DOFS:en (kompetensutveckling för distrikts- och branschföreningsordförande samt förbundsstyrelsen).

På dagordningen för organisationsrådet stod bland annat en lägesrapport från "Gata för alla-kampanjen". Jeanet Kjöller berättade om kampanjens genomslag, som ju varit mycket bra. Hon berättade också om planerade aktiviteter i distrikten.

En annan punkt på dagordningen handlade om det personella stödet till distrikten. Här har ett antal ombudsmän/verksamhetsutvecklare kunnat anställas i distrikt med hjälp av ett behovsprövat, administrativt bidrag från riksförbundet. Den totala kostnaden för riksförbundet beräknas 2016 bli cirka 2,4 Mkr, och när stödet är fullt utbyggt 2017 beräknas kostnaden för riksförbundet bli cirka 5 Mkr. Denna satsning finansieras dels med att de regionala ombudsmännen avvecklats och dels med intäkter från SRF:s ledarhundskalender.

Vid DOFS:en hade vi två tunga programpunkter. Karen Fridriksdottir Jungelin berättade om SRF Stockholms och Gotlands läns kamratstödsprojekt som genomförts med stöd av Allmänna Arvsfonden. I grupper om cirka 6 personer har synskadade fått prata om sin livssituation under ledning av en utbildad kamratstödjare. DOFS-deltagarna diskuterade sedan hur man kan genomföra liknande kamratstöd i andra delar av landet. Ett annat viktigt pass handlade om normkritik, jämställdhet och likabehandling. Här medverkade Kristina Ullgren och Jo Tengblad-Söder från RFSL.

Eftersom Almåsa var fullbokat genomfördes DOFS:en istället i Stockholm, med fredagskvällens pass i Gotlandssalen på Södermalm och resten av helgen på SRF-kansliet i Enskede. Logi ordnades på Maude's hotell i Svedmyra, och transporterna skedde med abonnerad buss. Trots det lite trassliga i detta verkade deltagarna på mycket gott humör.

THOMSSONS NYHETSBREV NR 13

11oktober

Innehåll

Gata för alla gör succé

Expertplats i LSS-utredningen

Den moderna synskadade kvinnan

Överläggning med MTM

Nordiska möten i Norge

I Louis Brailles fotspår

Ny individstödschef

Inbjudan till ögonforskningsdag

Gata för alla gör succé

Gata för alla, vår informationskampanj riktad till allmänheten, fortsätter att få stor uppmärksamhet såväl i traditionell massmedia som i sociala medier. Själv var jag med då SRF Halland lappade felparkerade cyklar och andra olämpligt placerade föremål i Varberg den 30 september. Jag var också med på Renmarkstorget i Umeå den 8 oktober där SRF Västerbotten hade informationsbord, erbjöd möjlighet att prova att gå med vit käpp med bindel eller fingerad optik samt fyllde torget med tal och musik från scenen.

Vår film "Synskadade burar in folks cyklar - se reaktionerna" som beskriver ett arbetssätt som vi inte ägnar oss åt, men är gjord för att väcka intresse, har nu en så kallad räckvidd på 594000, vilket innebär att filmen skickats ut till så många Facebook-konton. 154000 Facebook-användare har tittat på filmen i minst 3 sekunder. Filmen "Synskadade lappar oväntade hinder - kolla reaktionerna" har nu en räckvidd på 61000, och har 36000 visningar.

Den 15 oktober avslutas kampanjen på den vita käppens dag. Jag vet att många distrikt och föreningar planerar aktiviteter den dagen. Låt oss tillsammans göra en värdig avslutning på kampanjen. Kör hårt!

Expertplats i LSS-utredningen

SRF har genom Lika Unika fått en expertplats i LSS-utredningen. Platsen har tillfallit undertecknad (Håkan Thomsson). Det är ett svårt men viktigt uppdrag. Det första mötet hålls den 28 oktober.

Den moderna synskadade kvinnan

En nordisk konferens för synskadade kvinnor ordnades i Helsingfors den 23 till 25 september. Varje land fick skicka fem deltagare, och Sverige representerades av Annika Östling, Ulla Bergeros, Agneta Hummerhielm, Anna-Lisa Sundell och Margareta Söderlund.

ema för konferensen var "den moderna synskadade kvinnan". Det handlade om kvinnans olika roller: I arbetslivet, på fritiden, som ung och som mor. Konferensen innehöll föreläsningar men också pass med mediyoga och fri dans. Sista passet ägnades åt att planera hur man går vidare på hemmaplan med de vunna kunskaperna och erfarenheterna från konferensen.

Överläggning med MTM

Onsdagen den 28 september träffades några företrädare för SRF och MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) för en överläggning om aktuella frågor. Förbättringar har skett i Legimus (nedladdning av talböcker) men fortfarande är systemet inte helt enkelt att använda för synskadade. MTM planerar att göra ett nytt system för nedladdning inom ett par år. MTM håller också på att upphandla en ny talsyntes för att höja kvaliteten på det svenska talet.

CD-skivorna kommer troligen att försvinna, men det sker knappast inom de närmsta fem åren. Distribution av kommunala och länstaltidningar via samma system som för dagstidningar på tal har kommit igång. Även talböcker ska kunna distribueras på samma sätt, och ett försök med detta har startat i Uppsala.

Problem med dålig punktskrift på grund av att punktskriftsböcker inte korrekturläses togs upp. Här menar MTM att lösningen är att i allt större utsträckning få tillgång till filer direkt från förlagen. Dålig punktskrift beror oftast på att böckerna är inscannade. MTM berättade också om konferensen Tactile Reading, som ordnas i Stockholm den 5 till 7 april 2017. Konferensen handlar om punktskrift, främst för barn och unga.

Möjligheten att använda så kallade 3D-skrivare för taktila bilder och kartor diskuterades också. Detta är något som kan revolutionera blindas tillgång till taktilt material framöver.

Nordiska möten i Norge

Den 5 till 6 oktober samlades ett 30-tal synskadade på Hurdalsentret utanför Oslo för att ha möten i NSK (nordiska samarbetskommittén), NKK (nordiska kvinnokommittén) och NUK (nordiska ungdomskommittén). Två gånger per år hålls sådana möten.

Dessa möten syftar i första hand till erfarenhetsutbyte och att ge varandra tips och idéer. I NSK diskuterades bland annat distributionen av taltidningar. Gemensamt för flera länder är att distributionen allt mer övergår till att vara digital. Det traditionella postväsendet försämras successivt. Vidare har arbetsgrupper tillsatts för att gå igenom utbildnings- och arbetsmarknadssituationen för synskadade i de nordiska länderna. Syftet är att underlätta studier eller arbete i ett annat nordiskt land samt att ta fram exempel på sådant som fungerar extra bra i ett enskilt land, så att det goda exemplet kan spridas.

I Louis Brailles fotspår

Louis Braille (1809 till 1852) var den person som utformade den punktskrift som används än idag. Louis Braille blev blind som barn efter en olycka i hans fars sadelmakeri. Han gick först i skola på hemorten, men fick sedan komma till en specialskola för blinda i Paris, där han först var elev och senare blev lärare. Braille var mycket kreativ. Han var också en skicklig organist och spelade i flera kyrkor i Paris. Han drabbades tidigt av lungsot, och avled endast 43 år gammal.

I september var undertecknad (Håkan Thomsson) och SRF:s pressekreterare Åsa Nilsson i Frankrike, och vi besökte då Louis Braille-muséet i hans hemby Coupvray, som ligger cirka 4 mil från Paris. Museet är inrymt i det hus där Louis Braille föddes, och här får man en bild av hur familjen bodde och levde. Här finns också diverse apparater och annan utrustning som bland annat visar hur blinda skrivit under årens lopp. Vi fick en mycket bra guidad visning som avslutades med en promenad till den kyrkogård där Louis Braille begravdes efter sin död.

Dagen därpå besökte vi INJA (Institut National des Jeunes Aveugles), som är den skola där Louis Braille levde och verkade större delen av sitt liv. Det är världens äldsta specialskola för synskadade, grundad av Valentin Haüy år 1784. Skolan har legat på samma plats sedan år 1843. Den fungerar fortfarande som specialskola för synskadade. Även här fick vi en guidad visning.

Slutligen vandrade vi till Phantéon, dit Louis Brailles kropp flyttades år 1952. Brailles punktskriftssystem, som bygger på kombinationer av punkter, tre på höjden och två på bredden, var färdigt i slutet av 1820-talet. Punktskriften slog dock inte igenom och blev blindas främsta skriftspråk förrän efter Brailles död. Phantéon är en mycket hedersam gravplats för fransoser som utmärkt sig särskilt. Brailles händer ligger dock kvar i graven i coupvray, vilket känns en aning absurt. Hur som helst var det mycket lärorikt och intressant att få tillfälle att på detta sätt vandra i Louis Brailles fotspår.

Ny individstödschef

Lena Ridemar (född 1960) blir ny individstödschef vid SRF:s rikskansli. Hon ska efterträda Ulrika Norelius Centervik, som ju blir ny kanslichef.

Lena Ridemar börjar på SRF den 15 november. Hon är inte själv synskadad, men har viss anknytning till SRF eftersom hennes mamma, Siv Andersson, arbetade hos oss en gång i tiden.

Lena Ridemar har lång erfarenhet av arbete inom folkrörelser. Hon har bland annat haft chefstjänster på Hyresgästföreningen och Reumatikerförbundet. Närmast kommer hon från en tjänst på Sveriges Konsumenter.

Inbjudan till ögonforskningsdag

Alla distrikt och branschföreningar är välkomna att anmäla en deltagare till SRF:s ögonforskningsdag som genomförs i Stockholm onsdagen den 16 november. På programmet står intressanta föreläsningar om aktuell ögonforskning. Konferensen genomförs i SRF Stockholms stads lokal Gotlandssalen klockan 10 00 till 16 00.

Vi kommer att få möta forskare från olika delar av landet. Senast SRF ordnade en liknande aktivitet var hösten 2011.

Anmälan görs, senast den 25 oktober, på temadag@srf.nu

Bilaga 2 oktober 2016

SYNTOLKNINGS EVENEMANG 2016-2017

Lekebergs revysällskap 2016, 30 oktober

Spanska Flugan

av Ingemar Bengtsson

Höstens börsfars på Sparbaksbörsen i Fjugesta blir Spanska Flugan som bekant gjorts i otaliga uppsättningar genom åren. Nu är det vår tur och vi lovar att leva upp till alla de tidigare succéerna. Regissör är.

SRF har nu reserverat 25 biljetter till föreställningen söndag den 30 oktober klockan 13 00

Samling klockan 12 00

Biljettpris är 375 kronor och då ingår mat och kaffe.

Föreställningen spelas på Sparbanksbörsen i Fjugersta.

Anmälan: Våra reserverade platser är fyllda.

Kontakta Gunilla Pihlblad Lekebergs Revysällskap på telefon
076 822 93 00 för förfrågningar om det finns biljetter kvar till föreställnigen.

Syntolkas söndag den 30 oktober klockan 13 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Teaterföreningen Lyset 2016, 18 december

Fanny och alexander

av Ingemar Bergman regi Gunilla Orvelius

Teaterföreningen Lyset sätter upp pjäsen Fanny och Alexander på Kungsteatern i Karlskoga..

SRF har nu reserverat 25 biljetter till föreställningen söndag den 18 december klockan 16 00

Samling klockan 15 00

Biljettpris 200 kronor.

Föreställningen spelas på Kungsteatern i Karlskoga.

Anmälan senast fredag den 18 november

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas söndag den 18 december klockan 16 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070 660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Länsteatern den 21 december 2016

stormen

av William Shakespeare Regi av Erik Holmström

Ett skepp förliser i en storm och dess passagerare spolas i land på en mystisk ö. Isolerade från varandra vet de inte vem som lever eller har dött, och om de någonsin ska kunna komma därifrån. Ön blir en plats för dem att rannsaka sig själva och börja fantisera om andra sätt att leva. En furste börjar drömma utopiska drömmar. Ett kungabarn upptäcker glädjen i enkelheten och det hårda arbetet. En narr och en drucken betjänt vill använda öns resurser för fullt tills de tar slut. nu?

Syntolkas den 21 december 2016

Syntolkas av Arne Holmberg

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019 689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning samt om du har med ledsagare.

Teaterföreningen Lyset 2016, 28 december

Fanny och alexander

av Ingemar Bergman regi Gunilla Orvelius

Teaterföreningen Lyset sätter upp pjäsen Fanny och Alexander på Kungsteatern i Karlskoga..

SRF har nu reserverat 15 biljetter till föreställningen onsdag den 28 december klockan 18 00

Samling klockan 17 00

Biljettpris 200 kronor.

Föreställningen spelas på Kungsteatern i Karlskoga.

Anmälan senast onsdag den 28 november

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas onsdag den 28 december klockan 18 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070 660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Karlskogarevyn Görskoj 2017, 14 januari

Nyårsrevyn "checkar in"

Årets nyårsrevy Checkar in med Karlskoga revyn Görskoj.

SRF har reserverat (ej klart) biljetter till föreställningen lördag den 14 januari klockan 15 00

Samling klockan 14 00

Biljettpris 220 kronor.

Föreställningen spelas på Musikpalatset i Karlskoga.

Anmälan senast onsdag den 14 december

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas lördag den 14 januari klockan 15 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070 660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Länsteatern den 27 januari 2017

stormen

av William Shakespeare Regi av Erik Holmström

Ett skepp förliser i en storm och dess passagerare spolas i land på en mystisk ö. Isolerade från varandra vet de inte vem som lever eller har dött, och om de någonsin ska kunna komma därifrån. Ön blir en plats för dem att rannsaka sig själva och börja fantisera om andra sätt att leva. En furste börjar drömma utopiska drömmar. Ett kungabarn upptäcker glädjen i enkelheten och det hårda arbetet. En narr och en drucken betjänt vill använda öns resurser för fullt tills de tar slut. nu?

Syntolkas den 27 januari 2017

Syntolkas av Lotta Lagerman

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019 689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning samt om du har med ledsagare.

Karlskogarevyn Görskoj 2017, 28 januari

Nyårsrevyn "checkar in"

Årets nyårsrevy Checkar in med Karlskoga revyn Görskoj.

SRF har reserverat (ej klart) biljetter till föreställningen lördag den 28 januari klockan 15 00

Samling klockan 14 00

Biljettpris 220 kronor.

Föreställningen spelas på Musikpalatset i Karlskoga.

Anmälan senast onsdag den 28 december

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas lördag den 28 januari klockan 15 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070-660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Länsteatern den 5 april 2017

DET SOM ÄR VÅRT

av Anders Duus

Det som är vårt är en nyskriven pjäs som tar sitt avstamp här, i Örebro län. Vi möter världens minst förtjänta lotterivinst, ett hårdrocksband med bara två medlemmar, kampen mot landets fulaste rondell, det hopp som kan bo i en bikupa. Och vi möter känslan av att gränsen är nådd när även biblioteket ska läggas ner.

Syntolkas den 5 april 2017

Syntolkas av Arne Holmberg

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019 689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning samt om du har med ledsagare.

Bilaga 3 oktober 2016

PRESSMEDDELANDE FRÅN REGION ÖREBRO

Region Örebro län säger ja till Region Svealand

I sitt remissvar till regeringen kommer Region Örebro län att säga ja till att bilda Region Svealand tillsammans med fem andra regioner och landsting. Det föreslår regionstyrelsen efter dagens sammanträde.

– Vi välkomnar ett förslag om större regioner eftersom vi ser att de nuvarande länen är för små för att möta framtida utmaningar. Men vi hade önskat att förslaget till Svealandsregion innehöll hela den nuvarande sjukvårdsregionen, det vill säga även Värmland, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Positivt svar från Region Örebro län

Den 30 juni presenterade Indelningskommittén sitt delbetänkande om en ny regional indelning i Sverige. I delbetänkandet föreslogs Region Örebro län bilda Region Svealand tillsammans med Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala och Landstinget Västmanland.

I remissvaret ställer sig Region Örebro län positiv till kommitténs förslag.

– Förslaget innebär att Sverige delas in i sex jämnstarka regioner. Genom att Region Svealand bildas förstärks också Örebro län i möjligheterna att utveckla hälso- och sjukvård och de regionala frågorna. Tillsammans blir vi starkare, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Stärkt demokrati

I remissvaret skriver Region Örebro län bland annat att det nu är rätt tid att fullfölja de strukturreformer som diskuterats de senaste 20 åren. Vidare poängterar man de fördelar som en storregion ger i form av en tydligare och effektivare organisation, där besluten fattas i direktvalda församlingar. Det stärker demokratin, och ökar invånarnas möjlighet till delaktighet och insyn.

Region Svealand redan 2019

Vikten av att Region Svealand bildas i enlighet med Indelningskommitténs förslag, det vill säga redan till 2019, är också något som Region Örebro län framhåller i remissvaret. Dessutom anser Region Örebro län att det är viktigt att regeringen i den kommande propositionen slår fast att Sverige ska vara indelat i sex län år 2023, och att relevanta statliga myndigheter ska följa denna indelning.

Värmland – en naturlig del av Region Svealand

I vissa delar gör Region Örebro län en annan bedömning än vad Indelningskommittén gör i sitt delbetänkande. Det gäller till exempel storregionens utseende, där Region Örebro län anser att Landstinget i Värmland är en naturlig del av Region Svealand.

– Eftersom hälso- och sjukvården kommer att vara en viktig verksamhet i de nya storregionerna hade det varit naturligt att förslaget till Region Svealand innehöll hela den nuvarande sjukvårdsregionen, det vill säga även Värmland, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Beslut i regionfullmäktige

Remissvaret ska vara inskickat till regeringen senast den 6 oktober. Innan dess ska det beslutas av regionfullmäktige som sammanträder den 27 september. Fullmäktiges sammanträde kan följas på plats i rådhuset i Örebro alternativt via Region Örebro läns webbplats, www.regionorebrolan.se.

Gott betyg till länets sjukhusvård

Patienternas helhetsintryck av sjukhusvård är gott. Men man vill vara mer delaktig och involverad i sin egen vård. Resultatet för Region Örebro län ligger sammantaget på rikets genomsnitt eller något bättre än landet i övrigt. Det visar Sveriges största mätning av vad patienterna tycker.

8 600 länsbor som har besökt öppenvård på sjukhus eller varit inlagda på sjukhus har besvarat enkäten. Mäns upplevelse av besöket är något mer positiv än kvinnors upplevelse.

Nio av tio har positivt helhetsintryck av vården
Ungefär 90 procent av de tillfrågade hade ett positivt helhetsintryck av vården, vilket är något bättre än rikets genomsnitt. Här har patienterna fått bedöma bland annat upplevd effektivitet och upplevt utfall av besöket samt omhändertagande och trygghet. Drygt 90 procent av patienterna skulle också rekommendera mottagningen/enheten till någon i samma situation.
Nio av tio patienter är också nöjda med tillgängligheten som bland annat mäter om man tycker att man fick besöka mottagningen/enheten inom rimlig tid, och om anhöriga hade möjlighet att prata med någon i personalen.

Patienterna önskar mer delaktighet
Mellan 74 och 82 procent av patienterna (sluten respektive öppen vård) är nöjda med delaktighet och involvering i vården. Det är det område i patientenkäten där det finns störst utrymme för förbättringar, såväl i landet som i Region Örebro län.

Många är mycket nöjda – men viktigt att förbättra vården ytterligare
- Det är glädjande att patienterna i Region Örebro län, också vid denna mätning, är mycket nöjda med den vård de får på länets sjukhus. Patienterna i Region Örebro län är också, som vid tidigare mätningar, något nöjdare än patienterna i landet i övrigt. Det visar att vi har en bra vård också över tid, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande. Samtidigt finns det områden där vi kan bli bättre. Det handlar bland annat om patientens delaktighet som måste öka. En patient som är mer delaktig i sin egen vård kan också bli frisk snabbare.

Värdefullt material i förbättringsarbetet
- Vi har nu fått ett omfattande och värdefullt material att arbeta med, säger Jan Olsson, hälso- och sjukvårdsdirektör. De allra flesta patienterna är nöjda med tillgänglighet och har också fått ett gott helhetsintryck av vården. Det visar oss att vi har en god vård och det resultatet ska chefer och medarbetare ta till sig. Enkäten pekar också ut några utvecklingsområden som vi måste bli bättre på och det gäller t.ex. att på ett bättre sätt involvera patienterna i vården.

Fakta: Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas upplevelse av hälso- och sjukvården. Resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Undersökningen består av ett antal frågor inom områden som helhetsintryck, tillgänglighet, information och kunskap, delaktighet och involvering, kontinuitet och koordinering, respekt och bemötande samt emotionellt stöd.

Ta del av resultaten här www.patientenkat.se

Region Örebro län bygger nytt P-hus vid
Universitetssjukhuset Örebro

Region Örebro län ska bygga ett nytt parkeringsgarage med över 800 platser samt en ny godsmottagning vid Universitetssjukhuset Örebro. Ett avtal för bygget har tecknats med byggföretaget NCC.

– Behovet av fler parkeringsplatser har ökat i takt med att vi nu bygger ut specialistvården vid universitetssjukhuset. Det nya parkeringsgaraget ska förbättra tillgängligheten till sjukhuset för både våra patienter och våra medarbetare. Därför är det positivt att vi nu kan påbörja planerings- och projekteringsfasen, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Drygt 800 nya parkeringsplatser

Parkeringsgaraget får cirka 825 platser som kan användas av såväl patienter och besökande till sjukhuset som personal. Platserna fördelas på fem öppna våningsplan ovan jord där det översta våningsplanet blir en takparkering och där även en solcellsanläggning planeras. Bottenplan och underliggande källarplan får lokaler för ny godsmottagning och nya skyddsrum.

– Vi är glada över att få fortsätta samarbetet med Region Örebro län med fler uppdrag i anslutning till sjukhuset. Vår ambition blir att skapa ett öppet och tryggt parkeringshus med en attraktiv arkitektonisk utformning, säger Gustav Falkenström, affärschef NCC Building.

Färdigt årsskiftet 2018/19

Beslutet om att bygga ett nytt parkeringsgarage togs i samband med att verksamhetsplanen för 2016 antogs av regionfullmäktige. Efter en upphandling har Region Örebro län tecknat ett avtal om byggandet, och nu inleds den första fasen av projektet vilket innebär en detaljerad kalkyl, bygghandlingar och projektering. Byggstart planeras till halvårsskiftet 2017 och parkeringsgaraget väntas stå klart vid årsskiftet 2018/19.

Tredubblad solel till elnäten i Örebroregionen

Solelanläggningarna i Örebroregionen levererar nu mer än tre gånger så mycket solel till elnäten jämfört med 2014. Det visar en sammanställning som Region Örebro län låtit göra. Den totala installerade effekten ligger idag på 2 728 KW vilket motsvarar elproduktion till 500 villors hushållsel per år.

- Det är glädjande att vi har en stabil utveckling av solelen i Örebroregionen. Att öka användningen av förnybar energi i Örebroregionen är mycket viktigt för att nå Örebroregionens energi- och klimatmål. I energi- och klimatprogrammet är målet att den årliga solelproduktionen ska ligga på 5 GWh per år i regionen. Idag har vi nått halvvägs, säger Mats Gunnarsson (Mp) regionråd.

Om man ser till antalet solelanläggningar i Örebroregionen så har de fördubblats sedan 2014. Idag finns 261 stycken. Flest antal anläggningar finns i Örebro kommun som har 90 stycken med en installerad effekt på 981 KW.

Om man tittar på installerad effekt per invånare så ligger Lekebergs kommun i topp med 26,4 KW per invånare, följt av Askersund med 21,6 KW per invånare och Hallsberg med 19,3 KW per invånare.

- Det finns ett stort intresse från privatpersoner och det har även byggts en del större offentliga anläggningar som gör att den installerade effekten har ökat rejält. Men vi behöver fler aktörer som investerar i solel. Här ser vi främst att företag har stor potential eftersom solelen ger en bra avkastning på investerat kapital för ägare som tänker långsiktigt, säger Dag Lundblad, utvecklingsledare vid Region Örebro län.

Antal nätanslutna solcellsanläggningar och effekt per kommun

Kommun

Effekt (kWp)

Antal

Örebro

981

90

Hallsberg

299

17

Karlskoga

261

21

Askersund

241

25

Kumla

205

23

Lekeberg

201

25

Lindesberg

189

17

Nora

92

9

Laxå

75

9

Ljusnarsberg

73

5

Degerfors

63

10

Hällefors

9

3

Just nu deltar Region Örebro län i projektet Framtidens solel för att få företag att investera i solel. Projektet är en stor satsning i hela Östra Mellansverige. I Örebro ordnas ett seminarium om affärsmöjligheter kring solel för företag 29 september. Mer information på www.framtidenssolel.se

Universitetssjukhuset Örebro samlar internationella traumaexperter

Operation

Under tre dagar, med start i morgon onsdag samlas nationella och internationella föreläsare och representanter från olika traumacentra i världen vid Universitetssjukhuset i Örebro för att lära sig mer om traumakonceptet EVTM (EndoVascular hybrid Trauma and bleeding Management) samt för att skapa samarbete och en internationell plattform för att hantera trauman och större olyckor världen över.

Kärl-thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro har utvecklat detta koncept för traumaomhändertagande och de är en av pionjärerna som också leder utvecklingen av metoden i världen. EVTM-konceptet är baserat på goda erfarenheter från endovaskulär aortakirurgi, som innebär att operationer utförs via stickhål i ljumskpulsådror inifrån kärlen istället för att göra stora buksnitt. Metoden kan användas vid större olyckor och kan påbörjas redan vid olyckplatsen eller i ambulansen. Det innebär ett relativt litet ingrepp för patienten och för vissa patienter kan därför återhämtningstiden förkortas.

Traumagruppen på USÖ anordnar imorgon onsdag en traumadag med nationella och internationella föreläsare kring omhändertagandet av den blödande patienten där EVTM-konceptet har en betydande roll.

På torsdagen och fredagen hålls en EVTM-workshop där representanterna från olika traumasjukhus i världen samlas för att lära sig mer om men även tillsammans utveckla konceptet EVTM. Denna workshop kommer också kunna följas internationellt via en videolänk.

Program traumadagen:

https://www.regionorebrolan.se/sv/uso/Utbildning/Konferenser-och-forelasningar/Traumadag/

Kontaktperson traumadagen:

Rickard Lindgren, Traumagruppens ordförande, tel: 019-602 10 00 (växel)

Kontaktpersoner workshop torsdag fredag och världskongressen EVTM Symposium den 2 februari i Örebro:

Artai Pirouzram, Medicinsk ledningsansvarig kärlkirurg, tel: 019-602 10 00 (växel)

Mathias Sandin, verksamhetschef, Kärl-Thorax kliniken, tel: 019-602 10 00 (växel)

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) erbjuder våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Högspecialiserad vård bedrivs på de flesta av våra kliniker, men är särskilt framgångsrik inom hjärtsjukvård, cancersjukvård och ögonsjukvård. Inom dessa områden behandlas patienter från stora delar av Sverige.

Sjukvårdsministern imponerades av Lindesbergs lasarett

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström besöker Lindesbergs lasarett. Här tillsammans med Per Olof Larsson, områdeschef, Marie-Louise Forsberg-Fransson, regionstyrelsens ordförande och Ann Zander, röntgensjuksköterska.

Lindesbergs lasarett kan stå som modell för övriga Sverige hur man på det mindre sjukhuset kan bedriva såväl vård i världsklass som närsjukvård för dem som behöver vård ofta och bor nära. Det menade sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), när han besökte Lindesberg den 26 september.

Vid lasarettet togs han emot av bland andra Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande och Per Olof Olsson, områdeschef för närsjukvårdsområde norr.

Närsjukvård, ortopedi och kvinnosjukvård
På programmet för sjukvårdsministern stod bland annat information om Region Örebro läns arbete med närsjukvård, i nära samverkan med kommunerna, verksamheten med länskliniker, utvecklingen av länsortopedin med bland annat dess forskningsinriktning på knän. Besöket avslutades med ett besök på specialistöppenvårdens mottagning för kvinnosjukvård.

Utveckling genom koncentration på det mindre sjukhuset
Sjukvårdsministern var nöjd med vad han fick se och höra i Lindesberg:
- Här har man visat hur man genom koncentration kan uppnå vård i världsklass när det gäller knäoperationer, säger Gabriel Wikström. Det visar tydligt hur det mindre sjukhuset kan utvecklas med spetskompetens samtidigt som man bedriver en närsjukvård till alla dem i närområdet som besöker vården ofta och nära.

Hälso- och sjukvården ger tillväxt
Gabriel Wikström pekade också på hälso- och sjukvården ur ett tillväxtperspektiv.
- Med rätt beslut och organisering kan man bedriva en kunskapsintensiv och forskningsinriktad verksamhet som betyder mycket också utifrån ett lokalt och regionalt tillväxtperspektiv. Det är imponerande.

Ökad samverkan och koncentration – nycklar för framtiden
Marie-Louise Forsberg-Fransson menar att det är såväl glädjande som hedrande att sjukvårdsministern har valt att besöka Lindesbergs lasarett.
- Vi har kunnat berätta om, och visat, på det mindre sjukhusets bredd,kompetens och höga kvalitet. Men samtidigt har vi varit överens med ministern om vikten av ökad samverkan och arbetsfördelning inom hälso- och sjukvården. Det är en nyckelfaktor, inte bara för det mindre sjukhusets utveckling, utan också såväl regionalt som nationellt. Ökad samverkan och koncentration är nödvändigt för att vi ska kunna bevara och säkerställa fortsatt hög kvalitet och en jämlik vård, såväl i länet som över landet.

Region Örebro län ansvarar för många frågor som berör länsinvånarnas vardag och framtid, bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, näringslivsutveckling, kultur och utvecklingen av social välfärd.

Forskning kring ny behandlingsmetod vid operation av pulsåderbråck

Forskare Thomas Larzon vid Region Örebro län deltari en internationell studie som fått forskningsmedel från EU. Anslaget kommer från Horisont 2020 och ingår i ett ramprogram för forskning och innovation.

– Vår forskning handlar om en ny behandlingsmetod för att minska risken för förlamning vid operation av utbredda pulsåderbråck. Det innebär att de omfattar större delen av stora kroppspulsådern, säger Thomas Larzon, överläkare på kärl-thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Vid operation oavsett om den sker med traditionell öppen kirurgi eller så kallad kateterteknik stängs blodflödet av akut till små blodkärl som försörjer ryggmärgen. Då kan en skada på ryggmärgen uppträda med förlamningssymtom i benen av varierande grad.

– Denna komplikation sker i 10-20 procent av fallen. Genom en förbehandling avses nu de små blodkärlen pluggas igen steg för steg med kateterteknik i lokalbedövning. Efter en tid kommer då nya blodkärl att kunna bildas och ta över blodcirkulationen till ryggmärgen och när det skett kan operationen på pulsåderbråcket utföras.

Tekniken utvecklades i Tyskland mellan åren 2010-2012 och metoden kunde, efter att ha konfirmerats på djurförsök, börja användas på patienter vid ett centrum i Hamburg. Efter att tjugo patienter behandlats utan att någon drabbats av förlamningen tas nu ett nästa steg med fler deltagande patienter och sjukhus.

– Vi på kärl-thoraxkliniken har till vår glädje fått forskningsmedel från EU:s Horisont 2020. Universitetssjukhuset Örebro har fått ett anslag på cirka 2 miljoner. Vi ingår i den internationella multicenterstudien och sammanlagt ingår tjugo sjukhus i Europa. I Sverige ingår Skåne universitetssjukhus och Universitetssjukhuset Örebro.

Thomas Larzon är ansvarig för studien på Universitetssjukhuset Örebro när det gäller rekrytering, behandling och utvärdering av operationsresultat i enlighet med studieprotokollet. kärl-thoraxkliniken är pionjärer inom operationer av pulsåderbråck med kateterteknik och Universitetssjukhuset Örebro var först i världen år 2009 med att helt och hållet ersätta den öppna operationsmetoden vid brustna pulsåderbråck.

Huvudansvariga för hela internationella studien är universitet i Leipzig. Projektstart är planerad till efter årsskiftet.

– Huvudansvarig för projektet är professor Christian Etz. Hans forskningsgrupp i Leipzig har varit drivande kring forskningen och är värda all uppmärksamhet för detta och vi är jätteglada att få vara med i projektet. De påbörjade sin forskning för sex år sedan då de utförde tester i laboratoriemiljö innan de övergick till djurförsök.

Om behandlingsresultaten är positiva innebär det att patientens livskvalitet kan förbättras avsevärt istället för att drabbas av betydande gångsvårigheter eller bli rullstolsbundna.

– Det innebär också betydligt lägre kostnader för sjukvården och lägre utbetalningar för försäkringar. I Europa beräknas 2500 patienter opereras i denna högriskgrupp och räknat på en förlamningsskada hos 15 procent av patienterna blir det en besparing på över en miljard varje år.

Regionfullmäktige säger ja till en Svealandsregion

Region Örebro län säger ja till att ingå i en Svealandsregion. Det beslutades av regionfullmäktige den 27 september.

Precis som cirka 350 andra remissinstanser har Region Örebro län blivit ombedd att skicka in ett remissvar till regeringen i frågan om ny regional indelning. I remissvaret, som behandlades på regionfullmäktige under tisdagen, ställer sig Region Örebro län positiv till Indelningskommitténs förslag om storregioner. Mot regionfullmäktiges beslut reserverade sig (M), (L), (V) och (SD).

För små för att möta framtida utmaningar
– Vi välkomnar förslaget om större regioner eftersom vi ser att de nuvarande länen är för små för att möta framtida utmaningar. Men vi hade önskat att förslaget till Svealandsregion innehöll hela den nuvarande sjukvårdsregionen, det vill säga även Värmland, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande. Genom att Region Svealand bildas förstärks också Örebro län i möjligheterna att utveckla hälso- och sjukvård och de regionala frågorna. Tillsammans blir vi starkare.

Bättre förutsättningar för hälso- och sjukvård
Region Örebro län säger i sitt remissvar att det är rätt att fullfölja den regionreform som varit aktuell under mer än 20 år. Genom att ersätta Sveriges nuvarande 20 landsting och regioner med sex jämnstarka regioner menar Region Örebro län att kapaciteten för att bedriva regional utveckling ökar, och att förutsättningarna för att fullgöra uppdragen inom hälso- och sjukvården blir bättre. Region Örebro län säger ja till att ingå i den föreslagna Svealandsregionen, men ställer samtidigt frågan om varför Indelningskommittén valt att inte ta med hela den nuvarande sjukvårdsregionen i förslaget, utan utelämnat Värmland.

Sex län föreslås bilda en Svealandsregion
Det var den 30 juni som Indelningskommittén presenterade sitt delbetänkande om en ny regional indelning i Sverige. I delbetänkandet föreslogs Region Örebro län bilda en Svealandsregion tillsammans med Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala och Landstinget Västmanland.

Ett eventuellt beslut om en ny regional indelning kan fattas av riksdagen i slutet av våren eller i början av sommaren 2017.

Region Örebro län tar sig an framtidens utmaningar på Utsikt 2016

Vilka frågor ska vi gemensamt driva för att utveckla Örebroregionen och stärka tillväxten?

Den frågan hoppas Region Örebro län kunna besvara tillsammans med länets företag, föreningar, organisationer och kommuner på samverkansarenan Utsikt 2016.

– Utsikt 2016 ser vi som en arena där vi får möjlighet att diskutera länets viktiga utvecklingsfrågor med de företag och organisationer som både bidrar till och är beroende av en framtida tillväxt inom vårt län. Att kunna ha en direkt dialog med många av de 500 deltagarna om vilka hinder och möjligheter som de ser från sin horisont är värdefullt i vårt regionala utvecklingsarbete. Det handlar om viktiga områden som till exempel kompetensförsörjning, digitalisering och innovation, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Strategi för den regionala utvecklingen

Frågeställningarna på Utsikt 2016 är samma som Region Örebro län behandlar i arbetet med revideringen av den regionala utvecklingsstrategin, RUS. I regeringsuppdraget ingår att förankra strategin hos näringsliv och ideell sektor och därför finns regionen med på Utsikt 2016.

– RUS:en fungerar som en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Vår ambition är att kunna erbjuda länets invånare en bra livskvalitet, och att kunna ge både befintliga och nya företag goda förutsättningar att verka för att på så sätt skapa fler arbetstillfällen. Vi vet att vi med gemensamma krafter kan vi bidra till en hållbar utveckling av samhället, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.

– Som aktörer i Örebro län har vi alla ett ansvar att föra utvecklingen framåt. Vi måste säkerställa goda förutsättningar för pendling och transporter såväl som för näringslivsetablering och byggande av bostäder. Men det måste ske på ett hållbart och klimatsmart sätt, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Reflektioner med Region Örebro läns politiker

Utsikt 2016 startar på söndag, den 2 oktober, i Göteborg och pågår till och med måndag, den 3 oktober. De båda seminariedagarna, som arrangeras av Handelskammaren, är uppdelade i tre fokusområden. Dessa är omvärlden, hemmaplan och molnet där det sistnämnda handlar om digitaliseringens möjligheter i våra olika verksamheter.

En av programpunkterna på Utsikt 2016 är Café Åsikt, som Region Örebro län ansvarar för. Där finns plats för samtal och reflektioner efter genomförda seminarier och föreläsningar. Medverkar gör bland andra Marie-Louise Forsberg-Fransson, Irén Lejegren och Mats Gunnarsson från Region Örebro län.

Välkommen till höstens föreläsningar på USÖ

Psykoser, sömnapné, hur livet kan förändras på grund av olyckshändelser eller vad kosten har för betydelse för hur vi mår. Höstens offentliga föreläsningar vid USÖ bjuder på många spännande ämnen inom vitt skilda områden.

Föreläsningarna är kostnadsfria och allmänheten är hjärtligt välkommen. Bakom de olika arrangemangen står hälso- och sjukvårdens medarbetare och samarbetspartner i Region Örebro län, till exempel stiftelsen Nyckelfonden, Hjärnkoll och NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa).

Tid och plats
Samtliga föreläsningar sker på Universitetssjukhuset Örebro, Wilandersalen, M-huset Tid: 18.00. Några av föreläsningarna kommer att visas via länk på lasaretten i Karlskoga och Lindesberg.

På programmet:

Torsdagen den 20 oktober
Psykoser
Medverkande: Mats Humble, överläkare, Psykiatrin.

Tisdag 8 november
Fysisk träning och aktivitet vid artros - är det farligt eller nyttigt
Vad menas med begreppet artros? Senaste forskningsrönen om träning vid artros.
Medverkande:Georg Lohse, leg sjukgymnast Örebro Rehabcentrum

Tisdag 15 november
Om sömnapné - från zoombie till piggelin!
Hur farligt är det att snarka och vilken hjälp finns att få.
Medverkande:
Lennart Nilholm, överläkare, Inga-Lill Schöllin, sjuksköterska, hjärt- och lungkliniken

Tisdag 22 november
Kostens betydelse för hur man mår
Hur kan vår kost påverka både vårt liv och planetens framtid? Vad säger vetenskapen?
Medverkande:
Stella Cizinsky, överläkare och Inga-Lill Schöllin, sjuksköterska, hjärt- och lungkliniken

Torsdagen den 24 november
Minskad psykisk ohälsa och suicidprevention i länet
Medverkande: Birgitta J Huuva, områdeschef för Psykiatrin.

Tisdag 29 november
10 myter om gluten
Hur farligt är egentligen gluten och borde alla minska sin glutenkonsumtion?
Medverkade:Jonas Ludvigsson, professor och överläkare, barn- och ungdomskliniken

Pressinbjudan: Hur ska ny medicinsk teknik introduceras i vården?

Vilken nytta gör egentligen tekniken i den moderna sjukvården – för patienten och för ekonomin? Är all ny teknik av godo – och hur förhåller man sig till de etiska frågorna när människan och maskinen möts i vård och forskning?

Det är några av frågeställningarna för Medicinteknikdagarna som hålls i Örebro den 5 till 6 oktober. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, inleder konferensen på temat "Medicinsk och medicinteknisk forsknings roll i framtidens Sverige". Över 70 föreläsningar kommer att hållas om det senaste inom medicinsk teknik - såväl forskning, metoder, teknik i vardagen samt ny teknik.

Spännande frågeställningar om robotik och digitalisering
- Medicinsk teknik i Region Örebro län är stolta över uppdraget att arrangera konferensen här i Örebro, säger Hans-Olof Carlsén, områdeschef på Medicinsk teknik. Den ger oss ett tillfälle att visa upp vårt yrkesområde dels i klinisk vardag men också inom forskning och utbildning.
- Huvudtemat är hur tekniken gör nytta - en ständigt aktuell fråga. Ett av konferensens viktigaste ämnen är hur ny teknik introduceras i sjukvården så att den blir säker, ändamålsenlig och hälsoekonomiskt försvarbar. Konferensen tar också upp spännande frågeställningar omkring robotik och digitalisering.

Sju län överens om satsningar på infrastrukturen

Infrastrukturen i Örebro län är viktig för att transporten av passagerare och gods ska fungera i Mellansverige. Den slutsatsen har sju län i Mälardalsregionen kommit fram till i en gemensam systemanalys, och föreslår bland annat en utbyggnad av tågnätet som möjliggör två avgångar i timmen från Örebro till Stockholm.

Genom att samverka kring infrastrukturen kan enskilda län få ökat gehör hos staten när pengar till nationella satsningar ska fördelas. Därför har länen Örebro, Västmanland, Södermanland, Uppsala, Stockholm, Östergötland och Gotland tagit fram en gemensam plan för infrastruktur- och transportfrågor. Hälften av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Därför är satsningar på infrastrukturen där viktigt för tillväxten i hela landet, och för att matcha klimatutmaningen.

– Det är glädjande att vi har enats om prioriterade satsningar i Mälardalen, och att vi alla är överens om att Örebro län spelar en viktig roll när det gäller den nationella infrastrukturen, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i Region Örebro läns nämnd för samhällsbyggnad.

Stockholm – Oslo under tre timmar

Efter år 2030 ser de sju länen att en av de viktigaste infrastrukturfrågorna är att bygga ut järnvägen mellan Örebro och Kristinehamn. Det skulle möjliggöra resor mellan Stockholm och Oslo på 2 timmar och 55 minuter.

Två avgångar i timmen mot Stockholm

Ett viktigt område som lyfts fram är en förbättring av tillgängligheten på järnvägen från Örebro mot Stockholm, både via Västerås och via Eskilstuna. För att uppnå detta krävs en utbyggnad av järnvägen mellan Örebro och Arboga, samt en anpassning av Örebro Central för ökad trafik.

– Om staten gör de satsningar som vi nu identifierat har vi i de sju länen lovat att öka trafiken på järnvägen så att det blir fler avgångar för våra resenärer. Vår målsättning är att kunna erbjuda två avgångar i timmen mot Stockholm, där vissa är direktavgångar som bara stannar på ett fåtal platser för att minska restiden, säger Mats Gunnarsson.

Länets funktion som nationellt godsnav behöver stärkas

Överenskommelsen stärker också länets roll som nationellt godsnav, genom utpekandet av Hallsbergs rangerbangård och riksväg 50 både norr och söder om Örebro.

Utöver dessa specifika prioriteringar belyser systemanalysen behovet av att öka kvaliteten på hela det svenska järnvägsnätet.

– Vi behöver återställa järnvägen till dess ursprungliga standard, säger Mats Gunnarsson.

En bättre sits

Systemanalysen har fått namnet En bättre sits, och den godkändes av Mälardalsrådets styrelse vid deras senaste sammanträde som ägde rum fredagen den 30 september.

Testa benstyrkan och förhindra kronisk sjukdom

En hög benstyrka och en god benfunktion minskar risken för sjukdom och är viktig vid behandling av många av våra kroniska folksjukdomar. Nu pågår pilotprojektet "Självtest benstyrka" i regionens västra länsdel för att sprida kunskap om hur enkla självtester av benstyrkan kan användas för att tidigt upptäcka nedsatt funktion och samtidigt användas för att träna upp densamma.

- Vill du som har en kronisk sjukdom förbättra din hälsa och livskvalitet, börja självtesta benstyrkan!, säger projektledare Lillemor Nyberg, distriktsläkare på Karolina vårdcentral, medicine doktor i allmänmedicin.

Ökar möjligheten att tidigt upptäcka nedsättningar"Självtest benstyrka" är ett samverkansprojekt mellan Idrottsmedicin Örebro län, Örebro läns idrottsförbund och Region Örebro län som pågår under hösten 2016. Självtester av benstyrka och benfunktion ökar möjligheten att tidigt upptäcka nedsättningar som kan innebära risk för kortare livslängd, ohälsa och sänkt livskvalitet. Målet är att aktivera och sprida kunskap till de som har kronisk sjukdom, som artros, hjärt- och kärlsjukdom eller diabetes typ 2, och till de som löper risk för att drabbas genom att lära ut självtester inom föreningsverksamheter, gym, rehabilitering och inom hälso- och sjukvården.

Testledare lär ut självtester i primärvårdens artrosskola
Under projekttiden kommer testledare Susan Jansson från projektet "Självtest benstyrka" att lära ut självtest bland annat till deltagare i artrosskolor på vårdcentralerna i västra länsdelen. Inom primärvården erbjuds alla patienter med artros att delta i grupputbildning med möjlighet till handledd träning hos sjukgymnast/fysioterapeut i så kallad artrosskola.

- Projektet kommer att utvärderas och resultaten att skickas till socialstyrelsen i början av 2017. Förutom användandet av självtesterna kommer framtida möjligheter kring samordning och fortsatt implementering av självtesterna att studeras, säger Helena Frisk Wesström, Örebro läns idrottsförbund.

Orsaker till komplikationer vid överviktsoperationer kartlagda

Forskare Erik Stenberg vid Region Örebro län visar i en ny unik studie att patientrelaterade faktorer såsom vikt, kön och sjukdomar är av mindre betydelse i förhållande till andra faktorer vid överviktsoperationers resultat. Mer viktigt tycks vara vad som händer på operationen och under tiden omkring. Höga blodsockernivåer och hur tarmen försluts är av större betydelse för ett resultat utan komplikationer. Ålder tycks vara en faktor som ger en viss riskökning.

– Det vi har funnit är att patientrelaterade faktorer sannolikt är av mindre betydelse för risken att utveckla komplikationer än vad man tidigare trott. Det är ett viktigt fynd och skapar en motvikt mot andra studier som lyft fram dessa patientrelaterade faktorer. I system där försäkringar styr tillgången på vård kan detta vara viktigt för patienternas tillgång till behandling, säger Erik Stenberg, läkare vid kirurgiska klinikerna i Örebro och Lindesberg samt doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro Universitet.

Stress vid operationen påverkar blodsockernivåerna
Att stegrade blodsockernivåer, dock inom normalnivåer, ökar riskerna med komplikation efter operation även om patienten inte har diabetes är nytt. Det krävs vidare studier för att veta hur man ska kunna använda detta fynd i klinisk praxis.

Erik Stenberg menar att stegrande blodsockernivåer har att göra med kroppens förmåga att hantera socker efter stress, så som vid en operation. Det kan vara något som man kan behöva ta hänsyn till vid operation i framtiden.

Betydelsefull upptäckt kring tarmens upphängning
– Vi har även visat att man ska försluta defekterna i tarmens upphängning vid gastric bypass. Detta har inte visats i en randomiserad studie tidigare och har därför fått genomslag i hela världen.

– Alla mina studier i avhandlingen är direkt applicerbara i kliniken och gör att patienterna får nytta av dem. De förbättrar situationen för patienterna avsevärt.

Resultatet av studien uppmärksammat i The Lancet
Resultatet kring tarmens upphängning vid överviktsoperationer har uppmärksammats och publicerats i den högt rankade medicinska tidskriften The Lancet. I studien ingick 2507 patienter som opererats vid tolv kliniker i Sverige under tre års tid. Studien har letts från kirurgisk kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

– I hela världen opereras hundratusentals patienter årligen, varav över hälften med gastric bypass. Det betyder att en mycket stor grupp patienter kommer att få glädje av den nya kunskapen.

– Gastric bypass är en stor operation och stor omställning för patienten. Det är därför viktigt att minimera komplikationer i största mån. Vi visar att överviktskirurgi i Sverige står sig mycket väl internationellt sett, säger Erik Stenberg.

Risk för både kvinna och barn vid överflödig viktuppgång under graviditet

I västvärlden är det vanligt att kvinnor går upp för mycket i vikt under sin graviditet, vilket kan ge en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Risken för framtida övervikt hos mor och barn kan också öka. Forskare Ann-Kristin Rönnberg vid Region Örebro län visar i sin avhandling att det går att minska överflödig viktuppgång med relativt enkla åtgärder.

– Vi testade vi en metod som innebar tydlig information till gravida om deras rekommenderade viktuppgång och uppmuntrade även till fysisk aktivitet genom så kallad FaR, fysisk aktivitet på recept. Ett recept kunde vara trettio minuters promenad eller simning i ett visst tempo, säger Ann-Kristin Rönnberg, överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

I studien, som drevs inom mödrahälsovården i Region Örebro län, ingick 445 friska kvinnor som fick barn mellan 2007 och 2010. Kvinnorna följdes upp till ett år efter förlossningen och barnen följdes sedan inom barnhälsovården fram till 2015.

– Vår metod är relativt enkel för de gravida kvinnorna. Det har inte inneburit fler besök till barnmorskan men ändå gett en positiv effekt. Jag arbetar under hösten vidare, tillsammans med ansvariga inom mödrahälsovården, för att ta fram riktlinjer om vilka råd gravida bör få om viktuppgång men även generella riktlinjer om hur vi bäst tar hand om kvinnor som redan har en övervikt eller fetma under deras graviditeter och förlossningar.

Unik forskning med folkhälsoperspektiv

– Vi har valt att undersöka metodens påverkan på viktuppgång oberoende av vad kvinnan väger innan graviditeten. Ingen svensk studie har tidigare genomförts i den här breda målgruppen. Även internationellt finns en brist på den här typen av studier. Tidigare forskning har ofta fokuserat på kvinnor som redan har en fetma. Vi har ett tydligt folkhälsoperspektiv genom vår ansats att hjälpa även normalviktiga kvinnor att undvika överflödig viktuppgång och därigenom potentiellt undvika framtida övervikt.

Rekommenderad viktökning under graviditet varierar beroende på kvinnans vikt innan graviditeten. För en kvinna med normal vikt rekommenderas viktuppgång mellan 11,5 till 16 kg medan kvinnor med fetma rekommenderas att gå upp 5 till 9 kg under graviditet.

– Vår metod visade sig ge en lägre total viktuppgång under graviditeten oavsett kvinnans ingångsvikt. Vi kunde också se att kvinnor som fått ta del av metoden hade mindre överflödig vikt kvar vid sin efterkontroll. På lång sikt, cirka ett år efter förlossningen, kunde man dock inte se några säkra skillnader längre.

Metoden såg inte ut att minska barnens risk för fetma vid fem års ålder. Det som hade störst betydelse för barnens risk för fetma var inte kvinnans viktuppgång under graviditet utan vilket BMI hon hade innan hon blev gravid. Barn till överviktiga kvinnor hade en ökad risk att utveckla fetma vilket stämmer väl överens med andra tidigare studier.

Faktaruta BMI

BMI innan graviditet

Rekommenderad viktuppgång (kg)

Undervikt

<18.5

12.5-18

Normalvikt

18.5-24.9

11.5-16

Övervikt

25-29.9

7-11.5

Fetma

>30

5-9

Ref. Institute of Medicine 2009

Jens Schollins plats är invigd

Nu har Jens Schollin, barnläkare, professor och tidigare rektor på Örebro universitet, fått en egen plats uppkallad efter sig. Regionstyrelsen tycker att "Platsen återspeglar Jens Schollins energi och kraft. Den lyfter fram mötet mellan akademin, sjukvården och samhället, en treenighet som Jens Schollin i sin verksamhet alltid tjänat".

Jens Schollin arbetade tillsammans med dåvarande landstinget, nuvarande Region Örebro län, och andra inblandade för att skapa en läkarutbildning med medicinskt campus, ett universitetssjukhus och ett universitet.

– Hans insatser för att Örebro universitet har fått rätt att examinera läkare måste särskilt framhållas. Han har sett möjligheter att komma runt hinder och hans insatser har varit ett stöd för hela länet. Under hans ledning har Örebro universitet blivit en tydlig del i regionens utveckling, och i allra högsta grad varit en bidragande orsak till att länet utvecklats mycket positivt. I alla sina gärningar och på alla fronter har Jens Schollin alltid och med en tydlig kompass framhållit Örebro och länet, och därför har vi tyckt att det är passande att hedra honom på detta sätt, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Jens Schollins plats ligger vid läkarutbildningens huvudbyggnad, Campus USÖ.

– Det känns väldigt hedersamt att få en sådan här plats. Jag kommer nog att gå här ganska ofta, säger Jens Schollin.

Region Örebro län arbetar för smartare energianvändning

Nu har länets företag en gyllene chans att minska sina energikostnader. Region Örebro län bjuder under hösten in små och medelstora företag till en rad aktiviteter som visar vägen mot en lägre energianvändning.

Energikontoret på Region Örebro län arbetar för att inspirera länets kommuner, företagare, organisationer och invånare att använda energi på ett effektivt sätt. Målet med arbetet är att uppnå Region Örebro läns klimat- och energivision: År 2050 är Örebro ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

– Jag tycker att det är glädjande att Region Örebro län kan erbjuda de regionala företagen möjligheter att se hur de kan effektivisera sin energianvändning för att spara både miljö och pengar, säger Anders Ceder (S), vice ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

– Som en stor aktör i länet kan vi inom Region Örebro län göra mycket för att uppnå vår klimat- och energivision, men det krävs också att vi kan engagera och stimulera företag, organisationer och andra aktörer att hjälpa till, säger Anders Ceder.

Energieffektivisering

Som ett led i arbetet mot en effektivare energianvändning arrangerar Region Örebro län nätverksmöten för länets företag. Nästa tillfälle äger rum den 30 november. Då hoppas Stefan Bernström från Region Örebro län, som är koordinator, att de åtta företag som var med vid förra träffen ska ha blivit fler.

– Det är ett gyllene tillfälle att få hjälp med att minska kostnaderna för sitt företag genom energieffektivisering. De deltagande företagen får bland annat hjälp av en energiexpert med att systematisera sitt arbete med energieffektivisering och att ta fram handlingsplaner, säger han.

Informationsträffar för företagare

Den 18 oktober arrangerar Region Örebro län en föreläsning, som riktar sig mot länets företag, om de ekonomiska vinster som är möjliga genom energieffektivisering.

Den 24 oktober kommer Region Örebro län att tillsammans med LRF Örebro bjuda in till ett kvällsseminarium för lantbrukare. Ämnen som avhandlas under kvällen blir de stora möjligheterna till energieffektivisering på svenska lantbruk, solel och elfordon anpassade för lantbruk.

Den 2 november står Region Örebro län och Fastighetsägarna MittNord bakom en föreläsning om driftoptimering i fastigheter. Deltagarna får tips om hur de kan sänka sina kostnader för tekniska installationer i fastigheter. Några av deltagarna kommer också att erbjudas besök av en energiexpert.

Marie-Louise Forsberg-Fransson går vidare till nya utmaningar

Efter 22 år som landstingsråd och tolv av dem som landstingsstyrelsens/regionstyrelsens ordförande meddelar Marie-Louise Forsberg-Fransson idag att hon slutar som regionstyrelsens ordförande och går vidare till andra utmaningar.

Efter 22 år i landstingspolitiken har jag nu bestämt mig för att gå vidare i livet. Det har varit roligt, lärorikt och utmanande, men det har också varit tuffa år. En stor del av mitt liv har jag ägnat åt att utveckla hälso- och sjukvården och regionalpolitiken i Örebro län. Det är områden jag brinner för, och jag är särskilt stolt över att ha fått vara med och få till stånd vårt universitetssjukhus och läkarutbildningen tillsammans med Örebro universitet, och hur vi kunnat slå vakt om sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg genom att bygga "ett sjukhus på tre ben" med universitetssjukvård på alla tre sjukhusen. Men nu är det dags att lämna över uppdraget och gå vidare till andra utmaningar. Det är en lämplig tid att lämna nu i mitten av mandatperioden, för det ger goda förutsättningar för min efterträdare att växa in i uppdraget. Jag räknar med att göra min sista arbetsdag som regionstyrelsens ordförande den sista januari 2017, men kommer tills vidare att behålla externa uppdrag, som exempelvis ordförandeskapet i Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling.

De senaste tolv åren har jag haft förmånen att leda vårt landsting, numera Region Örebro län. När jag tillträdde 2004 hade Örebro läns landsting i tolv års tid haft stora underskott, och det var en verksamhet med stora omställningsbehov. Inte minst såg jag redan då behovet av att ta till vara hela länets sjukvård och slå vakt om och utveckla den kompetens och de resurser vi har i våra medarbetare och vår verksamhet runt om i länet.

Det är också roligt att kunna konstatera att sedan jag tillträdde som styrelseordförande har landstingets/regionens budget visat ett positivt resultat varje år. Det har skett samtidigt som vi utvecklat länets tre sjukhus och hälso- och sjukvården i hela länet, istället för att lägga ner sjukhus som det flesta landsting gjorde de åren. Vi har ordning och reda på ekonomin, vi har aldrig haft så hög produktion som nu, och vi har en ny organisation med närsjukvård och länskliniker som nu landat. Det är början till en ny framtid och därför känns det bra att lämna över till någon ny, med nya krafter och nya tankar att föra Region Örebro län framåt.

Med ett av landets mest välskötta landsting/regioner och med ordning och reda i ekonomin känner jag att jag med stolthet kan lämna över arbetet med den fortsatta utvecklingen av sjukvård och regionala tillväxtfrågor till den efterträdare som partiet väljer.

Det finns mycket att säga en dag som denna. Det finns också många att tacka. Framförallt är jag tacksam över att vi socialdemokrater och jag fått ett stort förtroende från invånarna i Örebro län. Det har också varit spännande och utvecklande att leda ett stort lag av duktiga och engagerade medarbetare och politiker. Ett stort tack till alla er!

Jenny Steen slutar med politiken

Efter att ha arbetat heltid med politik i tolv år meddelar det socialdemokratiska regionrådet Jenny Steen idag att hon slutar med politiken. Jenny Steen har varit landstingsråd/regionråd sedan 2010 i Region Örebro län, tidigare landstinget. Hon är ordförande i beredningen för somatisk och psykiatrisk specialistsjukvård samt högspecialiserad vård, och hon har tidigare bland annat varit ordförande i forskningsnämnden under fyra år.

- Jag har funnits med under tolv år i landstings/regionledningen, först som politisk sekreterare och de senaste sex åren som råd. Under den här tiden har jag fått uppleva den stora utvecklingen av både hälso-och sjukvården och forskningsverksamheten. Det har varit en stor förmån att ha fått möjligheten att vara med och forma vår politik. Jag är oerhört stolt över att vi i detta arbete inte tappat fokus på varken jämställdhetsfrågor, HBTQ- frågor eller stora sjukdomsgrupper som berör många patienter, men som kanske inte alltid är de frågor som syns mest i debatten.

- Det har varit roliga och utmanande år, men jag har hela tiden varit tydlig med att jag inte har för avsikt att vara politiker under hela mitt yrkesliv.

- Vi är nu mitt i mandatperioden och efter en tids funderande har jag bestämt mig för att jag inte kommer att kandidera till ytterligare en period. Därför känner jag att det nu är en bra tidpunkt att lämna mina uppdrag och därmed möjliggöra för någon annan att i god tid före nästa val komma in i de frågor som jag idag arbetar med.

Bilaga 5 Oktober 2016

TEBLADET NR 8 2016

Tema: Förebygga Självmord

Välkommen till Tebladet!

Ibland mår människor så dåligt att de inte längre vill leva. Det kan vara svårt att förstå och det finns många felaktiga uppfattningar kring självmord. I det här numret skriver vi om hur man kan förebygga självmord. Vi har bland annat träffat Erik Widlund som gjorde flera självmordsförsök när han mådde som sämst.

Cirka 1 600 människor dör varje år på grund av självmord och ännu fler försöker ta sitt liv. Ändå är det något vi ofta inte pratar om. Tabita Björk forskar om självmord, eller suicid, som hon kallar det. Hon berättar att det är viktigt att prata om det. Både med den som mår dåligt och att prata om det för att öka kunskapen i samhället. För självmord går att förhindra genom flera olika insatser och ökad kunskap.

Det gäller att tro på framtiden

När vi nu går in i oktober månad och kan se olika resultat för Region Örebro län, kan jag inte låta bli att inleda med ett citat av vår store nationalskald Erik Axel Karlfeldt - givetvis lite med glimten i ögat: - : "En vår de svage kalla höst"... För den här hösten innebär att vi gör allt mer för våra länsbor. I hälso- och sjukvården har det aldrig opererats så mycket som nu - hittills en ökning med 11,6 procent jämfört med förra året. När det gäller ortopedin har kostnaderna för köpt vård gått ner till hälften, och det är mycket glädjande, eftersom våra länsbor nu i ökad grad får sin operation här i länet – bra också ur skattebetalarsynpunkt.

Det här året började med ett tufft utgångsläge, där Region Örebro läns kostnader för hälso- och sjukvården hade en ökning som inte var acceptabel, och det var nödvändigt att vidta åtgärder. Genom en handlingsplan som antogs i stor politisk samstämmighet under våren har vi nu fått ner kostnaderna och utvecklingen ser mycket positiv ut. Verksamhetens resultat hittills visar på en stark förbättring.

Det är tydligt att ledning och styrning i den nya organisationen nu ger resultat, en följd av ett gemensamt arbete mellan oss i politiken, tjänstemännen och professionen. Det arbete som inletts för ökad effektivitet för att alla våra länsinvånare ska ha tillgång till en vård med hög kvalitet och tillgänglighet måste fortsätta med oförminskad kraft. Det gäller att tro på framtiden – för i och med hösten sker också förberedelserna för den vår som ska komma ...

Det är viktigare än någonsin att ha kontroll på ekonomin, eftersom vi nu gör stora investeringar för framtiden, både när det gäller hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Det första spadtaget till det nya H-huset på Universitetssjukhuset Örebro togs den 17 augusti. H-huset ska stå klart 2020 och ge både våra egna länsinvånare och andra tillgång till specialistvård i lokaler som är byggda för dagens och morgondagens krav. Region Örebro län har ju också ansvar för kollektivtrafiken i länet, och den är viktig för att hela länet ska leva. Inrättandet av fler busslinjer och utbyggnad av tågtrafiken innebär också omfattande kostnader, men ger länsinvånarna ökade möjligheter att pendla och resa.

Satsningarna för en jämlik och jämställd hälsa fortsätter och därmed också satsningen på våra tre sjukhus, som alla bland annat får nya akutmottagningar. Närsjukvården, där samarbete mellan vårdcentralerna och sjukhusen ökar, byggs ut, och här finns stora förbättringar för många äldre och multisjuka patienter och deras anhöriga. Neurokirurgi har startats på Universitetssjukhuset Örebro och innebär att många patienter nu kan få behandling på hemmaplan. Värt att framhålla är också att vi nu rejält har ökat antalet anställda läkare och sjuksköterskor.

Till sist några ord om regionfrågan. Ensam är inte stark, utan förslaget att Örebro län ska ingå i en större region, Region Svealand, ger oss ökade möjligheter att utvecklas tillsammans och ta vara på varandras styrka. Det gäller vår gemensamma framtid, och då måste vi också kunna se verkligheten, och våga förändra.

Storregioner – ett sätt att skapa mer

likvärdiga förutsättningar i landet

Från och med 2019 föreslås Örebro län ingå i en Svealandsregion tillsammans med Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsalas och Västmanlands län. Förslaget, som presenterades i somras, är nu ute på remiss. Tebladet har träffat Johan Krabb, Indelningskommitténs huvudsekreterare, för att ta reda på vad en Svealandsregion innebär.

Den 6 oktober vill regeringen ha synpunkter på förslaget om en Svealandsregion. Varför vill man skapa storregioner?

– I grunden är det regeringen som har sagt att de vill ha ett sådant förslag. Vi i Indelningskommittén har haft uppdraget att ta fram det. När vi tittar på hur det ser ut i Sverige ser vi en ganska stor koncentration till storstadsområdena. Befolkningsmässigt så bor 50 procent av befolkningen i tre län. Det gör att det är väldigt olika förutsättningar i olika delar av landet. Vi tror att en indelning i färre län och regioner ger mer likvärdiga förutsättningar. Du får organisationer som kan bära sina kostnader och som kan tillhandahålla en god vård och som kan jobba för regional utveckling.

– Man kan också se att det egentligen inte finns någon annan som använder länen som indelningsgrund idag än länsstyrelserna och landstingen/regionerna. Trafikverket, Polisen och så vidare delar in Sverige i färre regioner eftersom det blir för små områden annars. Det är inte relevant att planera transporter eller bedriva specialiserad sjukvård i landstingen eller länen, utan du behöver ha större områden för det.

Vad innebär det för oss som bor i Örebro län om vi blir en del av en storregion?

– Om jag ska vara helt ärlig tror jag inte att det kommer att bli så stora skillnader med storregioner, utan ganska små förändringar för medborgarna. En skillnad blir att du kommer att rösta till ett regionparlament som omfattar ett betydligt större område, men du får också fler beslut som kommer att fattas av dina direktvalda politiker. Det gör att det kommer att bli lättare att utkräva ett ansvar. Förhoppningsvis kommer det att bli en bättre tillväxt och utveckling och det påverkar ju också länsborna, men på ganska lång sikt. Du kommer inte märka så mycket från dag ett.

Många som bor i Örebro län undrar varför Värmland enligt förslaget inte är med i Svealandsregionen. Hur har ni resonerat där?

– Vårt uppdrag är tydligt nationellt. Vi ska göra en indelning av hela landet. Då är det ett antal parametrar som måste vägas samman. Det kan handla om pendling, om näringsgeografi, om sjukvård, infrastrukturplanering, kultursamverkan och en massa andra frågor. Vi tycker att det finns ett värde i att få ungefär likvärdigt jämna regioner. Vår bedömning är att Värmland har tydliga kopplingar till både Västra Götaland och Örebro, men vi har ändå gjort bedömningen att vi tror att det blir en bättre helhetsbild om Värmland går samman med Västra Götaland. Dessutom blir Svealandsregionen en stor organisation att hantera om vi även lägger till Värmland där. Det är också av betydelse att det finns en politisk majoritet i Värmland som vill till Västra Götaland.

Hur ser du på den oro som finns att besluten hamnar längre bort från medborgarna?

– Geografiskt gör de ju det, men jag tror att man kan lösa det. Hur man delar in valkretsar är ju upp till landstingen och regionerna att bestämma. Jag tror inte att det är något stort problem. Jag är mer orolig för avstånden för politikernas del. Det blir längre restid och det tror jag att man måste se över. Måste man ha alla möten fysiskt eller vad kan man göra? Det vore olyckligt om det blir så att det bara är medelålders offentliganställda som kan engagera sig politiskt därför att avstånden hindrar exempelvis småbarnsförälder eller egenföretagare att engagera sig.

– För medborgarna är det en demokrativinst att fler beslut fattas av ett direktvalt organ.

Hur stor är sannolikheten att Svealandsregionen enligt nuvarande förslag blir av?

– Jag tycker att det här är ett bra förslag, men det är riksdagen som bestämmer. Nu är det en remissrunda, sedan ska regeringen ta ställning till om de tycker att förslaget är bra. Efter det är det upp till riksdagen att besluta. Jag tror att det blir av, men jag bestämmer inte.

Styrelsen: Ja till Svealandsregionen

I sitt remissvar till regeringen säger Region Örebro län ja till att bilda Svealandsregionen tillsammans med fem andra regioner och landsting.

– Vi välkomnar ett förslag om större regioner. Vi ser att de nuvarande länen är för små för att möta framtida utmaningar. Vi hade önskat att förslaget till Svealandsregion innehöll hela den nuvarande sjukvårdsregionen, det vill säga även Värmland, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

I remissvaret ställer sig Region Örebro län positiv till kommitténs förslag.

– Förslaget innebär att Sverige delas in i sex jämnstarka regioner. Genom att Svealandsregionen bildas förstärks också Örebro län i möjligheterna att utveckla hälso- och sjukvård och de regionala frågorna. Tillsammans blir vi starkare, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Stärkt demokrati

I remissvaret skriver Region Örebro län bland annat att det nu är rätt tid att fullfölja de strukturreformer som diskuterats de senaste 20 åren. Vidare poängterar man de fördelar som en storregion ger i form av en tydligare och effektivare organisation, där besluten fattas i direktvalda församlingar. Vikten av att Svealandsregionen bildas redan till 2019 är också något som Region Örebro län framhåller i remissvaret. Dessutom anser regionen att det är viktigt att regeringen i den kommande propositionen slår fast att Sverige ska vara indelat i sex län år 2023, och att relevanta statliga myndigheter ska följa denna indelning.

Fyra av regionens partier reserverade sig mot att säga ja till den nya Svealandsregionen. Partierna som reserverade sig var Moderaterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Läs mer på webben

Remissvaret har även behandlats i regionfullmäktige, men vid tidningens pressläggning hade beslut ännu inte fattats av regionfullmäktige. Svaret ska skickas till regeringen senast den 6 oktober. På www.regionorebrolan.se kan du läsa remissvaret.

Viktigt med samarbete

Regionstyrelsen har beslutat att tillsammans med Uppsala läns landsting, inför bildandet av en eventuell Svealandsregion, underteckna en avsiktsförklaring. Den avser samverkan kring universitetssjukvården mellan Region Örebro län och Landstinget i Uppsala län.

– Svealandsregionen har två universitetssjukhus och två läkarutbildningar och för hela regionen är det utomordentligt viktigt att det utvecklas ett brett samarbete mellan dessa, säger regionstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

– Den avsiktsförklaring som nu undertecknats ger en god grund för fördjupade samarbeten i verksamheterna, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jan Olsson.

Fakta: Storregioner

Enligt Indelningskommitténs förslag ska tre nya län bildas år 2019.

Svealandsregionen föreslås bestå av länen Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro.

De nya länen får eget fullmäktige och egen beskattningsrätt.

De nya länen tar över landstingens och regionernas nuvarande ansvar för sjukvård, infrastruktur, kulturfrågor, regional utveckling och kollektivtrafik.

Under våren 2017 kan regeringen komma att lämna förslag, proposition, om Sveriges länsindelning till riksdagen. Därefter kan riksdagen fatta ett beslut i frågan. Den 1 januari 2019 kan de föreslagna storregionerna vara på plats.

Minska din energiförbrukning

Minskad energiförbrukning i hem och för företag kan spara både pengar och miljö. Varje kommun i Örebro län har en egen klimat- och energirådgivare.

I Örebro heter hon Ann Fryksenius.

– Det finns mycket man kan göra för att minska sin energiförbrukning. Men det beror lite på om man bor i hus eller lägenhet. Även företag kan minska sin energiförbrukning.

Vissa tips sänker förbrukningen för både dig i lägenhet och hus. Du kan minska din energiförbrukning genom att byta ut alla lampor mot Led-lampor om du inte redan gjort det.

– De är mycket effektivare än gamla glöd- eller halogenlampor och de är också bättre än vanliga lågenergilampor, säger Ann Fryksenius.

Stäng av standby

Något annat att tänka på är all hemelektronik.

– Elektronik drar el även i standby-läge. Man kan skaffa en grenkontakt med knapp och koppla in all elektronik i kontakten och så stänger man av när man inte använder elektroniken. Man räknar med att två procent av Sveriges hela energiförbrukning kommer från hemelektronik som står i standby, säger Ann Fryksenius.

Enkla tips

Andra enkla tips är att fylla tvättmaskin eller diskmaskin ordentligt. Tvätta kläder i 40 grader och snabbprogram.

– Oftast räcker det för att normalt smutsade kläder ska bli rena, säger Ann Fryksenius.

Låt helst tvätten hängtorka. Om det går. Torktumlaren drar mest energi, så om du använder den, se till att den är full.

– Dessutom är det bra att dammsuga bakom kyl och frys. När det samlas damm drar de mer energi, tillägger hon.

Hur man möblerar hemma kan också ha betydelse för värmen.

– Om det går, är det bra att inte ha möbler nära elementen. Men ibland kan det ju vara svårt, säger Ann Fryksenius.

För dig som bor i hus finns ännu mer att göra.

– Det är viktigt att kolla på helheten. Se över husets fasad, dörrar och fönster. Det är också bra att se över vilket värmesystem man har. Att byta kan vara en investering, men man sparar ofta in det i slutändan.

Energi- och klimatrådgivarna stöttar även företagare och organisationer.

– Vi brukar prata om att göra en livscykelanalys, att det kan vara värt att göra en dyrare investering för att man får igen det i slutändan. För när det gäller företag kommer man oftast till det ekonomiska motivet, även om många vill jobba med miljön, säger Ann Fryksenius.

Vill du få tips och råd av en energi- och klimatrådgivare? På www.regionorebrolan.se/energikontoret kan du läsa mer och ta kontakt med rådgivaren i din kommun.

Du kan få hjälp att minska din energiförbrukning

Energi- och klimatrådgivning är en kostnadsfri service från din kommun. Rådgivningen ger oberoende råd utan kommersiell koppling. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen finansieras med bidrag från Energimyndigheten. Region Örebro län har Energimyndighetens uppdrag att samordna och utveckla den kommunala energi-och klimatrådgivningen i Örebroregionen. Samordningen sköts från område energi och klimat på den regionala utvecklingsförvaltningen.

Mer information och aktuella aktiviteter kan du hitta här:

www.regionorebrolan.se/energiochklimatradgivarna

www.facebook.com/energiochklimatradgivarnaiorebroregionen

Nyfödda erbjuds vaccin mot rotavirus

Sedan den 1 september 2016 erbjuder Barnhälsovården i Region Örebro län alla nyfödda vaccination mot rotavirus. Det skyddar mot diarré och kräkningar som orsakas av rotaviruset.

Rotavirus är ett vanligt och mycket smittsamt virus. En rotavirusinfektion är den vanligaste orsaken till allvarlig magtarminfektion hos små barn.

De flesta smittas tidigt i livet och nästan alla har haft en rotavirusinfektion före fem års ålder.

Hur vet man om barnet fått rotavirus eller om det är Calicivirus (vinterkräksjukan)?

– Det är inte säkert att man vet skillnaden eftersom alla magsjukor kan vara intensiva. Rotavirus drabbar i första hand små barn och det är först om barnet måste bli inlagt på sjukhus som man tar prover för att se vilken infektion det handlar om. Vaccinationen mot rotaviruset gynnar främst de minsta barnen som har lättast att drabbas av uttorkning. Med vaccinet kan det bli färre barn som behöver läggas in på sjukhus varje år efter att ha smittats, säger Leif Ekholm, Barnhälsovårds-överläkare, Region Örebro län.

Några barn blir mycket sjuka med intensiva kräkningar och diarréer som kan göra barnet uttorkat med saltrubbningar, kramper och hjärninflammation som följd. En svår rotavirusinfektion kan kräva sjukhusvård.

Vaccin skyddar

Vaccinet innehåller försvagade virus som ger barnet en lindrig infektion, oftast inte märkbar. Genom kroppens försvar får barnet immunitet och skyddas mot diarré och kräkningar orsakade av de vanligast förekommande rotavirustyperna.

Fakta rotavirusvaccin

När barnet är fyra veckor tillfrågas vårdnadshavare om man önskar att barnet ska vaccineras mot rotavirusinfektion. Det är kostnadsfritt och vaccinet ges i munnen från sex veckors ålder vid två eller tre tillfällen beroende på vilket vaccin som används. Vaccinet smakar sött och kan ges oberoende av vad barnet ätit. Det ger ett gott skydd mot rotavirusinfektion i minst två år. Framförallt skyddar det mot infektion som leder till sjukhusvård. Det är spädbarn som särskilt behöver skyddet.

Vaccinet har funnits sedan 2006 och över 200 miljoner doser har getts världen över.

På 1177.se/vaccinationrotavirus kan du läsa mer. Det finns även länkar med information på andra språk.

Lyckad sammanslagning av Ängen och Tybble

I somras jobbade Ängen och Tybble vårdcentral tillsammans under sex veckor. Utvärderingen visar att det varit lyckat.

Tillgängligheten har varit god hela sommaren, både på telefon och på vårdcentralen trots att det varit många patienter som sökt vård.

– Vi är jättenöjda, säger verksamhetscheferna, Kristina Ellmén, Ängen, och Ann-Sofie Jansson, Tybble.

Vårdcentralerna slogs samman för att patienterna skulle få en välbemannad vårdcentral med god tillgänglighet i stället för två vårdcentraler med begränsad bemanning. Dessutom behövde personalen få ta ut semester.

Utvärderingen visar att verksamhetschefer, personal och patienter är mycket nöjda.

Nästa sommar

Det var första gången Ängen och Tybble slog samman sina verksamheter.

Det finns inget beslut om sammanslagning nästa sommar, men verksamhetscheferna kommer att diskutera frågan inför sommarplaneringen.

"Foppa" besökte barn- och ungdomskliniken på USÖ

Peter "Foppa" Forsberg och de andra spelarna i Tre Kronor Legends och spelare från Örebro Hockey kom till Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, i september för att skriva autografer till barnen.

Sixten och Maja Lindberg Gran passade på att ta bilder på sig själva tillsammans med Foppa.

– Det var kul, säger Sixten.

– Vi supportar Foppa, för han stöttar barncancerfonden, säger Sixtens mamma.

Andreas Ohlin, som är barnläkare och verksamhetschef på barn- och ungdomskliniken, passade på att tacka Tre Kronor Legends och Örebro Hockey för att de kom.

– De hörde av sig till oss för att se om de kunde göra något för barnen när de var i Örebro, säger Andreas Ohlin.

11 miljoner till forskningen

Varför riskerar vissa människor att bli sjuka? Varför reagerar immunförsvaret olika hos olika personer?

Forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet har fått 11 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att forska om immunförsvaret. I projektet ska de undersöka hur inflammation uppkommer i kroppen till följd av bakterier, virus, trauma eller partiklar.

Forskare från olika delar av sjukhuset som normalt inte jobbar tillsammans samarbetar i projektet tillsammans med forskare vid Örebro universitet. Resultaten ska kunna hjälpa till för att till exempel förbättra arbetsmiljön i industrin, förhindra att patienter får inflammatoriska komplikationer efter operationer eller leda till nya behandlingsstrategier för infektionssjukdomar.

Snabbare tidsbokning med sms

När det är dags för dig att komma på ditt planerade tandvårdsbesök hos Folktandvården finns det nu möjlighet att få erbjudande om tid via sms. Det enda du behöver göra är att godkänna att Folktandvården skickar sms till ditt mobilnummer.

– Vill du ha tiden som skickats svarar du på sms:et. Vill du inte låter du bara bli att svara, säger Susanne Englund, verksamhetschef på Folktandvårdens kundcenter.

– Det är en bra service och väldigt enkel att använda, tillägger hon.

Förbättrad

Förlossningsvård

Regionstyrelsen förstärker hälso- och sjukvårdsverksamheten med 14,7 miljoner kronor för att förbättra förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Det är en följd av Sveriges Kommuner och Landstings överenskommelse med staten om förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Patienter får hörseln tillbaka på USÖ

Sedan september 2011 kan vuxna med grav hörselnedsättning eller dövhet få cochlea implantat inopererade på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Nu har man passerat 100 operationer.

Hörseln är det enda sinne som med teknisk hjälp kan återskapas. Ett cochleaimplantat kan ge personer med grav hörselnedsättning eller dövhet möjligheten att uppfatta ljud och tal. Utrustningen består av en inre del i form av en ljudmottagare som ligger försänkt i skallbenet och en elektrod som opereras in i snäckan för att där stimulera hörselnerven direkt med ett mönster av elektriska impulser.

Utanpå huden sitter en sändare och magnet samt en yttre ljudprocessor som till utseendet liknar en hörapparat och bärs bakom örat.

– Innan vi började med de här operationerna fick vi remittera patienterna till Stockholm, men vi ville kunna ge länsinvånarna sin operation och rehabilitering här på hemmaplan. Sedan 2012 opererar vi patienter från Värmland också, och nu gör vi runt 20 till 25 operationer per år, berättar Ulrica Thunberg, kirurg på Öron-, näs- och halskliniken.

– I Örebro finns väldigt många med grav hörselnedsättning, så det finns ett bra patientunderlag, säger Regina Göransson, enhetschef på Audiologiska mottagningen på USÖ.

De personer som är aktuella för att få cochleaimplantat på USÖ är vuxna personer med så grav hörselnedsättning att hörapparaten inte längre räcker till. Ett av grundkraven för att få opereras är att man någon gång har hört så att man har ett hörselminne

Innan en patient kan komma ifråga för att få ett cochleaimplantat görs omfattande hörselutredningar.

– Vi har ett speciellt team med personal från olika kliniker som jobbar med de här patienterna före, under och efter operationen. Teamet består av audiologer, audionomer, ingenjörer, kirurger, kurator, koordinator och logoped, berättar Maria Löfgren, som är överläkare på Audiologiska kliniken.

Operationen tar cirka tre timmar och de allra flesta kan gå hem dagen efter. Efter cirka fyra veckor, när läkning skett, får patienten komma till Audiologiska kliniken för inkoppling. Elektrodens olika ljudkanaler ställs in och patienten får också höra ljud, till en början på låg nivå. Sedan krävs åtskilliga återbesök och hörträning för att ställa in rätt nivåer och finjustera ljudprocessorn.

Bättre livskvalitet

– För den som blivit opererad krävs en lång träningstid. Första gången kanske man inte hör utan bara känner av ljuden. Ju längre tid man varit döv, desto längre tid tar det att höra igen. Hörselminnet är kort och man hör inte med öronen, utan med hjärnan. Man får därför lära sig att det där är ljudet av en bildörr, det där är ljudet av steg på övervåningen och så vidare. Vi brukar säga att man får räkna med att ägna minst tre månader på heltid åt att träna på att höra. Ju mer man använder sitt cochlea implantat, desto bättre blir man på att höra, säger Maria Löfgren.

Det går inte att på förhand säga vilken hörselnivå man kan uppnå. För vissa handlar det om att förstå tal, medan det för andra endast blir varseblivningsljud. Innan operationen pratar man noga igenom vad som kan vara realistiska förväntningar.

– De allra flesta upplever på sikt en förbättrad hörselförmåga och att de kan göra saker som de tidigare inte har kunnat göra. Det kan handla om vardagliga saker som exempelvis att prata i telefon eller att kunna gå upp i arbetstid om man är i arbetsför ålder. Många av våra patienter säger att de har fått en bättre livskvalitet efter operationen, berättar Regina Göransson.

Tack vara cochlea implantatet kan Reijo höra igen

– Tidigare kunde jag inte hänga med när folk pratade. Nu är jag människa igen, konstaterar Reijo Puranen.

I maj i år var han den hundrade patient som fick ett cochleaimplantat inopererat på USÖ. Den avancerade utrustningen har gett honom möjligheten att uppfatta ljud och tal igen.

– Det är jättehärligt, säger Reijo.

Innan operationen hörde han inget på sitt vänstra öra. Hörseln hade han förlorat i samband med en olycka.

– Jag var aldrig nervös inför operationen. Eftersom jag inte hörde något alls på örat innan så kunde det ju knappast bli sämre, säger Reijo Puranen och skrattar glatt.

När cochleaimplantatet kopplades in kändes det först lite konstigt.

– I början fattade jag inte vad det var för ljud jag hörde. Jag har fått lära mig allt eftersom och jag får lära mig att känna igen nya ljud hela tiden. Att plötsligt höra köksklockans tickande, eller att kunna höra skogens ljud när jag är ute i skogen tillsammans med min fru är helt fantastiskt. Jag är verkligen jättenöjd, berättar Reijo Puranen.

VICTORIA RYDERGÅRD

Dags att skicka in ansökan om naturstipendium

Nu är det dags att ansöka om Ungdomens naturstipendium.

Stipendiet på 10000 kronor delas ut av Vilt- och naturvårdskommittén inom Region Örebro län och kan sökas av ungdomar upp till 18 år.

Ansökan kan göras enskilt eller i grupp, genom grundskola, förskola, naturskyddsorganisation eller annan förening. Du kan också nominera någon eller några.

Stipendiet delas ut till ungdomar boende i Örebro län. Den naturskyddsinsats som kan motivera stipendiet ska vara genomförd eller pågående samt omfatta åtgärder/projekt utförda inom Örebro län.

För information kontakta kommitténs sekreterare Åsa Wistrand, 072-546 01 05. Du kan också läsa mer på www.regionorebrolan.se/natur.

Senast den 1 november måste ansökan ha inkommit.

Det går att förhindra att människor tar sina liv

Självmord, eller suicid, som det också kallas, är ett folkhälsoproblem. Arbetet för att förebygga självmord måste ske överallt i samhället. På de här temasidorna handlar det om hur man kan försöka förebygga att människor tar sina liv.

– Vi som arbetar inom psykiatrin jobbar för att förbättra omhändertagandet av patienter som söker sig till psykiatrin och vi har blivit bättre på att upptäcka riskpatienter. Många av dem som tar sitt liv har inte varit i kontakt med psykiatrin, så där måste vi jobba brett i samhället, säger Birgitta Johansson Huuva, som är psykiatrichef.

Hon har varit med och tagit fram Region Örebro läns handlingsplan för att minska antalet människor som tar sitt liv.

– Det finns en föreställning i samhället att man inte kan påverka eller hindra någon som vill ta sitt liv. Men det går visst. Planen är viktig eftersom den framhåller samverkan med flera aktörer, som kommuner, kronofogden och arbetsförmedlingen för att kunna arbeta brett på flera nivåer i samhället. Det har inte funnits en sådan plan och samordning tidigare, säger Birgitta Johansson Huuva.

Ständigt arbete

Inom den psykiatriska vården arbetar personalen ständigt med att försöka bli bättre på att upptäcka patienter som riskerar att ta sitt liv.

– Psykiatrin arbetar ständigt med att bli ännu bättre. I Örebro län har psykiatrin blivit bättre på att förebygga självmord. Hela samhället måste dock få mer kunskap för att bli bättre på att se signalerna för många som tar sitt liv har inte ens sökt sig till vården. Man ska tänka "Jag kan göra något", säger Birgitta Johansson Huuva.

Ingen ska behöva dö på grund av okunskap

Hon kallar det för suicid, inte självmord. Det är ett samhällsproblem, och det går att förebygga.

– När antidepressiva läkemedel ökade, minskade antalet suicid i hela världen. Idag finns en global uppmaning från WHO att arbeta med suicidprevention så att den positiva utvecklingen kan fortsätta. Det går att göra mer, säger Tabita Björk, som forskar om suicid, på Universitetssjukvårdens forskningscentrum.

Hon är också delaktig i de kunskapshöjande insatser som Psykiatrin i Region Örebro län genomför.

Våga prata om det

Att hon kallar det för suicid, istället för självmord, beror på att många tycker självmord låter som ett brott.

– Suicid är latin och betyder att döda sig själv, förklarar hon.

Det finns myter kring suicid som gör att många är rädda för att fråga om någon har suicidtankar eller planer. Men forskning visar att det har en läkande effekt – att få berätta för någon som har tid att lyssna.

– Människor som funderar på att ta sitt liv har ofta en svår psykisk smärta som kan upplevas som outhärdlig och då behöver de hjälp att ta sig igenom. Det är svårt att tänka logiskt och hitta sina problemlösningsstrategier när man till exempel är djupt deprimerad och suicidal, säger Tabita Björk.

Vad behövs för att minska antalet suicid?

– I samhället behöver vi höja kunskapen bland alla som arbetar med människor för att så många som möjligt ska känna igen varningssignalerna för suicid. Det skulle egentligen behövas ett informationsarbete som liknar strokekampanjen, säger Tabita Björk.

Det finns forskning som visar hur hälso- och sjukvården kan minska risken för suicid.

– Det är viktigt med en noggrann psykiatrisk utredning och att behandla grundsjukdomen. Läkemedel, ECT* och KBT* eller annan psykoterapeutisk behandling kan minska suicidbeteenden. Men allra viktigast, som forskare och kliniker i Europa framhåller allt mer, är att vården tar ett inifrån-perspektiv, lyssnar lyhört, behandlar patienten som expert och möter den jämlikt och tillsammans med patienten försöker förstå problematiken, säger Tabita Björk.

Kunskap viktig

När människor berättar att de funderar på att ta sitt liv finns chans att ingripa. Men ibland är det svårt att förutsäga. En person kan bli väldigt lugn efter att ha bestämt sig för att ta sitt liv. Andra gör avslut, träffar vänner, ger bort sina saker.

– Agerar någon så ska man fundera, särskilt om personen plötsligt verkar må bättre efter att ha varit inlagd i psykiatrin eller efter andra traumatiska svårigheter eller förluster. Det är inte lätt, men ingen ska behöva ta sitt liv i brist på kunskap eller behandling. Utbildning har påbörjats inom olika delar av Örebro län, och medvetenheten höjs gradvis. Varje liv som släcks är en tragedi och förlust som påverkar många i omgivningen. Just nu pågår det här arbetet i hela världen för det går att förebygga och vi alla kan vara medmänniskor som gör skillnad, säger Tabita Björk.

Vad kan man som anhörig eller vän göra om man ser att någon mår dåligt?

– Det är viktigt att våga fråga och lyssna på svaren. Det kan vara svårt att höra någon säga att den inte vill leva, men försök vara icke-dömande. Ge jag budskap: Jag blir orolig. Säg, att nu ska jag stötta dig att hitta hjälp, jag kan följa med dig dit. Jag tänker inte lämna dig.

Det är också viktigt att förmedla trygghet och hopp, för livet kommer inte alltid att vara så jobbigt. Så småningom kan det bli annorlunda.

– De flesta som överlever ett suicidförsök är efter en tid glada att de överlevde, säger Tabita Björk.

Även om inte personen vill söka hjälp, så kan man som anhörig eller vän kontakta hjälporganisationer så att man själv kan få råd och stöd – för det är oerhört krävande att stå bredvid.

– Trots att psykiatrin brottas med personalbrist ska man veta att det finns otroligt duktig personal inom psykiatrin som gör ett fantastiskt livräddande jobb. Statistiken för Örebro län visar att allt färre tar sitt liv under pågående vård. Vi kan också se en viss minskning i antal suicid i vårt län, vilket är väldigt positivt, säger Tabita Björk.

TEXT OCH FOTO:

* ETC är elbehandling. KBT är kognitiv beteendeterapi.

"En självmordsbedömning är alltid färskvara"

Varje år tar cirka 1600 människor i Sverige livet av sig. Trots att det är ungefär fyra självmord om dagen är det inget vi pratar om.

– För femton år sedan var det ännu fler som begick självmord. Då var det över 2200 som tog livet av sig varje år. Att antalet självmord i Sverige per år har gått ner beror till viss del på att vi skriver ut mer antidepressiv medicin. De antidepressiva medicinerna har också utvecklats och blivit bättre. De äldre preparaten var svårare att ordinera. De gav större biverkningar än dagens preparat och då orkade patienterna inte fortsätta att äta dem, säger Maher Khaldi, överläkare på avdelning 2, psykiatrisk akut- och heldygnsvård, på Universitetssjukhuset Örebro.

Kvinnor gör betydligt fler självmordsförsök än män, men männen lyckas oftare med sina självmordsförsök.

– När det gäller ålder på dem som tar livet av sig finns det två grupper där självmord är vanligast, dels bland ungdomar 15 till 24 år, dels bland dem som är mellan 65 till 80 år. Vad det beror på finns inget entydigt svar på. Faktorer som ökar risken för ett suicidalt beteende är bland annat depression och schizofreni. 80 procent av dem som tar livet av sig är deprimerade, 10 procent är schizofrena och resterande lider av mindre definierade psykiska sjukdomar, berättar Maher Khaldi.

Upprepade försök

Har man en gång försökt att ta livet av sig är risken för att man försöker igen stor.

– Det är väldigt vanligt med upprepade självmordsförsök, speciellt bland dem med depressioner och personlighetsstörningar, säger Maher Khaldi.

Ett rop på hjälp

Kvinnor och män använder sig ofta av olika metoder för att ta livet av sig.

– Män tenderar att använda vapen, medan kvinnor gärna tar till tabletter. Det är också betydligt fler män som tar livet av sig genom att hänga sig eller att gasa ihjäl sig med hjälp av bilen. Jag har jobbat i psykiatrin i 23 år och har aldrig varit med om en enda kvinna som har försökt förgifta sig med avgaser från bilen. När det gäller dränkning eller att kasta sig framför tåget är det däremot lika vanligt bland kvinnor som bland män, konstaterar Maher Khaldi.

Ett självmordsförsök kan många gånger vara ett rop på hjälp.

– Själva suicidtankarna fyller en funktion. Man försöker hitta en lösning på ett problem. Man vet till exempel att tjejer som skär sig gör det för att bota sin egen ångest. När de skär sig får de ett endorfinpåslag som verkar ångestdämpande. Det är samma sak med självmordstankar. Bara tanken på att ta livet av sig kan fungera ångestdämpande. När man mår dåligt och har ångest tror man att döden är bäst. Man upplever döden som det enda rätta. Ungefär 20 000 personer per år i Sverige försöker ta livet av sig och så många som 200 000 har självmordstankar, säger Maher Khaldi.

75 procent av dem som lyckas ta livet av sig har varit i kontakt med sjukvården.

– Psykiska sjukdomar är allvarliga och en del är dödliga. Man pratar om en nollvision när det gäller suicid. Det är bra att ha högt uppsatta mål, men en nollvision är i praktiken en utopi. Det finns en stor osäkerhet när det gäller att förutsäga vem som kommer att ta livet av sig och det är viktigt att veta att en självmordsbedömning alltid är en färskvara, säger Maher Khaldi.

Låt vården bedöma

– När en patient kommer hit med självmordstankar gör vi en bedömning av allvaret och risken för att patienten ska ta sitt liv. Ju högre risk, desto högre övervakning. Oftast är högrisken flyktig och varar bara i några dagar och den emotionella stormen avtar med tid, tillägger han.

Att veta om man ska söka hjälp för sina självmordstankar eller inte kan vara svårt.

– Om självmordstankarna inte går över, om man har svårt att hantera situationen eller om man är deprimerad behöver man söka hjälp i vården. Man kan till exempel vända sig till en vårdcentral som kan ge vägledning till vidare hjälp. Är läget akut kan man kontakta psykiatrins akutmottagning och låta oss göra en bedömning, säger Maher Khaldi.

"Under många år var självmord det enda jag kunde tänka på"

– När jag mådde som allra sämst ville jag inte leva längre. Självmord kändes som den enda lösningen och frågan var inte om, utan när jag skulle ta livet av mig.

Det säger 38-årige Erik Widlund i Kumla. När han var i 25-årsåldern gjorde han sitt första självmordsförsök. Det kom att följas av många, många fler.

– Jag har gjort så många självmordsförsök att jag har tappat räkningen. Under många år var självmord det enda jag kunde tänka på. Jag funderade på vilket sätt som var bäst och hur jag skulle göra för att folk i min omgivning inte skulle bli ledsna och besvikna på mig efteråt. Jag planerade till och med att jag skulle göra mig osams med alla så att det skulle bli en lättnad för dem när jag inte längre fanns, berättar Erik Widlund.

Varit inlåst

Hans självmordstankar och självmordsförsök har gjort att han under långa perioder legat inlagd hos psykiatrin.

– Jag har nog legat inlåst någonstans mellan åtta och tolv månader och av den tiden har jag haft dygnet runt bevakning i några månader.

Allt började med en vanlig depression.

– Jag medicinerades hårt och medicinerna gjorde så att jag fick självmordstankar.

Det som fick Erik att komma på andra tankar var när läkarna fick honom att inse att ett självmord påverkar så många fler än den som tar livet av sig.

– När det var som värst överlevde jag enbart för min mors skull. Jag ville inte utsätta henne för det lidande det skulle innebära om jag tog livet av mig, säger Erik Widlund.

Stress och ångest

Han tror att sociala medier har en stor negativ effekt på människors mående, speciellt på dem som redan mår dåligt.

– Man ser hur bra alla andra har det. Vad glada och lyckliga de är. Om man då känner att man inte har det så bra eller är så glad och lycklig som man borde skapar det ännu mer stress och ångest, säger Erik Widlund.

Ville inte leva

När han mådde som allra sämst var han tydlig mot sin omgivning med att han ville ta livet av sig.

– Jag berättade både för vården och för mina föräldrar och vänner. Men jag berättade bara att jag ville ta livet av mig. Jag sa aldrig när jag skulle göra det. Att jag berättade berodde nog på att det fanns någon del hos mig som inte ville dö, fast samtidigt ville jag inte leva. Jag ville inte ha mitt liv som det var då, säger han.

Att bli inlagd såg han som ett straff, men samtidigt konstaterar Erik Widlund att han inte skulle ha levt idag om han inte hade fått hjälp av psykiatrin.

– Jag var väldigt, väldigt dålig, så jag behövde ju den där övervakningen, även om jag inte fattade det då.

Ändrade allt

Efter åratal av självmordstankar och självmordsförsök kom vändningen för lite drygt fyra år sedan.

– Jag kände att nu får det vara nog. Jag kan inte må så här dåligt. Jag måste ändra på mitt liv. Min terapeut inom psykiatrin i Hallsberg pratade med mina läkare. Vi började plocka bort medicinerna och i samma veva slutade jag röka, dricka alkohol och äta onyttig mat. Jag såg till att skaffa mig rutiner. Jag började träna. Jag började sova bättre. Jag ändrade allt, för jag visste ju vad som inte funkade.

Nu mår Erik Widlund bra och känner sig som en helt ny människa.

– Jag är stolt över mig själv. Jag har överlevt, konstaterar han.

Handlingsplan stärker självmordsförebyggande arbete

Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem i vårt län. Det vill Region Örebro län råda bot på. Nu har Regionstyrelsen godkänt en handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan och stärka det förebyggande arbetet kring självmord.

– Som ett led i vår strävan att minska antalet självmord i Örebro län har vi tagit fram en handlingsplan med åtgärder på både kort och lång sikt. Det är en bred plan som både riktar sig inåt i organisationen, men också ut i länet. Fokus ligger på att involvera nyckelaktörer, men också på att få till en ökad kunskapsspridning, säger Jenny Steen (S), ordförande i Region Örebro läns fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård.

Öka tillgängligheten

Redan i år lägger regionstyrelsen in tre miljoner kronor för att komma igång med arbetet.

Handlingsplanen tar bland annat upp behovet av att öka tillgängligheten till insatser för personer med psykisk ohälsa.

– Vi har tryckt extra på att vi behöver införa någon typ av mobilt team som kan möta patienterna i deras vardag. Teamet ska bestå av personal från både psykiatrin och från närsjukvården. Vi tror att många av de här patienterna ligger i gränslandet. En hel del av dem har kontakt med psykiatrin sedan tidigare, men det finns också de som inte alls har haft någon kontakt med hälso- och sjukvården och dem är det viktigt att vi fångar upp, säger Jenny Steen.

Mobilt team

Tanken är att ett mobilt team ska vara ett komplement för de patienter som behöver tät öppenvård snarare än akut slutenvård. Genom de snabba insatser som de mobila teamen möjliggör är målsättningen dels att minska antalet självmord, dels att stärka insatserna för personer som gjort ett självmordsförsök. Dessutom skulle de mobila teamen också kunna fungera som ett stöd för drabbade och närstående vid traumatiska händelser. Hur de mobila teamen ska utformas och vilka resurser som krävs för ett genomförande ska nu utredas.

– Senast vid utgången av oktober ska ett förslag presenteras, säger Jenny Steen.

Handlingsplanen pekar ut sammanlagt sju fokusområden.

• Involvera nyckelaktörer

• Insatser för ökad samverkan

• Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal

• Öka tillgängligheten till professionella insatser

• Ta vara på det civila samhällets engagemang

• Höjd kunskapsnivå

• Kunskapsutveckling

Viktigt med stöd för anhöriga

Till Monica Winnberg Buhr ringer både anhöriga och människor som funderar på att ta sitt liv.

Hon jobbar som volontär för Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd, SPEC. I arbetet svarar hon bland annat i stödtelefon och träffar människor som förlorat en anhörig. Hon har också varit delaktig i Region Örebro läns arbete med vårdprogram för suicidnära arbete och handlingsplanen för suicidprevention.

– I varje län skulle det behövas en jourbil som man kan ringa om man funderar på att ta sitt liv, eller för att hjälpa att stötta om en anhörig tagit sitt liv, säger Monica Winnberg Buhr.

Ofta känner anhöriga skuld och skam när någon nära har tagit sitt liv.

– Jag brukar säga att man kan ha psykisk funktionsnedsättning, skavsår eller diabetes samtidig, men det är skambelagt att ha en psykiatrisk diagnos. Inget av det borde vara något att skämmas för. Men att ta sitt liv är något vi inte pratar om, säger hon.

Monica Winnberg Buhr tycker att man måste prata om det. – Vi borde börja prata tidigt om att man kan må dåligt. Jag träffar ganska ofta barn och unga som säger att de inte orkar med, berättar hon.

Om man känner någon som ser ut att må dåligt kan man fråga:

– Hur mår du? Ofta får man svaret "bra". Då brukar jag fråga: Och hur mår du egentligen? Det är då de brukar berätta, säger Monica Winnberg Buhr.

Vinn böcker av Tebladets krönikör Lotta Thorsén

Tebladet lottar ut fem exemplar av

"Aldrig som hon".

"Aldrig som hon" är en roman som handlar om det som är svårt i livet. Om övergrepp, kärlekslöshet och självmordsförsök. Men boken innehåller också hopp. Det går att ta sig ur det mörka som gör ont.

Namn: Adress:

Postnummer och ort

Telefon.

Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 oktober. Märk kuvertet "Aldrig som hon". Vinnarna meddelas personligen.

Region Örebro län har drygt 9 000 anställda, fördelat på fler än 200 yrken. Här får du möta en av dem.

Audionom:

Ett yrke med framtiden för sig

Slumpen gjorde att hon började plugga till audionom. Efter tio år i yrket är Karin Brunér fortfarande nöjd med sitt yrkesval.

– Jag har alltid varit intresserad av människokroppen och började först att plugga till sjukgymnast. När jag hade läst ett år hittade min mamma en annons om utbildningen till audionom. Jag tyckte att det lät jättekul med blandningen av kropp och teknik, sökte utbildningen och kom in, berättar Karin Brunér.

Hon jobbar som audionom på Audiologiska mottagningen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, och träffar dagligen människor som har besvär med sin hörsel.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

– Det är väldigt olika. Det beror på om man har nybesök, utprovningsbesök, återbesök eller jourbesök. Det händer också att jag sitter i rådgivningstelefonen eller att jag handleder studenter. Man kan säga att som audionom jobbar man bland annat med att göra hörselprov och anpassa hörapparater. Jag jobbar med rehabilitering och min uppgift är att hjälpa till att göra det bästa av vardagen för personer med hörselnedsättning.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det är när jag känner att jag kan hjälpa mina patienter till en bättre vardag och tillbaka till ett socialt liv. En del personer som hör dåligt isolerar sig och slutar delta i aktiviteter de tidigare deltagit i för att de inte alltid hör vad som sägs och inte vill fråga om. Att då kunna göra nytta och hitta hjälpmedel som gör att de får sitt sociala liv tillbaka igen är fantastiskt.

Vad är det sämsta med jobbet?

– Det är att det kan vara ganska stressigt. Varje möte kräver mycket och man vet inte innan vem man har framför sig och hur lång tid besöket kommer att ta. Det är ont om audionomer och kö för att komma hit, men hur vi än jobbar blir köerna inte mindre. En hörselnedsättning läker inte, utan de patienter som kommer hit behöver ju komma tillbaka med jämna mellanrum samtidigt som det hela tiden kommer nya. Det gör att köerna inte minskar.

Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb?

– Det är att hitta rätt hjälpmedel till individen. Även om två personer får samma resultat på ett hörselprov kan de behöva helt olika hjälpmedel för att vardagen ska fungera. Har man gått länge utan att höra krävs det tillvänjning och alla har olika förutsättningar.

– När jag började som audionom väntade många med att skaffa hörselhjälpmedel in i det sista. Nu upplever jag att man söker hjälp tidigare. Jag tror att det beror på att tekniken har gått framåt. Hörapparaterna har blivit mindre och bättre och eftersom folk ständigt går runt med hörlurar i öronen är det inte lika stigmatiserande längre att behöva ha hörapparat. Det gör mitt arbete enklare. Tidigare kunde det vara en utmaning att få folk att våga prova en hörapparat.

Vilka egenskaper är viktiga för en audionom?

– Att man kan lyssna på personen man har framför sig och att man är intresserad av människor och av teknik. Den tekniska utvecklingen inom området går fort.

Skulle du rekommendera andra att utbilda sig till audionom?

– Ja, absolut! Det är ett jätteroligt yrke som många inte ens vet att det finns.

Vill du bli audionom?

Audionomer arbetar med människor som har besvär med sin hörsel. De utreder och bedömer hörselbesvären, provar ut hörselhjälpmedel och hjälper till med hörselträning.

Om en undersökning visar att patienten har en hörselnedsättning ordinerar audionomen lämpliga hjälpmedel. I arbetet ingår att prova ut hjälpmedlen, till exempel hörapparat, och lära ut hur de ska användas.

Den tekniska utvecklingen inom området går fort och audionomerna måste hålla sig uppdaterade.

Audionomer utbildas på Audionomprogrammet inom högskolan. Utbildningen är tre år och ges på flera studieorter runt om i landet, bland annat på Örebro universitet.

Arbetsutsikterna för audionomer är goda. Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens för nyexaminerade audionomer. Efterfrågan är stor genom en allmänt ökad efterfrågan på hörselvård. Efterfrågan förutspås fortsätta öka. De främsta orsakerna är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

KRÖNIKAN Rofer Samuelsson

"Sjukgymnastik för själen"

Det är inte ofta jag försöker imponera på mig själv genom att läsa en avhandling. Och skulle det hända så brukar jag fuska mig igenom. Jag brukar läsa sammanfattningen. Abstract, heter det på finare språk. Efter det brukar jag leta på själva forskningsfrågan. Sen brukar jag snabbt bläddra fram till sidan 219. För där nånstans brukar slutsatser utifrån forskningsfrågan finnas att läsa. Tar man sig igenom den kan man snabbt hoppa fram till sidan 235. Här brukar man hitta forskarens diskussion, reflektion och analys kring själva forskningsresultaten. Ja så har man fått en liten snabb överblick av det hela. Man kanske inte kan säga att man är helt insatt. Men man kan säga att man tagit del av en avhandling. För några år sedan tog jag med stort intresse del av en sådan avhandling."Vilsenhetens epidemiologi. En religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa", av Cecilia Melder (Uppsala 2011). Egentligen kan den något avancerade rubriken sammanfattas med Arvid Carlssons ord, 2000-års nobelpristagare i medicin: "Ingenting är så bra för hälsan som att känna att livet är meningsfullt och att varje dag innebär något nytt". Det är väl heller inte en tillfällighet att det är just det citatet Melder avslutar sin avhandling med.

Existentiell hälsa kan låta flummigt. Men det handlar om "sjukgymnastik för själen" säger Cecilia Melder i en intervju till UNT.SE. Det är en tänkvärd avhandling som väcker frågor om vad som ger bättre hälsa. Sverige anses vara ett av världens friskaste länder. Ändå visar statistiken på ökad psykisk ohälsa i stora delar av populationen. Kanske finns det en djupare vilsenhet som söker efter en känsla av helhet och sammanhang.

Världshälsoorganisationen WHO har pekat på åtta olika byggstenar för existentiell hälsa: Hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Den här krönikan ger inte utrymme att närmare gå in på dessa. Men summan av kardemumman är att vi kan gå på gym för att träna kroppen. Bara här i Örebro finns ju en uppsjö av olika gym. En del av dessa har öppet dygnet runt. Men var går vi nånstans för att träna själen och underhålla vår "existentiella grundkondition"? (Melder) Om vi gör allvar av detta så ökar våra förutsättningar att vara bättre rustade att hantera livets många svårigheter och påfrestningar. Det har i varje fall denna forskning kommit fram till. Allt kanske vi inte kan göra själva. Men mycket kan vi göra för att underhålla vår känsla av hopp, harmoni och meningsfullhet. Det kan vara så enkelt som att medvetet söka efter vad som väcker vår förundran. En naturupplevelse, musik, konst eller teater. Men vi behöver också hjälp. Att ta sig mod och börja prata med varandra om vad som ger hopp och mening i tillvaron. "Allt verkligt liv är möte" skrev religionsfilosofen Martin Buber. Se där, gemenskap skapar sammanhang och sammanhang hopp. Människan är i grunden meningsskapande och meningsbärande. Det är när vi förlorar den riktningen som vi också förlorar oss själva. Varför inte utgå från WHO:s åtta byggstenar och leta efter dessa i våra egna liv. Kanske kan de vara träningsredskap för själen den närmaste tiden som stärker vår existentiella grundkondition.

Vinn böcker av Anna Jansson

Tebladet lottar ut fem exemplar av

"Svärmödrar utan gränser" av Anna Jansson.

Namn:

Adress:

Postnummer och ort

Telefon: Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 oktober. Märk kuvertet "Svärmödrar". Vinnarna meddelas personligen.

Tebladstårtan:

"De har hjälpt oss i vårt sorgearbete"

– Att det finns en risk att barnet ska dö tänker man inte på när man är gravid. Man förväntar sig ju att det ska gå bra, säger Helga Rosén.

Den 17 mars i år föddes hennes och Fabian Roséns dotter Märta. Glädjen över att ha blivit föräldrar byttes snabbt mot stor sorg. Ett medfött hjärtfel gjorde att dottern inte överlevde.

Nu vill Helga och Fabian nominera barnmorskan Maria Hjärtsjö och hennes kollegor på förlossningen på USÖ till månadens Tebladstårta som tack för allt stöd de har fått.

– Den hjälp och det respektfulla bemötande vi fick av Maria och hennes kollegor både under förlossningen och efteråt har varit helt fantastisk. Alla här behandlade oss som föräldrar och det var väldigt viktigt, berättar Helga Rosén.

Efter bara 40 minuter i livet drabbades Märta av andningsuppehåll.

– Maria och hennes kollegors snabba reaktion, hårda arbete och tydliga återkoppling har hjälpt oss i vårt sorgearbete. Maria var handledare till en barnmorskestudent, Janina, och trots den tuffa situationen arbetade de tillsammans som ett bra team, berättar Fabian Rosén.

– Alla som jobbar här gjorde verkligen allt vad de kunde och det känns väldigt skönt så här efteråt. Det blir en extra trygghet i vårt sorgearbete att vi vet att alla verkligen har gjort vad de kunde, tillägger han.

– Efter vår dotters bortgång fick vi ligga kvar på förlossningen. Vi bemöttes med stor respekt, stort tålamod och mycket kärlek från all personal. Vår dotter fick vara med oss och våra anhöriga fick komma hit och träffa henne. Det var värdefullt för oss att vi inte behövde lämna henne direkt, utan att vi fick klämma, känna, lukta och ta på vår dotter, det man som förälder har väntat på, säger Helga Rosén.

Även efter att Helga och Fabian lämnade sjukhuset har personalen visat sitt engagemang.

– Både Maria och Janina har ringt efteråt och visat att de bryr sig och vi har haft möten där de har kollat av hur vi mår. Nu tar vi en dag i taget, säger Helga Rosén.

Vill visa tacksamhet

Även om många känslor väcks till liv av att komma tillbaka till förlossningen vill Helga och Fabian visa sin tacksamhet över Maria och hennes kollegors proffsiga, omtänksamma, respektfulla och engagerade bemötande genom att överlämna en Tebladstårta.

– Vi vill med hjälp av tårtan visa hur mycket deras ansträngningar har betytt för oss. Alla som jobbar här har gjort mer än vad som ingår i deras ansvarsområden, konstaterar Fabian Rosén.

Överraskad barnmorska

Det är en märkbart förvånad Maria Hjärtsjö som tar emot tårta och diplom.

– Det här hade jag verkligen inte förväntat mig, säger hon.

Att Helga och Fabian Rosén, trots den svåra situation de befinner sig i, tagit sig tid att nominera henne och hennes kollegor till Tebladstårtan betyder mycket.

– Det känns verkligen stort. Vi kämpade och gjorde allt vi kunde. Att få uppskattning för det på det här sättet är något som jag kommer att bära med mig för resten av livet. Det är roligt för mig och för hela avdelningen. Vi som jobbar här gör ett otroligt bra jobb och det här är en fin utmärkelse, säger Maria Hjärtsjö.

De blev också nominerade till Tebladstårtan

Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Personalen på Affektivamottagningen, av Evakarin Jakobsson.

• Personalen inom Vuxenpsykiatrin i Hallsberg, av Patrick Tannerstad.

• Soon Ok Sha, överläkare på avdelning 53, TIVA, av Margaretha Sköld-Varpstuen.

• Kirurg Bjarne Lund-Petersen, ortopeden, av Håkan Björndell.

• Personalen på akuten på USÖ, av Rose-Marie.

• Lovisa, urologsköterska, urologmottagningen Lindesbergs lasarett, av Britt-Marie Jansson.

• Olof von Koogler, Hällefors vårdcentral, av Lena Ivarsson.

• Sjukgymnast Anna Aggeborn, Hällefors vårdcentral, av Eva Johansson- Duranek.

• Mirabela Juresta, specialistläkare, geriatriskakliniken, USÖ, av Lennart Stenegård.

• Personalen som bokar in operationer på Karlskoga lasarett, av Victoria Zetterberg.

• Alla läkare och sjuksköterskor på onkologen avdelning 85, av G-B och Arne Sandquist.

• All personal på strålbehandlingsenheten på USÖ, av Elisabeth Flodström.

• All personal på akutvårdsavdelningen på USÖ, av Rolf Axelsson.

• Distrikssköterskorna med all personal, Hällefors vårdcentral, av Pirjo.

• Doktor Oskar med personal, akuten Karlskoga, av Mona Oskarsson.

• Makdoumi Karim och övrig personal på ögonkirurgen avdelning 49, USÖ, av Eero Drakhjerta.

• All personal på operation, Lindesbergs lasarett, av Håge Högquist.

• Personalen på ortopeden och Per, av Rose-Marie.

• All personal på Baggängens vårdcentral, av Birgitta.

• Anita Elfsten, BVC, Skebäcks vårdcentral, av Thomas Widmark och Karin Nyström.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet.

Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se.

Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på november.

Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.

Förslag skickas senast den 18 oktober till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med "Tebladstårtan".