Nu är vi inne i den riktiga högsommaren med sol, värme och ledighet. Barnen har fått sommarlov och snart tar nästan hela Sverige semester. Alla tror jag är glada för att det äntligen blivit lite sommar efter vintern och vårens kalla dagar. Efter det här numret får ni vänta ända till i slutet på augusti till nästa nummer eftersom kansliet stänger för semester.

Ur innehållet:

Info från distriktet med sommar brev och reportage om resa

Info från lokalföreningarna

Vinter på gården

En skön dag

Bilagor med Thomssons nyhetsbrev, syntolkning i sommar, pressmeddelande från region Örebro samt Tebladet.

Kampanjbrev "Gata för alla"

Info från distriktet
Semesterstängt
Kansliet är semesterstängt 1 juli till och med 7 augusti. Vi är tillbaks på kansliet måndag 8 augusti efter klockan 9 00. Har ni brådskande frågor under semestertiden så får ni ringa till vår ordförande Ove Nilsson på telefon 076 0586 774.

Sommarresa
Den 22 juni gick årets sommarresa till Lars Lervins konstutställning på

Sandgrund i Karlstad. Bussen avgick från Scandic Västhaga i Örebro

07 50. Med på bussen var medlemmar från Örebro och Sydnärke på

vägen mot Karlstad passade vi på att plocka upp medlemmar från

Karlskoga/ Degerfors. Samtidigt från Örebro rullade en mindre buss via

Nora och hämtade upp medlemmar. Med på resan var 53 medlemmar.

För att som synskadad få största utbyte av en konstutställning, anlitade

vi syntolken Eva Viktorsson som följde med bussen från Örebro. Strax

innan Karlstad stannade till vid Alsters herrgård. Där fick vi kaffe och

smörgås på hembakat bröd och en guidad och syntolkning av Gustav

Frödings boende och levene. Efter några timmars paus rullade vi vidare

mot Sandgrund och Lars Lerin. Där möte guide Karin Boglund Jonsson

upp och hade en kort presentation om Sandgrund och Lars Lerin. Sedan

gjorde vi cirka 1 timmas rundvandring bland av Karin utvalda målningar.

Guiden Karin pratade om målningarna och syntolken Eva beskrev

Målningarna mer i detalj så att vi synskadade kunde få en bild av

målningarna. Efter lunchen som intogs Värmlands museum drog vi oss

hemåt med ett stopp i Kristinehamn för en fika vid Picasso statyn. Där

fick vi konstverket syntolkat av Eva och historien hur konstverket

hamnade i Kristinehamn av guiden Christina Skan. En mycket

slumpmässig historia. Efter en lång givande och trevlig dag kom vi åter

till Örebro klockan 19 30.

av Ove Nilsson.

Sommarbrev
Hej alla medlemmar.

Nu är det ju sommar!

Jag har alltid funderat på att Midsommar, som väl betyder "mitt i sommaren", ligger precis i början.

I april är det vår, och i maj vet en inte riktigt.

Sedan börjar sommaren och håller på i hela september om vi har tur!

I år har det varit mycket omväxlande väder. Några dagar av värme och sol, då jag tänkt att jag måste skynda mej att fixa till min lilla "trädgård" på balkongen. Men sedan har det blivit kallt, regnigt och blåsigt i flera dagar.

Jaja, i morgon ska krukväxterna ut på "sommar kollo"!

Vet ni om att vi i SRF håller på med många olika aktiviteter i vårt län?

Förutom trevliga fikastunder, bingo, bio, studiecirklar, ridning för ungdomar, NYA-gruppens olika aktiviteter, teater och mer därtill, jobbar vi även med att vara med och påverka i samhället så att det ska fungera bra för oss också.

I höst planerar vi t ex ett möte om färdtjänst.

Kom till mötet och berätta vad du tycker är fel och vad du tycker är bra.

SRF i hela Sverige samlas lokalt i vår stora kampanj "gata för alla". Vi startar den 20 augusti och avslutar med "vita käppens dag" i Örebro den 15 oktober.

Informationen om hur vi vill att våra medtrafikanter ska bemöta oss och hur den vita käppen fungerar riktar sej till allmänheten denna gång.

Det kommer bland annat att finnas flygblad som DU kan dela ut till dina vänner, grannar, jobbarkompisar eller någon annan som du vill informera om synskadade i trafiken och hur en visar "käppvett".

Vill du vara med?

Vi har bara varandra och alla är välkomna att hjälpa till.

Nu ska i alla fall jag passa på att ligga raklång, vifta med tårna och njuta av sommardofterna.

Trevlig sommar

önskar hela Styrelsen och kansliet genom Cecilia Ramstedt

Motionslopp.
Den 27aug kommer vi genomföra Örebro ActionRun i centrala Örebro. Det är ett motionslopp, ett hinderbanelopp över 7,5km med 35 hinder.

Starten sker på Våghustorget och målgång på Stortorget. Drottninggatan kommer att stängas av för trafik mellan McDonalds och Stora Hotellet. Det kommer finnas ett 10-tal "passager" för publik att korsa Drottninggatan som är bemannade med funktionärer under denna dag.

Jag vill egentligen bara meddela att loppet är på stan denna dag och det kommer vara runt 2500 deltagare och väldigt mycket folk på stan.

Loppet startar klockan 12 00 och 20 löpare startar varannan minut med sista start runt klockan 16 00. Sista löpare i mål runt klockan 17 00

Finns det synskadade som skulle behöva ledsagning eller har frågor får de gärna kontakta oss inför loppet på richard@actionrun.se eller

0705 245 846. Vi vill kunna hjälpa alla för att detta ska vara en trevlig dag.

Information om loppet finns på www.actionrun.se

Rådet för funktionshinder frågor.
Möte 2 juni

• Det börjar en ny funktionshinderkonsulent som heter Åge Sodlien efter Anita Söderlind som slutat.

• Regeringen har beslutat att barn och ungdomar ska få glasögonbidrag.

Det gäller tom 20 år och även för linser.

• Det finns en Hjärnskade koordinator som ger råd och stöd om hjärnskador.

Hemsida. Kommer på R Ö Ls sajt.

• Snart börjar byggnation av H-huset.

Dit kommer bl a Ögonavdelningen att flytta. Ögonavdelningen får även 12 operationsplatser i anslutning. Även öron, käk plastik, hud med sol/bad, STD, AKUTEN mm kommer att flytta in i H-huset.

I A-huset stannar infektion och audiologen tills vidare.

Frågan är vad som ska göras med A-huset som inte går att bygga om på ett bra sätt.

Några saker av stor vikt vid byggnation inom R Ö L är:

-Tillgänglighets frågor, som är A och O

- Arbetsmiljö

- Hygien

- Säkerhets frågor

- effektivitet

-Flexibla lokaler

-Miljöbyggnad

-Kostnads

effektiva lokaler

med mera

Nina Åström är tillgänglighets konsult som granskar H-huset.

•Arbetsförmedlingen berättar att Fas 3 håller på att fasas ut.

Gruppen med svag ställning på arbetsmarknaden ökar.

Arbetsmarknadsutbildning, Arbetspraktik och Start av näringsverksamhet ökar i länet.

• Patientlagen har stärkts.

Vårdgivare har skyldighet att informera och patienten har större valfrihet.

Vi kan söka ALL öppenvård som finns i landet för t ex en annan bedömning. Vi kan även lämna en egen remiss till den specialistvård vi önskar. På internet finns blankett för "Egen vårdbegäran" och mer information på 1177. Det går också att tala med vårdcentralen eller "Vårdsluss/ Patientforum".

• Astma och Allergi förbundet planerar en dag om rökfritt boende

23 eller 24 november.

• Hjälpmedelsdagen ska hållas den 23 september. Den ska bli årligen återkommande.

Vid pennan Cecilia Ramstedt.

Länsradion, en radio nära dig
Länsradion är ett samarbete mellan sex olika närradiosändare i Örebro län. Det har aldrig skett förr. Allt för många känner inte till ortens närradio med dess möjligheter att sända lokalt förankrade program. Med Länsradion som direktsänder tre timmar klockan 10 till 13 alla vardagar finns chansen för fler att upptäcka sin närmaste radiostation.

89,0, Hällefors

94,3, Hallsberg , Kumla

100,7, Lekeberg

89,2, Askersund

95,3, Örebro, 92,6

Direktsändning vardagar klockan 10-13. Lyssna på din närradio eller i vår webbspelare.
http://www.lansradion.se/

Välkommen till SYNMÄSSAN 2016
DU HAR VÄL RESERVERAT TIDEN I DIN KALENDER?
TURNÉPLAN
6 september i Lund
8 september i Göteborg
13 september Jönköping
15 till 16 september i Stockholm *
20 september i Umeå
ÖPPETTIDER
09 00 till 12 00 Reserverad tid föryrkesversamma inom synområdet*
12 00 till 16 30 Allmänhet och yrkesverksamma inom synområdet*
Kaffe serveras 10 00 och 14 30

* I Stockholm är torsdagen reserverad för yrkesverksamma och fredagen öppen för allmänheten

MISSA INTE DETTA UNIKA TILLFÄLLE HELT UTAN KOSTNAD
Se de senaste synhjälpmedlen som säljs i Sverige på en plats nära dig.
Flertalet av landets leverantörer är samlade för att visa dig sina produkter.

FRÅGOR
Eventuella frågor besvaras av kontaktpersonen för den orten du har tänkt besöka se inbjudan för kontaktuppgifter
INBJUDAN
Se bifogad inbjudan för mer information.
Hemsidan www.svensksyn.se och Svensk Syns Facebook-sida uppdateras löpande.

Varmt välkomna till SYNMÄSSAN 2016!

Info från Bergslagen
SRF Bergslagen hälsar välkommen till Uskavi torsdag 11 augusti klockan 13 00. Vi äter en god lunch med kaffe efteråt.

Kanske tar vi en tur ner till sjön eller tittar in i det lilla kapellet.

Tillsammans gör vi det till en trevlig eftermiddag.

Kostnad 75kronor för lunchen. Anmälan senast 7 augusti till Irene 0 5 8 7 254 56.

Den 2september kommer den välkända sportreportern Mats Strandberg till SRF Karlskoga-Degerfors där han underhåller med imitationer av kända personer. Se under info från SRF Karlskoga Degerfors. Vi återkommer i augusti med mer information.

Ha nu en riktigt solig sommar önskar Styrelsen. Genom Irene

Vi önskar också alla andra SR-are en solig sommar!

Info från SRF Karlskoga Degerfors
SRF Karlskoga-Degerfors och SRF Bergslagen inbjuder till en träff på

Nickkällan, Karlskoga fredagen den 2 september klockan 14 30

Mats Strandberg, känd sportreporter från radio och TV, kommer och pratar om och imiterar kändisar. Kaffe 30 kr, Lotteri

Anmälan till Inga 0 5 8 6 579 27 eller Inger 073 035 08 59

senast den 30 augusti

alla varmt välkommen hälsar styrelserna

genom Kristina Johansson och Irene Broström

SRF på utflykt
En yngre grupp inom Synskadades Riksförbund (SRF)

Karlskoga-Degerfors har varit på utflykt till Rönningshyttan som ligger vid Ölen på Kosia, mellan Karlskoga och Degerfors.

Ett 15 tal i alla åldrar mötte upp. Vädergudarna var med oss och alla trivdes. Vi gick en runda i naturområdet, kollade in liljekonvaljerna, bäcken där barnen tyckte om att kasta pinnar i vattnet. Läste lite om hur en hytta funnits där för länge sen.

Sedan tände vi grillen och avnjöt grillad korv med bröd. Det fanns även kaffe med hembakade kakor.

Några fick också prova på tandemcykling. När allt var uppätet och alla kände sig nöjda kom en riktig regnskur så det var bara att hoppa in i bilarna och fara hemåt.

En toppendag i god gemenskap kan man tänka tillbaka på när vinterstormarna viner runt knutarna. Tack alla som ställde upp med bilar och ordnade maten så bra.

Kristina

Info från Sydnärke

Hej alla glada som gottar ser i solen.

Här kommer en hälsning från Sydnärke, som hade en sista träff inför sommaruppehållet. Vår ordförande, Micke Sandqvist, hade ordnat med en utflykt till Herrfallsäng den 4 juni. Här på denna underbart fina plats hade vi nu en liten grillfest till musik av alla olika fåglars kvitter. I bakgrunden hördes ett tåg då och då.

Leif och Håkan skötte grillen och såg till att alla fick sina varma korvar. Stort tack för det! Och solen, den bara sken och det var precis lagom varmt. Synd bara att inte alla kunde vara med på denna vår avslutning.

Tack vare GPS-en så hittade färdtjänsten bra och passade bra med tiden gjorde det också. Bra eller hur? Njut nu av den sköna sommaren så kommer vi alla tillbaka med stor arbetslust inför nästkommande period.

Varma sommarhälsningar till alla Synvinkelläsare från Sydnärke genom Åke Minsberg

Info från SRF Örebro

Upptaktsmöte

Boka redan nu in lördag 27 augusti för årets upptaktsmöte. I år kommer vi att vara på Sollidens kursgård. Vi börjar med mötet klockan 11 00 och avslutar med lunch, som föreningen bjuder på, klockan 13 00. Boka hemresa klockan 14 00. Mer information kommer efter semestern.

Vinter på gården.
Hej på er alla. Nu är drängen i farten igen. Året är 1948 och det är bister vinter i Värmland. Det är cirka trettio centimeter snö och femton till tjugo grader kallt mest varje dag. Då är det skönt att komma in i en varm ladugård. Det är en hel del jobb med 35 kor, en fem, sex grisar och en bamsestor galt. Det var varmt och bra men det luktade inte gott. Det var svårt att vänja sej vid. Man får ta det onda med det goda.

Jag börjad det här drängjobbet november 1947 så man börjar vänja sej. Det var inte bara ladugårdsjobb hela tiden, det var mycket annat som skulle hinnas med, gödselstacken skulle köras ut på gärdena i lagom stora högar. På våren skulle den sedan spridas ut och harvas ned.

Diverse reperationer var det ibland. Brännved skulle hem från skogen. Stängselstolpar och hässjestörar var ju sådant som måste finnas. Torvströ skulle rivas. Gården hade del i en mosse som låg en mil borg.

Under min förra drängperiod var jag med och grävde upp torv på försommaren. Ett fruktansvärt hårt arbete, tungt och blött. Man skar ut tjocka avlånga bitar som staplades upp i glesa högar som fick ligga och torka under sommaren. På hösten bars dem in i en lada för att hämtas hem på vintern.

En dag i februari skulle vi hämta hem torven. Det var femton grader kallt. Det var knappt ljust när vi gav oss av. Det är korta dagar i februari och vi hade en mil att åka, så det var bäst att komma tidigt iväg. Tre man och två hästar med slädar. Vi hade ved med oss, vi måste ju ha lite varmt när vi skulle äta vår lunch, som bestod av kaffe och smörgåsar. Vi lastade på torven och drog hemåt och hem kom vi och då var det mörkt och sena kvällen. Ja, det var en resa det. Jag har nog aldrig frusit som då. Man hade inte så bra kläder på den tiden. Värst var det med fötterna. Det gick inte att åka med på släden, man fick mest gå för att hålla sig något sånär varm.

I arbetet på gården ingick även skogsarbete. Jag var ju med på skogsarbete under min förra period som bonddräng, men då var det mest tillsammans med min far. Nu skulle jag vara själv på ett skifte. Det här skogsskiftet låg en tre kilometer från gården så det var en bra bit att åka på cykel. Mycket grejer skulle man ha med. Timmersåg, bågsåg, yxa, fällkil, fil och snöskyffel. Det vare en trettio centimeter snö och så höga stubbar fick man inte ha. Ja, visst ja, jag glömde, barkspade hade jag också med. På det här skiftet var det väl ett timmerträd, mest tallar. Jag hade varit med tidigare och märkt ut dem 30. Så var det blandade lövträd. Det blev till ved. Lite gran som stod för tätt, de blev stängelstolpar.

Det här arbetet hade jag på ackord. Så ju mer jag jobbade ju mer tjänade jag. Så jag låg i som en igel. Blev blöt både inifrån och utifrån. Jag jobbade inte när det regnade, men det var ju snö på träden. Är jag hade matrast gjorde jag upp en eld och då blev man varm på ena sidan och kall på den andra, så lite omväxling fick man. Men gott var det med hamlagat grovt bröd med tjocka stekta fläskskivor. En talgoxe hade jag till kamrat, han tyckte mycket om mammas goda fläskskivor. Ibland fick jag med en extra skiva till honom, om det nu var en han. De är ju rätt lika han och hon. Han eller hon blev med tiden så tam att jag kunde lägga en fläskbit på mitt knä och hen tog den.

Skogsarbetet höll på en dryg månad. Ibland fick jag hålla på i ladugården någon dag. Tiden gick det började dra mot vår och jag började fundera på trädgårdsarbete igen.

Så en dag i börja på maj sade jag "att nu åker jag till arbetsförmedlingen i Karlstad och söker jobb". Min mor tyckte hon behövde lite omväxling så hon sa " jag följer med". Vi packade matsäckskorgen och cyklade iväg de sex milen till Karlstad. Så gick det till på den tiden. Tolv mil på grusväg utan växlar på cyklarna. Det var tider det.

Hur gick det då på arbetsförmedlingen? Jo, det fanns tre jobb att välja på. En odlade bara sallad, inget för mej. Den andra odlade bara rosor, den funderade jag lite på, rosor det är inte skit det, men nej jag ville nog ha lite mera blandat. Jag tänkte, skall det inte bli nåt. Men så den tredje där nappade det med besked, flera växthus och stora frilandsodlingar, torghandel i Karlstad. Där stannade jag i sex år och blev som barn i huset. Slut för nu, vi får se om vi ses i Solstaden nästa gång.

Kram från den blivande trädgårdsdrängen Åke Minsberg

En skön dag
Det är en härlig morgon, en morgon i maj.

Jag packar min utflyktskorg, jag lägger ner smörgås, termos och äpplepaj.

Jag lämnar gator och torg.

Jag vill känna doft av blommor och skog.

Jag vill se fjärilars fladder och myrornas knog.

Det är en härlig morgon, solen har just gått upp.

Jag hör gökens ko-ko. På avstånd hör s en tupp.

Vilken morgon, vilken dag!

Jag stannar för evigt, tror jag.

Av Åke Minsberg

Slutord
Nu stundar en lång och skön semester för oss här på kansliet. Jag hoppas ni får njuta av sommaren lika bra som jag och Leif kommer att göra. Till nästa nummer av tidningen, som utkommer i slutet av augusti, vill jag ha in många fina sommarminnen från er. Det är alltid lika roligt att läsa det ni skriver. Ha en skön sommar.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telefonnummer 019 673  21 05, mobil 072 544 50 84. E-post charlotte.akerlind@telia.com

Kansli: Leif Stockhult, telefonnummer 019 673 21 06. E-post srf.orebro.lan@telia.com

Bilaga 1 Juni 2016THOMSSONS NYHETSBREV
NR 7 18 maj 2016

Innehåll
Daisy fyllde 20!

Insättningsautomaterna får tal i år

Tyck till om digitala lärplattformar

Framgångsrikt påverkansarbete i EU

Nyutbildade synskadeinformatörer

Organisationsråd och DOFS i september

Ny redaktör för Perspektiv från nr 4

Daisy fyllde 20!
Den 17 till 18 maj pågår konferensen Take part i Stockholm. Konferensen ordnas av Internationella Daisykonsortiet och har samlat runt 300 deltagare. På tisdagskvällen den 17 maj firades Internationella Daisykonsortiets 20-årsjubileum med en galamiddag på Solliden på Skansen.

Undertecknad (Håkan Thomsson) deltog vid jubileumsmiddagen, och jag höll ett litet tal med en historisk tillbakablick från bildandet av SRF (under namnet De Blindas Förening) år 1889, uppbyggnaden av ett punktskriftsbibliotek, starten för talboken på 1950-talet, överlämnandet av talboks- och punktskriftsbiblioteket från SRF till staten i början på 1980-talet, fram till utvecklandet av det nya formatet daisy. Det var ju på Talboks- och Punktskriftsbiblioteket i Sverige som Daisy föddes, och nu är alltså Daisy 20 år! Daisysystemet används runt om i världen och har underlättat läsandet för oss alla, men kanske framförallt för studerande.Som 20-årspresent överlämnade SRF fina kaffemuggar gjorda av Pernilla Ehn, med texten "daisy" på punktskrift, till Internationella Daisykonsortiets ordförande Jesper Klein.

Insättningsautomaterna får tal i år
Uttags- och insättningsautomater för kontanter får en allt viktigare roll i takt med att bankerna stänger kontor och avvecklar sin kontanthantering. SRF har ett etablerat samarbete med de företag som tillhandahåller sådana automater i Sverige. På eftermiddagen den 10 maj träffade vi företrädare för dessa företag på SRF-kansliet i Enskede. Här medverkade också den norska mjukvaruleverantören Evry och vi hade dessutom bjudit in FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) och Dyslexiförbundet till mötet. Dyslektikerna fick dock förhinder med kort varsel.

Vid en genomgång av läget vad gäller talande uttagsautomater kan vi se att ytterligare några automater nu är talande jämfört med hur situationen var vid vårt motsvarande möte i november 2015. Det är bara några få, ave en äldre modell, som ännu inte har talfunktion.

Men det mest glädjande och positiva beskedet vi fick på mötet var att SRF:s krav på talande insättningsautomater kommer att hörsammas. Enligt planen ska insättningsautomaterna förses med talfunktion under november i år. SRF kommer att vara med och kunna påverka utformningen av taldialogen.

Tyck till om digitala lärplattformar
Så kallade digitala lärplattformar, alltså webbportaler där det till exempel går att ladda upp inlämningsuppgifter, ta del av kursmaterial, ha videokonferenser och så vidare, blir allt vanligare på högskolorna och universiteten. Flera synskadade studenter har hört av sig och klagat över Bristande tillgänglighet till olika lärplattformar. Det finns till och med synskadade som tvingats avstå från kurser på grund av otillgänglighet.

Hur stora är egentligen problemen? För att SRF ska kunna argumentera bättre behöver vi hjälp av dig som använder en lärplattform i dina högskolestudier. Vi vill att du tar dig tid att svara på en enkät som Synskadades Riksförbund och Unga synskadade har gjort tillsammans.

För mer information och för att svara på enkäten så kontakta SRF:s I T handläggare Henrik Götesson, 08 39 91 49 eller e-post Henrik.gotesson@srf.nu

Framgångsrikt påverkansarbete i EU
Hur det så kallade webbdirektivet ska utformas har diskuterats fram och tillbaka i EU under våren. Det handlar om ett direktiv som ska göra offentliga hemsidor tillgängliga och användbara för personer med funktionshinder. Länge såg det ut som om mobilappar och dokument som finns för nedladdning skulle undantas från tillgänglighetskraven.

European Blind Union och dess medlemsorganisationer drog igång en intensiv kampanj med möten och skrivelser samt aktiviteter på sociala medier. Även SRF deltog i detta påverkansarbete. Och nu är det klart att mobilappar och nedladdningsbara dokument kommer att omfattas av tillgänglighetskraven. Direktivet är ett viktigt steg framåt för synskadades delaktighet i samhället. När reglerna börjar gälla i Sverige är inte klart, men vi kan vänta oss att det kan ta ett par år.

Nyutbildade synskadeinformatörer
Nu finns ett 30-tal nyutbildade synskadeinformatörer. Dessa personer kommer att vara viktiga framgångsfaktorer i vår kommande informationskampanj.

Steg 2 i SRF:s informatörsutbildning genomfördes på Almåsa den 13 till 15 maj. På programmet stod denna gång bland annat en föreläsning med tillhörande gruppdiskussioner om att marknadsföra SRF. En annan föreläsning handlade om våra medier och hur vi når ut i medierna. Ett uppskattat pass var Sofia Naesströms beskrivning av sitt arbete som synskadeinformatör. Hon är anställd av SRF Stockholms och Gotlands län. Vi gick också igenom riksförbundets så kallade mässkitt, som distrikt och föreningar kan beställa när man ska delta på mässor och liknande event.

Vidare diskuterades hur vi mobiliserar medlemmar i informationsarbetet. I den kommande informationskampanjen kan alla bidra med något. Även stödjande medlemmar är en värdefull resurs. Våra aktiviteter bör beskrivas i text och bild och spridas på sociala medier.

Nu är alltså SRF:s informatörsutbildning 2016 genomförd. Av deltagarna är det 31 personer som gått båda stegen. På grund av sjukdom finns därtill en som bara gått steg 1 och en som bara gått steg 2. Dessa informatörer är nu ivriga att få använda sina nyvunna kunskaper, något som distrikt och föreningar bör tillvarata!

Organisationsråd och DOFS i september
Det är många aktiviteter på gång i höst, och jag vill därför påminna om att nästa organisationsråd blir i Stockholm fredagen den 16 september. Som vanligt hyr vi SRF Stockholms stads utmärkta lokal Gotlandssalen, som ligger på Gotlandsgatan 44 på Södermalm.

Fredag kväll till söndag eftermiddag, den 16 till 18 september, fortsätter vi med den så kallade DOFS:en, alltså kompetensutveckling för distrikts- och branschföreningsordförandena samt förbundsstyrelsen. Kallelse till organisationsrådet och inbjudan till DOFS:en kommer att sändas ut i juni. Men det är viktigt att berörda bokar in datumen redan nu.

Ny redaktör för Perspektiv från nr 4
Vår medlemstidning, SRF Perspektiv, får en ny redaktör. I mars gick ju Sune Olsson i pension, och Perspektiv nr 3, som utkommer i juni, har tagits fram med en provisorisk lösning.

Men från den 1 juni finns en ny Perspektiv redaktör på plats. Hon heter Therese Selén, och har flera journalistjobb på meritlistan, bland annat från P4 Gävleborg.

NYHETSBREV NR 8 31 maj 2016
Innehåll
LSS-utredningen tillsatt

Ljudboksseminarium och pengar till ägarna

Funktionärstraineeprojektet slutfört

Möte med Hjälpmedelsutredningen

Lika Unikas årsmöte

Påse på dörr håller inte måttet

LSS-utredningen tillsatt
Redan i höstas meddelade statsrådet Åsa Regnér (S) att LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) behöver ses över. Den 26 maj presenterade hon direktiven för LSS-utredningen. Inte oväntat handlar utredningen i första hand om insatsen personlig assistans, men även insatsen ledsagning finns med. Utredaren ska titta på personkretsdefinitioner och att domar i högsta förvaltningsrätten snävat in vilka som får insatsen ledsagning.

Utredare är Désirée Pethrus, som är riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Utredningen ska vara klar senast den 1 oktober 2018. Kanske kan vi hoppas på ett delbetänkande om ledsagning tidigare än så. SRF kommer att kontakta utredaren för att framföra våra tankar.

Ljudboksseminarium och pengar till ägaren
Företaget Iris Förvaltning AB ägs till 100 procent av Synskadades Stiftelse. Stiftelsen har i sin tur nära anknytning till SRF. Den 25 maj hölls Iris Förvaltnings bolagsstämma på Almåsa. Fjolårets försäljning av bolagets andelar i Iris Sverige och Bonnier Audio innebar att en rejäl utdelning kunde göras till ägaren.

Stämman föregicks av ett seminarium "Från talbok till ljudfil". Här medverkade Jan Holmegard, C G Olderius, Christina Andersson och Karl-Gunnar Roth, vilka alla inom ramen för synskaderörelsens företagsgrupp var med och utvecklade de första kommersiella ljudböckerna i mitten av 1980-talet. Här utvecklades också Lyssnarklubben, som blev Sveriges första bokklubb för ljudböcker. Så småningom såldes aktiemajoriteten i ljudboksförlaget till Bonnierkoncernen. Bonnier Audio har fortsatt att utvecklas på ett positivt sätt, och årligen har man kunnat ge en ordentlig utdelning till aktieägarna. Även Jonas Byström och Johanna Hansen från Bonnier Audio medverkade under seminariet. De berättade om skiftet från kassetter till CD-skivor, för- och nackdelar med MP3-böcker och att ljudfilerna nu dominerar försäljningen. Men CD-böcker kommer troligen att fortsätta säljas de kommande fem åren.

När det så blev dags för bolagsstämma kunde utdelningen till Synskadades Stiftelse fastställas till 23 miljoner kronor plus att ett villkorat aktieägartillskott på 3,25 miljoner kronor återbetalades till stiftelsen. Detta är välkomna pengar som stiftelsen kan använda för att på olika sätt stödja synskadeorganisationer och enskilda synskadade.

Funktionärstraineeprojektet slutfört
År 2014 startade ett projekt som gick ut på att utbilda SRF-medlemmar och ge dem goda förutsättningar att bli aktiva funktionärer. Det så kallade funktionärstraineeprojektet genomfördes i tio distrikt. Och den 20 till 22 maj genomfördes en slutkonferens dit alla deltagare från hela landet bjöds in. Det blev ett 40-tal personer som samlades på Almåsa.

Av projektdeltagarna har ett antal nu styrelseuppdrag i lokalförening eller distrikt. Men även andra arbetsinsatser är värdefulla, såsom att delta i olika arbetsgrupper. SRF har fått ett antal medlemmar som gärna vill vara med och jobba aktivt för att förbättra synskadades livssituation.

Möte med Hjälpmedelsutredningen

Just nu pågår en hjälpmedelsutredning som bland annat ska titta på regionala orättvisor inom hjälpmedelsförsörjningen. Måndagen den 23 maj besöktes SRF av utredaren Gunilla Malmborg och utredningens sekreterare Erika Dahlin. Vi fick här en bra möjlighet att peka på orättvisor och orimligheter i hjälpmedelssystemet. Arbetshjälpmedel omfattas dock inte av utredningen.

Ett exempel på en orimlighet med landstingens självstyre är att synskadade i Gävleborg inte kan få daisyspelare som läshjälpmedel. De olika regler och avgifter som finns vad gäller den vita käppen lyfte vi fram som ett annat negativt exempel. Å andra sidan pekade vi på den nya tekniken för distribution av dagstidningar, där staten tar ansvaret för utrustning, utbildning och support, som ett positivt exempel på ett system som är lika i hela landet.

Man bör inte bara se ett hjälpmedel som en fysisk apparat. Utan utbildning och support kan många gånger hjälpmedlet inte fylla sin hela funktion. Det brister idag ofta vad gäller utbildning och support, och detta uppmärksammades under vårt möte. Utredningen lämnar sina förslag till regeringen i början av nästa år.

Lika Unikas årsmöte
Lika Unika är en samarbetsorganisation som består av sex funktionshinderorganisationer, däribland SRF. Den 24 maj hade Lika Unika sitt årsmöte. Till ordförande omvaldes Maria Johansson. SRF representeras i styrelsen av Håkan Thomsson som ordinarie ledamot med Victoria Öjefors Quinn som ersättare. Annika Östling omvaldes till Lika Unikas valberedning.

Påse på dörr håller inte måttet
Nyligen meddelade Post- och telestyrelsen (PTS) att blindskriftsförsändelser kunde distribueras med hjälp av Post Nords tjänst "påse på dörr". Från SRF:s sida såg vi detta som mycket positivt eftersom punktskrift är tung och skrymmande och därmed svår för synskadade att hämta vid ett postutlämningsställe.

Vid närmare granskning har det dock visat sig att tjänsten "påse på dörr" har flera orimliga begränsningar. För det första gäller tjänsten bara för flerfamiljshus som inte har fastighetsboxar. För det andra finns den bara måndag till torsdag, kommer punktskriften på en fredag hamnar den på postutlämningsstället. Avierna är då handskrivna och går inte att få som SMS.

SRF tycker att det är skandalöst att inte punktskrift levereras direkt hem till oss synskadade. Vi skriver nu till PTS för att kräva en lösning på detta.

NYHETSBREV NR 9 15 juni 2016
Nyhetsbrevet görs av Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund, SRF.

Innehåll
Nytt från funktionshinderdelegationen

Gata för alla med klubbor och tablettaskar

Tågutropen ifrågasätts

Möte med Stig Nyman

Nya distriktsresurser

Debattartikel om LSS

Utbildning av handledare i punktskrift

Nu laddar vi för Almedalen

Nytt från funktionshinderdelegationen
Regeringens funktionshinderdelegation hade möte fredagen den 10 juni. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) medverkade. Med henne diskuterades behovet av information på järnvägsstationerna och tillgängliga sätt att köpa tågbiljetter. Ministern var mycket avvaktande i den diskussionen. Däremot lyfte hon fram att regeringen ska skärpa reglerna vad gäller olaglig parkering på handikapplatser. När det gäller varningsljud på tysta bilar, och hur regeringen vill arbeta med den frågan internationellt, gavs inga kommentarer.

Roger Mörtvik, som är statssekreterare på utbildningsdepartementet tog upp skolfrågor ur ett funktionshinderperspektiv. Här lyfte vi behovet av funktionshinderkunskap i all lärarutbildning. Vidare tog vi upp behovet av informatörer som utifrån egen erfarenhet kan berätta i skolorna om sina respektive funktionshinder. Undertecknad (Håkan Thomsson) lyfte också fram vikten av att elever har rätt till punktskriftsundervisning, och att även synsvaga elever kan ha nytta av att lära sig punktskrift. Jag tog också upp frågan om försäkring av hjälpmedel som eleverna har i skolan. Denna fråga behöver få en enhetlig lösning, och SRF lyfte den också nyligen då vi träffade den pågående hjälpmedelsutredningen under ledning av Gunilla Malmborg.

DUA (delegationen unga till arbete) Presenterade sin verksamhet, vilken främst går ut på att skapa hållbara samarbeten mellan Arbetsförmedlingen och de enskilda kommunerna. Vid mötets avslutning överlämnade Maria Johansson och undertecknad Lika Unikas alldeles färska rapport "Se förmågan" till regeringen. Rapporten är framtagen av tankesmedjan Arena Idé på uppdrag av Lika Unika och beskriver nuläge och utveckling på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, utbildningsbakgrund, Arbetsförmedlingens roll, vad arbetsmarknadens parter (inte) gör och vad man kan göra för att leva upp till målet med funktionshinderpolitiken. Bland annat lyfter rapporten SRF:s gamla idé om en "jobbpakt" där arbetsmarknadens parter skulle samverka för att förbättra situationen för personer med funktionshinder.

Gata för alla med klubbor och tablettaskar
SRF:s stora informationskampanj "Gata för alla" rycker allt närmare. Kampanjstart är den 20 augusti, och till dess ska alla distrikt få ett utskick med kampanjmaterial. Bland detta finns så kallade give aways i form av klubbor och tablettaskar med texten "Gata för alla".

En del av kampanjen handlar om att sätta "P-böter" på dåligt placerade föremål såsom felparkerade cyklar, gatupratare som står på ett ledstråk eller dylikt. Det är en lapp, med utformning liknande en P-bot, men med information istället för ett bötesbelopp. Tanken är att skapa uppmärksamhet i massmedia kring lappningskampanjen, och därför ska den starta en bestämd dag på varje plats. Lappningsaktiviteter påbörjas tidigast den 1 september.

Vill ni fråga eller diskutera något kring informationskampanjen så kontakta Jeanet Kjöller på tfn 08 39 92 65 eller e-post jeanet.kjoller@srf.nu

Tågutropen ifrågasätts
I Skåne påbörjades nyligen ett så kallat "försök" där man minskar högtalarutropen på fyra järnvägsstationer. Här ska endast förseningar och spårändringar ropas ut. De berörda stationerna är Malmö C, Lund c, Hässleholm och Kristianstad. Trafikverket, som ansvarar för högtalarutropen, hänvisar synskadade till en mobil app samt till pratorer som ska ställas ut på stationerna. Målet för Trafikverket är att högtalarutropen ska begränsas på alla Sveriges stationer enligt samma modell.

SRF har reagerat negativt på detta så kallade "försök" och på Trafikverkets planer på minskade högtalarutrop. Vi menar att högtalarutrop med spårinformation kommer att behövas på alla stationer under överskådlig tid. Att dessa kompletteras med pratorer är bra, men pratorer måste då finnas i tillräcklig utsträckning och vara lätta att hitta. Så är inte fallet på de fyra stationer där alltså så kallad försöksverksamhet redan startat. SRF har begärt en träff med Trafikverket för att diskutera situationen.

Möte med Stig Nyman
Handikappförbundens ("HSO:s") ordförande Stig Nyman var den 10 juni inbjuden till SRF-kansliet. Syftet med detta möte var att skapa goda relationer och att undvika att funktionshinderrörelsen bråkar internt. Från SRF:s sida uttryckte vi att vi är positiva till funktionshindersamarbete i sakfrågor, men att vi förbehåller oss rätten att själva utse synskaderepresentanter i olika sammanhang. I ett fåtal centrala samråd, såsom funktionshinderdelegationen och Myndigheten för delaktighets samråd, kan vi acceptera att Lika Unika representerar oss, men detta är undantag.

Dialogen med Stig Nyman var mycket positiv. Det är viktigt att funktionshinderrörelsen inte krigar internt, utan att vi istället lägger alla krafter på att förbättra samhället för personer med funktionshinder.

Nya distriktsresurser
SRF Jönköpings län har från den 1 juni en egen ombudsman/verksamhetsutvecklare på halvtid. Hon heter Julia Lindahl. Två distrikt har dessutom valt att låta personalen vidareutvecklas så att de nu har ombudsmannasysslor och också arbetar med verksamhetsutveckling. Det är SRF Västerbotten och SRF Blekinge. I Västerbotten söker man nu ny kanslist, medan man i Blekinge har en allt i allo-tjänst på heltid.

Ytterligare personalförstärkningar är på gång i flera distrikt. Denna utökning av resurserna finansieras vid behov av ett särskilt ekonomiskt stöd från riksförbundet.

Debattartikel om LSS
Lika Unika kommenterade den 1 juni Den nyligen tillsatta utredningen om LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrare) i en debattartikel i Dagens Arena. Där skrev vi bland annat: "Personlig assistans, såväl som ledsagning för gravt synskadade och blinda, handlar för många om att kunna växla ofrihet till frihet."

Vidare skrev vi: "Lika Unika menar att assistansen måste förbättras. Vi måste täppa till de luckor som har uppstått genom en snävare tillämpning som har medfört att många människor har förlorat livsavgörande insatser. Ledsagning måste tillförsäkras gravt synskadade och blinda. Fler förbättringsbehov finns för att få en ännu bättre rättighetslag."

Debattartikeln var undertecknad av fem av Lika Unikas sju styrelseledamöter, nämligen Maria Johansson, ordförande Lika Unika, Maria Persdotter, förbundsordförande Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, Amanda Lindberg, förbundsordförande Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB, Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund, SRF, och Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet.

Utbildning av handledare i punktskrift
SRF vänder sig nu till dig som vill bli handledare i punktskrift. Du bör vara en god punktskriftsläsare och vara villig att i olika sammanhang informera om punktskriftens möjligheter.

Handledarutbildningen äger rum på Almåsa den 21 till 23 oktober. Anmälan görs genom din lokalförening eller ditt distrikt.

För frågor så kontakta Lena Nisula Wester på telefon 08 39 91 70 eller lena.nisula.wester@srf.nu

Sista anmälningsdag är den 4 september.

Nu laddar vi för Almedalen
Söndagen den 3 juli startar årets Almedalsvecka. Och SRF kommer att finnas på plats i Visby!

Det är alltid svårt att få tag i logiplatser under Almedalsveckan. I år hyr vi en lägenhet som rymmer fyra personer. Därför kommer vi att varva bemanningen under veckan så att många får chans att vara aktiva.

Nytt för i år är att SRF ordnar ett seminarium om faran med tysta elbilar. Det äger rum måndagen den 4 juli klockan 14 30 till 15 30 på Cramérgatan 3, sal D22. Vi har fått ihop en mycket intressant och namnkunnig panel. Har du vägarna förbi så kom och delta!

Håkan Thomsson

Tfn 08 39 91 11

E-post hakan.thomsson@srf.nu

Alla mina nyhetsbrev sedan starten 2013 finns samlade på vår webbplats:

www.srf.nu/thomssonsnyheter

Bilaga 2 Juni 2016
syntolkningsevenemang 2016
Teater Nolby söndag den 24 juli 2016
Lika för lika

av William Shakespeare, översättning Göran O Eriksson,

bearbetning Teater Nolby

I år är det 400 år sedan den ständigt aktuella William Shakespeare gick bort. I Lika för lika tar Shakespeare upp det tragikomiska i människors dubbelmoral och maktmissbruk, svek och hämndbegär som förhoppningsvis utmynnar i lärdom om oss själva och världen.

Pjäsen framfördes första gången 1604 och är aktuell i vår tid med orättvisor och mänskliga tillkortakommanden. Teater Nolby bjuder återigen upp till en färgstark föreställning med en ensemble i fantastiska kostymer och en spännande dekor.

Som tidigare år erbjuds smakrikt matig picknick-korg eller tvårätters meny.

Föreställning syntolkas söndag den 24 juli och lördag den 30 juli,

båda föreställningarna startar klockan 17 00

Biljettpris 195 kronor

I samband med bokningen kan man lägga till picknickkorg för 95 kronor per person. Möjligheten att få en tvårätters meny finns också för 130 kronor som serveras innan föreställningen. Ett fantastiskt erbjudande för en totalupplevelse med vacker natur, god mat och härlig, sprudlande teater.

Föreställningen utspelas i Imnen Nolby 611 utanför Karlskoga

Syntolkas söndag den 24 juli och lördag den 30 juli klockan 17 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas senast torsdag den 23 juni, alltså före midsommar och det gäller båda föreställningarna.

Bokning av biljetter görs till Kristina Johansson på telefon: 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81 eller e-post kristina.jo@telia.com

Teater Nolby lördag den 30 juli 2016
Lika för lika

av William Shakespeare, översättning Göran O Eriksson,

bearbetning Teater Nolby

Se information ovan.

Förhandsinformation på kommande syntolkningar

Lekebergs revysällskap 2016 (under hösten)
Spanska Flugan

av Ingemar Bengtsson

Höstens börsfars på Sparbaksbörsen i Fjugersta blir Spanska Flugan som bekant gjorts i otaliga uppsättningar genom åren. Nu är det vår tur och vi lovar att leva upp till alla de tidigare succéerna. Regissör är.

Syntolkas ej klart

Syntolkas av ej klart

Bilaga 3 Juni 2016
PRESSMEDDELANDE FRÅN REGION ÖREBRO
Kraftig ökning av bussåkandet i länet
I den senaste delårsrapporten från Länstrafiken i Örebro framgår det att kollektivtrafiken i sin helhet ökar kraftigt. Framförallt är det fler som väljer att åka med stadstrafiken.
Länstrafiken i Örebro har som mål att kollektivtrafikåkandet ska öka med 18 procent till år 2020 jämfört med nivåerna år 2014. Och man når redan i år upp till en ökning på 16 procent. Stadstrafiken har överträffat målet och har ökat antalet resenärer med hela 20 procent jämfört med år 2014.

- Det här är oerhört positiva siffror. Vi har länge brottats med att få folk att välja bussen framför bilen. De här ger ju ett kvitto på att vi har lyckats i vårt arbete. Om vi nu lyckas etablera den här ökningen kommer vi med råge ha nått 18-procentmålet till år 2020, säger Mats Gunnarsson (Mp), regionråd och ordförande i nämnden för samhällsbyggnad, i en kommentar om delårsrapporten.

Länstrafiken har länge på olika sätt fört regelbunden statistik över antalet kollektivtrafikresenärer, Fredrik Eliasson som arbetar med kollektivtrafikutveckling vid Region Örebro län kommenterar delårsrapporten så här:

- I mina underlag kan jag se att vi åtminstone inte de senaste 20 åren haft en så stor ökning som vi ser nu. Även satsningen i södra Närke verkar ha gett effekt, eftersom vi ser att resandet med regionbussarna också ökar.

Förändring i antalet resenärer i kollektivtrafiken
 
2016-04
2014-04
Procentuell förändring
Totalt
5 548 000
4 778 000
+ 16,1%
Stadstrafik
3 827 000
3 182 000
+ 20,3 %
Samarbete med Almi ger energiklok affärsr��dgivning
De företag som arbetar strategiskt med att sänka sina energikostnader stärker också sin konkurrenskraft. För att nå ut till företagen startar nu projektet Energieffektiva företag ett samarbete med Almi kring energiklok affärsrådgivning.
-Vi har arbetat framgångsrikt med Almi tidigare i frågorna och genom detta projekt som omfattar hela Östra Mellansverige stärker vi ytterligare samarbetet, säger Emil Andersson, projektledare på Energikontoret i Mälardalen och ansvarig för satsningen.

Första steget är att utbilda de av Almis rådgivare som inte tidigare har fått utbildning i hur företagen kan öka sin energieffektivitet och konkurrenskraft samtidigt som de minskar sin klimatpåverkan. Sedan kommer projektet att ordna aktiviteter så som studiebesök för att visa konkreta exempel på företag som energieffektiviserat och vunnit på detta.

Under hela projektet finns de regionala energikontoren Energikontoret i Mälardalen, Energikontor Östergötland och Energikontoret Region Örebro län samt de kommunala energi- och klimatrådgivarna som ett stöd för Almis personal och företagen för fördjupad rådgivning och expertis.

-Att stärka banden långsiktigt mellan Almi, energi- och klimatrådgivarna och de regionala energikontoren är också ett projektmål säger, Emil Andersson. Samordnar vi oss kan vi stötta företagens viktiga arbete med att öka sin energieffektivisering och konkurrenskraft ännu mer. Doktor i medicin jobbar för att utveckla regionens patientsäkerhetsarbete

Mikaela Ridelberg, verksamhetsutvecklare inom Region Örebro län och nybliven doktor i medicin
- Många bra och viktiga insatser görs i den svenska vården för att förbättra patientsäkerheten, men det finns stora brister i hur resultat från detta arbete används.
Det säger Mikaela Ridelberg är verksamhetsutvecklare inom närsjukvården i Region Örebro län och nybliven doktor i medicin på Linköpings universitet. I sin avhandling, "Towards safer care in Sweden?: Studies of influences on patient safety", har hon undersökt patientsäkerhetsarbetet i de svenska landstingen och regionerna.
Mikaela Ridelberg menar att landsting och regioner i Sverige behöver utveckla bättre strukturer för att ta tillvara och omsätta kunskapen från studierna i praktiken och därmed stärka patientsäkerheten. Hon efterlyser utbildning i ämnet patientsäkerhet för alla yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, men vill även se kompletterande forum som nätverk, webbsidor och databaser för att lära, systematisera och sprida kunskap om resultat från patientsäkerhetsarbete.

– Vi måste hitta sätt att göra den här viktiga informationen mycket mer tillgänglig, säger Mikaela Ridelberg.

Patientsäkerhet och hälsofrämjande arbete
Mikaela är utbildad sjuksköterska och medicine doktor och jobbar i dag som verksamhetsutvecklare inom närsjukvården i Region Örebro län. Hon jobbar med att utveckla patientsäkerheten och det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården; t.ex. sjukdomsförebyggande arbete och avvikelsehantering.

Snart öppnar Karlskogas nya familjecentral
Den 30 maj öppnar Karlskogas nya familjecentral i nyrenoverade lokaler på Bregårdsgatan 1C. Idag invigde kommunens styrelseordförande Sven-Olov Axelsson (S) och regionstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) familjecentralen, där barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppna förskolan och Satelliten kommer att finnas under ett och samma tak.
Familjecentralen är ett samarbete mellan Karlskoga kommun och Region Örebro län, ett samarbete som ska gynna barnen och deras familjer. Den nya familjecentralen ska vara en trygg mötesplats för familjer med barn och ungdomar upp till 20 år. Dit går även kvinnor som ska träffa barnmorska för exempelvis cytologprov och preventivmedel.

- Vår gemensamma satsning på familjecentraler fortsätter tillsammans med länets kommuner, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande. Den nya familjecentralen blir en viktig mötesplats för föräldrar och barn i Karlskoga och också en viktig arena i vårt gemensamma arbete med att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Verksamheterna på familjecentralen arbetar förebyggande kring hälsovård och familjeliv. På familjecentralen ska barn och vuxna kunna umgås, knyta kontakter samt få kunskap och stöd på ett lättillgängligt sätt.

- Familjecentralen visar möjligheten till samarbete mellan Region Örebro län och Karlskoga kommun, vilket jag hoppas kan bli flera i framtiden, säger Sven-Olov Axelsson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Familjecentralen öppnar den 30 maj. Innan dess välkomnas allmänheten på öppet hus den 25 maj klockan 14 00 till 16 00 för att titta på de nya lokalerna, träffa personalen och leka på öppna förskolan.

Tobaksfria dagen – Nu kan du få hjälp att sluta röka
Tisdagen den 31 maj är det den Tobaksfria dagen, WHO´s World No Tobacco Day. På länets sjukhus, vårdcentraler, Folktandvård och psykiatri uppmärksammas denna dag det tobakspreventiva arbetet för att få färre att börja röka och fler att sluta röka.
Personal som arbetar med tobakspreventivt arbete kommer under dagen att finnas i entréerna vid Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett för att informera om vilken hjälp som erbjuds den som vill sluta röka. Också politiker från Region Örebro län kommer att finnas på plats på de tre sjukhusen. Inom Folktandvården, på vårdcentralerna och hos psykiatrin kommer patienter denna dag att uppmärksammas på sina eventuella rökvanor.

Arbetar för ett tobaksfritt samhälle
- Tobaksbruket är vår tids största hälsotjuv, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande. Region Örebro län har därför anslutit sig till Tobacco Endgame som arbetar för att vi ska ha ett tobaksfritt samhälle år 2025. Om vi kan minska tobaksbruket kraftigt skulle vi uppnå stora hälsovinster i samhället. Många människor skulle kunna leva ett längre liv utan svåra sjukdomar och för tidig död.

Rökning drabbar de mest utsatta hårdast
- Rökningen har glädjande nog minskat de senaste tio åren, men skillnaderna mellan socioekonomiska grupper har ökat, säger Jihad Menhem (V), regionråd och ordförande i Fokusberedningen för folkhälsa. Rökningen drabbar de mest utsatta hårdast, och rökning orsakar och förstärker skillnader i hälsa. Att verka för att minska tobaksbruket är därför en viktig del i vårt arbete för att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen.

12000 dör av rökning i Sverige varje år
Varje år beräknas 100000 svenskar insjukna i någon av ett femtiotal rökrelaterade sjukdomar, och varje år beräknas 12 000 svenskar dö av tobaksrelaterade sjukdomar.

Tobacco Endgame
Över 100 organisationer och myndigheter i vårt land, däribland Region Örebro län, stöder kravet på ett politiskt beslut om en plan som syftar till ett rökfritt Sverige år 2025. Tobacco Endgame drivs av oberoende tankesmedja, Tobaksfakta, som är en ideell förening som arbetar på uppdrag av 18 medlemsorganisationer med en framtidsvision om ett tobaksfritt samhälle.

Program:
Personal på plats i sjukhusentréerna på Universitetssjukhuset Örebro och Lindesbergs lasarett: 9 30 till 15 30
Karlskoga lasarett 9 30 till 13 30
Politiker på plats under förmiddagen Universitetssjukhuset Örebro – Jihad Menhem (V)
Karlskoga lasarett - Ireen von Wachenfeldt (V)
Lindesbergs lasarett - Ingemar Javinder (S)

-Långh, tobaksavvänjare, Karlskoga lasarett, 0 5 8 6  663 73

Offentliga kök köper in mer ekologisk mat
Sju procent mer ekologisk mat och två procent minskat matsvinn. Det blev resultatet för de 42 offentliga köken i projektet Hållbara måltider i Örebro län, som genomförts i två omgångar åren 2013 till 2016. En del i arbetet har också varit att ta fram en kokbok med kökens egna hållbara recept.
Några av de deltagande köken är nu uppe i närmare 80 procent ekologisk mat. Andra har mer än halverat sitt matsvinn. De flesta kök har dessutom minskat sin klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp, bland annat genom att berika maten med grönsaker.

– Våra mätningar visar att vi är på rätt väg och nu gäller det att fortsätta att hålla i och hålla ut. De offentliga köken är så många att det räcker att alla gör lite, så kan vi åstadkomma en stor förändring, säger Marie Nybäck, projektledare Region Örebro län.

En kokbok med de bästa recepten

De som har ingått i projektet är kökspersonal från 42 offentliga kök inom förskola-skola eller vård och omsorg i kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro samt Region Örebro län. Deltagarna har lärt och inspirerats av varandra och en del i detta arbete är kokboken som innehåller deltagarnas bästa hållbara recept.

Utöver att fokusera på det som är långsiktigt bra för miljön har projektet inriktat sig på att utveckla och sprida metoder för att göra måltiderna inom offentliga kök mer lustfyllda. Exempel på det är en välkomnande, trivsam miljö samt glädje och nyfikenhet i mötet mellan gästerna och måltidspersonalen.

Avslutande konferens

Projektet avslutas med en konferens på Universitetssjukhuset Örebro i dag, den 25 maj. Gästföreläsare på konferensen är Mia Prim, sensoriker och måltidsforskare vid Göteborgs universitet. Dagen bjuder även på intervjuer och föreläsningar om bland annat måltidsplanering, grönsaksberikning och minskat matsvinn.

– Det handlar om en resa mot en mer hållbar utveckling, säger Marie Nybäck.

Så enkelt kan du bidra

Maten står i dag för en fjärdedel av vår påverkan på klimatet. Hållbara måltider kan uppnås genom att vi har mer vegetabilier i maten och använder grödor som är i säsong. Andra viktiga delar är att minska mängden kött vi äter samt att minska matsvinnet så att vi tar tillvara den mat vi har. Kort sagt: maten är viktig för en hållbar utveckling. För att åstadkomma förändring behöver vi ändra hur vi producerar och tillagar vår mat, hur vi planerar menyn och slutligen vad vi lägger på tallriken.

Praktiksamordning och kultur i Bergslagen får ekonomiskt stöd
Genom att stödja ett projekt för praktiksamordning vill Nämnden för regional tillväxt, Region Örebro län, bidra till att de som studerar får större chans att lyckas med sin utbildning. Vid dagens sammanträde beslöt nämnden även att stödja projektet Bergslagen som kulturdriven destination.
När Nämnden för regional tillväxt i dag sammanträdde träffades ledamöterna i Hällefors. Anledningen var att nämnden ville få en bild av läget i Hällefors efter det stora varsel som lagts i kommunen. Ledamöterna ville också se hur den satsning på kompetensfrågor som Region Örebro län startat tillsammans med Hällefors kommun och Ovako kommit i gång.

– När vi var i Hällefors fick vi det fantastiska beskedet att Valsverket inte kommer att läggas ned, och att majoriteten av varslen dras tillbaka. Det är oerhört glädjande. Men den satsning vi initierat tillsammans med kommunen och Ovako är ändå viktig för att trygga framtidens kompetensförsörjning, säger Irén Lejegren (S), ordförande i Nämnden för regional tillväxt.

Samordning av praktikplatser

Det råder stor efterfrågan på praktikplatser i Örebro län men det saknas en samlad överblick på området. Det skapar problem för dem som vill få kontakt med arbetslivet men också för dem som kan tänka sig att ta emot praktikanter. Det vill Nämnden för regional tillväxt åtgärda genom att stödja Karlskoga kommun med 2,1 miljoner kronor över knappt två år för pilotprojektet Praktiksamordning Örebro län. Målsättningen är ett effektivare samarbete mellan kommuner, arbetsliv och utbildningssystem i hanteringen av praktikplatser.

– Om vi har en effektiv och tydlig praktikhantering så kan vi säkerställa att både unga och vuxna som studerar får en bättre chans att lyckas bra med sin utbildning, säger Irén Lejegren.

Pilotprojektet ska resultera i att ett webbaserat praktikverktyg införs i kommunerna Karlskoga, Degerfors och Lindesberg. Verktyget ska underlätta administrationen kring praktikplatserna vilket på sikt ska leda till ett större utbud av praktikplatser som fördelas bättre över året. Projektet inleds i liten skala för att utökas till att omfatta alla grundskolor, gymnasier och yrkeshögskoleverksamheter i de tre kommunerna.

Kultur och turism i Bergslagen

Vid sammanträdet den 30 maj beslöt Nämnden för regional tillväxt även att stödja projektet Bergslagen som kulturdriven destination med 2,8 miljoner kronor fördelat på drygt tre år. Projektet ska drivas av Skäret Produktion AB som vill utveckla Bergslagen till en destination som samarbetar kring kultur- och naturturism.

– Genom att komplettera de särdrag som Bergslagen har i sin vackra natur med andra kultur- och turismupplevelser kan vi öka regionens attraktionskraft, vilket blir en tillgång för oss som bor i länet, säger Irén Lejegren.

Redan i dag erbjuder Opera på Skäret i Kopparberg opera och klassisk musik av hög kvalitet, och varje år lockas 8000till 10000 besökare till platsen. Med hjälp av projektstödet från Region Örebro län ska verksamheten utvecklas så att den varje år attraherar 16000 besökare. Det kräver utveckling av såväl logistik som samverkan med leverantörer av tjänster. Även upplevelsepaket med opera och aktiviteter inom måltid, kultur, vildmark och boende behöver utvecklas.

Bättre förutsättningar för vård av dopningsberoende i Sverige
För att skapa bättre förutsättningar till en god och säker vård för de personer som missbrukar dopningsmedel har Region Örebro län, med statligt stöd, tagit fram ett arbetssätt för den svenska hälso- och sjukvården. Arbetssättet presenteras i dag vid en nationell konferens i Örebro.
– Missbruket av dopningsmedel är ett växande samhällsproblem och behovet av kunskap på området är stort. Därför känns det väldigt bra att vi kan bidra till en förbättrad vård och behandling av dem som hamnat i ett dopningsberoende, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande i Region Örebro län.

Det nationella kompetensutvecklingsprojektet för dopningsproblematik (NKD) har genomförts under åren 2013 till 2015 med ekonomiskt stöd av Socialdepartementet. Projektet har bland annat kommit fram till det arbetssätt, så kallat vårdprogram, som ger vägledning om hur personer med dopningsberoende bör erbjudas vård och behandling. Vårdprogrammet beskrivs i projektets slutrapport som läggs fram i dag, den 31 maj. Slutrapporten har tagits fram i samarbete med ett 50-tal experter från de flesta universitetssjukhus i landet under ledning av den statliga utredaren Gerhard Larsson.

– Med ett växande antal dopningsproblematiker och en sjukvård som hittills famlat i hur man behandlar dopningsberoende med ofta kort medellivslängd är det både mänskligt och samhällsekonomiskt glädjande att vi äntligen har program för innehållet i behövlig vård och dess organisation med denna rapport, säger Gerhard Larsson.

– Under projekttiden har Region Örebro län byggt upp en mottagning för personer med dopningsproblem. På mottagningen finns en bred kompetens för att kunna erbjuda behandling för de tillstånd som orsakats av dopning. Vi täcker hela det medicinska och psykiatriska perspektivet genom ett unikt samarbete med övriga kliniker vid Universitetssjukhuset Örebro, säger Åsa Magnusson, verksamhetschef för Beroendecentrum Örebro.

– Vi har genom finansiering från regionen i dag möjlighet att utreda och behandla dessa patienters tillstånd som är både allvarliga och kan vara livshotande på sikt. Eftersom vi är den enda mottagningen i landet som kan erbjuda både utredning och behandling samlat så ser vi också många som söker vård hos oss från övriga landsting och regioner, säger Åsa Magnusson.

Patient på USÖ får världsunik handledsprotes
- Den här handledsprotesen kan hjälpa patienter som har reumatisk sjukdom, förslitning i leden eller skador, säger Kurt Pettersson som utvecklat protesen tillsammans med kollegorna Pär Fischer och Marcus Sagerfors.
Den 2 juni är det världspremiär för den första operationen med en helt ny modell av handledsprotes vid Universitetssjukhuset Örebro. Det är en världsunik protes, utvecklad vid handkirurgiska kliniken i Region Örebro län.

- Den här handledsprotesen kan hjälpa patienter som har reumatisk sjukdom, förslitning i leden eller skador. De har goda möjligheter att både få en bättre rörlighet i leden samt minskade smärtor. Vi kan operera in den på patienter som är cirka 25 år och uppåt säger Kurt Pettersson, verksamhetschef.

Halvprotes med stor flexibilitet

Det är endast den ena sidan på protesen som fästs i benet medan den andra ledas direkt mot de små benen i handen. Tidigare handledsproteser fästs mot benet åt båda håll, både upp mot armen och nedåt i de små benen i handen. Just de små benen i handen kan vara svåra att få bra fäste för protesen i. Den här protesen ledas direkt mot benytan i handen och då elimineras risken för proteslossning där. Materialet i den del som fästs i armbenet är klätt i tantalum, en hård metall som är det allra senaste för att främja beninväxt och förhindra proteslossning, så även där minskas risken för proteslossning.

En ytterligare fördel är att protesen har utbytbara komponenter som "klickas" fast i varandra. Det gör att delar i protesen kan bytas ut efter behov. Det går också att omvandla halvprotesen till en helprotes om det av olika anledningar inte längre fungerar med halvprotesen. Sammantaget gör detta att det är lång hållbarhet på protesen.

- Det är jag och mina kollegor Pär Fischer och Marcus Sagerfors, vid handkirurgiska kliniken som tillsammans med en svensk ingenjör designat protesen i samarbete med ett amerikanskt medicintekniskt företag. Protesen är sedan testad vid den ansedda Mayo-kliniken i USA. Den 2 juni får den första patienten den här typen av handledsprotes inopererad här på USÖ, säger Kurt Pettersson.

Johanna Tångring blir ny förvaltningschef inom Region Örebro
Johanna Tångring blir ny chef på Förvaltningen för företagshälsa och tolkförmedling, tillika ansvarig tjänsteman gentemot Gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling, i Region Örebro län. Hon tillträder tjänsten i början av september.
Johanna Tångring har tidigare varit verksamhetschef för företagshälsan inom Landstinget Västmanland. Från den anställningen tar hon bland annat med sig vanan av att arbeta med breda uppdrag i en politisk styrd organisation.

– Jag ser med spänning fram emot att få komma till Region Örebro län. Jag hoppas att jag med mina tidigare erfarenheter i kombination med ett proaktivt förhållningssätt kan bidra till utvecklingen av Förvaltningen för företagshälsa och tolkförmedling, säger Johanna Tångring.

– Jag tycker det känns väldigt bra att kunna presentera Johanna Tångring som ny förvaltningschef inom Region Örebro län. Hennes erfarenhet och personliga egenskaper gör att hon är rätt för uppdraget, och jag är övertygad om att hon kommer att utveckla verksamheten hos oss, säger Rickard Simonsson, regiondirektör.

Region Örebro län ansvarar för många frågor som berör länsinvånarnas vardag och framtid, bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, näringslivsutveckling, kultur och utvecklingen av social välfärd

Studie visar att Crohns sjukdom ökar
Forskning visar att Crohns sjukdom uppkommer på grund av att kroppens immunförsvar angriper bakterier i tarmens insida.Både förändringar i arvsanlagen och faktorer i vår miljö bidrar till sjukdomens uppkomst. Sjukdomen orsakar ofta ett kroniskt lidande, behov av kirurgi och försämrad livskvalitet hos den drabbade. Forskare Yaroslava Zhulina vid Region Örebro län visar i sin avhandling att förekomsten av sjukdomen ökar samtidigt som behovet av kirurgi minskar.

– Crohns sjukdom är komplex och genom ökad kunskap om sjukdomen kan våra behandlingsformer förbättras, säger Yaroslava Zhulina, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet och överläkare i medicin och geriatrik vid Karlskoga lasarett.

Den inflammatoriska tarmsjukdomen uppkommer ofta relativt tidigt i livet och orsakar i allmänhet episoder med ökade besvär, så kallade skov.

Färre operationer

– Behovet av förbättrad behandling har ökat då min forskning visar att allt fler patienter idag upptäcks i ett skede där medicinsk behandling kan ha effekt och operation undvikas.Glädjande nog, ser vi även en kraftig minskning av antalet operationer över tid.

Samtidigt ställer en allt intensivare medicinsk behandling ökade krav på att kontrollera aktuella besvär och graden av inflammation över tid. En inflammationsmarkör som vunnit ökat intresse på senare tid är kalprotektin som mäts i avföringsprov.

– Min forskning stärker kalprotektinets roll som verktyg vid regelbunden övervakning av sjukdoms aktivitet. Ett fördubblat värde var kopplat till en fördubblad risk för nytt skov av sjukdomen inom den kommande tremånadersperioden. Med andra ord kan vi använda kalprotektin för att förutspå risken för nytt skov. Mer övervakning av sjukdomen ställer nya krav på både sjukvårdens och patientens delaktighet.

Tvillingstudier

– Utifrån förekomsten av kalprotektin hos tvillingar kan vi tidigt hitta inflammatoriska tarmsjukdomar dit Crohns sjukdom tillhör. Ett ökat uttryck av flera olika markörer för inflammation kunde ses i prover från tarmen och avföringen från tvillingar med inflammatorisk tarmsjukdom men även hos deras tarmfriska tvillingsyskon. Det betyder att dessa tarmfriska tvillingsyskon har en låggradig inflammation i tarmen som inte orsakar besvär.

Resultaten i avhandlingen pekar mot att tidigare diagnos och regelbunden övervakning av sjukdomen kan ge mindre besvär hos de drabbade.

Positiv utveckling i delårsrapport
Utvecklingen är positiv i Region Örebro läns verksamheter. Det visar Region Örebro läns delårsrapport efter årets fyra första månader.Kostnadsutvecklingstakten har dämpats men regionstyrelsen understryker att beslutade handlingsplaner för en ekonomi i balans måste fullföljas. Den ekonomiska helårsprognosen visar på ett resultat vid årets slut på 200 miljoner kronor.

Sammantaget väntas 38 av 40 mål som fullmäktige ställt upp ha en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse vid årets slut. Två viktiga inriktningsmål prognostiserar dock en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Det avser tillgängligheten i hälso- och sjukvården och att nämnderna ska redovisa ett ekonomiskt resultat i balans.

Överskott totalt men underskott för verksamheterDen ekonomiska redovisningen, med helårsprognosen per april, uppgår till 200 miljoner kronor. Verksamheternas kostnader fortsätter att stiga, om än i en något dämpad takt. Verksamheternas helårsprognoser räknas samman till -117 miljoner kronor. Arbetet med en ekonomi i balans fortsätter. De förvaltningar som har förutsett ett ekonomiskt underskott för 2016 har handlingsplaner för att vända kostnadsutvecklingen. Delårsrapporten visar också på en oroande tendens om ökade sjuktal – såväl i Region Örebro län som i landet i övrigt.

Positiv utveckling men resultaten måste förbättras för viktiga mål- Vi har en positiv utveckling inom flera av våra verksamhetsområden, och det är viktigt att takten i kostnadsutvecklingen har dämpats, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande. Den ekonomiska helårsprognosen visar ett överskott med 200 miljoner kronor. Det är bra och det visar att vi är på rätt väg. Men förvaltningarna måste hålla i sina kostnader och fullfölja arbetet i de handlingsplaner som styrelsen har antagit. Det är väldigt viktigt att vi inte redan i dag förbrukar det utrymme vi har satt av för framtiden. Vi har också ett viktigt mål inom tillgängligheten där resultaten måste bli bättre.
Oroande utveckling av sjuktal måste brytas
- Vi har sedan tidigare sett de ökade sjuktalen hos oss och i övriga landet, och den trenden fortsätter. Det är en oroande utveckling som måste brytas, därför behöver vi med all kraft hitta åtgärder för att jobba mer förebyggande inom flera områden och också på olika sätt. Men sjukfrånvaro är ett komplext område där arbetslivet är en orsak till sjukskrivningar, men inte hela bilden. Vi kommer att intensifiera våra analyser och vårt arbete i denna mycket angelägna fråga. Vi behöver vår personal på plats.

Mycket viktigt att handlingsplaner fullföljs
- För att uppnå en långsiktig ekonomi i balans är det mycket viktigt att verksamheterna med full kraft genomför den strukturomvandling med tillhörande handlingsplaner, säger Rickard Simonsson, regiondirektör.Det är helt avgörande att vi uppnår kvalitets- och tillgänglighetskrav samtidigt som vi håller de budgetramar vi har. Det gäller oavsett om det är t.ex. sjukvård, kultur eller kollektivtrafik.

Kulturprojekt skapar integration för barn och unga
Ett kulturprojekt som ska ge asylsökande/nyanlända barn och unga tillgång till existerande och nya kulturarenor i Örebro län, ska startas. Regionstyrelsen beslutade den 7 juni att satsa 400 000 kronor på projektet Alla barns rätt till kultur i Örebro län - fokus asylsökande/nyanlända. Statens kulturråd är också med och finansierar projektet.
Tanken är att barn och unga, oberoende av bakgrund, ska mötas. De kulturaktiviteter som planeras har olika infallsvinklar och ska ge mening, inspiration, glädje, möjlighet till konstnärlig utveckling och gemenskap, samt kunskap om möjligheten till fortsatt kulturskapande genom folkbildningen. Några aktiviteter har fokus på demokratiska processer och barns rättigheter. Aktiviteterna genomförs av professionella aktörer. Satsningen på integration genom kultur är ett komplement till de idrottssatsningar som redan pågår genom bland annat Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF).
Prioriterad grupp i kulturplanen
- Nyanlända lyfts fram som en prioriterad grupp i den regionala kulturplanen, därför är det här projektet ett lika viktigt som spännande pilotprojekt, säger Bengt Storbacka (S), ordförande i Fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn. Fokus är integration genom kultur – att växa tillsammans – det vill säga möjligheten för asylsökande/nyanlända att möta andra barn i kulturupplevelser och eget skapande.
- Nyanlända befinner sig ofta långt från att inkluderas i det svenska samhället och med stor sannolikhet därmed även i kulturlivet. Genom att mötas i kulturen ger det här projektet nyanlända barn och unga samma möjligheter som andra barn att ta del av det kulturutbud som samhället erbjuder.

Kultur på familjecentraler
Programmet har flera olika delar som i korthet är följande:

Kultur på familjecentraler där asylsökande/nyanlända och andra barn möts naturligt genom skapandeverkstad och dans/rytmik/sång, Målgrupp är barn 0 till 6 år med föräldrar.
Workshop och kurser med möjlighet till eget skapande inom exempelvis dans, konst, litteratur, filmskapande, teater och körsång. Målgrupp är barn och unga 7 till 25 år. Skapandet leds av professionella kulturaktörer.
Scenkonst för barnfamiljer genom professionella regionala aktörer. Främst viks platser i ordinarie föreställningar.
Den gemensamma avslutningen Världens helg genomförs för barnfamiljer och unga hos kulturhuset genom föreningen Scenit. Efter att ha fått ta del av professionell scenkonst samt eget skapande lett av professionella aktörer ges information om möjlighet till eget skapande genom folkbildningen. Samverkan med Örebro läns idrottsförbund är planerad.
Projekt med bred samverkan
Region Örebro län är projektägare men projektet innebär samverkan med länets kulturinstitutioner, professionella kulturskapare, regionala kulturkonsulenter, kulturföreningar, kommunala kulturförvaltningar, familjecentraler, Scenit, Örebro läns bildningsförbund, Örebro läns idrottsförbund samt barn och unga i länet

Elolyckor vanliga bland elektriker
Lisa Rådman, leg fysioterapeut, Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro
Elektriker löper stor risk att drabbas av olyckor i arbetet men få söker vård. Vanliga symptom efter elolyckor är smärta, nedsatt känsel samt muskelsvaghet, vilket kunde mätas som funktionsnedsättning i tunna nervtrådar i händerna. Det visar en studie från Arbets- och miljömedicin i Örebro.

300 elolyckor anmäls varje år till Elsäkerhetsverket, 200 av dem är arbetsrelaterade. Mörkertalet är stort. En undersökning bland 523 elektriker visar att alla upplevt minst en olycka under karriären. 65 procent hade upplevt minst två allvarliga olyckor. Högspänningsolyckor gav fler symptom än lågspänningsolyckor, liksom om man "fastnat" vid strömkällan . Endast 25 procent hade sökt vård efter olyckan.

Stort sug efter kunskap– Det är ett stort intresse från branschen som vill få mer kunskap om de här frågorna. Och patienterna vi träffat är glada och tacksamma, de har ofta upplevt att de inte har blivit betrodda inom vården tidigare, säger Lisa Rådman, leg fysioterapeut och doktorand vid Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro som ansvarat för studien.

Strömmen följer de strukturer som leder bäst i kroppen, det vill säga nerver, blodkärl och muskler. Händer och armar är mest utsatta och de perifera nerverna är mest sårbara. Vanliga självupplevda symptom efter en elolycka är smärta, nedsatt känsel och muskelsvaghet. 23 av de 523 elektrikerna hade kvarstående symptom, såsom funktionsnedsättning framförallt i tunna nervtrådar som förmedlar värme, kyla samt smärta.

Bristande säkerhetskultur på arbetsplatsernaArbets- och miljömedicins studie bland elektrikerna visar att 60 procent arbetade ensamma. Tidsbrist var vanligt förekommande. Det fanns tillgång till skyddsutrustning men det användes inte alltid. Olyckor eller tillbud rapporterades inte alltid. Ingen förändring skedde i säkerhetstänket efter en olycka.
– Vi behöver arbeta mer preventivt, och även följa upp de symptom och skador som uppkommer efter en olycka, säger Lisa Rådman.

Ge gärna blod under semestern
Sjukvården går inte på semesterledighet. Varje dag under hela sommaren behövs blod för att liv ska kunna räddas.
– Därför ser vi gärna att våra blodgivare i länet ger en påse blod inför eller under semestern, säger Malin Joelsson på blodcentralerna inom Region Örebro län.

I morgon, tisdagen den 14 juni, infaller Internationella blodgivardagen. Dagen är ett initiativ av Världshälsoorganisationen, WHO, och uppmärksammas världen över som ett tack till alla blodgivare. Den ska också belysa betydelsen av blodgivning, som är en förutsättning för att sjukvården ska fungera.

Inför sommaren finns ett stort behov av blod eftersom det under semestertiden är många som reser bort, och då tar en paus i blodgivningen. Därför vill blodcentralen slå ett slag för att ge blod inför, eller under, semestern.

– Blodcentralen har öppet hela sommaren och blodbussen besöker vårdcentralerna i Kumla, Askersund, Laxå och Nora, säger Malin Joelsson.

Den som vill boka tid för blodgivning gör det enkelt via geblod.nu eller genom att ringa 019 till 602 11 80. Den som vill bli blodgivare ska ha fyllt 18 år och väga mer än 50 kilo.

En blodgivare kan rädda tre

För närvarande finns det ungefär 8000 blodgivare i Örebro län, varav 1 228 anmälde sig under förra året. Totalt gavs 13000 påsar med blod i Örebro län under 2015. Varenda en av dessa påsar är viktig.

– Som blodgivare kan du rädda livet på upp till tre andra människor varje gång du ger en påse blod, säger Malin Joelsson.

Blodet används bland annat vid behandling av patienter med kroniska sjukdomar som cancer men också vid operationer, förlossningar och olyckor.

Operationsmetod från USÖ ökar hållbarheten på hjärtats nya kranskärl
En studie visar att kranskärlsoperationer utförda med no touch-teknik ger betydligt bättre resultat på lång sikt jämfört med traditionella operationsmetoder. Det visar Ninos Samano, forskare och specialistläkare på Kärl-Thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Han har nyligen avslutat en studie om hur patienter mår efter en kranskärlsoperation.
– Det mest intressanta med min studie är att operationstekniken no touch vid kranskärlsoperationer gör att blodkärlen håller sig öppna och fungerande efter sexton år i 83 procent av fallen. Även hjärtats pumpförmåga i denna patientgrupp visade sig vara bevarad efter så lång tid, säger Ninos Samano.

No touch-tekniken innebär att en ven från benet tas ut med sin omgivande vävnad vilket medför att skadorna blir betydligt mindre under förberedelserna. Studien visar att det ger ett avsevärt bättre slutresultat för patienten då venen sätts in i hjärtat.

Hjärtinfarkt och kärlkramp vanligaste dödsorsaken

Ischemiska hjärtsjukdomar är ett samlingsnamn på flera hjärtsjukdomar som har samma orsak som hjärtinfarkt och kärlkramp. Dessa är de vanligaste dödsorsakerna i världen. Att operera kranskärlen anses vara den mest effektiva behandlingen för många av de här patienterna. Detta har lett till att kranskärlskirurgi är bland de vanligaste operationerna.

– Vid en kranskärlsoperation använder man ett blodkärl som kopplats förbi det förträngda kranskärlet på hjärtat för att förbättra blodtillförseln och syresättningen av hjärtmuskulaturen. I de flesta fall används ett blodkärl, en så kallad graft, från benet tillsammans med en pulsåder från insidan av bröstkorgen till en sådan förbikoppling. Det venmaterial som tas från benet med den konventionella tekniken och opereras in på hjärtat har med åren en benägenhet att täppas igen och kan ge stora besvär för patienten, säger Ninos Samano, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet och specialistläkare på Kärl-Thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Metod som sprider sig över världen

– Det var min handledare Domingos Souza, docent och överläkare på Kärl-Thoraxkliniken, som under 1990-talet utvecklade den nya no touch-tekniken på Universitetssjukhuset Örebro. Idag har cirka 3000 patienter genomgått kranskärlsoperationer med denna teknik vid Region Örebro län.

Universitetssjukhuset Örebro i Region Örebro län utför årligen cirka 250 stycken kranskärlsoperationer. Det innebär drygt hälften av alla slags hjärtoperation på Kärl-Thoraxkliniken.

Tekniken har väckt internationellt intresse och används på många thoraxkliniker i världen. Nyligen har det avslutats en internationell multicenter studie om no touch-tekniken där Örebro och Sahlgrenska Universitetssjukhusen var med. Studien utgick från McMaster University i Toronto, Canada och resultaten kommer att publiceras under året.

Det finns också stort nationellt intresse. En nationell multicenter studie håller på utformas och kommer att startas under nästa år. En unik studie då alla Sveriges åtta thoraxkirurgiska kliniker är inkluderade för första gången.

– Jag har nyligen fått ett abstract av mitt fjärde arbete i min avhandling accepterat för presentation vid det årliga europeiska thoraxkirurgiska mötet (EACTS) i Barcelona under hösten. Det var flera hundra som ansökte om att få vara med. Då kommer jag att göra en presentation om min forskning och särskilt om den hälsorelaterade livskvaliteten av kranskärlsopererade patienter. Det är det största mötet i Europa inom thorax-kirurgin.

Patienternas välbefinnande ökar

Ninos Samanos studie visar att no touch-operationer kan innebära färre fall av återinsjuknande, minskning av antal omoperationer och möjligen även längre överlevnad för denna patientgrupp.

– En glädjande slutsats i min avhandling är att de kranskärlsopererade patienternas välbefinnande är betydligt bättre efter operation. Vi följer upp dem noggrant och de mår bättre än samma sjukdomsgrupp i den allmänna svenska befolkningen

Utvecklingsprojekt för miljoner till Örebroregionen
Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige tog på sitt senaste möte beslut om tio projekt som sammanlagt får 52 miljoner i EU-stöd. Pengarna går till olika projekt som bland annat ska motverka diskriminering och öka inkluderingen på arbetsmarknaden. Projekt för ett värde av ca 36 miljoner kronor har direkt bäring på Örebroregionen.
Det är ett antal viktiga finansieringsbeslut som Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige har fattat. Ytterst handlar det om att stärka en hållbar tillväxt där vi är med och säkrar morgondagens arbetsmarknad och kompetensförsörjning, säger Irén Lejegren (S) regionråd med ansvar för regionala tillväxtfrågor i en kommentar till beslutet.

Tre projekt drivs från Örebroregionen

Region Örebro län kommer vara ägare av projektet Samverkan för hållbara byggnader i en koldioxidsnål ekonomi. Det får 2,1 miljoner kronor i EU-stöd och ska leda till att regionala aktörer bygger, förvaltar och renoverar fastigheter med bästa energiprestanda och med mycket låg klimatpåverkan.

Örebro kommun kommer driva projektet E-resurs som får 13 miljoner kronor i EU-stöd inom området stärkt konkurrenskraften för små och medelstora företag. Projektet ska testa en modell där personer ska gå från försörjningsstöd till att bli egna företagare.

Projektet Allas rätt att vara med får 4,7 miljoner kronor och kommer drivas av Örebro Läns idrottsförbund. Inom projektet ska anställda, arbetsgivare och ledare i ca 70 ideella idrottsföreningar utbildas i likabehandling, jämställdhet och antidiskriminering. Totalt kommer 500 personer få utbildningen.

Intressanta projekt för Örebroregionen

Vidare är två av de beslutade projekten särskilt intressanta för Örebroregionen.

Region Örebro län har inom ramen för samarbetet i Östra Mellansverige tidigare tagit initiativ till att matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras för att stärka arbetsmarknaden och öka företagens konkurrenskraft. Detta har nu resulterat i att projektet Smart industri i ÖMS startas upp och får 11 miljoner kronor i EU-stöd. Projektet kommer drivas av Region Östergötland och Teknikcollege Örebro län svarar för genomförandet i vårt län.

Slutligen beviljades ett EU-stöd på 5 miljoner kronor för att öka förutsättningarna för tillväxt hos sociala företag. Det är Coompanien i Östergötland som håller samman projektet. För Örebroregionen innebär stödet en fördjupning av tidigare satsningar inom socialt entreprenörskap.

Bilaga 4
Tebladet nummer 3 2016
Sidan 1: TEMA: AKUTSJUKVÅRD

Text 1 Sidan 2: Välkommen till Tebladet!

Som tur är det relativt ovanligt med stora och allvarliga olyckor eller våldsbrott i Sverige. Men när det händer ska du som bor i länet få tillgång till snabb och bra akutsjukvård.

I det här numret skriver vi bland annat om att vården börjar redan i ambulansen. Vi skriver om ambulanshelikoptern, som snabbt förde en 12-åring med skallskador till Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, så att neurokirurgen Zandra Olivecrona kunde operera och rädda hans liv. Vi har träffat Ingemar Edsborn, som råkade ut för en fallolycka. Idag är han tillbaka i arbete tack vare det akuta omhändertagandet på USÖ.

Ibland är det inte olyckor som gör att vi söker vård. Att ha ont i själen, få en depression, är vanligt. Men något man inte pratar om. Vi på Tebladet vågar prata om det och har intervjuat psykologen Fredrik Holländare, som berättar vad en depression är, och Zandra Edwardsson, som får återkommande depressioner.

Varsågod, tidningen är din!

Text 2 sidan 2: Nya vindar blåser
Just nu blåser förändringens vindar för landsting och regioner. Förslaget om att bilda nya regioner i Sverige kommer att ägnas mycket tid framöver. Det är bra med färre och större regioner, för en fortsatt utveckling av välfärden. Den kartbild som har presenterats innebär att Örebro län föreslås ingå i en större region som innehåller sex av de sju län som ingår i dagens hälso- och sjukvårdsregion: Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Uppsala och Örebro, en Region Svealand. För oss i Region Örebro län är det viktigt att också Värmland ingår. Det samarbete som vi har med Värmland när det gäller till exempel hälso- och sjukvården har byggts upp under lång tid och betyder mycket för såväl Karlskoga lasarett som Universitetssjukhuset Örebro. Samarbete i östra Värmland är också betydelsefullt för Karlskoga, Degerfors och Hällefors.

Som bekant har Region Örebro län ansvar för sjukvård men vi har också uppdrag att ge förutsättningar för att fler företag kan utvecklas och etablera sig i länet. I vår nya regionroll arbetar vi därför nu aktivt för att stötta Hällefors kommun med anledning av det varsel som lagts.

Satsningen på en jämlik och jämställd välfärd fortsätter, och därmed också utvecklingen av våra tre sjukhus. Från och med i år erbjuder vi specialistvård vid behov utan remisshänvisning; istället har så kallad egen vårdbegäran införts. Dessutom kommer mammografi att bli avgiftsfri från första juli. Barn och unga upp till 25 år har fortsatt avgiftsfri vård, liksom att alla över 85 år inte betalar de avgifter som ingår i högskostnadsskyddet för besök.

De ökande kraven på vården innebär att också här blåser nya vindar. För att kunna göra allt mer för allt fler människor måste svensk sjukvård arbeta på nya sätt. Den nya områdesorganisation som vi i Region Örebro län har infört i närsjukvården knyter vårdcentraler och sjukhus närmare varandra, och ska underlätta för patienterna att snabbare få olika slags vård när de behöver det. Den ska särskilt möta kroniskt sjuka och äldre multisjuka patienters behov. Med närsjukvården fortsätter vi också att utveckla det goda samarbetet med kommunerna med patienternas bästa i fokus.

Jag hade häromveckan glädjen att få visa upp hur långt vi har kommit i att forma närsjukvården i vår västra länsdel. Vi har fyra närsjukvårdsområden i länet, och område väst med Karlskoga som bas omfattar fem vårdcentraler, medicin- och akutklinik på Karlskoga lasarett inklusive ambulans och vissa specialistmottagningar. Här jobbar man nu aktivt med frågor som ökande flyktingmottagning, ny familjecentral i Karlskoga, utveckling av stroke- och hjärtsjukvården samt omhändertagande av de äldre och multisjuka. Ett ytterligare viktigt område är samverkan med kommunerna för att möta den nya lagstiftningen om trygg och säker hemgång.

Att vi i vårt län kan acceptera förändring och vara öppna för att tänka nytt är avgörande för att bli framgångsrika när nya vindar blåser.

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S),

regionstyrelsens ordförande:

Text 1 sidan 3: Ny plan för bättre ekonomi
Alla i Örebro län ska få jämlik vård. Därför behövs bra ekonomi.

Kostnaden för hälso- och sjukvården har ökat. Förra året låg hälso- och sjukvården på minus 274 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvården behöver ha en stabil ekonomi för att klara framtidens utmaningar. Därför ska förändringsarbetet skyndas på i en handlingsplan som arbetats fram för att skapa balans i hälso- och sjukvårdens ekonomi igen.

För ett år sedan skapades en ny hälso- och sjuvårdsorganisation för att göra länets vård mer jämlik och effektiv.

Ökade kostnader för hälso- och sjukvården drabbade nästan alla regioner och landsting under 2015.

– En orsak till den sämre ekonomin är att det är svårt att rekrytera personal samtidigt som det är stora pensionsavgångar. Det ger höga kostnader för övertid och minskade möjligheter till ledighet. En stabil bemanning är på alla sätt bäst. Problemet med rekrytering av nödvändig personal delar vi med hela Sverige, säger Region Örebro läns hälso- och sjukvårdsdirektör Jan Olsson.

Handlingsplanen är ett viktigt steg i arbetet med att utveckla länets hälso- och sjukvård så att den långsiktigt håller bästa möjliga kvalitet med patientens bästa i fokus.

Presenterades 1 april

Regionstyrelsen presenterade handlingsplanen den 1 april, men när Tebladet skickades till tryck var den inte helt klar. Vissa delar var dock klara.

??Det blir inga uppsägningar.

??Det ska finnas tre akutmottagningar och två förlossningsavdelningar.

??Region Örebro län ska fortsätta att utveckla universitetssjukvården med tillhörande forskning och utbildning, samt fortsätta utvecklas som en attraktiv partner när det gäller högspecialiserad vård.

??Hälso- och sjukvården ska i större utsträckning än tidigare använda alla tre sjukhus samt vårdcentraler som en samlad resurs för alla patienter i länet.

– Vår utgångspunkt är att ta ett samlat ansvar för hela länet där patienternas och medborgarnas nytta står i fokus. Vi vill långsiktigt behålla vår utvecklingskraft och då måste detta också ske på ett ekonomiskt hållbart sätt, säger Jan Olsson.

Läs mer på webben

På www.regionorebrolan.se kan du läsa mer om handlingsplanen. Där kommer det också att finnas frågor och svar.

Den 12 april kommer regionstyrelsen att fatta beslut om att anta handlingsplanen.

KRISTIN LUNDSTRÖM

Text 2 sidan 3: Stort förtroende för länets hälso- och sjukvård
Invånarna i Örebro län har ett högt förtroende för länets samlade hälso- och sjukvård.

69 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården, jämfört med 63 procent i riket. Bara i fyra andra landsting har befolkningen något högre förtroende. Åtta av tio av länsborna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är detsamma som riksgenomsnittet.

Resultaten kommer från den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern som har genomförts i samtliga landsting och regioner. Undersökningen omfattar cirka 42 000 personer, varav 1 000 i Örebro län. Intervjuerna genomfördes under våren och hösten 2015.

– En stor majoritet av länsborna har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården och det är förstås mycket glädjande och något för all personal att känna stolthet inför. Förtroende skapar trygghet. Men resultatet visar också att vi kan och måste bli bättre. Ett ständigt utvecklingsarbete utifrån patientens fokus är den väg framåt vi måste gå, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Högt förtroende

Förtroendet för länets sjukhus är som tidigare år mycket stort. 80 procent av invånarna har mycket eller ganska stort förtroende för länets sjukhus. 60 procent av Örebro läns invånare har mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna, vilket är tre procent lägre än rikets genomsnitt och ungefär samma resultat som året innan.

Känner till 1177.se

56 procent av länets befolkning känner till webbplatsen 1177.se vilket är en ökning med 11 procent jämfört med året innan.

Text 1 sidan 4: Barnmorskor från Karlskoga lasarett och USÖ samarbetar för en god förlossningsvård i sommar

I sommar kommer länets två förlossningskliniker att samordnas under nio veckor. Förlossningen på avdelning Q Karlskoga lasarett håller sommarstängt. Barnmorskor och undersköterskor från Karlskoga arbetar istället på förlossningen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

– Det var många fler som ville komma till USÖ och jobba än vi trodde och det är vi väldigt tacksamma för, säger Jennie Liling Ståhl, som är områdeschef opererande och onkologi i hälso- och sjukvården.

Bättre bemanning

Tack vare samarbetet kommer förlossningen att ha tillräckligt med personal hela sommaren och blir inte beroende av vikarier.

– Alternativet var att ha två öppna förlossningskliniker med lägre bemanning. Vi tror att det är bättre att ha en förlossningsklinik med hög bemanning. Låg bemanning gör att personalen blir oerhört sliten. Personalen behöver få tid för återhämtning, säger Jennie Liling Ståhl.

Kommer alla som ska föda barn att få plats på USÖ?

– Ja, det gjordes en sådan beräkning redan förra sommaren och den har gåtts igenom ordentligt under vintern. Förhandlingarna med fackförbunden är klara och en gedigen risk- och konsekvensanalys har gjorts. Det finns statistik på alla kvinnor inom mödravården och det kommer att finnas förlossningsrum, operationssalar och vårdplatser för länets kvinnor. Sedan är det ju som alltid att det kan bli toppar och dalar. Barn har ju en förmåga att komma lite oplanerat. Men när vi gått igenom allt ser vi att det kommer att gå att lösa eftersom det kommer att finnas tillräckligt med personal, säger Jennie Liling Ståhl.

Kommer de som föder att få samma typ av eftervård som i Karlskoga om de önskar?

– Det kommer inte att bli likadant som i Karlskoga. Men USÖ har också en bra verksamhet, säger Jennie Liling Ståhl.

Kommer någon verksamhet på kvinnokliniken på Karlskoga lasarett hålla öppet?

– Kvinnokliniken kommer att ha öppet på mottagningen dagtid och operation dagtid är öppen. Men det kommer inte att finnas förlossning eller vårdplatser på avdelning Q under sommaren.

Har det löst sig så att personalen kan pendla från Karlskoga till Örebro?

– Vi har haft inställningen att vi skulle vara generösa med individuella lösningar för just den här perioden och den här verksamheten. Men det ser ut att ha löst sig bra med pendlingen och arbetstiderna ändå, säger Jennie Liling Ståhl.

Många är rädda att sammanslagningen i sommar är ett sätt att stänga förlossningen i Karlskoga för gott. Vad säger du om det?

– Det finns ingen sådan plan. Planen är att allt ska öppna i augusti igen, något annat har inte diskuterats. De har bra kvalitet i Karlskoga och är bra på allt de gör. Sedan hoppas vi i förlängningen att man kan få nya kontaktnät och byta erfarenheter och dela med sig av kompetens som kan vara utvecklande både för barnmorskor från USÖ och Karlskoga lasarett.

Bristen på barnmorskor är stor i hela landet. Vad gör man från Region Örebro län för att komma till rätta med bristen i länet?

– Jag som jobbat i andra landsting tycker att möjligheten för sjuksköterskor att i hög utsträckning få betald vidareutbildning är helt fantastisk i Region Örebro län. Sedan måste vi också se över hur vi ska få folk att vilja vara kvar, säger Jennie Liling Ståhl.

Kristin Lundström

Text 2 sidan 4: Offensiv plan för att
hantera flyktingsituationen
Sedan flyktingsituationen i världen förändrades dramatiskt förra året finns nu cirka 7 500 asylsökande i Örebro län.

Regionstyrelsen har beslutat om en handlingsplan för hur Region Örebro län ska hantera flyktingsituationen. Beslutet innebär också att 20 utredningsuppdrag ges samt ett uppdrag att påbörja ett aktivt arbete med integrationsinsatser.

Regionstyrelsen beslutade också om personalförstärkningar med sammanlagt åtta tjänster till vårdcentralerna som märker av ett ökat behov av vårdinsatser mot psykisk ohälsa bland asylsökande. Personal som ska anställas är psykologer, socionomer eller kuratorer. Alla partier utom SD står bakom regionstyrelsens båda beslut.

Text 3 sidan 4: Mobilt team avlastar vården
Nu finns ett mobilt team i västra länsdelen. Teamet jobbar med asylsökande och förstärker barn- och mödrahälsovården, jobbar med hälso-och sjukvårdsinformation, ger råd om egenvård och hjälper patientgruppen till rätt vårdnivå.

– Varje närsjukvårdsområde har fått i uppdrag av regionstyrelsen att skapa ett mobilt team. Vi i västra länsdelen var först ut, berättar distriktssköterskan Anki Swan, samordnare för mobila teamet.

Tillsammans med barnsjuksköterskan Sofia Linnea Axelsson och undersköterskan Haider Salam besöker hon de asylboenden som finns i västra länsdelen.

Talar samma språk

Haider Salam pratar arabiska, vilket är en stor tillgång.

– Många av de asylsökande pratar arabiska. De känner sig trygga när de kan berätta om vad de behöver hjälp med på sitt eget modersmål. Det är bra att kunna ge dem information på plats och informera dem om hur sjukvården fungerar i Sverige. Vi kan avgöra om det räcker att patienten träffar oss eller om han eller hon behöver träffa en läkare på vårdcentralen eller på akuten, säger Haider Salam.

Kopplad till det mobila teamet är även distriktsläkaren Gunilla Stenninger. Hon är inte med ute på asylboendena, men finns tillgänglig om teamet behöver rådfråga en läkare.

Förhoppningen är att de mobila teamen ska avlasta vårdcentralerna och akutmottagningarna och minska det ökade söktryck som uppstått i spåren av flyktingströmmarna.

Förstärker barnhälsovård

– Bara i västra länsdelen räknar vi med att det finns någonstans mellan 1500 till 2000 asylsökande. Det mobila teamet förstärker barnhälsovården och gör det möjligt att inkludera alla barn i det traditionella programmet med bland annat hälsoundersökningar och vaccinationer. Vi stärker också upp mödrahälsovården och kommer att komplettera teamet med en barnmorska, berättar Katrin Eriksson, verksamhetschef på Karolina vårdcentral och ansvarig för det mobila teamet.

VICTORIA RYDERGÅRD

Text 4 sidan 4: Ensamstående får rätt till assisterad befruktning
Från den 1 april har ensamstående kvinnor rätt till assisterad befruktning i Region Örebro län.

– I och med regionstyrelsens beslut ger vi nu ensamstående kvinnor i Örebro län samma möjlighet till assisterad befruktning som vi ger till gifta par, registrerade partners och sambor, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Region Örebro län följer de rekommendationer som Sveriges kommuner och landsting, SKL, fört fram.

Spermier som donerats före den 1 april kommer inte att användas för assisterad befruktning av ensamstående kvinnor utan samtycke från givaren. I övrigt gäller samma rättigheter och regler för ensamstående kvinnor som för kvinnor i ett parförhållande.

Text 1 sidan 5: Planera din vandring med ny webbplats
Nu har Region Örebro län lanserat en ny webbplats för Bergslagsleden. På bergslagsleden.se kan du läsa om boende, sevärdheter och aktiviteter.

Du får tydlig information om de olika etapperna, svårighetsgrad och antal kilometer. Du hittar också användbara tips inför vandringen.

Upptäck Bergslagsleden

Ett mål med webbplatsen är att lyfta intresset för naturen och vandringen i Örebro län. Servicen har förbättrats för dig som är nyfiken på vandring och naturupplevelser men som ännu inte har upptäckt Bergslagsledens charm.

– Bergslagsleden har funnits i drygt 30 år och är en väl etablerad vandringsled. Idag är den en av Sveriges längsta låglandsleder som dessutom kan erbjuda fjällkänsla tack vare de höjdskillnader som finns på flera av etapperna. Eftersom det är en låglandsled är vandringssäsongen betydligt längre än den som fjällvandringen kan erbjuda. Man kan börja tidigare på våren och sluta senare på hösten, säger Kjell-Ove Nordström som är utvecklingsledare för natur och friluftsliv på Region Örebro län.

På www.bergslagsleden.se kan du läsa mer.

Text 2 sidan 5: Kulturplanen stöttar kulturen i hela länet
– Ett fritt kulturliv är oerhört viktigt i en demokrati. Det är författare och konstnärer som först förbjuds i länder som är på väg att bli diktaturer, säger Rikard Åslund, som är Region Örebro läns kulturchef.

Region Örebro län har en ny kulturplan, som gäller 2016 till 2019, och har fokus på barn- och unga samt på att det ska finnas kultur i hela länet.

– Kulturplanen finns för att stötta kulturen i hela länet och samarbeta med kommuner, kulturinstitutioner, ideell sektor, kulturskapare – som konstnärer, skådespelare, musiker och civilsamhället. I kulturplanen visar vi vilka inriktningar som ska prioriteras, säger Rikard Åslund.

Hur berör det här oss som bor i länet?

– Det ska finnas en regional kulturgaranti i samverkan med länets kommuner som ser till att alla skolbarn får tillgång till kulturupplevelser. Dessutom bidrar vi med pengar till länets kulturinstitutioner som Örebro läns museum och länsteatern. Men vi ger även kulturbidrag till opera på skäret och Stadra sommarscen, till exempel, säger Rickard Åslund.

Varför behöver man få tillgång till kultur?

– Kulturen är viktig, den påverkar våra värderingar, når ut med ämnen som mobbning, genus, normkritik och får oss att ställa frågor om varför vi gör saker på ett visst sätt. Föreställningar som Teater Martin Mutter gjorde om sms-lån får mycket större genomslag än om ungdomar får information på vanlig väg. Kulturupplevelser är också otroligt viktiga för social inkludering. Det ska till exempel komma ett kulturprogram för asylsökande som vi ska göra i samverkan med ideell sektor. Region Örebro län har en samordnande roll och samarbetar med andra aktörer.

Pengar till kulturen

Nämnden för regional tillväxt, Region Örebro län har beslutat att fördela 93 miljoner kronor till Örebro läns kulturliv. Den största delen av pengarna delas ut till länets kulturinstitutioner, det vill säga länsteatern, länsmusiken, länsmuseet och ArkivCentrum.

KRISTIN LUNDSTRÖM

Text 3 sidan 5: Nya mål för Örebro-
regionens utveckling
Regeringen har gett Region Örebro län i uppdrag att ta fram en strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft.

– Redan nu finns en strategi, men omvärlden förändras och vi behöver nu sätta nya mål för Örebroregionens utveckling. Vår organisation har fått uppdraget att ta fram strategin, men det är många som behöver bidra i den här processen. Ska vi nå de mål vi sätter upp måste kommuner, näringsliv, universitetet och ideell sektor vara med, säger projektledare Susanne Rosendahl.

Den 12 maj bjuder vi in politiker, regionala och kommunala tjänstemän, personer från företag och intresseorganisationer som är intresserade av regionala utvecklingsfrågor. Då presenteras ett förslag till vision för strategin och vi arbetar vidare med de samhällsutmaningar vi vill ta oss an. Hösten 2016 fortsätter dialogerna på olika orter i länet och sedan ska utvecklingsstrategin ut på remiss innan regionstyrelsen fastställer den.

SOFIA KJÖRK

Text 4 sidan 5: Natursnokarna i Karlskoga fick naturstipendium
Ungdomens naturstipendium gick i år till Natursnokarna i Karlskoga.

Stipendiet på 10 000 kronor delas ut årligen av Region Örebro läns Vilt- och naturvårdskommitté och går till barn eller ungdomar som gjort aktiva insatser för naturen och naturskyddet i länet. Barnen fick även en uggleholk eftersom kvällens tema var fredagsmys med ugglor.

Text 5 sidan 5: Testa dig för hudcancer utan remiss
Vecka 19 äger Euromelanoma Day rum. Veckan är en europeisk satsning för att förebygga och tidigt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer. Hudmottagningarna i länet väljer den dag som passar verksamheten bäst. Den dagen behöver du inte remiss för att komma till en hudläkare, men du måste boka tid, antalet tider är begränsade. Nedre åldersgräns är 18 år.

Bokning sker via www.euromelanomaday.se eller telefon. Läs mer på våra hemsidor www.huddoktorn.se och www.regionorebrolan.se under Vård och Hälsa. Hudmottagningen på USÖ – endast bokning via Egen Vårdbegäran med bifogad bild.

Text 6 sidan 5: Nya kriterier för skoinlägg
Från och med 1 mars 2016 gäller nya kriterier för utprovning av skoinlägg hos Ortopedteknik. De nya kriterierna har tagits fram för att öka tillgängligheten och kunna erbjuda patienter med behov av ortopedteknisk specialistkompetens vård i rimlig tid.

På www.regionorebrolan.se/ortopedteknik kan du läsa mer.

Planera resan med Länstrafikens app
Du har väl inte missat att det finns en uppdaterad version av Länstrafikens app? Appen, som finns för Iphone och Android, har fått ett nytt utseende och är mer användarvänlig.

Med appen kan du på ett enkelt sätt planera din resa med Länstrafikens bussar. Du kan söka resor via reseplaneraren, hitta din närmsta hållplats, se hållplatstider och få tillgång till tidtabeller. I appen hittar du även information kring planerade trafikstörningar direkt från sidomenyn. Appen gör det även möjligt för dig att på ett smidigt sätt betala din resa med Länstrafiken via mobilbiljett.

Vill du ladda ner appen? Sök på Länstrafiken Örebro i din appbutik och ladda därefter ner appen. Har du redan appen får du en notifikation om att en uppdatering finns. Du uppdaterar sedan själv appen.

Text 1 sidan 6: Den avancerade akutvården börjar redan i ambulansen
31318 larm - så många fick Region Örebro läns ambulanser åka på förra året.
– Vi är inte en transportorganisation, utan sjukhusens förlängda arm. Den avancerade vården börjar redan i ambulansen, berättar Per Bonerfält, medicinskt ledningsansavarig läkare.

Region Örebro län har 17 aktiva ambulanser uppdelade på tre distrikt, norra-, västra- och södra/östra ländelen. Hur de ska användas styrs av SOS Alarm. För att snabbt ta reda på vilka hjälpresurser som behöver larmas ut när någon ringer 112 genomför SOS-operatören en "intervju" för att kunna göra rätt prioritering.

Högsta prioritet

Prio 1 är akut livshotande symptom eller olycksfall.

– De här uppdragen har alltid högsta prioritet. Här skickas närmsta tillgängliga ambulans och ambulanspersonalen använder siren och blåljus, berättar Per Bonerfält.

Prio 2 är akuta men inte livshotande symptom och prio 3 är övriga ambulansuppdrag där tillsyn och vård av medicinskt utbildad personal behövs, men där man bedömer att en stunds väntan inte påverkar patientens tillstånd.

– I varje ambulans arbetar två personer varav minst en är sjuksköterska. Många är dessutom specialistsjuksköterskor. Det har hänt otroligt mycket inom ambulanssjukvården de senaste åren och det finns en hög kompetensnivå hos personalen, berättar Börje Chemnitz, avdelningschef på ambulansen i Karlskoga.

Patienten bedöms direkt

När ambulanspersonalen kommit fram till patienten görs alltid en bedömning av vårdbehoven.

– Olyckor delar vi upp i små och stora trauman. Alla stora trauman körs direkt till Universitetssjukhuset Örebro på grund av att det finns mer specialistresurser där. Vi har också direktspår för vissa patientgrupper, exempelvis för äldre, sköra patienter och för hjärtinfarkter. Redan i ambulansen bedöms patientens symtom och utifrån dem kan vi styra vilken typ av läkare som behöver möta patienten på akuten, berättar Per Bonerfält.

Akuten inte alltid rätt

Efterfrågan på ambulanser har ökat de senaste åren, men det är inte alltid som de patienter ambulanspersonalen kommer till behöver en ambulans.

– Kommer vi fram och upptäcker att det inte behövs en ambulanstransport så hänvisar vi patienten till ett annat transportsätt och till rätt vårdnivå. Det kanske räcker med ett besök på vårdcentralen. Kompetensen inom ambulanssjukvården är hög och vi kan göra den bedömningen, säger Mikael Reinholdsson, biträdande avdelningschef på ambulansen i Karlskoga.

– Våra resurser är inte oändliga och vi vill hålla beredskapen uppe för det vi är bäst på, nämligen akutsjukvård. Hamnar patienten på rätt vårdnivå får han eller hon bästa möjliga vård på kortast möjliga tid. Akuten är inte alltid rätt nivå. De svårast sjuka får vård först och de andra får vänta. Är man inte tillräckligt sjuk kan man få vänta länge. Då kan det vara bättre att åka till vårdcentralen, säger Börje Chemnitz.

Hur vet man om man ska ringa 112 eller om man ska åka till vårdcentralen?

– De solklara 112-fallen är patienter som är medvetslösa, har svåra bröst- eller buksmärtor, svåra andningsbesvär eller som har tappat funktioner i exempelvis armar eller ben eller har sluddrigt tal. Likaså om man lider av en kronisk sjukdom och märker att man snabbt blir sämre. Är man osäker på vilken vårdnivå man behöver kan man alltid ringa 1177 och rådfråga, konstaterar Per Bonerfält.

TEXT:

VICTORIA RYDERGÅRD

FOTO:

KRISTIN LUNDSTRÖM

Förstasidan: Iréne Persson och Henric Eriksson, jobbar på ambulansen i Karlskoga.

Text 1 sidan 7: Nytt fordon stärker beredskapen för större olyckor
Nu stärker Region Örebro län beredskapen för större olyckor och katastrofer genom att placera en mindre lastbil fylld med sjukvårdsmaterial hos ambulansen i Örebro. Därifrån kan den snabbt nå ut till länets alla delar.

Det är lyckligtvis inte ofta som större olyckor med många skadade inträffar i Örebro län. Men risken går inte att bortse från, och Region Örebro län vill vara redo om något händer. Av den anledningen har organisationen nu tagit det så kallade katastroffordonet i drift.

– Det känns glädjande att vi nu förstärker vår beredskap inför en eventuell katastrofsituation. Med hjälp av det här fordonet kan vi snabbt få ut mer personal och upprätta en uppsamlingsplats för omhändertagande av skadade personer oavsett var i länet en olycka inträffar, säger Jenny Steen (S), regionråd inom Region Örebro län.

Plats för omvårdnad

I fordonets lastutrymme finns bland annat ett uppblåsbart tält som ger plats för omvårdnad av åtta allvarligt skadade patienter. Tältet är lättmonterat, och det kan vara uppsatt inom tio minuter. I fordonet finns också förbandsmaterial, aggregat för att alstra el och värme, filtar, bårar samt saneringsutrustning.

Utrustning för större olyckor finns i länet

Utöver katastroffordonet finns sedan tidigare utrustning för att hantera större olyckor placerade i länet. Denna utrustning körs ut av räddningstjänsten när den behövs.

CARL OLSSON

Text 2 sidan 7: Här finns akutpsykiatrin
Är du eller någon i din omgivning i behov av akut psykiatrisk hjälp?

Du kan få hjälp på din vårdcentral eller vid någon av Allmänpsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg eller Örebro.

Dygnet runt

Behöver du akut hjälp under kvällar, nätter och helger ska du vända dig till akutmottagningen vid Psykiatrisk akut- och heldygnsvård som finns vid entré R på Universitetssjukhuset Örebro.

Det är bra att ringa för rådgivning på telefon 019-602 56 00, innan du besöker akutmottagningen.

Barn och unga

För barn som är i behov av akut psykiatrisk hjälp kan man vända sig till Barn- och ungdomspsykiatrin på telefon 019-602 57 00. De finns tillgängliga på dagtid.

Om det blir akut under kvällar, nätter och helger får även barn och ungdomar hjälp på akut- och heldygnsvårdens jourmottagning.

Text 1 sidan 8: Hög beredskap i länet vid svåra olyckor
När någon blivit akut skadad eller sjuk kan en helikopter ibland vara skillnaden mellan liv och död.

– Genom helikoptersamarbetet med landstinget i Värmland får länsborna möjlighet till snabbare transport och det gynnar särskilt dem som bor långt ifrån sjukhuset, till exempel i södra delen av Askersund, på Vinön eller Ställdalen i norra länsdelen. Det är även viktigt för traumapatienter från Värmland, säger Håkan Junkes, säkerhets- och beredskapssamordnare för Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

Region Örebro län har sedan 2015 ett samarbetsavtal med landstinget i Värmland för att det ska finnas en hög kvalitet på den akutmedicinska beredskapen i länet.

– När det gäller akutverksamhet är beredskapen viktig om något händer. Sett till utvecklingen i Sverige ökar överlevnaden och kortar vårdtiderna, säger Håkan Junkes.

Men det är inte bara Värmlands helikopter som kommer till USÖ.

– Helikopterverksamheten ökar hela tiden. Från april till september 2015 hade vi fler patienter som kom hit med helikopter än under hela 2014, säger Håkan Junkes.

2014 hade USÖ totalt 27 helikoptertransporter till och från sjukhuset. 2015 hade antalet transporter ökat till 65. Av dem är totalt sju transporter 2015 gjorda akut med ambulanshelikopter direkt från olycksplatsen.

TEXT OCH FOTO:

Kristin Lundström

Text 2 sidan 8: "Utan den vården hade jag inte levt idag"
Det är midsommarafton 2015.

– Jag hade köpt en ny stege och skulle rengöra garagetaket, berättar Lillemor Edsborn.

Men hennes man Ingemar erbjuder sig att göra rent, så hon går in och fixar midsommarmaten.

– När jag kommer ut igen ligger han i fosterställning på gräsmattan. Det är blodigt runt honom och på huvudet, en av stenplattorna är full av blod.

Lillemor springer in, hämtar mobilen, ringer 112 och tar samtidigt en handduk som hon trycker mot såret. Ambulansen kommer snabbt och på akuten möts de av traumateamet.

– Jag förstår att det är kritiskt. Han tillbringar natten på operation och de tar bort blod och hjärnsubstans.

Ingemar minns själv ingenting av händelsen. Han ligger djupt nedsövd på intensivvårdsavdelningen i två veckor innan han flyttar till en annan avdelning.

Ingen vet om han kommer att återhämta sig.

– Hade jag dött hade jag inte lidit, men jag är glad att jag inte blev ett kolli som inte kan göra någonting, säger Ingemar.

Efter ytterligare två veckor kommer han hem. Men han är inte sig själv, utan är arg och elak, kan inte prata och är försvagad i halva kroppen.

– Det var en jobbig tid, berättar Lillemor.

Räddade hans liv

De tycker att den akuta vården var fantastisk.

– Utan den vården hade jag inte levt idag, säger Ingemar.

Men eftervården kunde ha varit bättre.

– När man lägger så mycket resurser på en bra akutvård borde det finnas mer hjälp efteråt också, tycker Lillemor.

Det Lillemor och parets fem barn och tio barnbarn var oroliga för var att Ingemar inte skulle kunna fortsätta jobba.

– Han är 72 år och har alltid varit arbetsnarkoman, säger Lillemor.

Lillemor och Ingemar driver tillsammans ett företag, där Ingemar numera är tillbaka på heltid och pendlar till Stockholm.

– Men det är svårt att hålla igång från klockan fyra på morgonen till 17 på eftermiddagen utan att bli trött numera, säger Ingemar.

Ingemar tycker att han är återställd till cirka 80 procent och humöret är som innan olyckan.

Av operationen syns i princip ingenting. Inte ens ärret som går över halva pannan.

– Neurokirurgen Pekka Mellegård som öppnade hela Ingemars panna la snittet i pannans veck, så att ärret syns inte alls. Han gjorde verkligen det där lilla extra, säger Lillemor.

TEXT OCH FOTO:

Kristin Lundström

Text 1 sidan 9: All avancerad traumasjukvård på USÖ
Svåra livshotande skador från till exempel bilolyckor, knivstick eller höga fall är relativt ovanliga i Sverige. Men när olyckan inträffar ska du som bor i Örebro län ha tillgång till den absolut bästa och mest kvalificerade traumasjukvården.

– All avancerad traumasjukvård flyttades till Universitetssjukhuset Örebro den 1 juni 2015. Det är en förbättring för patienter i Örebro län att de omedelbart får rätt kompetens, säger Rickard Lindgren som är överläkare i kirurgi och ordförande i traumagruppen på USÖ.

Traumateam

På USÖ finns ett traumateam med hög kompetens och flera olika kirurgspecialiseringar, som till exempel neurokirurgi, ortopedkirurgi, thorax- och kärlkirurgi.

– Vi tar emot cirka 100 till 150 stora traumalarm per år. Några av patienterna kommer med ambulanshelikopter från Värmland, eftersom det inte finns lika avancerad traumasjukvård där, säger Rickard Lindgren.

Att centralisera sjukvård till enskilda sjukhus sker i hela Sverige och även utomlands. Rickard Lindgren tror att utvecklingen går mer och mer mot det hållet och USÖ siktar på att kunna bli Mellansveriges traumacenter.

För att hela tiden utvecklas och hålla kunskapen aktuell jobbar traumateamet regelbundet med utbildningar och även övningar där de tränar i så verklig miljö och situation som möjligt.

Utbyte med USA

– Vi har även utbyte med ett traumasjukhus i Philadelphia, USA, som har många fler allvarliga skador än vi i Sverige har. Under de två veckor jag var där såg jag lika många allvarligt skadade traumapatienter som jag ser under några år här. Dessutom har vi utbyte med erfarna traumakirurger från bland annat USA och Sydafrika som kommer hit till USÖ och tränar med våra kirurger, säger Rickard Lindgren.

Satsningar i framtiden

Framtidens traumasjukvård inom Region Örebro län planeras bli ännu bättre.

– Med det nya sjukhuset, som ska vara klart år 2020 satsas det stort på akut- och traumasjukvård och akut- och traumasjukvården kommer säkert att bli ännu mer renodlad i framtiden, säger Rickard Lindgren.

TEXT OCH FOTO:

Kristin Lundström

Text 2 sidan 9: Neurokirurger räddar liv vid svåra hjärnskador
En tolvårig pojke. En lek som slutar i en olycka. Ett fall på fyra meter med en svår skallskada.

Utan ambulanshelikopter, ett traumateam och den nya enheten med neurokirurger på Universitetssjukhuset Örebro hade det förmodligen inte gått så bra som det gjorde.

Snabb vård räddar liv

– Pojken flögs direkt hit till USÖ och togs omhand i traumarummet. Den snabba vården här och hämtningen med ambulanshelikopter gjorde stor skillnad. En halvtimme, eller timme till, skulle kunnat göra att han inte klarat sig. Idag är han välmående och har återhämtat sig, säger Zandra Olivecrona.

Zandra Olivekrona är neurokirurg, alltså hjärnkirurg, och har tillsammans med två andra neurokirurger varit med och startat verksamheten med neurokirurgi på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

– Vi delar på jour dygnet runt, alla dagar i veckan och tar hand om både planerade ingrepp som till exempel hjärntumörer till lätta till svåra skallskador, säger hon.

Även svårare strokefall tas till USÖ. För alla som bor i Örebro län betyder det snabbare omhändertagande vid skallskador eller svår stroke.

Snabbheten är otroligt viktig. En längre transport kan vara förödande, säger Zandra Olivecrona.

Verksamheten med neurokirurgi på USÖ, som startade 2013, betyder mycket för hela akut- och traumaverksamheten i länet. Nu planeras även att en intermediär intensivvårdsavdelning för hjärnskadade, nima, ska öppna i år.

– Det är positivt att vara med och utveckla verksamheten tillsammans med många väldigt drivna och kompetenta medarbetare. Vi vill utveckla neurokirurgin på USÖ till att bli en av de bästa enheterna i landet, säger Zandra Olivecrona.

TEXT OCH FOTO:

KRISTIN LUNDSTRÖM

Text 1 sidan 10-11: Depression – en av våra vanligaste sjukdomar
Visste du att nästan varannan kvinna och var fjärde man i Sverige någon gång i livet får en depression? Inte? Trots att det är så vanligt är depression något vi inte gärna pratar om.

– Depressioner har faktiskt sådan utbredning i samhället att man nästan får räkna med att själv få uppleva det eller känna någon som upplever det, säger Fredrik Holländare. Han är psykolog och medicine doktor på Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling inom psykiatrin i Region Örebro län.

Ihållande nedstämdhet

Att man känner sig ledsen och nedstämd eller tillfälligt råkar i obalans är vanligt och händer alla människor. Men om du under en längre period upplever nedstämdhet, orkeslöshet och känslor av meningslöshet kan du ha fått en depression.

– Om du har en depression känner du dig sällan glad. Du har en ihållande nedstämdhet och tappar intresset för aktiviteter. Du kan också få sömnproblem, koncentrationssvårigheter, tappa aptiten och börja tänka negativa tankar. I vissa fall tänker du även på självmord, berättar Fredrik Holländare.

Viktigt att söka hjälp

Enligt honom söker de flesta som fått en depression hjälp för att de känner sig nedstämda, trötta och orkeslösa.

– De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor. Därför är det viktigt att söka hjälp om du tror att du har en depression, säger Fredrik Holländare.

Ofta är det stora förändringar i livet, som exempelvis en skilsmässa, att man får sparken, flytt till en ny stad eller att man tar examen efter en lång utbildning, som är den utlösande faktorn för depressionen. Risken att drabbas ökar med åldern. Depression är också vanligt i samband med en del fysiska sjukdomar som exempelvis stroke, hjärtinfarkt, Parkinsons sjukdom eller demens.

Vanligt bli sjuk igen

Hälften av dem som varit deprimerade blir deprimerade igen.

– Och prognosen blir sämre ju fler depressioner du har haft. Nästan alla kan berätta vad som orsakade den första depressionen, men när man blir deprimerad för femte eller sjätte gången så vet man ofta inte varför. Ju fler depressioner man har haft, desto tätare kommer de. Därför är det viktigt att snabbt få behandling, säger Fredrik Holländare.

Om du misstänker att du har fått en depression ska du kontakta din vårdcentral. Du kan också ringa sjukvårdsrådgivningen 1177 för att få råd.

– Om du har akut behov av hjälp ska du vända dig till Psykiatrins akutmottagning, säger Fredrik Holländare.

Depression kan behandlas på olika sätt, beroende på vilken typ och grad av depression man har.

– Det finns många olika behandlingar. Antidepressiv medicin är vanligt. Det finns också olika former av samtalsterapi. Vid riktigt svåra symptom kan man erbjudas elbehandling, berättar Fredrik Holländare.

Kan man förebygga depression?

– Det är svårt att förebygga den första, men det går att förebygga återfall. Det handlar om att behandla och sedan fortsätta med det som fått dig ur depressionen. Du ska fortsätta ta de läkemedel som ordinerats och det är viktigt att du tänker på vad som får dig att må bra. Fysisk aktivitet är bra och att ägna sig åt saker som betyder något. Det är lätt att man gör saker som förväntas av en. Man "ska" tycka om att renovera och man "ska" träna, men om man egentligen inte gillar det blir det ett torftigt liv. Fundera på vad du verkligen vill jobba med och vad du verkligen vill göra på fritiden. Alla mår bra av olika saker, konstaterar Fredrik Holländare.

Enligt honom är det viktigt att skaffa sig självkännedom.

– Alla vet att när man går till tandläkaren får man rådet att använda tandtråd, men när det gäller psykisk hälsovård är man inte lika kunnig. Tyvärr fungerar vi människor så att vi låter "må bra sakerna" ryka först när vi får ont om tid. Vi slutar gå på den där kursen, slutar träffa vänner och så vidare, men om man hela tiden prioriterar bort sig själv så nöts man ner. Därför borde alla ta sig tid att fundera på vad som får just dem att må bra och se till att få utrymme för det, säger Fredrik Holländare.

TEXT:

VICTORIA RYDERGÅRD

FOTO:

KRISTIN LUNDSTRÖM

Text 2: "Mitt mående har varit som en berg- och dalbana"
– Det var som att befinna sig i en mörk tunnel. Jag hade svårt att fokusera, svårt att gå upp på morgnarna och jag kunde plötsligt börja gråta helt okontrollerat, berättar Zandra Edwardsson.

När hon gick sista året på gymnasiet fick hon sin första depression.

– Jag förstod inte då att det var en depression. Jag vet faktiskt inte om någon mer än min mamma fattade. Det var i varje fall hon som fick mig att till slut söka hjälp, säger Zandra.

Hade självmordstankar

Den första depressionen följdes av fler.

– Jag fick självmordstankar och hade svårt att sköta hemmet. Bara att gå upp ur sängen och ta en dusch är som att bestiga ett berg när du har en depression, berättar Zandra.

Hon försökte på olika sätt fly från sina depressioner.

– Jag testade att träna, jag provade droger, jag trodde att en relation skulle få mig att må bättre, men det funkade aldrig, konstaterar Zandra.

Äter mediciner

Numera äter hon stämningsstabiliserande mediciner.

– Mitt mående har varit som en berg- och dalbana. Det svängde väldigt. Min ångest och depression har minskat. Det är så skönt. Och nu kan jag märka när jag är på väg mot en ny depression, berättar Zandra.

2012 fick hon diagnosen bipolär sjukdom.

– Då fick jag äntligen pusselbiten som saknades. Jag förstod plötsligt varför jag drabbades av svåra depressioner varvat med bra perioder, konstaterar Zandra.

Stresskänslig

Idag har hon insett att hon är känslig för stress och att återkommande depressioner förmodligen är något hon kommer att få leva med. Depressionerna idag är inte lika djupa som tidigare tack vare behandling.

– För många intryck gör att jag blir trött och får kognitiva svårigheter i stunden. Idag har jag slutat jämföra mig med andra och istället anpassar jag mitt liv efter mina behov, säger Zandra.

Vill vara öppen

För henne är det självklart att vara öppen med sin sjukdom.

– Depressioner är jättevanliga och 75 procent av Sveriges befolkning har någon relation till psykisk ohälsa, egen, en anhörigs eller någon man känner till. Ändå pratar vi inte om det. Depression är ett stort stigma. Det vill jag ändra på genom att vara öppen, säger Zandra.

Hon vill vara med och påverka och har därför engagerat sig i olika patientföreningar och brukarråd.

– Rädslan och okunskapen gör det svårt för många att prata öppet. Den som är sjuk oroar sig för hur omgivningen ska reagera. De i omgivningen är i sin tur kanske rädda för att säga fel och göra fel. Därför måste vi våga prata om psykisk ohälsa för att öka kunskapen, säger Zandra.

Har du några råd till den som drabbats av en depression?

– Ta symptomen på allvar, försök beskriva hur du känner det och våga söka hjälp!

Har du några råd till anhöriga?

– Säg inte åt någon som har en depression att han eller hon ska rycka upp sig. Det ger bara skuld- och skamkänslor. Våga istället fråga hur personen verkligen mår och var beredd på att höra svaren. Finns det barn i familjen, berätta om vad en depression är och var noga med att berätta att det inte är deras fel. Det är jätteviktigt, säger Zandra.

TEXT:

VICTORIA RYDERGÅRD

FOTO:

Kristin Lundström

Text 3: Pappor klarar sig – men mammor till barn med kronisk sjukdom drabbas av utmattning
Om ens barn drabbats av en kronisk sjukdom är det vanligt att känna ilska, sorg och rädsla. Sjukdomen gör att föräldrarna ofta får ett stort ansvar för barnets vård. För en del föräldrar blir stressen för stor och de löper mycket större risk att drabbas av utmattning och utbrändhet än föräldrar till friska barn.

Det kan ta sig olika uttryck som en av de mammor Caisa mött i sitt arbete sa: "Den morgon då jag gav min dotter en örfil förstod jag att något var helt galet med mig." En annan kvinna förklarade att man kan ju inte vara sjukskriven från sitt barn: "Min väninna som är utbränd på jobbet får vara sjukskriven och funderar på att byta jobb. Men det går ju inte att sätta ut en annons i tidning "bytes barn"."

Caisa Lindström, som är kurator på barnmottagningen, på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, har mött många föräldrar till barn med kronisk sjukdom. Nyligen blev hennes avhandling "Burnout in parents of chronically ill children" klar. Hon har gjort djupintervjuer med mammor till barn med diabetes typ 1 eftersom mammor har mycket högre risk för burnout, som hon kallar det i sin forskning.

Bortprioriterar sig själva

Mammorna hon intervjuat har själva förstått att de inte kan fortsätta som de gör, att bortprioritera sig själva. Alla föräldrar har det inte så här. Det går att ta hand om sitt barns diabetes ändå och en väg kan vara att försöka använda tekniken utan att bli slav under den. Men de här mammorna vill ha perfekta värden, vilket kan vara väldigt svårt att uppnå.

Många av mammorna som hade drabbats av burnout har väldigt höga krav på sig själva. De känner skuld om till exempel blodsockret ligger för högt eller för lågt hos barn med diabetes. De har skuldkänslor trots att blodsockrets svängningar ofta beror på sådant de inte kan kontrollera, som allt från en förkylning till hård träning. Papporna känner sällan skuld utan konstater att blodsockret behöver åtgärdas och åtgärdar det.

– För mammorna blir det här ett omöjligt uppdrag. Ofta kan de tycka att pappan tar för lätt på sjukdomen. Ibland när båda föräldrarna kommer till mig vill mamman att jag ska säga åt pappan att sköta sjukdomen på samma sätt som hon gör. Men istället brukar jag försöka få henne att lära sig av pappan, att "good enough" många gånger räcker för att nå målvärdet.

Störst risk att drabbas av burnout är det för högpresterande mammor med stort behov av att ha kontroll.

– Ofta tror jag det handlar om att man vill kontrollera sjukdomen. Men det går inte att helt kontrollera någonting i livet, säger Caisa Lindström.

För lite sömn

Föräldrar som får burnout prioriterar inte sig själva, de har sällan egen tid och sällan tid för varandra som par. Ofta få de för lite sömn och har inte tillräckligt praktiskt stöd i vardagen.

– En annan risk är om ens självkänsla baseras på prestationer, säger Caisa Lindström.

Caisa Lindström berättar att utmattning inte kommer direkt, man hamnar i den långsamt och vänjer sig vid att må allt sämre. Det kan ge symptom som nedstämdhet, ångest, sömnproblem och dåligt minne.

Vad kan man göra för att förebygga eller bli bättre från en burnout?

– Var uppmärksam på om du får symptom. Reflektera över vad barnets läkare egentligen har sagt om vad du behöver göra eller inte göra. Behöver du till exempel vanemässigt ta blodsocker varje natt? Försök skapa lite egen tid varje dag. Du kanske kan göra något du tycker om tio minuter om dagen till att börja med. Det är svårt att bryta vanor så man kan börja med små förändringar. Man kan även försöka gå någon stresshanteringskurs, kanske via personalhälsan om det finns på ens arbetsplats. Det går även att ta upp det med oss kuratorer, säger Caisa Lindström.

– Sedan är det bra om man använder tekniken så att den blir till ett stöd men undviker att den "tar över hela livet". Idag finns det bra hjälpmedel att mäta blodsocker kontinuerligt som ger barn och föräldrar bättre förutsättningar till både en ökad livskvalité och bättre behandling med mindre risk för komplikationer när barnet blir vuxet. Lita på att den andra föräldern gör ett tillräckligt bra jobb och ge barnet mer ansvar, beroende på ålder. Ofta tycker barn att det är jobbigt att bli kontrollerade, tillägger hon.

Kommer din avhandling att användas av vården för att hjälpa föräldrar som får kroniskt sjuka barn?

– Diabetesteamet på USÖ ska använda resultaten när de utarbetar nya riktlinjer. I framtiden ska även råd till föräldrarna finnas i en pärm som föräldrar får om deras barn insjuknar i diabetes. I framtiden kommer vi förhoppningsvis bli bättre på att fånga upp och hjälpa föräldrar som är i risk för burnout, konstaterar Caisa Lindström.

TEXT OCH FOTO:

KRISTIN LUNDSTRÖM

Text 1 sidan 12: Medicinteknisk ingenjör: Ett roligt jobb där man gör nytta för patienterna
– Det här är ett jobb som känns intressant och viktigt eftersom vi har patienterna i fokus, inte bara en produkt som det är när man arbetar i industrin.

Det konstaterar Anna Eriksson som jobbar som medicinteknisk ingenjör på Medicinsk teknik, som är Region Örebro läns supportorganisation för medicinteknisk utrustning.

Känns betydelsefullt

Hon och hennes kollega Johan Halldén jobbade tidigare i industrin.

– Om jag jämför med det känns mina arbetsuppgifter mer betydelsefulla nu. Jag ser att mitt jobb gör nytta för patienterna, säger Johan Halldén.

Som medicintekniska ingenjörer arbetar de huvudsakligen med att se till att den medicintekniska utrustningen inom sjukvården fungerar och stöttar sjukvårdspersonalen i handhavande- och teknikfrågor. Medicinteknisk utrustning är i huvudsak den patientnära tekniska utrustning som finns inom vården. Anna jobbar med röntgenutrustning och Johan jobbar mestadels med den tekniska utrustning som behövs för strålbehandling.

Av en slump

Båda hamnade i yrket mest av en slump.

– Jag hade jobbat inom industrin tidigare, blev arbetslös och upptäckte att jag kunde bygga på min ingenjörsutbildning med en medicinteknisk påbyggnad. När jag var färdig fick jag jobb direkt, berättar Anna.

– Jag är utbildad elektronikingenjör. Någonstans i bakhuvudet hade jag att det fanns ingenjörer som jobbade med teknik på sjukhusen. Jag tyckte att det verkade spännande, så jag sökte en utannonserad tjänst och fick jobbet, säger Johan.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

– Det finns inga vanliga dagar skulle jag vilja säga, konstaterar Anna.

– Nej, du kan hålla på med förebyggande underhåll och så plötsligt inträffar det något som måste fixas akut. Det blir nästan aldrig som man har tänkt sig, men det är det som gör jobbet så roligt, säger Johan.

Vad är det bästa med jobbet?

– Det är just variationen. Dagarna är oförutsägbara och innehåller en mix mellan praktiskt arbete och administration, säger Anna.

– Vi jobbar inte bara med service, underhåll och reparationer, utan är även med som experter när ny utrustning ska köpas in genom upphandlingar. Vi deltar i utbildningar av vårdpersonal och hanterar kvalitets- och säkerhetsfrågor. Dessutom ingår ganska många servicekurser för de olika utrustningstyperna, berättar Johan.

Vad är det sämsta med jobbet?

– Ibland kan det vara lite splittrat. Det är kul med variationen, men ibland hinner man bara påbörja något och så får man släppa det för att det är något akut som behöver fixas, säger Johan.

– Ja, det händer ofta att man måste lösa ett problem snabbt. Det kan vara stressigt, tillägger Anna.

Vilka egenskaper tycker ni är viktiga för en medicinteknisk ingenjör?

– Att man är stresstålig, säger Johan.

– Man måste vara noggrann också, säger Anna.

– Och det är bra om man är flexibel, fortsätter Johan.

– Och så måste man vara ansvarstagande, lägger Anna till.

Skulle ni rekommendera andra att utbilda sig till medicinteknisk ingenjör?

– Absolut! Det är ett jätteroligt jobb, säger Johan.

– Ja, man får lära sig nya saker hela tiden och det är ett brett och varierande yrke där man jobbar med elektronik, data och mekanik. Dessutom är det ett jobb där man känner att det man gör verkligen betyder något, säger Anna.

TEXT:

VICTORIA RYDERGÅRD

FOTO:

KRISTIN LUNDSTRÖM

Text 1 sidan 14: KRÖNIKAN
"Nu har pappas hjärna gått i konkurs"

Yngste sonen hade vid ett tillfälle sett sin pappa förlora humöret. Ilsket hade pappan slängt igen dörren hårdare än han hade tänkt sig. Sonen blev först lite ängslig och rädd över att se sin pappa på ett sådant svårt humör. Han fann sig träffsäkert när han som i en ren reflex plötsligt utbrister: "Nu har pappas hjärna gått i konkurs!" Pappan blev så överrumplad över sonens kommentar att han alldeles kom av sig och glömde bort att han var arg. Till saken hör att sonen som har autism och en utvecklingsstörning ofta har svårt att formulera sina tankar och känslor. Men att han fann sig så mitt i prick är inget annat än en medfödd begåvning. Tyst för sig själv undrade pappan vem av de båda som egentligen hade funktionsnedsättning. Jag erkänner att det är jag som är pappan!

Vad gör man när "hjärnan går i konkurs?" Vad gör man när det inte längre går att distansera sig till alla överväldigande och invaderande känslor och när allt bara svämmar över? Ibland är känslor många och intensiva. Vid andra tillfällen är det som om man inte har några känslor alls. Man känner sig avstängd och oförmögen att rycka upp sig. Särskilt när de mörka och gråa dagarna lägger sig som en blöt filt över tillvaron. Ett sätt kan vara att våga bryta tystnaden och isoleringen. Börja prata med någon om hur man har det. Men också att våga fråga när man ser att någon inte mår så bra. När vi börjar att formulera oss, och vi sätter ord på våra tankar och känslor, kan något nytt börja hända i oss som både är utvecklande och djupt meningsfullt. Vi får in nya perspektiv på tillvaron och nya sätt att se på oss själva och vår omgivning. Man behöver ibland, liksom pappan ovan, någon som hjälper en att komma av sig lite grand. Få hjälp att komma ur sina egna ofta negativt upprullade hjulspår. Det sker oftast bäst i mötet med ett Jag och ett Du (M Buber).

Jag tror på det goda samtalets läkande kraft. Det är oftast inte de goda råden eller de hurtfriska självhjälpsböckerna som hjälper. Det man behöver som människa, och som människor i alla tider har behövt, är att ha någon annan att relatera till och som lyssnar. Att man får hjälp med att formulera sina tankar och få lätta på sitt hjärta. Det stimulerar hjärnans självläkande förmåga att ta sig vidare på ett kreativt och mer livsbejakande sätt.

Ett viktigt fynd från modern terapiforskning är att människor som har gått i terapi brukar framhålla att de har blivit hjälpta av att bli sedda och förstådda. Kanske vi skulle få lite mindre av "hjärnkonkurser" om vi vågade prata mer med varandra om det som vi inte mår bra i.

Text 1 sidan 15: Tårtan: "De sätter alltid patienten i fokus"
– Är det några som är värda Tebladstårtan så är det personalen på Skinnarbacken!

Det konstaterar Annika Jansson efter att ha vårdats på den psykiatriska vårdavdelningen på Lindesbergs lasarett.

Avdelningen, som har 14 vårdplatser, är ett stöd för patienter som behöver vård dygnet runt. Här vårdas man antingen frivilligt eller enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

– Man har hört så många fördomar om psykiatrin, men de har verkligen kommit på skam. Jag har fått en helt annan bild av psykiatrin efter att ha varit patient här. Personalgruppen på Skinnarbacken är helt fantastisk. De sätter alltid patienten i fokus, säger Annika Jansson.

Enligt henne är de som jobbar på avdelningen alltid på bra humör.

– De har alltid tid för patienterna, är otroligt kunniga och har en empatisk förmåga. Jag upplever att de alltid finns till hands för den enskilda patienten. Här får man som patient lugn och ro med en förstklassig omvårdnad och det gäller verkligen alla i personalen, berättar Annika Jansson.

Vill visa uppskattning

Hon bestämde sig därför för att nominera personalen till månadens Tebladstårta för att visa hur mycket hon uppskattar den omvårdnad hon har fått.

När Tebladet dyker upp med tårta och diplom blir det stor förvåning i personalgruppen.

– Jag trodde nästan att vi skulle få skäll. Chefen kallade oss till möte och hon lät så sträng och sa att det var jätteviktigt att alla var på plats. Tänk att hon kunde lura oss så. Jag hade verkligen inte en aning om det här, säger Hans Hedvall, skötare på avdelningen.

– Det här känns helt fantastiskt! Jag känner mig otroligt glad, stolt och rörd. Det är nästan så att man skulle vilja ta till tårarna, säger Annelie Wixner Lööv, som också jobbar som skötare på avdelningen.

– Bättre betyg kan man ju inte få. Det känns jättekul att en patient tar sig tiden att nominera oss, säger Hans Hedvall.

– Ja, det här är ett bevis på att det vi gör är bra. Vi har en bra stämning här på avdelningen och bemöter varje patient efter hans eller hennes behov. Man får vara ledsen, man får vara glad, man får vara arg, vi finns där och stöttar oavsett, och vi vill att våra patienter ska känna sig trygga, berättar Annelie Wixner Lööv.

Känns stort

Att en psykiatrisk vårdavdelning blir nominerad till Tebladstårtan hör inte till vanligheterna.

– Psykisk ohälsa är fortfarande något folk inte gärna pratar om och har man varit inlagd här är det inget folk skyltar med offentligt, konstaterar Annelie Wixner Lööv.

– Jag brukar alltid läsa vilka som blir nominerade till Tebladstårtan och har tänkt att det kommer aldrig att bli någon som jobbar inom psykiatrin som blir nominerad just eftersom folk inte gärna berättar om psykisk ohälsa. Därför känns det extra stort att Annika faktiskt nominerade oss, säger Hans Hedvall.

TEXT:

VICTORIA RYDERGÅRD

FOTO:

kristin Lundström

text 2: De blev också nominerade till Tebladstårtan
Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Sjuksköterskorna på behandlingen, Reumatologiska klinikens mottagning, USÖ, av Susanna Andersson.

• Distriktssjukgymanast Ellinor Ahlin, Olaus Petri vårdcentral, av Nils-Gunnar Araskog.

• Doktor Zahir Esa, öronmottagningen Lindesbergs lasarett, av Kerstin Andersson.

• Personalen på medinavdelning 3, njurmottagningen, av Nils Eric Berg.

• Sjukgymnast Louise Andersson, Skebäcks vårdcentral, av Barbro Andersson.

• OBS-enheten, psykiatrin, USÖ, av anonym.

• Samordnare Carina Ragnemyr, smärtsektionen, rehabkliniken, USÖ, av Annica Ängmyren.

• Diabetessköterska Anna-Maja Dahlström, Karolina vårdcentral, av Mariette Gustafvson.

• Bengt Pettersson, distriktsläkare Olaus Petri vårdcentral, av Janolov Larsson.

• Överläkare Ursula Wopenka, medicinska kliniken, USÖ, av Gunnar och Anitha Fransson.

• Patrick Lassarén, ögonkliniken, USÖ, av Gudrun Meijer Andersson.

• Personalen på Brickebackens vårdcentral, av Malin Palmgren.

• Anna Adamska och Sven-Arne Jacobsson, orotopedkirurgen, av Sune Wallgren.

• All personal på ortopedkirurgiska avdelning 3, Lindesbergs lasarett och ett särskilt tack till Miklós Kelecsényl, av Monica Carlsson.

• Sannas team på ortopeden, av Ronny Bengtsson.

• Sjukgymnast Peter Rehnblom, läkare Marcus Sagerfors, handkirurgen USÖ och läkare Frederik Möse Berstad, ortopedmottagningen Lindesbergs lasarett, av Madelene Johansson.

• Pia Sandin, distriktssköterska Kumla vårdcentral, Fylstamottagningen, av Kåre Walkert.

Text 3: Vem vill du ge en tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet.
Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se.

Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på maj.

Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.

Förslag skickas senast den 19 april till Tebladstårtan, Box 1613,

701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med "Tebladstårtan".

Bilaga 5 Juni 2016
TEBLADET NR 6 2016
Välkommen till Tebladet!
Relationer och sex berör oss alla. I det här numret besöker vi familjerådgivningen, dit många söker sig när de behöver hjälp i sin relation. Ibland beror kriserna på att någon i relationen har problem med missbruk. Alkoholproblem är väldigt vanligt, men ofta inget man pratar om. Men det gör vi på Tebladet. I serien "Det vi inte pratar om" talar vi med kuratorn Catharina Erikson om alkoholproblem och så har vi träffat Elisabeth vars dotter är alkoholist.

Sex och relationer är ju inte något som bara berör vuxna. De flesta föräldrar har ställts inför barnets fråga: "var kommer bebisar ifrån?". Man kan också undra hur man ska bemöta tonåringens utveckling på väg in i vuxenlivet. Därför har vi träffat Carolina Orvet, på ungdomsmottagningen, för att få reda på hur man ska tänka när man pratar med barn och ungdomar om sex och relationer.

Du kommer även kunna läsa om vikten av att lämna blod inför sommaren, och vi skriver om att man bör gå och lämna cellprov när kallelsen kommer. Det blir även glada nyheter om geocaching, nya cykelbanor, mountainbikeleder och busslinjer.

Ha en trevlig sommar önskar redaktionen!

Kompetensförsörjning och förebyggande sjukvård
Försommaren har gjort sitt intåg och snart är det dags för efterlängtad examen för många. Något som också är efterlängtat av oss i Region Örebro län: den 3 juni tar de första läkarstudenterna på Örebro universitet sin examen. Förhoppningen är att många av dem vill jobba hos oss. Fler så kallade AT-tjänster har därför inrättats för att välkomna de nyexaminerade läkarna. Vi har också rekryterat över 100 nya sjuksköterskor första halvåret 2016 och flertalet av dem som studerar till medicinska vårdadministratörer och undersköterskor kommer att erbjudas arbete.

Annat viktigt som händer nu under försommaren är att vi i Region Örebro län uppmärksammar WHO:s, Världshälsoorganisationens, årliga tobaksfria dag den 31 maj; World No Tobacco Day. Rökning är en av våra största hälsofaror och har ett mycket högt pris. Samhällskostnaderna för sjukskrivning och för tidig död i rökningens spår är enorma.

Det är viktigt att sprida det tobakspreventiva arbetet som finns inom regionen och därigenom få så många som möjligt att ta ett aktivt beslut om att sluta röka. Den 31 maj kommer patienter som besöker länets vårdcentraler att få frågor kring sina rökvanor och få veta var man kan få hjälp att sluta röka om det är aktuellt. I entréerna på Universitetssjukhuset Örebro och lasaretten i Karlskoga och Lindesberg lämnas också information, liksom till ungdomar som besöker länets ungdomsmottagningar.

Det blir allt tydligare hur viktigt det är att varje människa tar ett eget ansvar för sin hälsa, och en av hälso- och sjukvårdens viktigaste uppgifter förutom att bota och lindra är att arbeta förebyggande och att stötta människor i att leva ett hälsofrämjande liv. I vården blir patientens roll allt tydligare, patienten som medaktör för att minska sjukdom och uppnå hälsa.

I det förebyggande arbetet ingår exempelvis mammografi och cellprov för kvinnor. Under maj månad har Region Örebro län drivit en extra satsning med information om att det är viktigt att lämna cellprov när man blir kallad. Alla kvinnor mellan 23 och 64 år i länet kallas för att ta cellprov. I vårt län lämnar 82 procent av kvinnorna cellprov, men många går inte trots kallelsen. Cellprovet är ett enkelt sätt att förebygga livmoderhalscancer och dödsfall, och vi har i Sverige lyckats halvera antalet fall av livmoderhalscancer sedan 1960-talet, då cellproven infördes.

För att korta väntetider och ge likvärdig cancervård i hela landet pågår nu ett arbete med att effektivisera sjukvården, från misstanke om cancer till det att behandlingen startar. Det är ett mycket viktigt arbete till gagn för patienterna. I samråd med patientföreningar har vi bjudit in till informationsmöten på våra tre sjukhus – i Lindesberg och Karlskoga nu under våren, och på Universitetssjukhuset Örebro den 20 september. Alla intresserade är välkomna!

Jag önskar er alla en härlig och solig sommar med möjligheter till hälsofrämjande aktiviteter!

Ny familjecentral i Karlskoga samlar allt på ett ställe
Den 30:e maj öppnar en ny familjecentral på Värmlandsvägen 8 i Karlskoga.

Familjecentralen är ett samarbete mellan Karlskoga kommun och Region Örebro län.

Familjecentralens verksamheter arbetar förebyggande kring hälsovård och familjeliv och den nya familjecentralen ska vara en trygg mötesplats för familjer med barn och ungdomar upp till 20 år.

Hit kommer även de kvinnor som ska träffa barnmorskor för exempelvis cytologprov eller preventivmedel.

De verksamheter som flyttar till familjecentralen är:

??All barnhälsovård och alla barnmorskemottagningar i Karlskoga (flyttar från Brickegårdens, Karolinas och Baggängens vårdcentraler).

??Öppna förskolan (flyttar från Biblioteket).

? Satelliten, som arbetar med förebyggande socialt arbete för barn och ungdomar. (flyttar från Baggängsvägen 65).

Nu blir de första läkarstudenterna klara
Den 3 juni tar de första läkarstudenterna examen från Örebro universitet. En av dem är Victor Szigeti, som redan har fått sin AT-läkartjänst* på Karlskoga lasarett.

Victor Szigeti är en av de första läkarstudenterna som går ut från Örebro universitet i juni. Han kommer från Motala och valde mellan att studera till läkare i Linköping eller Örebro.

– Det var de utbildningarna som hade upplägget med problembaserat lärande. Det var dessutom nära hem för att jag lätt skulle kunna hälsa på min familj, säger han.

Vad tycker du om läkarutbildningen i Örebro?

– Den är väldigt bra. Ambitionsnivån bland lärarna är hög och många har gjort väldigt mycket för utbildningen, både i kursledningen och på sjukhusen. Kunskapsmässigt känner jag att vi ligger bra till och det har varit spännande att vara en av de första studenterna. Vi har fått vara med och forma mycket och bland annat haft utbyte med partneruniversitet i Glasgow. Alla har varit väldigt intresserade av vad vi tycker och vi har fått lära oss mycket.

Hur har praktiken/den verksamhetsförlagda utbildningen varit?

– Den var också mycket bra, på alla ställen. Just omhändertagandet och ambitionsnivån har varit hög, plus att de anställda har varit nyfikna på oss studenter, säger Victor Szigeti.

Du ska jobba 21 månader på Karlskoga lasarett under din AT-läkartjänstgöring. Vad har du för framtidsplaner efter det?

– Jag är vetgirig och gillar ständiga utmaningar. Därför tycker jag att psykiatri är väldigt spännande. Men jag är ung och har inte helt bestämt mig vad jag ska specialisera mig inom.

Tror du att du kommer stanna i Örebro län?

– Jag kommer nog att vilja arbeta där jag kan vara med och forma en bra specialisttjänstgöring. Jag trivs väldigt bra i Örebro och vill arbeta i anslutning till ett universitetssjukhus.

Glöm inte hög- kostnadskortet
Betalar du med faktura när du besöker vården får du en samlad faktura för dina besök och avgifter inom Region Örebro län. Du får en faktura i månaden oavsett hur många besök du gör. Du betalar via din bank eller internetbank. För att veta när du når högkostnadsskyddets tak och har rätt till frikort behöver du ha ett högkostnadskort.

Du får en stämpel i högkostnadskortet i receptionen vid ditt besök, både när du betalar med faktura, kort eller kontant. Högkostnadskortet gäller både inom Region Örebro län, privat vårdgivare med vårdavtal och andra landsting eller regioner.

Sidan 3: text 4: Skolor kan boka teater om HBTQ

Jobbar du inom skolan? Är det svårt att prata om kränkande behandling, diskriminering och HBTQ-frågor?

Just nu arbetar Teater Martin Mutter med en teaterföreställning som ska spelas för årskurs 8-9 och första året på gymnasiet. Den har premiär i oktober.

Teaterföreställningen görs och framförs i samarbete med RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Den handlar om HBTQ-frågor och allas rätt att leva fritt och säkert och om att bryta normer och förändra attityder.

För att boka in föreställningen kontakta Kajsa Wadström på 019-10 10 24 eller info@martinmutter.com.

Svåra rökstopp blir lite lättare med stöd och hjälp
Den 31 maj är det tobaksfria dagen.

– Det är en chans att uppmärksamma frågor kring tobak.

Det säger Christina Wanberg Långh, som är tobaksavvänjare på Karlskoga lasarett.

Hon arbetar med att hjälpa patienter att sluta med tobak.

– Du som vill ha hjälp att sluta röka eller snusa kan alltid vända dig till en tobaksavvänjare, antingen på sjukhuset eller vårdcentralen, säger Christina Wanberg Långh.

Den 31 maj kommer personal från Region Örebro län finnas tillgängliga för samtal kring tobak vid entréerna på länets tre sjukhus. Då kan du som funderar över rökning komma och prata. Även hos vårdcentralerna och Folktandvården kommer frågor kring att sluta röka uppmärksammas denna dag.

Vad är svårt när man ska sluta med tobak?

– Beroendet av nikotin är en del. En annan är vanan som är svår att bryta. Dessutom har man ofta ett psykologiskt beroende där cigaretten är ett sällskap, en tröst eller en belöning, till exempel, säger Christina Wanberg Långh.

Genom att träffa en tobaksavvänjare ökar chanserna att lyckas sluta.

– Det är många fler som lyckas sluta med stöd. På egen hand klarar cirka 3-6 procent att sluta. Med stöd av tobaksavvänjare klarar 25-35 procent av att sluta, säger hon.

Aldrig för sent att sluta

Även om man har försökt att sluta många gånger är det aldrig försent.

– Trots att man försökt kanske tio gånger så är varje situation olika. Man kan lyckas ändå.

Carina Ehn slutade röka
"Det bästa jag har gjort"

– Jag är skitstolt att jag lyckats sluta röka. Det är det bästa jag har gjort. Men jag skulle aldrig säga att det är lätt. Jag tyckte det var svårt.

Carina Ehn, sitter i en solstol framför ett blommande plommonträd på sin kolonilott. Hon betalar av ungefär lika mycket på lånet för kolonilotten som cigaretterna kostade henne innan.

Men det är ändå inte pengarna som är det bästa med att ha slutat.

– Det bästa är att jag känner mig fri. I slutet kände jag mig som en missbrukare som sprang och gömde mig med mina cigaretter för att barnen inte skulle se. Jag rökte aldrig i närheten av dem. Det hade jag bestämt mig för, säger hon.

När hon var gravid slutade hon för att hon var tvungen, men klarade det bara för att hon hela tiden tänkte att hon skulle få börja efter att barnen var födda

Slutade för barnen

Men det var ändå för barnens skull hon bestämde sig för att sluta röka 2011. Då hade hon rökt sedan 13 års ålder.

– Jag insåg att om jag skulle få cancer för att jag röker så skulle jag ha jättesvårt att stå för det inför barnen, säger hon.

Först slutade hon på egen hand med hjälp av nikotinplåster och tuggummi. Men det höll bara i två veckor.

Sökte hjälp

I januari 2012 sökte hon hjälp av tobaksavvänjare på Tybble vårdcentral.

– Jag träffade tobaksavvänjaren två gånger och hade uppföljning via telefon i några månader.

Det var bra att ha någon utomstående att bolla med, och dessutom veta att hon skulle ringa, säger Carina Ehn.

– Annars är det så himla lätt att gå tillbaka i gamla tankebanor. Jag älskade att röka och trodde att livet skulle bli jättetråkigt om jag inte fick röka.

Hon fick också ett recept på en medicin som hon tog i tre månader.

– Den fungerade bra, i och med att jag ville sluta.

Hon kan fortfarande bli rök-sugen ibland.

– Men inte på samma sätt som när jag rökte. Nu mår jag inte dåligt av det. Men jag skulle aldrig kunna ta ett bloss. Då skulle jag vara fast igen och aldrig mer lyckas sluta. För det var så svårt.

Cellprov räddar liv
Lämnar du cellprov när du blir kallad? Påminner du vänner? Eller kanske din fru/flickvän/sambo?

Under maj har det varit en extra satsning med information om att det är viktigt att lämna cellprov när man blir kallad.

I Örebro län lämnar 82 procent av alla kvinnor cellprov, men många går inte trots kallelsen.

– Det vill vi ändra på. Målet är att fler ska gå när de får sin kallelse, säger Yvonne Skogsdal, vårdutvecklare och samordnande barnmorska och Lovisa Bergengren, gynekolog med ansvar för screeningverksamheten inom Region Örebro län.

Förebygger cancer

Cellprovet är ett snabbt och enkelt sätt att förebygga livmoderhalscancer och dödsfall.

Varje år får 450 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer.

– Av dem dör 150 kvinnor varje år. Det är en kvinna var tredje dag. Många av dem hade tyvärr inte gått på sina cellprovskontroller, säger Yvonne Skogsdal.

Sedan 1960-talet, då man började erbjuda alla kvinnor att lämna cellprov, har antalet fall av livmoderhalscancer halverats.

– Utan screeningen skulle vi idag troligtvis ha betydligt mer än dubbelt så många fall av livmoderhalscancer, säger Lovisa Bergengren.

Livmoderhalscancer beror till nästan 100 procent på HPV-virus. Kan man strunta i cellprov om man är vaccinerad mot HPV?

– Det är jätteviktigt att gå på cellprov även om man är vaccinerad. Vaccinet skyddar mot två typer av HPV-virus som orsakar cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Men idag känner man till flera typer av HPV-virus så man bör absolut gå när man får kallelsen, säger Lovisa Bergengren.

I Örebro län kallas alla kvinnor som är mellan 23 och 60 år (från 2017 upp till 64 år) för att lämna cellprov. Det tas cirka 18 000 cellprov varje år. Av dem hittar man mellan 500 och 1 000 avvikande cellprov. Många länder i världen har ingen allmän screening och varje år dör mellan 200-300 000 kvinnor i världen av livmoderhalscancer.

Nu kan du välja e-faktura
Nu har Region Örebro län infört e-faktura vid debitering av patientavgifter. När du betalar din faktura i din internetbank kommer du att erbjudas möjligheten att välja e-faktura för vissa kommande fakturor från Region Örebro län.

Det innebär att du får din faktura digitalt till din internetbank istället för i pappersform. Fakturan ser ut som den du brukar få på papper så du kan lätt se vad det är du betalar för. Hur du anmäler dig för e-faktura kan skilja sig åt mellan olika banker – följ instruktionerna hos din bank. Detta gäller i nuläget för alla avgifter för patientfakturor från Region Örebro län utom sjukresor, Folktandvården och privata vårdgivare. Med privata vårdgivare menas även de privata vårdcentralerna Haga, Vivalla och Pålsboda.

På www.regionorebrolan.se/betalning kan du läsa mer.

Må bra under Ramadan
Ska du fasta under Ramadan?

Då kan du ladda ner en broschyr som ger en djupare förståelse för hur kroppen reagerar på fasta. Den ska också ge sjukvårdspersonal förståelse för den islamiska fastan och dess grundläggande principer och bestämmelser. Broschyren togs fram för några år sedan av representanter inom sjukvården och företrädare för Örebro Moské. Den har uppdaterats i år och finns för nedladdning på svenska, somaliska och arabiska på webben: www.regionorebrolan.se/ramadan

Utökad kollektivtrafik i västra länsdelen
I augusti kommer antalet bussturer i den västra länsdelen att öka kraftigt. Ökningen möjliggörs genom att flera kommuner anpassar sina skoltider så att skolskjutsar kan samordnas med övrig kollektivtrafik.

– Den här satsningen gör att fler får möjlighet att åka kollektivt, säger Mats Gunnarsson (MP), regionråd och ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Många som vill åka kollektivt har tidigare tvingats avstå på grund av att det inte har gått några bussar eller för att bussarna har gått vid fel tid.

– Genom att samordna skolskjutsar med övrig kollektivtrafik kommer vi kunna erbjuda betydligt fler bussturer i den västra länsdelen. Det är något som gynnar alla resenärer, konstaterar Mats Gunnarsson.

Utnyttja maximalt

För att kunna integrera skolskjutsarna i den ordinarie kollektivtrafiken kommer skolorna anpassa sina skoltider så att bussarna kan utnyttjas maximalt.

– Det innebär att vissa elever kommer att få börja skoldagen lite tidigare än förut och att andra får börja lite senare än vad de gör i dagsläget. Trafikomläggningen innebär också att fler barn och ungdomar kan åka linjebuss till och från skolan. Skolskjutsar och linjetrafik samordnas, istället för att som hittills ofta köra parallellt på samma resväg. På så sätt kan vi få mer trafik med samma resurser, berättar kollektivtrafikstrateg Ingela Berndt.

– Med den nya turlistan, som träder i kraft den 14:e augusti, blir fler nya linjer tillgängliga för allmänheten eftersom det som tidigare varit skolskjutsar kommer att ingå i den ordinarie linjetrafiken, säger Mats Gunnarsson.

Fler resealternativ

Du som arbetspendlar i området kommer att få fler och bättre resealternativ. Bland annat ökar möjligheterna att pendla med buss mellan Karlskoga-Degerfors, Karlskoga-Örebro och inom Karlskoga.

– Vi jobbar ständigt för att bussen ska vara det bästa alternativet vid resor till och från jobbet. Genom ökad turtäthet, kortare restid och nya busslinjer vill vi göra det mer attraktivt att lämna bilen hemma, berättar Ingela Berndt.

Ökad tillgänglighet

Tidigare har busslinjerna planerats efter kommungränserna. Det har gjort att många tvingats åka omvägar för att ta sig till jobbet eller att man tvingats byta buss för att ta sig dit man ska.

– Många orter har bara haft någon tur per dag. Nu kan vi erbjuda ökad tillgänglighet och ökat utbud, berättar Mats Gunnarsson.

Boende i Karlskoga och Degerfors kommer att märka störst skillnad. I Karlskoga kommer stadsbussarna att få rakare och enklare linjer. Och för de som åker från Degerfors kommer bussarna att gå vidare till Immetorp för att arbetspendlarna ska kunna ta sig till Boforsområdet utan att byta buss. Även Nora, Hällefors och Laxå kommer att få bättre kommunikationer med Karlskoga.

– Det är viktigt att det finns bra kollektivtrafik till platser där många jobbar, som exempelvis Karlskoga lasarett, Boforsområdet och Karlskoga kommun. När det gäller Karlskoga lasarett är det ju också viktigt att de som ska dit som patienter kan komma dit och hem på ett enkelt sätt utan allt för långa väntetider, säger Mats Gunnarsson.

Bekvämare expressbussar

Expressbussarna mellan Karlskoga och Örebro kommer att bytas ut mot ännu bekvämare bussar.

– För att det ska bli enklare att jobba på bussen har vi trådlöst internet och utfällbara bord som är integrerade i stolsryggarna och det kommer att vara möjligt att ladda mobiler, datorer med mera, berättar Ingela Berndt.

För de yngsta resenärerna kommer säkerheten på de nya regionbussarna bli bättre.

– Vi kommer att ha bakåtvända barnstolar för barn upp till 18 kilo integrerade i ryggstödet på två befintliga stolar, säger Ingela Berndt.

Är du nyfiken på hur bussturerna kommer att gå i västra länsdelen från och med den 14:e augusti? Länstrafiken lägger ut höstens tidtabeller på sin webbsida www.lanstrafiken.se/vast allt eftersom de blir klara.

Ge blod i sommar
Inför sommaren och semestrarna är det ofta lite svårare att få tag på blodgivare.

– Därför uppmanar vi alla som är givare som får kallelsen att höra av sig och boka tid, säger Pernilla Karlefors, biomedicinsk analytiker på blodcentralen, på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

Under sommaren är blodcentralerna på USÖ, Lindesberg och Karlskoga lasarett öppna.

Varför ska man ge blod?

– Man kan hjälpa tre andra människor på en enda blodgivning och kan vara en livräddare. De som funderar på att bli blodgivare ska ta steget och komma till oss för att se hur det är, säger hon.

En som gett blod i 27 år är Christer Carlsson.

– Jag gör det för att göra en insats och hjälpa dem som behöver, säger han.

Skulle du rekommendera andra att lämna blod?

– Ja absolut, framförallt för att det är många som behöver blod.

Tema sex och relationer
Att få barn sätter relationen på prov
25 procent av barnen i Sverige har föräldrar som inte lever ihop. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Men vad är det egentligen som gör att parrelationen sätts på så hårda prov när man får barn?

– Alla relationer förändras över tid, men den största förändringen inträffar när man får barn. Det konstaterar Christina Flodin, auktoriserad familjerådgivare på Region Örebro läns familjerådgivning.

Bara att vara i en relation kan vara svårt. När man sedan får barn får man en roll till – som förälder.

– Studier visar att när man fått barn blir man mindre nöjd med parrelationen. Det kan ha flera orsaker. Till exempel att omsorgen om barnet eller barnen tar tid och energi, vilket innebär att man får mindre tid för sig själv och för sin partner. De allra flesta som separerar har barn yngre än fyra år, berättar Christina Flodin.

Dela kärlek på fler

Föräldraskapet i sig är en utmaning. Inte nog med att man som förälder ska landa i sin nya roll. Det är stor skillnad att dela sin kärlek på tre (eller fler) istället för på två.

– Kommunikationen blir ännu viktigare när man får barn. Inte bara den verbala, utan även den ickeverbala. Det är viktigt att man inte ger dubbla budskap, utan att man är rak i sin kommunikation. Det är okej att ha olika åsikter, men man ska tänka på hur man uttrycker sig när man pratar med varandra. Det är också klokt att kunna kompromissa och vara beredd på att både ge och ta.

Skuldbelägg inte

När man får barn sätts jämlikheten i relationen på spel.

– Det är lätt hänt att fastna i generaliseringar och ibland beskyllningar som "du städar aldrig, eller du hämtar aldrig på förskolan". Skuldbelägg inte varandra, utan försök istället att strukturera upp vardagen. Kanske behöver ni fundera på att sänka kraven. Ni kanske inte kan ha hemmet lika välstädat som tidigare, även om ni skulle önska det, säger Christina Flodin.

Som småbarnsförälder är det viktigt att få tid ihop med hela familjen, men minst lika viktigt är att försöka få tid tillsammans som par, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Det är lätt hänt att gå upp helt i sin föräldraroll så att relationen till partnern tappas bort och känns mer som en kompisrelation

– Visa varandra uppskattning i vardagen. Får man sin partner att känna sig omtyckt och älskad kommer det tillbaka till en själv. Under småbarnsåren är det viktigare än någonsin att försöka hitta en jämlik fördelning av arbetsuppgifterna hemma. Försök sänka stressnivån. Stress dödar nämligen sexlusten. Det kan vara svårt att få tid med sexlivet, men försök ge varandra närhet och ömhet, tipsar Christina Flodin.

När barnen flyttar

Lyckas relationen överleva småbarnsåren brukar nästa stora prövning komma när barnen flyttar hemifrån.

– Man brukar kalla det empty nest syndrome. Många har gått upp i sin föräldraroll så mycket att de har tappat bort varandra som par. När barnen flyttar hemifrån blir det plötsligt tomt och tyst. Då är det en utmaning att försöka hitta tillbaka till varandra.

Nystart i relationen

För en del par blir det en nystart och de hittar tillbaka till varandra.

– Utmaningen kan vara att fortfarande känna sig nyfiken på sin partner. Man behöver både hitta tillbaka till sig själv samtidigt som man måste prioritera sin partner och aktivt lyssna på vad han eller hon har att säga. Att ta för givet att man vet vad ens partner tycker och tänker kan ta död på en relation.

Det är samma sak när det gäller sexlivet. Det behöver ha ett visst mått av oförutsägbarhet.

– Att kunna lita på sin partner, att livet tillsammans är tryggt och till viss del förutsägbart är viktigt, men risken finns att trygghetskänslan kan få negativa konsekvenser på sexlivet. Individens behov av trygghet är starkt, men det är även behovet av nya upplevelser.

Sexlivet mår bra om det finns tid för varandra och om båda är lyhörda både mot sig själva och mot den andres behov.

– Om du gillar din partner, hur förmedlar du din åtrå? I början av en relation går det för det mesta automatiskt för man är nykär. Kan du förmedla liknande känslor nu, säger Christina Flodin.

Något som också kan sätta relationen på prov är när ålderskrämporna börjar sätta in.

– Antingen tänker man: Nu är livet slut. Eller så tänker man att man får nya förutsättningar i livet. Jag tror att det är bra att ha en flexibilitet i sin förväntan, säger Christina Flodin.

Be om hjälp

Hennes erfarenhet är att många par väntar för länge med att söka hjälp för sina relationsproblem.

– En del tycker att det känns som ett misslyckande att behöva göra det. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att be om hjälp. Vi arbetar med relationsproblem av olika slag och i olika skeden i livet. Man kan välja att komma på en konsultation om någon eller båda är tveksamma till familjerådgivning eller om man tror att det räcker med ett samtal. Vi har även möjlighet till familjerådgivning via nätet. Kolla på hemsidan. Där finns information vad som krävs, berättar Christina Flodin.

Du når familjerådgivningen på telefonnummer 019-602 74 64. På www.regionorebrolan/familjeradgivningen kan du läsa mer.

25 procent av barnen i Sverige har föräldrar som inte lever ihop. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Men vad är det egentligen som gör att parrelationen sätts på så hårda prov när man får barn?

– Alla relationer förändras över tid, men den största förändringen inträffar när man får barn. Det konstaterar Christina Flodin, auktoriserad familjerådgivare på Region Örebro läns familjerådgivning.

Bara att vara i en relation kan vara svårt. När man sedan får barn får man en roll till – som förälder.

– Studier visar att när man fått barn blir man mindre nöjd med parrelationen. Det kan ha flera orsaker. Till exempel att omsorgen om barnet eller barnen tar tid och energi, vilket innebär att man får mindre tid för sig själv och för sin partner. De allra flesta som separerar har barn yngre än fyra år, berättar Christina Flodin.

Dela kärlek på fler

Föräldraskapet i sig är en utmaning. Inte nog med att man som förälder ska landa i sin nya roll. Det är stor skillnad att dela sin kärlek på tre (eller fler) istället för på två.

– Kommunikationen blir ännu viktigare när man får barn. Inte bara den verbala, utan även den ickeverbala. Det är viktigt att man inte ger dubbla budskap, utan att man är rak i sin kommunikation. Det är okej att ha olika åsikter, men man ska tänka på hur man uttrycker sig när man pratar med varandra. Det är också klokt att kunna kompromissa och vara beredd på att både ge och ta.

Skuldbelägg inte

När man får barn sätts jämlikheten i relationen på spel.

– Det är lätt hänt att fastna i generaliseringar och ibland beskyllningar som "du städar aldrig, eller du hämtar aldrig på förskolan". Skuldbelägg inte varandra, utan försök istället att strukturera upp vardagen. Kanske behöver ni fundera på att sänka kraven. Ni kanske inte kan ha hemmet lika välstädat som tidigare, även om ni skulle önska det, säger Christina Flodin.

Som småbarnsförälder är det viktigt att få tid ihop med hela familjen, men minst lika viktigt är att försöka få tid tillsammans som par, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Det är lätt hänt att gå upp helt i sin föräldraroll så att relationen till partnern tappas bort och känns mer som en kompisrelation

– Visa varandra uppskattning i vardagen. Får man sin partner att känna sig omtyckt och älskad kommer det tillbaka till en själv. Under småbarnsåren är det viktigare än någonsin att försöka hitta en jämlik fördelning av arbetsuppgifterna hemma. Försök sänka stressnivån. Stress dödar nämligen sexlusten. Det kan vara svårt att få tid med sexlivet, men försök ge varandra närhet och ömhet, tipsar Christina Flodin.

När barnen flyttar

Lyckas relationen överleva småbarnsåren brukar nästa stora prövning komma när barnen flyttar hemifrån.

– Man brukar kalla det empty nest syndrome. Många har gått upp i sin föräldraroll så mycket att de har tappat bort varandra som par. När barnen flyttar hemifrån blir det plötsligt tomt och tyst. Då är det en utmaning att försöka hitta tillbaka till varandra.

Nystart i relationen

För en del par blir det en nystart och de hittar tillbaka till varandra.

– Utmaningen kan vara att fortfarande känna sig nyfiken på sin partner. Man behöver både hitta tillbaka till sig själv samtidigt som man måste prioritera sin partner och aktivt lyssna på vad han eller hon har att säga. Att ta för givet att man vet vad ens partner tycker och tänker kan ta död på en relation.

Det är samma sak när det gäller sexlivet. Det behöver ha ett visst mått av oförutsägbarhet.

– Att kunna lita på sin partner, att livet tillsammans är tryggt och till viss del förutsägbart är viktigt, men risken finns att trygghetskänslan kan få negativa konsekvenser på sexlivet. Individens behov av trygghet är starkt, men det är även behovet av nya upplevelser.

Sexlivet mår bra om det finns tid för varandra och om båda är lyhörda både mot sig själva och mot den andres behov.

– Om du gillar din partner, hur förmedlar du din åtrå? I början av en relation går det för det mesta automatiskt för man är nykär. Kan du förmedla liknande känslor nu, säger Christina Flodin.

Något som också kan sätta relationen på prov är när ålderskrämporna börjar sätta in.

– Antingen tänker man: Nu är livet slut. Eller så tänker man att man får nya förutsättningar i livet. Jag tror att det är bra att ha en flexibilitet i sin förväntan, säger Christina Flodin.

Be om hjälp

Hennes erfarenhet är att många par väntar för länge med att söka hjälp för sina relationsproblem.

– En del tycker att det känns som ett misslyckande att behöva göra det. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att be om hjälp. Vi arbetar med relationsproblem av olika slag och i olika skeden i livet. Man kan välja att komma på en konsultation om någon eller båda är tveksamma till familjerådgivning eller om man tror att det räcker med ett samtal. Vi har även möjlighet till familjerådgivning via nätet. Kolla på hemsidan. Där finns information vad som krävs, berättar Christina Flodin.

Du når familjerådgivningen på telefonnummer 019-602 74 64. På www.regionorebrolan/familjeradgivningen kan du läsa mer.

Åren med småbarn är trots mycket kärlek ofta tröttsamma för föräldrar och det kan slita på relationen. Tebladet har träffat sexbarnsföräldrarna Cajsa och Mats Tenor för att prata småbarnsår och relationer. De har varit småbarnsföräldrar i 13 år, men tycker absolut inte att de är några experter – varken på barn eller relationer.

– Innan man fick barn, då var man expert och visste precis hur man ville ha det och vad man borde göra som förälder, säger Cajsa.

– Jag tänkte vad jag skulle göra med barnen, leka och ha kul, säger Mats.

Men vardagen med barn är inte så glamourös. Man ska jobba, laga mat, handla, tvätta, städa, diska, ordna kalas och allt annat som hör till.

Att samtidigt hinna med sin egen vuxenrelation och relationen med barnen är en utmaning.

– Det är mycket som sliter och drar i relationen, säger Cajsa.

De har sex barn som är 13, 12, 8, 5, 3 och snart 1 år. Så småbarnsåren har inte riktigt tagit slut än.

– Men vi har överlevt, säger Cajsa och skrattar samtidigt som treåringen Lovis kommer in i köket.

– Vi hade inte planerat att ha så många barn och jag märker att det är ovanligt. Många undrar hur vi orkar och vi får ofta höra att det är tillräckligt med två barn. Och det är det, för det behöver inte vara lättare med bara två barn, säger Cajsa.

Omställning att få barn

Men Mats och Cajsa tror inte att det är många barn som påverkar relationen. Snarare handlar det om själva omställningen i att bli föräldrar. Att få sitt första barn förändrar allt. Sedan är det en stor omställning om det kommer ett syskon.

– Men efter tredje barnet flyter det bara på. Det tar lite längre tid att göra saker bara, säger Mats och skrattar.

– Att få barn är en så total omställning av livet. Det kan man inte föreställa sig innan, säger han.

Efter 13 år med småbarn har de inga föreställningar om att familjelivet är en dans på rosor. Men de tycker samtidigt att det är otroligt givande och älskar familjelivet trots att det kan vara väldigt tufft ibland.

– Så länge jag kan få föda barn på Karlskoga lasarett känner jag inte att den minsta är vår sista, även om det i dagsläget inte finns några planer på fler barn, säger Cajsa.

De tror inte att några familjer har perfekta liv.

Att jämföra sig med det perfekta kan nästan göra att man mår dåligt, tycker hon, och berättar om att de av nostalgi ville visa barnen tv-serien "Lilla huset på prärien".

– Föräldrarna i serien, Charles och Caroline Ingalls, är så perfekta att man känner sig som en dålig förälder, säger Cajsa.

Att få parrelationen att fungera när barnen är små är en utmaning. Har ni lärt er vårda er relation?

– Nej, jag tror snarare att vi går på slentrian. Man hinner inte alltid se varandra och vad den andra faktiskt gör. Men när vi är lediga har vi väldigt roligt ihop hela familjen. Det tror jag är viktigt, säger Cajsa.

– Och vi försöker ändå hitta små stunder tillsammans, säger Mats.

De tror att det är de små gesterna som gör skillnad.

– Som att du sätter på tevatten åt mig. Det lilla blir det stora, säger Cajsa.

Sen börjar hon skratta.

– Om de på familjerådgivningen läser det här kommer de väl att skratta och fråga varför vi inte berättade det här när vi gick där, säger hon.

Bra med stöd

Familjerådgivningen har varit till stor hjälp, tycker de.

– Om det inte finns kommunikation i relationen kan det bli knutar. För oss har familjerådgivningen varit till stor hjälp och gett utrymme för att försöka lösa knutar efter brist på kommunikationen, säger Cajsa.

Barnvakt – guld värd

Sedan är det till stor hjälp att ha en familj som ibland hjälper till och är barnvakt.

– Min mamma och hennes sambo har hjälpt oss mycket. De är verkligen guld värda. Utan dem skulle vi nästan inte fixat det, säger Cajsa.

Ibland hjälper även Mats mamma, Cajsas pappa och Cajsas syskon till.

Med barnvakt kan de göra saker tillsammans, gå ut och äta eller åka på semester med bara några av barnen.

– Det är viktigt att man försöker få egentid också, att man inser att man inte sitter ihop bara för att man är ett par, säger de.

Men även om egentid är viktig, och svår att få till, tycker Cajsa och Mats att det är viktigt att göra saker tillsammans som familj också.

– Vi försöker hitta på saker tillsammans med barnen. Ordna små utflykter i vardagen, till skogen, eller olika lekparker. Och på sommaren åker vi på semester. Det bygger också relationen, säger Cajsa.

– Men vi ska inte överdriva som att vi gör saker hela tiden och framställa oss som en perfekt familj med någon Charles Ingalls-anda, för det är vi inte, tillägger hon.

Så pratar du med ditt barn om sex

– Jag tycker att man ska prata om sex och relationer med sina barn redan när de är små. Lägger man grunden då blir det inte konstigt eller pinsamt att prata om det när de blir tonåringar, säger Carolina Orvet.

– Frågorna kommer ju hela tiden, redan när barnen är små. Varför pussas man? Hur blir bebisar till? Möt frågorna på barnets nivå, tillägger hon.

Carolina Orvet och hennes kollegor på ungdomsmottagningen träffar alla elever i årskurs åtta.

– De har hört mycket om sex och vill veta hur det är. En del är sexuellt aktiva, andra är det inte. Gemensamt för alla är att de har många tankar och funderingar. Vi brukar exempelvis få många frågor om porr. Då är vi tydliga och berättar att porr inte är verkligheten. Det är viktigt att man förstår att det är fiktion, säger Carolina Orvet.

Som förälder lägger man grunden för sina barns syn på sex, kärlek och relationer.

– Man ska aldrig försöka tvinga på sina barn information, utan svara på det de vill ha svar på. Försök ge kunskap, men blanda inte in dig själv. Om du exempelvis ska berätta om könssjukdomar behöver du inte berätta om du själv har haft någon, utan berätta bara fakta. Ställer barnet en personlig fråga som du inte vill svara på säger du bara att det är privat, säger Carolina Orvet.

Ta nätet till hjälp

Många tycker att det är svårt och blir generade av att prata om sex och relationer med sina barn. Då kan det vara bra att ta nätet till hjälp.

– För de yngre barnen rekommenderar jag fragachans.nu och för de lite äldre umo.se. Sätt er ner och kika tillsammans så har ni en bra utgångspunkt för det fortsätta samtalet, säger Carolina Orvet.

Har man tonåringar hemma bör man enligt Carolina Orvet se till att de har tillgång till kondomer, men framförallt måste man se till att de vet hur man använder kondom.

– Kondomkunskap ska alla ha. Det spelar ingen roll vad man har mellan benen. Köp hem kondomer och tipsa också om att man kan hämta gratis kondomer hos oss på ungdomsmottagningen. Ju mer kunskap våra ungdomar har, desto bättre. Och bara för att man får kondomer betyder det inte att man har sex, säger Carolina Orvet.

En viktig kunskap som man som förälder måste förmedla till sina barn är att de bara ska göra saker som känns rätt för dem själva. Redan när barnen är små är det även viktigt att prata om kroppslig integritet. Att barnet bestämmer över sin kropp och sitt kön och att det är okej att säga nej till pussar och kramar.

– Det är också viktigt att undvika att prata om kön. Ha en öppenhet och säg om du träffar någon som du tycker om, istället för att säga om du träffar en tjej, eller om du träffar en kille, tipsar Carolina Orvet.

Har du några avslutande råd till den som ska prata med sitt barn om sex och relationer?

– Lyssna på barnet, svara på de frågor du får, hjälp ditt barn att hitta bra faktakunskap och tipsa om umo.se. Då har du gett ditt barn en bra grund att stå på. Var inte rädd för att "misslyckas" med samtalet. Det viktiga är att barnet känner att det kan vända sig till dig med frågor, säger Carolina Orvet.

"Det vi inte pratar om"
Alkoholproblem kan drabba vem som helst

Alkohol dödar varje år runt 6 000 personer i Sverige. 14 procent av befolkningen har alkoholproblem i varierande grad. Trots att det är vanligt är alkoholproblem något vi inte gärna pratar om.

Enligt Catharina Erikson, kurator på Beroendecentrums Kajsamottagning, är vägen mot alkoholberoende förrädisk och vem som helst kan drabbas.

– Många tänker kanske på Pelle på parkbänken, men människor med alkoholproblem finns överallt i samhället, säger hon.

Flera faser

Alkoholproblemen kan delas in i flera faser. Först kommer riskbruksfasen.

– Vid riskbruk är problemen ännu inte allvarliga, men om man fortsätter att dricka alkohol i den mängden riskerar man att hamna i nästa fas som är missbruk.

I missbruksfasen får drickandet sociala konsekvenser.

– Du fungerar kanske inte på jobbet, utsätter dig för faror och dricker så mycket att du trillar i Svartån eller blir tagen av polisen.

Den sista fasen är beroendefasen.

– Det är den allvarligaste fasen. Du får abstinens, och svettas och skakar om kroppen inte får alkohol. I den här fasen styrs hela livet av alkohol. Du planerar noga för att kunna dricka i fred och väljer bort dina vänner, säger Catharina Erikson.

Enligt henne är alkoholism en lömsk sjukdom.

– Rent psykologiskt är hjärnan kidnappad. Man får konstiga tankar som legitimerar att man dricker som man gör. Många som kommer hit till mottagningen säger "alkoholist är jag inte". Det är ett sätt att skydda sig själv.

Boxvinet en katastrof

Förr bjöd vi på kaffe och kakor.

Nu tar vi ett glas vin.

– Vi har normaliserat alkoholen så den finns i vardagen. Boxvinet är en fullständig katastrof. Det gör att du inte blir medveten om hur mycket du faktiskt dricker. De allra flesta har en viss spärr mot att öppna en vinflaska en vanlig tisdag, men när boxen står där hemma inbjuder den till att dricka mer och vips är boxen tom, konstaterar Catharina Erikson.

Lätt att bli medberoende

Alkoholproblem ställer ofta till konflikter i ett förhållande.

– Mycket av det våld som utövas har alkohol inblandat. Det är också lätt att bli medberoende. Man gör saker i bästa välmening för att hjälpa sin partner. Det kan vara allt från att leta efter gömda flaskor till att ringa partnerns jobb när han eller hon har druckit för mycket och skylla på maginfluensa.

– Att "hjälpa" sin partner på det här sättet blir fel och gör att partnern kan fortsätta sitt destruktiva beteende. Man kan inte göra någon annan nykter. För att komma ur sitt beroende måste man ta eget ansvar. Ingen annan kan göra jobbet åt en, säger Catharina Erikson.

Håll koll under semestern

Så här inför sommaren och semestern är det extra viktigt att hålla koll på sitt drickande.

– I vanliga fall har man en inbyggd spärr när man ska upp till jobbet dagen därpå. På semestern raderas spärren. Man ska unna sig.

För många blir det problem när man sedan ska återgå till vardagen.

– Vi får alltid fler samtal efter semestrarna, säger Catharina Erikson.

Som anhörig kan man hjälpa till genom att ta upp konkreta exempel på att alkoholkonsumtionen har gått över styr.

– Betona att du känner oro och bryr dig. Att föra alkoholproblem på tal kan så ett frö att faktiskt söka hjälp. Även om personen blir upprörd just då kan det faktum att du tar upp frågan vara den utlösande faktorn som faktiskt får personen att söka hjälp, säger Catharina Erikson.

Här kan du få hjälp!

Vill du ha hjälp med att ändra dina alkoholvanor? Då kan du bland annat ta kontakt med din vårdcentral, en beroendemottagning eller företagshälsovården om du har ett arbete.

Beroendecentrums allmänmottagning riktar sig till dig som är

25 år och uppåt. Den når du via växeln på telefonnummer 019- 602 10 00. Är du kvinna kan du vända dig till Kajsamottagningen på telefonnummer 019- 602 34 61. Du kan även söka anonymt för att få råd och stöd ett begränsat antal gånger. Anonyma besök är kostnadsfria och dokumenteras inte.

"Jag skulle älska henne även om hon var en mördare"
– Det låter kanske lite konstigt, men att Jenny hamnade i fängelse kom som en lättnad. Nu är hon äntligen nykter och har börjat få struktur på sitt liv.

Det konstaterar Elisabeth Andersson som är mamma till Jenny.

Jenny har alltid varit lite av ett problembarn. I tonåren började hon att strula ordentligt.

– Jag har svårt att säga när hennes alkoholproblem började, men jag vet att de har eskalerat de senaste tio åren. Hon har totalt vänt på dygnet. Festat på nätterna och sovit på dagarna när jag har varit på jobbet, berättar Elisabeth.

Ständig oro för dottern

Som mamma har hon gått runt med en ständig oro.

– Jag har undrat över var hon är och om hon överhuvudtaget ska komma hem. Jag har aldrig kunnat slappna av.

Trots att dottern är vuxen och själv har barn har hon aldrig riktigt flyttat hemifrån.

– Hon har haft några förhållanden, men de har aldrig fungerat. Det har alltid slutat med att hon flyttat hem igen, berättar Elisabeth.

I takt med att Jennys alkoholberoende ökat har hon behövt mer och mer pengar. Det ledde till att hon blev kriminell.

– Hon har gjort så många dumma saker för att få pengar till sitt drickande, berättar Elisabeth, som själv har blivit drabbad.

– Jenny har utnyttjat min identitet och dragit på sig skulder i mitt namn. Det har lett till att jag har fått betalningsanmärkningar. Jag har betalat av skulderna nu, men finns fortfarande med i Kronofogdens register.

Till slut åkte Jenny fast.

– Hon avtjänar just nu ett fängelsestraff och det verkar som att hon är på gång att ta tag i sitt liv. Men jag vågar inte hoppas. Hon har lurat mig så många gånger förut.

Att Elisabeths dotter är alkoholist och sitter i fängelse är inget hon pratar högt om.

– Jag känner mig misslyckad som mamma. Speciellt när vänner och bekanta berättar om hur lyckade deras barn är med bra utbildningar och fina jobb.

Hennes särbo har försökt stötta.

– Men jag tror inte att han förstår hur känslomässigt jobbigt det här är för mig. Han förstår heller inte hur jag kan älska Jenny efter allt hon har gjort. Men jag är hennes mamma. Jag skulle älska henne även om hon var en mördare. Jag älskar henne för den hon är, inte för vad hon gör.

Anhörigförening ger stöd

Störst hjälp tycker Elisabeth hon har fått genom AHA, Anhöriga hjälper anhöriga. Det är en förening som ger stöd till anhöriga till missbrukare.

– Där kan jag prata ut. Det är som medicin att gå dit. Alla som är där befinner sig i samma situation och förstår det jag går igenom.

Jennys syskon har tagit avstånd från sin syster.

– De är besvikna och vill inte ha med henne att göra. Med facit i hand skulle jag kanske ha varit tuffare. Hon skulle inte ha fått bo hos mig. Det gav henne möjlighet att fortsätta dricka, men om jag inte hade ställt upp hade Jenny kanske inte levt idag,

Elisabeths högsta önskan är att hon och hennes dotter ska kunna ha en normal relation igen.

– Men samtidigt vet jag inte om jag någonsin kommer kunna lita på henne igen, säger Elisabeth.

Fotnot. Elisabeth och Jenny heter egentligen något annat.

Skattjakt via GPS – Sveriges första GeoTour startar i Örebro län
Har du hört talas om geocaching?

Det är en form av skattjakt där du använder GPS, till exempel i din smartphone, för att leta efter "skatter" – så kallade cacher.

– Det här är oerhört populärt och det finns över 10 miljoner personer som håller på med geocaching i världen, säger Jeanette Brorsson Ekelund som är utvecklingsledare på näringslivsutveckling.

Geocacher finns i olika svårighetsgrader, från enkla cacher som passar för barn eller rörelsehindrade, till jättesvåra cacher som man måste lösa avancerade problem för att kunna hitta.

– Det här är något för alla. Deltagarna är alltifrån småbarn till riktigt gamla, men medelåldern hos användarna ligger på 38 år, säger Jeanette Brorsson Ekelund.

GeoTour i länet

I sommar startar Sveriges första GeoTour i Örebro län.

– De som håller på med geocaching reser gärna och eftersom vi är först i Sverige så hoppas vi att det ska dra många turister till vårt län, säger Jeanette Brorsson Ekelund.

Region Örebro län har fått hjälp av personer med stor erfarenhet av geocaching.

– De kommer att placera ut cacherna runt om i länet, från Askersund, Tiveden till Bergslagen, Karlskoga/Degerfors och Örebro.

Visa upp hela länet

– Tanken är att turisterna under en vecka ska hinna se länet och ta del av kultur, natur och stadsmiljö så att vi passar på att visa upp vår vackra miljö, säger Jeanette Brorsson Ekelund.

Samlarmynt

GeoTouren startar den 1 juli och de som klarar att hitta alla cacher som finns gömda runt om i länet kommer att få ett specialgjort mynt, ett så kallat geocoin.

– Vi beräknar att när GeoTouren släpps så kommer flera hundra personer att komma till länet redan första veckan i juli. Det finns prestige i att hitta nya cacher först, säger Jeanette Brorsson Ekelund.

Finns det fördelar med att anordna en GeoTour i Sverige?

– Ja, de får röra sig fritt i vår natur tack vare allemansrätten och det betyder jättemycket.

Varför satsar man på en GeoTour i Örebro län?

– Vi hoppas att det ska attrahera geocachare från hela världen och att de ska få uppleva vår fantastiska natur och kultur. Att få visa upp länet och få hit fler turister skulle betyda mycket för turistnäringen och näringslivet i länet, säger Jeanette Brorsson Ekelund.

Glädjande för mountainbikeåkare – fler leder har öppnat i länet
Att cykla mountainbike i skogen är en sport som bara ökar i popularitet. Nu i vår kan du cykla på nyöppnade leder.

– Örebro län har otroligt bra leder med över 100 mil i olika svårighetsgrad, säger Johan Karlström, projektledare för näringslivsutveckling, Region Örebro län.

Mountainbikeleder är cykelbara stigar eller grusvägar med olika svårighetsgrad i natur och skog.

De nya lederna som öppnar ligger i Kumla, i Kvarntorpsområdet, och ett annat område ligger i Brevens bruk.

– Även i Ånnaboda satsar man stort på mountainbike, med bland annat uthyrning av cyklar för den som vill prova på.

Så kallade teknikbanor kommer också att finnas klara vid Digerberget i Nora och i Hjulåsen norr om Nora.

Det finns även leder i Markaspåret, skogsområdet ovanför Universitetet/Almby i Örebro.

– De lederna är en del av Bergslagen Cycling, nu med samma skyltsystem, säger Johan Karlström.

På www.bergslagencycling.com kan du läsa mer.

Karlskoga och Degerfors: Folkfest inviger ny cykelbana
Den 22 juni invigs den nya cykelbanan mellan Karlskoga och Degerfors.

– Kända sportprofiler kommer vara med från de båda orterna och det blir cykling och folkfest.

Det säger Fredrik Idevall, som är enhetschef på Samhällsplanering och utveckling inom Region Örebro län.

– Alla som kommer till invigningen bjuds på fika. Kommer du med cykel får du ett sadelskydd. De som cyklar mellan Degerfors och Karlskoga får ett diplom också, säger Fredrik Idevall.

Säkrare för alla

– De stora vinnarna är cyklisterna, men även de som utnyttjar kollektivtrafiken får säkrare vägar till busshållplatsen. Och bilisterna slipper cyklister och folk som går på vägen, säger Fredrik Idevall.

Cykelbanan som ska invigas är den första som har byggts med de statliga pengar som Region Örebro län fördelat utifrån den regionala cykelplanen.

– Vi har ansvaret att fördela statliga pengar inom regionen. Sedan är det Trafikverket som byggt cykelbanan i nära samverkan med kommunerna.

Nu är det snart invigning av den första cykelbanan. Var ska nästa cykelbana byggas?

– Härnäst är det mellan Örebro och Glanshammar. Enligt planen ska den påbörjas nästa år, 2017. Även mellan Hällefors och Grythyttan finns planer på en cykelväg, säger Fredrik Idevall.

Region Örebro län fördelar även pengar till länets kommuner för att de ska kunna bygga kommunala cykelbanor.

– När kommunerna bygger cykelbanor i sina tätorter så får de 50 procent av kostnaderna täckta med pengar från länstranportplanen. Region Örebro län är en av de regioner i landet som ger mest pengar till kommunerna för att de ska bygga ut cykelvägarna. För det är ju oftast i tätorterna man cyklar, säger Fredrik Idevall.

Nationell satsning kortar väntetiderna och ger likvärdig cancervård
Varje dag räknas – så heter en fyraårig nationell satsning för kortare väntetider och en mer jämlik och likvärdig cancervård i hela landet.

– Varje dag med misstanke om cancer är en dag av oro. Genom att införa standardiserade vårdförlopp ska tiden från det att man misstänker att en patient har cancer till dess att behandlingen startar göras så kort den bara kan bli, men utan att vi tummar på kvaliteten, säger Eivor Niva, projektledare för införandet av standardiserade vårdförlopp i Region Örebro län.

Ett standardiserat vårdförlopp är ett bestämt utredningsförlopp som beskriver vad som ligger till grund för en välgrundad misstanke om en viss cancer och vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och därefter fatta beslut om behandling.

– Det standardiserade vårdförloppet talar också om hur lång tid det bör ta för hela förloppet, från det att man misstänker att en patient har cancer till dess att behandlingen startar, berättar Eivor Niva.

Skriver remiss

Vilka särskilda besvär eller provsvar som krävs för att ett visst standardiserat vårdförlopp ska kunna starta är noga angivet.

– Det kan till exempel vara en läkare på vårdcentralen, på en specialistmottagning eller på akuten som misstänker cancer efter ett provsvar. Läkaren skriver då en remiss så att patienten kan utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, säger Eivor Niva.

Det tar ungefär en vecka innan patienten blir kontaktad för att komma till den första undersökningen i det standardiserade vårdförloppet.

– Ibland går det snabbare, ibland tar det längre tid. Det beror på vilken cancersjukdom det gäller, säger Eivor Niva.

Läs mer på 1177

Det standardiserade vårdförloppet gäller under hela utredningen. Det avslutas när det står klart att patienten inte har cancer, eller när behandlingen börjar, om utredningen visar att patienten har cancer.

På 1177.se kan du läsa mer på temasidorna om cancer.

Tryggheten som personalen ger har stor betydelse
– Trygg. Jag har känt mig så trygg, säger Tommie Johansson.

Han fick hudcancer i ansiktet för några år sedan och behandlades med goda resultat. Men när en körtel på halsen började växa för några månader sedan var det annorlunda.

– På en månad växte den från en ärtas storlek till storleken på ett ägg. Då blev det fart på sjukhuset. Jag blev skickad till Öron- näsa-halskliniken och där berättade de:

– Tyvärr, det är cancer.

– En del blir deprimerade. Jag blev förbannad. Jag har inte tid att vara sjuk, sa jag.

I samband med det här träffade Tommie kontaktsjuksköterskorna Anna och Sara.

– Det var fantastiskt att få det bemötandet. Anna satt i dagrummet med mig, följde mig tillbaka och styrde och fixade. Det var en fantastisk start.

Efter en stor operation åker Tommie Johansson till Universitetsjukhuset, USÖ, varje dag för att stråla ärret där tumören satt.

– Jag ska strålas mellan 20 och 35 gånger, säger han.

Lugn sedan första dagen

Men trots diagnosen har han känt sig lugn från första dagen.

– Tack vare att jag fått den här tryggheten så har jag inte blivit orolig. Alla vill bli sedda och jag känner mig sedd här på USÖ. Jag känner mig delaktig i vården och det är väldigt viktigt. Det är som att jag är en del i teamet. När jag kommer till sjukhuset är det nästan som att komma hem, säger Tommie Johansson.

Röntgensjuksköterska
Ett strålande yrkesval för den som vill ha jobb

Egentligen hade hon tänkt utbilda sig till språklärare, men ett bröllop i Oslo gjorde att Gun Homble blev röntgensjuksköterska – ett yrkesval hon aldrig har ångrat.

– I mitt fall kan man verkligen säga att jag halkade in i yrket på det berömda bananskalet. Jag var på min kusins bröllop. Den hon gifte sig med jobbade på Radiumhospitalet. Han visste att de behövdes hjälp på röntgen och fixade sommarjobb åt mig. Jag trivdes så bra att jag blev kvar i ett år.

Sedan blev Gun uppmanad att utbilda sig till röntgensjuksköterska och kom in på Rikshospitalets skola där hon gick i fyra år.

– Den tekniska utvecklingen i yrket har varit enorm. När jag började 1973 använde vi kasetter med film och under utbildningen fick jag lära mig om fotokemi. Nu finns inte en film kvar. Det digitala gjorde sitt intåg på 90-talet och har nu tagit över helt.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

– Då kommer jag hit och får se vilket lab jag har blivit tilldelad. Jag håller mest på med konventionell röntgen och under en arbetsdag får jag vara lite av varje – fotograf, psykolog, sjuksköterska och sekreterare, säger Gun och skrattar glatt.

Röntgenområdet innehåller ett brett spektrum av olika röntgenmetoder.

– Eftersom jag närmar mig pensionsåldern och håller på och trappar ner ägnar jag mig åt det jag tycker är roligast, nämligen skelettröntgen, men som röntgensjuksköterska får man jobba med all sorts röntgen för att hålla sig á jour.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det är att jag får jobba med människor. Jag är en blödig person och hade gått sönder, speciellt om jag hade tvingats jobba med vård i livets slutskede. Här kan jag ge allt jag har och sedan släppa taget om patienten när undersökningen är färdig. Mina kollegor bidrar också till att det är roligt att gå till jobbet och jag är nöjd med att ha ett jobb jag verkligen älskar.

Vad är det sämsta med jobbet?

– Jag tycker att det är väldigt frustrerande när jag har en riktigt sjuk patient och så fungerar inte röntgenapparaten eller så krånglar datorn. Det är mycket irriterande.

Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb?

– En av utmaningarna är att jag direkt måste skapa förtroende hos patienten. Många som kommer hit är rädda. Det jag har lärt mig under årens lopp är att det finns inget som lugnar så bra som att få två varma, lugnande händer runt sig. Därför tar jag på mina patienter. Humor är också ett bra redskap för att få patienterna att slappna av. Man får aldrig glömma att de som kommer hit har ont och kan känna sig utelämnade.

– En annan utmaning är att tyda remissen, tänka ut hur jag ska fotografera på bästa sätt och vilka vinklar jag ska använda. Jag gillar när jag får en utmaning som tvingar mig att använda både kunskap och erfarenhet. När man jobbat så länge som jag har kan man improvisera och jag lyckas alltid få till det på något sätt.

Vilka egenskaper är viktiga för en röntgensjuksköterska?

– Att man är vaken, intresserad och öppen för utmaningar. Dessutom är det viktigt att man tycker att det är kul med utveckling. Det kommer nya metoder hela tiden. Och så måste man så klart gilla att jobba med människor.

Skulle du rekommendera andra att utbilda sig till röntgensjuksköterska?

– Ja, absolut! Det är ett utmanande och roligt yrke och man behöver inte oroa sig för att bli arbetslös.

Röntgensjuksköterskor jobbar med både människor och teknik. När en patient ska undersökas med hjälp av röntgen ansvarar röntgensjuksköterskan för förberedelser och genomförande av undersökningen. Det är också röntgensjuksköterskan som avgör om resultatet är bra nog innan bilderna överlämnas till läkare.

Röntgensjuksköterskor har utbildning i strålskydd och ansvarar för att patienterna inte utsätts för mer strålning än nödvändigt vid undersökningen. De arbetar nära andra yrkesgrupper både inom och utanför röntgenavdelningen.

Apparaturen är ofta mycket tekniskt avancerad. Utvecklingen inom området går snabbt, både vad gäller undersökningsmetoder och teknik. Det innebär att en röntgensjuksköterska ständigt måste bygga på sina kunskaper. Att ha intresse för fysik och teknik är därför en fördel.

För att bli röntgensjuksköterska läser man det treåriga röntgensjuksköterskeprogrammet på högskola eller universitet.

Arbetsutsikterna är goda. Det beror bland annat på den relativt kraftiga befolkningsökningen och en åldrande befolkning och på att det kommer att vara stora pensionsavgångar i yrket.

KRÖNIKA AV LOTTA THORSÉN
Ömhet, omtanke och rentvättade kläder

Min bästa vän var en pojke med kritvitt sommarhår, på dagen en månad yngre än jag.

Hans föräldrar var lärare. De bodde i ett radhus där alla sovrum låg i rad på övervåningen och i källaren fanns ett stort hobbyrum med en modelljärnväg, ett fantastiskt lok av märket Märklin med en lång svans av vagnar som åkte runt, runt i ett fantasifullt landskap byggt kring de slingrande spåren.

De hade piano också och de åt ordentligt tillagad mat varje dag. Hos Magnus kände jag för första gången en persikas sammetslena skal mot läpparna innan jag bet i den och kände dess söta smak fylla munnen.

Vi lekte outtröttligt, jag och mina syskon fick åka med på utflykt i deras bil men när hans föräldrar var i närheten försökte jag att inte märkas, var på min vakt och iakttog i smyg hur Magnus, hans mamma, pappa och två systrar pratade, hur de var mot varandra. Jag härmade, kände in och lärde mig.

De var så annorlunda mot hur vi var mot varandra i min familj som bestod av mamma, mina fyra syskon och jag. Vi hade ingen pappa, bara farbröder som hälsade på vår mamma. Vissa av dem stannade i några dagar, andra i några veckor.

Hemma hos Magnus fanns ömhet, omtanke, rentvättade kläder och lagom stora skor som inte klämde tårna.

På något sätt gav det mig hopp om något annat än mammas tigande och de där farbröderna som pratade konstigt med oss.

När jag var åtta år flyttade min familj fyrtio mil bort från Magnus.

Min mamma berättade för en granne att han hade låst in sig i källaren och gråtit i flera dagar när jag försvann och när jag hörde det värkte hans gråt i mig tills den exploderade och det var som om tårarna aldrig skulle sluta rinna.

Vi brevväxlade tappert, Magnus och jag, men tappade bort varandra när hans familj efter ett par år flyttade till Borås.

Vår vänskap sträckte sig bara över några år i barndomen, ändå har minnet av honom och hans familj följt mig genom livet.

Det här hände för så där femtio år sedan och jag har förstått mer om min familj och bearbetat minnen som gjort ont.

De arbeten jag haft har alltid inneburit möten med människor vare sig det gällt korta sommarjobb i korvkiosk, vikariat på vårdavdelningar eller mina många år som journalist på Nerikes Allehanda.

Kunder, patienter, människor jag pratat med och skrivit om har varit med och gjort mig till den jag är nu. Givetvis har min uppväxt präglat mig liksom den familj jag har nu.

Jag tycker att relationer är det bästa som finns men ibland också det svåraste.

Som tandsköterska möter jag patienter varje dag. På olika sätt kuggar våra liv i varandra, vi relaterar till varandra, om än bara för en stund.

Härom dagen lirkade jag en rädd tolvåring till att våga ta bedövning så att hen några dagar senare kunde laga sin trasiga tand.

Det innebär inte att jag får en plats i hens liv, så som Magnus fick i mitt. Men visst gjorde vårt möte skillnad, för oss båda.

Jag kommer i alla fall länge att minnas stoltheten i hens ögon och de lätt studsande stegen ut ifrån kliniken efter behandlingen.

Apelsinträdet av Henning Mankell
Nu är programmet för sommaren på Stadra Teater är klart. Årets säsong innehåller tre olika teaterföreställningar och du har chans att vinna biljetter till en av dem.

Föreställningarna i sommar är:

"Från min Loge i en lagård", 2 till 18 juni. Här får man återse en del av karaktärerna på Stadra genom åren och njuta av Anders Ortsmans musik. Magnus Wetterholm står på scen i sällskap av kalven Birger.

"Glädjens Akademi – ett upptåg med schlager på lager" av Stefan Jansson spelas 15 juli till 12 augusti. Barn i Örebro län har intervjuats om glädje. Skådespelarna på Stadra sjunger schlagers genom tiderna och Stadrabarnen berättar.

"Apelsinträdet" av Henning Mankell spelas 8 juli till 14 augusti, varje onsdag klockan 19.00, lördagar klockan 17.00 och söndagar klockan 15.00, samt torsdag 4 aug klockan 19.00 och fredag 5 augusti klockan 19.00.

Fyra decennier

Apelsinträdet utspelar sig under fyra decennier, en berättelse mellan två regn. Det startar i en cykelverkstad 1936. Vi möter Axel och Karin och deras familj och vänner. Alla önskade de sig en framtid, ett levande och verkligt liv. Följ med på en resa genom Sverige från då till nu.

Stadra har också Stadra teaterkafé, utställningar skulpturpark, kulturkiosk och Bergslagens vackraste spelplats.

Tebladet lottar ut biljetter till Apelsinträdet. Tio vinnare får ett presentkort för två personer.

Ta bussen

Bussar går från Örebro och Nora onsdagar 13, 20, 27 juli och 3 och 10 augusti (Apelsinträdet) samt fredag 22 juli till Glädjens Akademi. Bussen tur och retur från Örebro kostar 175 kronor. Tur och retur från Nora kostar 85 kronor. Bussbiljetterna måste bokas på teaterfoajén 0587-311305, info@stadrateater.se.

På www.stadrateater.se kan du läsa mer.

TEBLADSTÅRTAN
Fernando har patienten i fokus

– Jag har förmånen att ha regionens bästa läkare. Är det någon som förtjänar uppskattning i form av en tårta så är det han!

Det konstaterar Ulf Larsson i Örebro. Han har nominerat sin läkare Fernando Freire, som jobbar på Brickebackens vårdcentral.

– Jag har haft Fernando som läkare i tre år nu och han är helt fantastisk. Han är en intresserad och skicklig läkare som är lätt att prata med och han kan verkligen förklara på ett bra sätt, berättar Ulf Larsson.

Engagerad läkare

Han har inte haft så mycket kontakt med vården tidigare, men i samband med att han fick problem med blodtrycket för några år sedan kom han i kontakt med Fernando Freire.

– Jag är verkligen glad över att jag har fått en så bra läkare. Han är lättsam och man trivs ihop med honom. Trots att man söker läkarhjälp känns det mer som att träffa en kompis. Han får mig att slappna av, berättar Ulf Larsson.

Han gillar att Fernando Freire är en läkare som så helhjärtat går in för sitt arbete.

– Fernando är energisk. Han tar itu med saker direkt. Prover eller remisser, det spelar ingen roll. Han fixar allt på en gång, säger Ulf Larsson.

Patienten i fokus

Enligt honom är det tydligt att Fernando Freire har sina patienter i fokus och gör allt för att de ska må bra.

– Jag brukar använda e-tjänsten Mina vårdkontakter för att kontakta honom. Det är väldigt smidigt. Fernando svarar alltid snabbt. Det är det inte alla som gör, konstaterar Ulf Larsson.

Värdig tårtmottagare

När han läste i Tebladet att man kan nominera någon av Region Örebro läns medarbetare som gjort det där lilla extra till månadens Tebladstårta tänkte han direkt på Fernando Freire.

– Jag kan inte tänka mig en värdigare mottagare av tårtan. Just tårta är kanske inte det han gillar mest. Vi bor nästan grannar och jag ser att han ofta är ute och motionerar, men han får se t��rtan som ett bevis på min uppskattning och så får han väl ta ett par extra mil på cykeln, säger Ulf Larsson och skrattar glatt.

När han och Tebladsredaktörerna dyker upp med tårta och diplom på Brickebackens vårdcentral blir Fernando Freire minst sagt förvånad.

– Oj, vilken överraskning. Det här hade jag inte en aning om. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag känner mig alldeles skakig, berättar han när den första förvåningen har lagt sig.

Känns omtumlande

Fernando Freire berättar att han inte är en person som gillar att vara i centrum och få uppmärksamhet.

– Det här känns därför väldigt omtumlande. Jag vet faktiskt inte om jag kan formulera mig på något vettigt sätt just nu. Men jag är naturligtvis jätteglad över att en patient visar sådan här uppskattning. Nu ska jag bara komma på en bra plats att hänga diplomet på, säger Fernando Freire.

De blev också nominerade till Tebladstårtan

Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Mattias Hedspång, handkirurgen, USÖ, av Maria och Torbjörn Andersson med sonen Ludwig.

• Sofia Larsson barnmorska och Therese, undersköterska, USÖ:s förlossningsavdelning, av Therese.

• Urban Jerlström , överläkare, onkologen, av Anne-Marie Andersson.

• Karim Makdoumi, ögonkirurgen avdelning 49, USÖ, av Eero Drakhjerta.

• Sorana Hallak, onkologen, USÖ, av Linda Lundkvist.

• Sjuksköterskorna Agneta och Susanne, ortopedmottagningen, Lindesbergs lasarett, av Madelene Johansson.

• Personalen, avdelning 26, av Monica Thuresson, Linda Sköldebrink och Mats Jonsson.

• All personal på Brickegårdens vårdcentral, av Ellen H.

• Doktor Edvard Lidén, Skebäcks vårdcentral, av Anne-Marie Larsson.

• All personal på infektionskliniken, avdelning 40 A, rött team, av Sven-Olof Johansson.

• Läkare Agneta Valhjalt, Baggängens vårdcentral, av personalen på Skrantahöjdens sjukhem hus 1 och 2, genom Anna Sager, Jasminca Dugalic och Maria Birgersson.

• Doktor Sten-Åke Tamreus med personal, Kopparbergs vårdcentral, av Johanna Haaraoja.

• Distriktsläkare Bengt Pettersson, Olaus Petri vårdcentral av "Oscars matte".

• Sjukhuskyrkan och prästen Roger Samuelsson, USÖ, av Ulrika Svärd.

• Malin Brolin, Ängens vårdcentral, sjukgymnastiken, av Linda Sandberg.

• All personal på distriktssköterskemottagningen på Storå vårdcentral, av Inger Karlsson.

Vem vill du ge en tebladstårta?

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet.

Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se.

Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i början på oktober.

Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.

Förslag skickas senast den 23 augusti till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med "Tebladstårtan".