Nu ligger ett mörker över oss, det blir aldrig ljust under dagen ens. Förhoppningen är att det blir lite kallare och kanske lite snö så det blir ljusare. Sedan är jag väldigt förtjust i advent när vi får tända alla ljusstakar och lyktor samt att börja stöka till julen. Då mår jag bra. Men först ska vi ha lite julfester och annat i lokalföreningarna. Glöm inte heller att anmäla er till det stora medlemsforumet i Stockholm i maj.

Ur innehållet:

Info från distriktet med inbjudan till medlemsforum, presentation av nya medlemmar, info om handikappersättningen.

Info från lokalföreningarna med inbjudningar till julfester

Tankar i tiden

Långa resor 

Info från distriktet
Medlemsforum
Som vi skrev i förra SYNvinkeln är det ett stort medlemsforum i Stockholm 3-5 maj. Då samlas det SRFare från hela Sverige till ett stort möte. På fredagen kommer det att vara en stor aktivitet på Sergels torg därefter Bubbel med Babbel samt middag med underhållning. Under lördagen så blir det olika seminarier man kan välja mellan samt utställningar att se. Innan middagen med dans så får vi höra på Babben Larsson. På söndagen checkar vi ut från hotellet och åker hem. Pris för medlemmar är 800 kronor för allt: resa till och från Stockholm, del i dubbelrum 2 nätter, 1 lunch (lördag), 2 middagar (fredag och lördag), massor av seminarier, uppträdande av Babben Larsson samt träff med många trevliga SRFare. Du har också möjlighet att dela upp din betalning på 2 eller 4 månader. Det behöver bara vara helt betalt innan vi åker. Anmälan är bindande, sista anmälningsdagen är onsdag 19 december. Anmäl dig till kansliet via telefon eller mail. Vi ser fram emot roliga dagar i Stockholm.

Inbjudan från arbetsnämnden
OBS! Den här inbjudan riktar sig till de medlemmar som inte har mail och tidigare inte fått denna inbjudan:

MEDLEMMAR I SRF ÖREBRO LÄN HÄLSAS VÄLKOMNA TILL ALFRED NOBELS BJÖRKBORN.

Den 4 december hälsar Arbetsnämnden för synskadade i Örebro län Dig/och Din ledsagare välkommen på en lunchträff i Karlskoga på Alfred Nobels Björkborn. Där bjuds Ni på en jultallrik med efterföljande kaffe.  

Ni får träffa ”Ragnar Sohlman”, som fick mycket att göra när Alfred Nobel avled 1896 och efterlämnade sitt berömda testamente. Ragnar Sohlman hade fått veta att Alfred Nobel hade förordat honom att leda arbetet för att inrätta Nobelprisen.

Adress: Alfred Nobels Björkborn, Stallet, Björkbornsvägen 10, 691 33, Karlskoga.

Tid: 11.30–13.00.

Anmälan: SRF:s expedition på telefon 019-673 21 05 eller 019-673 21 06 (mellan 09.00-12.00) eller per email till srf.orebro.lan@telia.com. Det finns endast ett begränsat antal platser så först till kvarn gäller, 10 platser finns, dock senast den 26 november. 

Meddela vid anmälan om Du behöver någon speciell kost på grund av allergi eller om det är något annat vi bör ta hänsyn till. Arbetsnämnden ersätter Dina resekostnader.

Hjärtligt välkomna!

Arbetsnämnden för synskadade genom ordförande Maria Larsson 

Handikappersättning – Merkostnadsersättning
Viktig information!!!!
Vi har fått kännedom om att fler av våra medlemmar har blivit kontaktade av försäkringskassan angående sin nuvarande handikappersättning.

Är man gravt synskadad eller blind ska man hävda att man ska behålla sin nuvarande ersättningsnivå enligt schablonen utan att behöva redovisa sina merkostnader.

Kontakta kansliet om ni blivit uppringda för vår statistik som vi sedan vidarebefordrar till riksförbundet för påtryckning av de styrande.

Agneta Elfving 

Nya medlemmar 
Vi hälsar följande medlemmar välkommen till våra lokalföreningar.
Vi hoppas se dem på några av våra träffar:

Carina
Lagemyr
GYTTORP
Bergslagen
Ralph
Härnklo
KARLSKOGA
Karlskoga Degerfors
Linnéa
Hellkvist
SVARTÅ
Karlskoga Degerfors
Britta
Eriksson
KARLSKOGA
Karlskoga Degerfors
Sune
Andersson
KARLSKOGA
Karlskoga-Degerfors
Solveig
Björk
SKYLLBERG
Sydnärke
Thomas
Danhag
ÖREBRO
Örebro Kommun
Ingrid
Wallsten
NORA
Örebro Kommun
Hanna
Wallsten
NORA
Örebro Kommun
Solveig
Figaro
ÖREBRO
Örebro Kommun
Therese
Winsryd
ÖREBRO
Örebro Kommun
Pirjo
Kutti
ÖREBRO
Örebro Kommun
Marcus
Winsryd Nilsson
ÖREBRO
Örebro Kommun
Ingrid
Båve
ÖREBRO
Örebro Kommun
Margaretha
Ekholm
ÖREBRO
Örebro Kommun
Leila
Stenberg
ÖREBRO
Örebro Kommun
Helen
Söderberg
ÖREBRO
Örebro Kommun
   

Info från Bergslagen
Julbord

Tiden går fort så nu är det dags för goda julmaten.

Den avnjuter vi på Åkerby Herrgård torsdag 13 december kl.12.00. Kostnad 100 kronor för medlem, 100 kronor för ledsagare, 300 kronor för icke medlem.

Anmälan senast 10 december till Irene Tel. 0587/254 56

Varmt välkomna hälsar Styrelsen gm Irene 

Info från Karlskoga Degerfors
 MUSIKTRÄFFAR

18 november och 2 december kl. 15.00 på Nickkällan

Sång och musik. Kaffe 10 kr. Ta med eget bröd.

BINGO

23 november kl. 15.00 på Nickkällan

Brickor 30 kr/st, Kaffe 30 kr

Anmälan till Inger 073-035 08 59 eller Margareta 386 59 senast den 20 november

JULFEST

Fredagen den 14 december kl. 17.00 på Nickkällan

Jultallrik, kaffe, Luciatåg, Musik, Lotteri Julklappsbyte.

Ta med julklapp för ca 30 kr.

Pris medlemmar 100 kr, övriga 150 kr.

Anmälan till Inger 073-035 08 59 eller Margareta 0586-38659 OBS! senast 6 december.

NYÅRSREVYN ”VALFRITT”

Lördagarna 12 och 19 januari kl. 15.00, samling kl. 14.00 synttolkas årets Nyårsrevy på Musikpalatset. Pris 220 kr + fika 40 kr.

Anmälan till Kristina senast 7 december.

VÄLKOMMEN hälsar styrelsen gm

Kristina 0586-41412, 070-66 06 981

Vi tar tacksamt emot gåvor som lotterivinster, hembakat bröd m.m.

Info från Sydnärke
Hej alla glada Synvinklare. Här kommer en hälsning från oss i Sydnärke. Nu har det riktiga höstrusket satt in. Råkallt väder med regn eller snö. Nu kan det kännas bra att komma in i värmen ett tag. Det gjorde vi den 30 oktober, då vi spelade bingo i Hallsberg. Vi var tio tappra som vågat oss ut i regnrusket. Där satt vi och lade markering på de nummer som allas vår Yvonne vevade fram ur nummertunnan. Stort tack, Yvonne, utan din medverkan skulle det inte fungera! Det blev en trevlig samvaro med avbrott för kaffe och goda mackor. Vi var ju inte så många, men det var roligt ändå. Nästa samling har vi på Kvarngården i Kumla den 27 november kl 14. Då kommer Peter Karlsson och spelar för oss. Då hoppas vi att många kommer. Anmälan kan göras till Åke 019/57 85 5 9 eller Berit 57 81 36. Anmälan senast 22 november. Vi hoppas att riktigt många kommer till detta möte. Slut för denna gång från oss. En stor varm kram till alla genom Åke.

Info från Örebro kommun
Julbord

Söndag 9 december kl 15.00 träffas vi på Makeriet för att äta julbord tillsammans samt titta och lyssna till en julsaga. Pris för julbordet är 200 kronor, resten subventionerar föreningen. Du måste ta med ledsagare om du inte klarar dig själv i lokalen. Anmäl dig till kansliet senast 1 december på mail eller telefon.

Bingo

Följande onsdagar kommer föreningen att spela bingo i röda rummet i Föreningarnas hus klockan 14 till 16: 16 januari, 13 februari, 13 mars, 10 april och 8 maj. Ingen föranmälan behövs. 

Tankar i tiden.
Så mörk och grå den är

november som nu kom.

Och klockan skall ställas om.

Något som inte alla gillar

det är så mycket som förvillar.

Skall den dras framåt

eller är det bakåt?

Normaltid är det nu,

det är bra, vad tycker du?

Ja, det blir ett bryderi

många länder vill lägga sig i.

Så, det gäller inte bara oss,

jag säger: Lycka till och tjena moss.

Av Åke Minsberg 

Långa resor
Hej alla mina läsare. Den här gången skall jag berätta om två resor. Den ena en lång dags färd mot natt, den andra en flerdagars ut i Europa.

Men först kan vi ta lite om arbete i trädgården. Den värsta vårrusningen är över så nu är det mest krukväxter som hanteras. Många blomsterhandlare hade sina egenheter. Många ville gärna ha hjälp att packa bilen. Andra ville göra det själv. En sådan var en trädgårdsmästare från Guldsmedshyttan. Man fick varken packa i kartonger eller ställa in i bilen. Han skulle göra allt själv. Kartongerna var som passbitar och hade sin givna plats i bilen. Kartongerna fyllde precis bilen från golv till tak. Så var de en blomsterhandlare från Katrineholm som kom i en sportbil. Han hade plockat ut inredningen och hade bara förarstolen kvar. Sedan plockade han i kruka för kruka och fyllde bilen. Han ville inte heller ha någon hjälp. Så hade vi en blomsterhandlare från Eskilstuna, han hade flera affärer. Han fyllde sin Wolksvagenbuss med stora gröna växter.

Man skall väl inte sätta öknamn på sina kunder men det var några som bara måste ha det. Alla är väl döda nu, så dem mår inte illa av det. Det var en vars kläder luktade så illa och så lät han som en klunkande tjäder när han inte fick köpa blommor som var beställd av någon annan. Honom kallade vi ”Skunken med klunken”. Så var det en ung kille som åkte omkring och knackade dörr och gärna köpte blommor som var lite mer i blom. Det kanske lockade till köp bättre. Han bodde i bilen och luktade inte heller så gott. Han fick heta ”Lillskunken”. Om honom måste jag få berätta hur livets trådar spinns i livsnätet. När vi efter många år flyttade från Kumla till Karlstad, det var ju bara Margareta och jag då. Jag skulle bli vaktmästare, sköta trädgården och Margareta skulle sköta om huset med städning och kanske hjälpa de gamla tanterna med något. Nu var det så att det inte fanns gamla tanter till alla lägenheter utan där bodde också två flickor, och kan ni tänka er, en av dem hade en fästman och vem tror ni det var? Jo, kan man tänka – ”Lillskunken”, det var en överraskning som hette duga. Han jobbade på ett lager i Karlstad. De här två gifte sig och fick en flicka. Vi hade många trevliga träffa och har fortfarande kontakt med dem. Visst är det konstigt hur det kan bli?

Ja, det blev en lång utvikning, så nu får vi återvända till Brunoborgs. Här är det full fart på arbete. Blommor in och blommor ut. En gång när många blommor gick ut var när Blomhandeln hade en drive och vi körde blommor till ett stort antal blomsterhandlare, som vi inte brukade köra till. Det är nu jag gör min långa endagars resa. Den börjar klockan sex och första stället är affär i Vålberg, utanför Karlstad, sedan Säffle, Åmål och så iväg mot Årjäng. På väg dit passerar man en ort som heter Fröskog, där bor en moster till mig. Jag tänkte jag skulle få fika där. Så jag hade med en fin blomma och överraskade dem. Jag fick mitt kaffe och en trevlig pratstund. Så blev det Årjäng och vidare till Charlottenberg. Nu började jag bli trött och varm, solen låg ju på rakt i vindrutan en stor del av dagen. En affär hade jag i Sunne och så kunde jag åka hemåt. Jag kommer inte ihåg vad klockan var då men jag kommer ihåg att jag hade kört närmare åttio mil denna dag.

Detta var den kortare resan. Nu skall vi gå över till den långa resan, vi pratade mycket fram och tillbaka om vi skulle våga oss på denna resa. Vi hade inte åkt bil utomlands tidigare. Men vi bestämde att vi åker och hopades det skulle gå bra. Nu blev det mycket planerade och tittande på kartor. Vi skulle bo i tält och laga den mesta maten, så det var mycket att packa.

Lillprinsen var inte med. Vi trodde att det skulle bli trångt i bilen när vi hämtat Elisabeth. Så han fick bo hos en familj utanför Kumla, som hade en grabb i samma ålder. Han var naturligtvis inte så glad åt detta, men han hade det bra där. Han hade nog fått plats i bilen för året därpå åkte vi alla sex till England. Dt ni, det var en resa det. Tre veckor i England, det var en resa som man inte glömmer i första taget. Nu lämnar vi det för nu skall vi hämta stora prinsessan.

Datum för avfärd har jag glömt. Vi lastar bilen och åker mot Göteborg, där tar vi båten till Fredrikshamn och så är vi klara för en resa över hela Danmark. Vi hittar en bra tältplats och sätter upp vårt tält. Det surra av danska runt om oss. Ibland är det svårt att förstå vad dem säger. Ibland får vi gissa vad dem menar. Vi sover gott och vaknar nästa morgon redo att åka vidare till Tyskland. Vi kommer till Hamburg och när vi är där så måste vi leta oss fram till djurparken Zoo, den har vi hört så mycket om. Vi tänkte att vi hittar väl aldrig dit, men så träffade vi en man och han ritade en bra karta till oss så vi hittade bra. Det var en upplevelse med alla djur. När vi hade aphuset kvar började det att regna. Det vräkte ner regn i över en timme så aphuset fick vi verkligen se. Det är något märkligt med Hamburg allt regnade. Jag tror så ialla fall. Tre gånger har jag varit där, regn varje gång. Jag minns en gång då vi fick stå under en vägbro i en kvart, man såg ingenting, det gick inte att köra.

Till slut slutade det att forsa ner och vi kunde fortsätta vår färd mot Holland och Amsterdam. Där blev vi stående vid ett tillfälle och visste inte var vi skulle ta vägen. Vi stod där med kartan på motorhuven och försökte hitta en väg ut. Det kom fram en vänlig man och undrade om vi behövde hjälp. Klart vi ville ha! Han tog fram en penna och ritade in var vi skulle åka, sedan gick det fint. Egentligen hade vi inte behövt åka in i Amsterdam, men vi tyckte det skulle vara roligt att säga att vi hade varit i Amsterdam. Någonting som vi lade märke till när vi åkte genom Holland var hur rent och fint det var överallt. Välskötta hus och trädgårdar. En helt annan bild fick vi av Belgien. Nu kan inte jag veta hur det är överallt, men det var så just där vi drog fram. Förresten vet jag att det inte är så. Jag har varit med Bengt och hämtade azaleor. Då fick jag en helt annan bild. Men nu ar nu och nu var här och vi var i behov av en tältplats. Det började gå mot kväll och det är inte så kul att sätta upp tält i mörker. Det hände oss en gång på Englands resan. Men nu var vi i Belgien och helt hastigt ser vi en skylt, vi höll på att köra förbi. Vi svängde av och det visade sig att vi hamnat på en liten bondgård. Det sprang omkring både höns och smågrisar. Nej, tänkte vi först, här kan vi inte slå läger. Men vi kunde inte åka vidare heller, vi var trötta och sov gott. På morgonen väcktes vi av en morgonpigg tupp.

När vi fått ned tältet och packat ihop våra pinaler, så kom bondhustrun, hon pratade på och med teckenspråk så förstod vi att vi skulle komma in och få i oss något. Vi följde med henne och i köket hade hon dukat fram te och smörgåsar. Vi trodde att det kanske ingick i tältplatsavgiften. Sen förstod vi att hon tyckte det var så roligt att få besök från Schweiz! Vi försökte förklara att vi kom från Sverige, men det verkade hon inte förstå. Vi fick ge upp, vi betalade och tackade för oss.

Nu var vi på väg mot den franska gränsen och engelska kanalen, där vi skulle möta stora prinsessan. Nu var det glad förväntan. Medan vi stod där och väntade på färjan från England så lyssnade vi på en positivhalare som stod och vevade. Vi pratade med varandra, han hörde det, slutade spela, kom till oss och talade på stapplande svenska om att han hade bott i Göteborg. Medan vi pratad med honom så lade färjan till och där kom hon, hon som vi åkt genom flera länder för att möte. Gissa om det blev ett kärt återseende. Ja, ni kan tro att det kändes bar.

Det blev ett kramande och pussande. Så kom vi på att vi alla var väldigt hungriga så vi fick leta rätt på ett matställe. Det gick bra, nu hade vi Elisabeth med och hon kunde på engelska beställa vad vi alla ville ha. Tänk att nu hade vi nått vår resas mål och allt hade gått bra. Bilen hade gått bra, vi var väldigt glada och bilen var nöjd bara vi såg till att den fick bensin och olja.

Vi var nu bara en tjugofem mil från Paris och fick galna idéer om att åka dit. Vi var faktiskt på väg, men kom på att vi hade en tid att passa i Fredrikshamn, så det vara bara att ge upp Parisbesöket. Vi fick vända och var glada att vi hade varit en liten bit in i Frankrike. Nu var det barra att åka samma väg tillbaka. Det gick bra tills vi kom en bit in i Belgien, då började bilen krångla och så lade den bara av. Aj, aja, det var inte bra. Stå i en liten by, folk samlades runt oss och vi kunde inte prata med dem. Illa, mycket illa, lite tur måste man ha och det hade vi. Det kom en grabb som kunde lite engelska och vi fick veta att det fanns en liten bilverkstad en bit bort. Grabben följde med oss dit. Där var en mekaniker som kunde engelska. Han got med en verktygslåda och följde med till bilen och under av alla under han fixade det. Jag vill minnas att det var något med det elektriska. Han tog löjligt lite betalt, jag tror vi gav honom nästan dubbelt vad han ville ha. Ni kan ro det var en glad familj som vinkade farväl. Så närmade vi oss Danmark och kom på att vi skulle hälsa på familjen som vi bodde granne med i Örebro. Vi hade adressen. Innan vi åker vidare så måste jag ta en sak jag missat och berättat. Jag har ju glömt den fina resan då vi följde den slingrande floden i Mozeldalen. Den slingande vägen kantades av stenmurar på vilka det växte vintruvor med frestande druvklasar. Jag vet att vi syndade men vi kunde inte motstå frestelsen att knipa en klase då och då, förmodligen så nyttiga med tanke på alla bilavgaser! Men goda var dem! Så kan jag berätta att floden Rhen inte gör skäl för namnet. Ett särskilt minne har vi från dem där trakterna. Jag vet inte om det berodde på alla vindruvor men rätt som det var så var vi stort behov av en toalett. Vi hittade en där man fick betala när man gick in. Där satt en kvinna med en stor skål med växelpengar. Vi hade bara en större sedel, vi tänkte att vi kanske kunde få kissa gratis. Men icke, hon skulle ha sina pengar. Detta gjorde att hon blev av med det mesta av sina växelpengar och vi fick fickorna fulla med småpengar. Dessa blev vi av med lite senare när vi passerade en liten by där det var någon form av marknad. Vi köpte två vaser med pärlor på. Försäljaren tittade lite konstigt på oss, tyckte vi, när vi plockade upp alla våra småpengar. Ja, det var den lilla ”utvikningen”. Vi återvände till Danmark. Det var ingen större svårighet att hitta. Gissa om dem blev överraskade när vi dök upp? Det var verkligen roligt att träffas. Det kom fram kaffe och goda smörgåsar. Som vi sitter där i godan ro så tittar jag på våra biljetter, nästan panik!

Vi hade sett fel på tiden då vi skulle vara vid färjan. Vi fick ta ett hastigt farväl och sätta högsta tillåtna fart.

Vi hann men jag vill minnas att vi bara hade en kvart, tjugo minuter till godo. Vilken tur att jag kom att titta på våra biljetter. Det hade just vart snyggt att bli kvar på landbacken när färjan tuffade iväg. Det var nog så ändå att vi hade någon som vakade över oss. Det här var ju inte första gången vi fått hjälp. Så var vi på hemväg på denna vår långa resa. Vi var verkligen glada alla att resan hade gått så bra. Vi landade i Göteborg och så blev det raka spåret till lillprinsen och så var vi alla samlade igen. Sven hade haft det bra, men var naturligtvis glad att vi hade kommit tillbaka. Nu hade vi bara en liten bit kvar och så var vi i Åbytorp igen. Oändligt tacksam till honom som vakat över oss. Ja så var det med den långa resan och nu säger jag farväl för denna gång. Så får vi se hur det blir i fortsättningen, om ni inte tröttnat på den här berättelsen så fortsätter vi väl ett tag till, om hälsan står bi.

Där slutar vi och jag önskar allt gott inför den stundande vintern. Stor kram från Åke. 

Slutord
Nu slutar jag för den här gången. Hoppas ni haft en intressant läsning samt att ni hittat något intressant. Jag vill än en gång påminna er om att det är er tidning så skicka in boktips, filmtips, idéer och tankar, minnen, diskussioner eller annat som ni kan tänka er att dela med er av. Kanske vi kan starta en debattartikel där vi debatterar något aktuellt ämne. En uppmaning så här i den mörkaste tiden på året:

Kongressmålen för den här perioden är Rehabilitering – habilitering. Alla av er har säkert tankar om er egen, bra eller dåligt, dela med er av det så gör vi en återkommande artikel av det.

Väl mött i december.

 

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telnr 019/673 21 05, 072 544 50 84, e-post: charlotte.akerlind@srforebro.se

Kansliet: Leif Stockhult, telnr 019/673 21 06, e-post leif.stockhult@srforebro.se,

Srf.orebro.lan@telia.com

Ombudsman: Roger Alexanderson, telnr 072 738 04 50, e-post roger.alexanderson@srforebro.se