Nu har sommaren verkligen kommit. Eller den kom redan i maj och har stannat. Jag njuter nu varje morgon när jag öppnar balkongen och hör kvitter från alla fåglar i naturen medan jag avnjuter mitt morgonkaffe. Man hör glädjen och energin på fåglarna över fågelungar och värmen. Jag känner också hur glädjen har kommit till mig nu när det är ljusare samt man kan sitta ute och inte frysa. Förstår att detta delar jag med många. Är det någon av er läsare som badat än? Jag har pratat om att vilja bada (tror temperaturen i vattnet riktigt behagligt nu), men har tyvärr inte tagit tillfälle och gjort det än. Får kanske möjlighet nu på lördag den 16 juni då Nya - Gruppen har sin avslutning. Mer om information om den aktiviteten finns i detta nummer av Synvinkeln.

Nu kommer det sista numret av Synvinkeln innan sommaruppehållet. Detta nummer är fyllt med bland annat information från distriktet, lokalföreningarna samt mycket mer. Jag önskar er alla en riktigt god läsning! Av Sandra Johansson, distriktsstyrelsen.

Info från distriktet
Poddradion
Nu har våra duktiga elever blivit klara med kursen om hur man gör poddradio, så nu hoppas vi att vi så småningom kan lyssna regelbundet på vårt program. Innan det blir klart så kan ni gå in på vår hemsida: www.srf.nu/orebro/podd och lyssna på dem test sändningar som gjordes. Jag lovar att ni blir inte besvikna, de är riktigt bra.

95 års fest
I år fyller distriktet 95 år och det vill vi fira tillsammans med alla medlemmar runt om i lokalföreningarna. Därför ställer vi till med fest, ni får 3-rätters middag samt dans till Jan-Åkes orkester.

När: Lördag 15 september klockan 16.00 – när vi vill.

Plats: Sjöparken, Goda Rum i Kumla

Pris: 200 kronor/ person, ledsagare betalar samma pris.

Anmäl: Anmäl dig till kansliet senast 5 september genom att ringa eller skicka e-post. Betalar gör du i samband med anmälan. Tala också om ifall du har någon matallergi. VARMT VÄLKOMMEN önskar styrelsen.

Kvinnokonferens
Är du kvinna och relativt nysynskadad så kanske det vore trevligt att få träffa kvinnor i samma situation och få utbyta erfarenheter om hur man löser vardagens alla små situationer. Därför så bjuder vi in alla ni nya kvinnliga medlemmar som nyligen blivit synskadade (spelar ingen roll vilken ögonsjukdom, eller skada du har) till ett dygn där vi tillsammans får träffas nya och några kvinnor som varit synskadad ett tag. Vi får där diskutera frågor som vi kvinnor ställts inför.

Vi kommer att vara på Sollidens kursgård, Långbyn 217, Örebro

Tisdag 11 september och slutar onsdag 12 september. Vi startar med lunch 12.00 tisdag och avslutar med lunch onsdag.

OBS! Begränsat antal platser så först till kvarn gäller. Anmäl dig till kansliet 019/673 21 06 eller mail: srf.orebro.lan@telia.com dock senast 1 september.

Uttalande om färdtjänstavgifter tagna på årsmötet 28 april.
Till: enheten för trafik och samhällsplanering i region Örebro län. Samtliga politiker i region Örebro län

Samtliga kommuner i region Örebro län

Jämställ avgifterna för färdtjänsten med den allmänna kollektivtrafiken

För personer med synnedsättning är färdtjänsten den enda möjligheten att transportera sig från en punkt till en annan.

I dagsläget betalar man som lägst 40 kronor för varje resa med färdtjänsten och inom den allmänna kollektivtrafiken är den lägsta avgiften 20 kronor för varje resa vid användning av busskort.

Skillnaderna slutar inte där.

En resa som görs med den allmänna kollektivtrafiken i tätortstrafiken kan innehålla flera sträckor inom loppet av 3 timmar men man betalar bara vid första påstigningen.

När man åker färdtjänst betalar man 40 kronor per resa oavsett hur lång tid det är mellan resorna.

Synskadades riksförbund i Örebro län anser att prisbilden är såväl obalanserad som orättvis.

Vid en omvärldsbevakning visar det sig att i Östergötland har man samma avgifter för färdtjänsten som för den allmänna kollektivtrafiken.

En person med en synnedsättning har oftast en inkomst som är betydligt lägre än befolkningen i stort.

Detta betyder att om man är en flitig färdtjänstresenär så blir det snabbt en fråga om att prioritera sina aktiviteter eftersom avgiften för färdtjänsten är så hög som den är idag.

Synskadades riksförbund Örebro län, samlat till årsmöte i Örebro kräver att

Kommunerna:

Avsätter medel i budgeten för genomförande av jämställandet av avgifterna för färdtjänsten med den allmänna kollektivtrafiken.

Regionen:
Arbetar aktivt för att införa ett betalsystem som fungerar för såväl färdtjänsten som den allmänna kollektivtrafiken
Inför möjligheten att få månadsfaktura på sina resor.

Uttalandet antaget vid Synskadades Riksförbund Örebro läns årsmöte den 28 april 2018
Svar angående vårt uttalande om färdtjänst.
Hej Roger!

Jag skriver till dig med anledning av skrivelsen från Synskadades Riksförbund om likställda avgifter i färdtjänsten och kollektivtrafiken, som ni antog vid årsmötet 28 april. Du får dela detta med de medlemmar som författat skrivelsen.

Som jag talade med dig om vid senaste kundforumet här på Serviceresor, så ser det olika ut runt om i landet. En del län och kommuner har likställda avgifter, men då är ofta avgiften något högre generellt, en del har även högre egenavgifter än vad som är fallet inom Örebro län, men det finns även de som har lägre avgifter. Naturligtvis ska vi sträva efter att hålla kostnaderna för den enskilde kunden på en rimlig nivå. Man kan dock se att det är något billigare att åka färdtjänst i vårt län när det gäller de långa resorna jämfört med andra län. Det går att åka från länsgräns till länsgräns och tre mil in i angränsande län för en kostnad som aldrig överstiger 125 kronor. Gör man en liknande resa med den allmänna kollektivtrafiken kan man hamna på en kostnad på 165 kronor.

Men självklart är det de lokala resorna som är mest förekommande och viktiga att diskutera. Sedan handlar det, om jag förstår er rätt i våra dialoger, mer om en princip om lika avgifter än själva avgiften i sig.

Jag har också påmint våra politiskt ansvariga om denna skrivelse. Tillsammans med vår områdeschef Johan Ljung så föreslår vi tjänstemän nu att denna fråga behandlas på sedvanligt sätt. Det innebär att detta tas till en politisk beredning under hösten (Ingen beredning sker nu innan sommaren) och sen vidare till samverkansrådet med kommunerna. Det är ju de politiskt ansvariga på kommunnivå som måste vara med på detta beslut.  

Vad gäller de övriga frågorna t ex om möjligheten till månadsfaktura så jobbar vi nu för en teknisk lösning för att detta ska bli möjligt för färdtjänsten i vårt län.

Stort tack för ditt och förbundets engagemang för en ständigt förbättrad färdtjänst.

På återhörande.

Bästa hälsningar från Patrik

Patrik Bergman

Enhetschef: Serviceresor

Region Örebro län, Trafik och Samhällsplanering

E-post: patrik.bergman@lanstrafiken.se  

Tel: 019-602 39 82, www.lanstrafiken.se 

Uttalande om syn- och hörselinstruktörer i kommunerna från årsmötet 28 april.
Till: Samtliga kommuner i Örebro län Samtliga kommunala politiker i Örebro län

Inför syn och hörselinstruktörer i samtliga kommuner.

Rätten till att komma ut.

Som person med synnedsättning behöver man ofta lära sig saker på ett annorlunda sätt i jämförelse med personer som ser.

Det handlar om att till exempel lära sig hitta i sin närmiljö, få hjälp att klara av att använda sina vardagshjälpmedel till att lära sig att sköta sina sysslor i hemmet på ett bra sätt.

Möjligheten att klara sin vardag ska inte behöva styras av var i länet man bor.

Idag finns det enbart syn och hörselinstruktörer i Örebro kommun.

Detta innebär att personer som bor i andra kommuner i länet inte får samma stöd som de som bor i Örebro vilket orsakar en snedvriden rehabiliteringsbild.

För en person med synnedsättning är det en nödvändighet att få det stöd man behöver för att klara sin vardag och bli en så självständig individ som möjligt.

Bor man i Örebro tätort har man visserligen tillgång till syn och hörselinstruktörerna men dessa har alltmer gått över till att arbeta med hörselinriktade insatser vilket skapar en oro för att man som person med synnedsättning får vänta länge på den hjälp man behöver.

Synskadades riksförbund Örebro län, samlat till årsmöte i Örebro kräver att:

Samtliga kommuner inför syn och hörselinstruktörstjänster.
Antalet syn och hörselinstruktörer utökas så att arbetsfördelningen blir jämn.

 Uttalandet antaget vid Synskadades Riksförbund Örebro läns årsmöte den 28 april 2018
 Folder ”Om kriget kommer”
Hej!

En del av er får det här flera gånger. Det ber vi om ursäkt för. Det finns även en artikel på vår webbplats som går att länka tilll: http://www.srf.nu/nyheter/vara-nyheter/2018/om-krisen-eller-kriget-kommer-pa-tillgangliga-medier/

Information om en broschyr som skickas till alla hushåll. Källa. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Följande kommer vi göra/är på gång (texten har jag kopierat från ett stödmaterial till kontaktcentrum):

”Broschyren ges också ut i punktskrift och skickas hem till punktskriftsanvändare som idag använder tjänster hos Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (senast den 30 maj). De har också hjälpt till med att göra en talbok – så kallat Daisy-format. Så via deras bibliotek (Legimus, från 29 maj) går det att:

• läsa broschyren strömmande

• ladda ned broschyren och läsa den lokalt på valfri spelare

• gå till biblioteket och be dem bränna en cd-skiva med broschyren.

På vår webbplats dinsäkerhet.se hittar den som heller lyssnar än läser broschyren inläst på både svenska och engelska. https://www.dinsakerhet.se/kris-och-krig/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/lyssna/

  Sprid gärna denna information till era medlemmar”.

Kommentar:

SRF försökte att den som bara läser på tal skulle ha fått en cd-skiva hemsänd.

Med vänliga hälsningar Henrik Götesson Intressepolitisk handläggare, digitalisering och rehabilitering, SRF 08-39 91 49 / 0765-39 91 49

En artikel om Android
Android är ett operativsystem som används i många mobiltelefoner och surfplattor.

Den som skapade systemet från början var en före detta anställd på Apple som ville att det skulle finnas ett operativsystem med så kallad öppen källkod. Det betyder att vem som helst kan skapa appar för systemet och ge ut appen under en så kallad fri licens.

Syftet med systemet var att mobila enheter skulle kunna an passas till personers specifika krav och behov.

Andy Rubin, som androids grundare heter startade 2003.

i augusti 2005 köpte Google företaget och det gjorde att Android fick en rejäl skjuts framåt i utvecklingen.

Android är i grunden ett så kallat Linux-system.

Linux är ett system som kan byggas upp på många olika sätt till skillnad från windows eller mac os.

Den 28 augusti 2008 presenterade Google den första versionen av Android market, som är den plats där man laddar ner alla appar.

2012 fanns över 400 000 appar att ladda ner från Android market.

Den 6 mars 2012 bytte Google namn på Android market till Google play.

Idag kan man inte bara ladda ner appar från Google play.

Man kan exempelvis köpa musik, böcker och film därifrån.

När det gäller tillgänglighetsfunktionerna som berör personer som ser dåligt eller inte alls, har utvecklingen gått fort de senaste 5 åren.

Idag kan man säga att Android mäter sig bra emot Apples IOS som är systemet som används i iPhone och iPad.

Google har genom åren tagit fram egna mobiltelefoner som använder en ren version av Android. Det betyder att man inte har så mycket förinstallerade appar.

Det var vanligt att olika mobiltillverkare skapade egna gränssnitt även om grunden bestod av Android.

Googles serie av telefoner gick under namnet Nexus och för några år sedan släppte man även en ny serie som går under namnet Pixel.

Nexus-telefonerna var speciellt bra att använda om man använde skärmläsaren Talkback eftersom Nexus-telefonerna bestod av rena androidversioner utan några speciella gränssnitt.

Idag har de speciella gränssnitten mer eller mindre försvunnit vilket betyder att man exempelvis som synskadad kan skaffa sig nästan vilken android-telefon som helst.

Detta innebär också att om man har en låg budget så kan man hitta en bra och fungerande mobiltelefon utan att behöva tömma hela plånboken.

I augusti kommer jag tillbaka med en artikel om Apples system IOS.

Om du har några frågor om informationen i denna artikel är du som vanligt välkommen att höra av dig med dina frågor. Se kontaktuppgifterna längst bak i tidningen.

Ha nu en riktigt skön sommar och njut av det härliga vädret.

Hälsar

Roger Alexanderson, ombudsman 

Seger i riksdagen!
Igår eftermiddag har riksdagen beslutat att schablonen i handikappersättningen finns kvar för blinda och döva. Handikappersättningen byter samtidigt namn till merkostnadsersättning.

Detta är en stor seger för SRF:s intressepolitiska arbete. Det blev till slut ett enigt socialförsäkringsutskott som föreslog att schablonen blir kvar. Och igår eftermiddag fattade alltså riksdagen det slutliga beslutet.

Att SRF kunnat påverka detta beslut i positiv riktning beror på den massiva insats som så många SRF:are gjort. Det är en seger för vårt gemensamma arbete.

Vi har skrivit debattartiklar och insändare, varit aktiva på sociala medier, gjort en namninsamling med 2.716 namn som överlämnats till socialförsäkringsutskottet, träffat ett stort antal riksdagsledamöter i denna fråga, och många medlemmar har också mejlat direkt till politikerna. Vi har gjort uttalanden, fått utrymme i traditionella medier, bland annat i P1 Morgon och SVT Rapport. Vår manifestation i snö och kyla på Mynttorget i februari gjorde starkt intryck.

I tisdags kunde man följa riksdagsdebatten i SRF:s webbradio. Och visst kände vi igen de argument som framförts av oss. Det går att få politiker att lyssna, och det ger hopp inför framtiden. För även om schablonen för blinda nu är räddad så finns det ytterligare förbättringar som borde ske i merkostnadsersättningen, till exempel att åldersgränserna tas bort och att större grupper omfattas av schabloner för att slippa integritetskränkande och godtycklig behovsprövning. Men vi ska glädjas åt att vi nu ändå har kvar schablonen för blinda. Troligen kommer den i praktiken gälla även för gravt synskadade.

Ett stort och varmt tack för denna massiva intressepolitiska insats. Tillsammans är vi starka!

Enskede 2018-06-14

SRF-hälsningar

Håkan Thomsson, förbundsordförande

Synskadades Riksförbund, SRF

En obotlig optimist med alarm på cykeln
Dan Wakman ser för dåligt för att se några hinder i arbetslivet Dan Wakman har bara 5-10 procents syn på ett öga och är blind på det andra ögat. Synskadan på det enda ögat är sedan födseln, och efter att ha fått grumlingar i glaskroppen i höger öga och fyra operationer gick det inte att rädda näthinnan som ramlat ned, med en blindhet som följd.

Men han låter sig inte hindras av det i sitt arbete på IT Klient, utan ser till allt han faktiskt kan och klarar.

– Jag är en doer som försöker göra saker tills det inte går, säger Dan Wakman.

För ett år sedan blev han anställd efter att ha hört av sig med jämna mellanrum och visat sitt intresse under 1,5 år. Dan är inte den som ger sig i första taget.

Arbetet är livsviktigt Hans uppgift är att leverera datautrustning och att göra enklare felsökning, och känner glädje och tillfredsställelse i sitt jobb.

– Jag känner att jag behövs, jag har en variation i mitt arbete och frigör tid för mina kollegor som har mer avancerade arbetsuppgifter. När jag skulle tillbaka till arbetet efter sommarsemestern ifjol var det första gången i mitt liv som jag längtade tillbaka till jobbet och till arbetskamraterna, säger Dan.

Hjälp och stöd i vardagen Dan har ett uppförstoringssystem på datorn och en läs-TV för analoga papper. När han åker ut på uppdrag på USÖ är det med sin flak-cykel som numer är rustad med ett alarm istället för en ringklocka eftersom det hörs bättre i kulverten. På bröstet sitter namnskylten med underrubriken synskadad, och i väskan har han alltid ett kit bestående av kikare, förstoringsglas, ficklampa och en smartphone att fota texter med som är för små men som då kan förstoras upp i telefonen.

– Kollegerna hjälper mig med stöldmärkning och fjärranslutning till datorerna för att installera drivrutiner, bemötandet jag får är fantastiskt! säger Dan.

 Livet vände med anställningen på Region Örebro län Tyvärr är den positiva inställning som Dan har inte lika vanlig bland arbetsgivare.

– Om tio personer söker ett arbete och en av dessa har ett funktionshinder, så hamnar den funktionshindrades ansökan automatiskt längst ned i högen, säger Dan.

I grunden är han utbildad verkstadsmekaniker, men när det yrket inte funkade med synskadan, gick han en teknikutbildning via AMI i Kristinehamn. Dan har negativa erfarenheter från tidigare arbetsgivare och har också ”provat på” att vara sjukskriven i tre år. Det var ingen höjdare, när alla andra arbetar är det lätt att bli isolerad och känna sig misslyckad. – Men nu stortrivs jag! konstaterar Dan och ler.

Lyhördhet och positiva förväntningar Jonas Malefelt, it-konsult och Dans chef, är mycket imponerad av Dans inställning till sin situation.

– Han är så positiv och klarar allt, och tog för sig redan från scratch. Som chef gäller det att vara lyhörd för den anställdes behov oavsett och gäller det en människa med särskilda behov får man vara extra lyhörd. Men vi har inte behövt göra så mycket, Dan hade med sig egna hjälpmedel, säger Jonas, och uppmanar andra arbetsgivare att vidga sina vyer och tänka om.

– Se det positiva, våga prova att anställa människor med funktionsnedsättning! avslutar Jonas Malefelt.

 Jonas Malefelt och Dan Wakman

Lyssna på Tebladet
Varianter av denna sida

Länsnumren av Tebladet läses in som taltidning. Här kan du som vill lyssna på Tebladet. Här kan du lyssna på Tebladet i mp3-format. Se länkar längst ner på sidan.

Tebladet i Daisyformat Vill du hellre lyssna i Daisyformat kan du göra det via MTM - Myndigheten för tillgängliga medier. För dig som redan prenumererar på dagstidning som taltidning.

För dig som redan prenumererar på dagstidning som taltidning Om du redan prenumererar på en taltidning via MTM kan du utan kostnad prenumerera på Tebladet i Daisyformat. 

Lyssna på Tebladet i appen Legimus Om du inte prenumererar på en taltidning och har en smart mobiltelefon eller en surfplatta kan du istället lyssna på Tebladet via appen Legimus.

Ta kontakt med Taltidningshjälpen på MTM så hjälper de dig att komma igång. Mejla till Taltidningshjälpen. Telefon: 020-311 211 Länk till MTM - Myndigheten för tillgängliga medier.

Tebladet på Daisyskiva Har du en äldre Daisyspelare och vill ha en Daisyskiva skickad hem till dig så ta kontakt med oss så lägger vi till dig i vårt adressregister. Mejla din adress till Lena E. Hagsten.

SYNtolkning
Hallagården i Lekhyttan den 1 juli 2018
Flickan i fönstret Regi och manus av Elin Eriksson

Om barn som känner sig osedda, om vuxna som vill väl men ändå kanske gör fel och om vad inblicken i en annan tid kan betyda för att man ska öppna ögonen. Så kan man sammanfatta den familjeteater som Amatörteatersamverkan Örebro län i sommar sätter upp på Hallagården i Lekhyttan där man förra året med stor framgång spelade pjäsen om Katitzi.

I centrum står flickan Embla som känner sig osynlig för sin familj. Plötsligt blir osynligheten verklighet när hon förflyttas tillbaka till 50-talet. Där möter hon arbetare på en fabrik, skaffar vänner och ovänner och ser både likheter och olikheter med sin egen tid. Hur ska Embla göra för att ta sig tillbaka till sin egen tid och bli synlig igen?

Syntolkas söndag den 1 juli 2018 klockan 17.00

Syntolkas av Ann-Charlotte Alrenius Pris per biljett, vuxna 180,- barn/ungdom 100,- kronor för upp till 19 år.

Entre till Hallagårdens djurpark ingår i priset. (Från 2 timmar innan föreställningen)

Biljetter bokas genom att kontakta Gunilla Pihlblad på telefon 0768-229 300

 

Teater Nolby den 29 juli 2018
Markurells i Wadköping av Hjalmar Bergman i bearbetning av Lena Söderberg

Välkomna att fira med oss denna sommardag år 1913 där krögaren Hilding Markurell planerar att celebrera triumfen av den älskade sonens, gossen Johans mogenhetsexamen.

SRF har reserverat 20 platser föreställningen den 29 juli klockan 17.00

Pris per biljett är 200,- kronor.

Ingen förtäring är bokad. Finns kaffe, godbitar, varmkorv med bröd att köpa på plats. Betalar man det i samband med entrén, så blir pauserna inte så stressand.

Syntolkas söndag den 29 juli 2018 klockan 17,00

Syntolkas av Ann-Charlotte Alrenius

Biljetter bokas genom kontakta Kristina Johansson på telefon 0586-41412 eller 070-660 69 81. Sista dag för boka biljett är den 29 juni.

Info från Bergslagen
 Månadsmöte

SRF Bergslagen hälsar välkommen till Åkerby Herrgård

Torsdag 16 augusti kl.13.00.

Vi äter en god lunch samt kaffe och kaka.

Kostnad 50kr, icke medlem 100kr.

Anmälan till Irene tel.0587/254 56 senast 10 augusti.

Varmt välkomna hälsar Styrelsen genom Irene

 Hälsning  

Vi önskar alla medlemmar en

Riktigt skön sommar.

SRF Bergslagen genom Irene  

Info från Karlskoga Degerfors
Vi i SRF Karlskoga-Degerfors önskar alla en riktigt skön sommar!

KORVFEST

Fredagen den 29 juni klockan 17 00 på Nickkällan

Vi äter korv med bröd. Kaffe. Lotteri.

Medlemmar gratis, övriga 40 kronor

 Anmälan till Inger 073-035 08 59, Inga 0586-57927 eller Margareta 0586-386 59. senast 26 juni. 

TEATER ”Markurells i Wadköping”

På Nolby, norr om Karlskoga. Söndagen den 29 juli klockan 17.00 Syntolkas, pris 200 kr, förtäring finns att köpa. Anmälan till Kristina, se nedan, senast 29 juni. 

VÄLKOMMEN hälsar styrelsen

Kristina Johansson 0586-414 12, 070-66 06 981

 Info från Sydnärke

Hej alla glada, solvarma Synvinkelläsare. En gång i tiden för länge sedan så sade jag att det aldrig blir för varmt. Men nu efter en månads solgass är jag beredd att revidera min uppfattning. Det har varit lite för mycket, är det någon som håller med?

Den 22 maj skulle vi haft ett möte i Hallsberg med underhållning av Peter Karlsson, det fick vi ställa in eftersom det var bara 6 stycken anmälda och det går ju inte. Nu blir nästa träff vid Henkas bar i Kumla. Där har tretton anmält sig. Det får vi berätta om i nästa tidning. Nu ser vi fram emot sommarresan. Jag tror det blir en mycket intressant resa. Och där var det slut från Sydnärke för denna gång. En skön sommar önskas alla från oss i Sydnärke genom Åke.

 Info från Örebro kommun
Som vanligt kommer syn- och hörselinstruktörerna att hålla i öppet hus under sommaren. Här kommer programmet:

Öppet Hus Sommaren 2018

13 juni         Stadsträdgården Floragatan 1  (Ingela,Liselott)

20 juni         Naturens hus Oljevägen 1 (Ingela,Liselott)

27  juni        Café skogen Glomman (Ingela,Liselott)   

4  juli           Tant Grön Fårhagen 320 719 31  Vintrosa (Ingela,Liselott)

8  augusti  Almby Träffpunkt Kyrkoherdeg. 1 (Liselott,Bodil)                     

22 augusti   Cafe  Wadköping ( Ingela,Liselott)

Vi ses kl. 14-16. Ring oss om det är några frågor    

om utflykten eller om ni inte får kontakt med oss

på utflyktsmålet. Telefonnumret är kopplad till vår

mobil. Ingela 019/21 44 56, Liselott 019/21 42 40 

Sommarresa 2018
Hej

Lördag den 18 augusti görs den årliga sommarresan med SRF Örebro Kommun. Vi kommer denna gång att åka till Stockholm och den här gången ska vill till Senkonstmuseum som är nybyggt sedan ca 2år tillbaka. Förut hette det Musikmuseum. Senkonstmuseum ligger på Sibyllagatan 2 i Stockholm. Lunchen avnjuts i Bistro Kavalleriet på museum. Fortsätter sedan till Filmstadens kultur som ligger i Solna. Guidad tur i gammal miljö. Guiden berättar om Ingmar Bergman. Efteråt blir det kaffe och kaka i bersån innan hemförd mot Örebro.

Bussen går från Fredsgatan vid SCB 08:30 Hemfärd från Stockholm 17:30 Hemma i Örebro ca 20:00 Pris: 200 kronor för medlemmar, 500 kronor för icke medlemmar. Ledsagare betalar samma pris som medlem. Inbetalningskort skickas ut efter man är anmäld.

OBS! I mån av plats för medlemmar ur andra lokalföreningar i distriktet följa med.

Anmälan görs som vanligt till kansliet 019 673 21 06 eller e-post: srf.orebro.lan@telia.com 

Studier.
Här kommer förslag om cirklar som kommer att påbörjas i september.

Läsecirkel eventuellt om Örebro förr i tiden, eller om det finns något annat förslag. Så återkom gärna med intresse samt förslag om vad ni önskar läsa om!

Vidare tänkte jag att en må bra cirkel kunde vara bra! Att diskutera om vad som är bra att äta för att ha en bra hälsa. Lite motion Qi gong eller  yoga som avslappning med andningsövningar.

Hör av er till styrelsen så snart som möjligt vad ni vill göra så hittar vi på något som passar!

Studieombud, Ketty Winsryd

Värmebölja
Ack denna värmebölja! I en sjö, jag vill mig skölja. Vatten, vatten! Varmt på dagen, varmt på natten, Värmen flödar ner. Jag orkar inte mer. Vatten, vatten! Hettan helt mig knäcker. Tänk om vattnet inte räcker! Vatten, vatten. Av Åke Minsberg

Farväl till Kallhäll
Det är våren 1965 och jag har fått brev från Anläggningsfirman Bertil Svensson i Adolfsberg, Örebro. Jag är välkommen i firman. Jag erbjuds högre lön än den jag har nu. Många arbeten utförs på ackord och då finns möjlighet att tjäna ännu mera.

Jo, det blev mycket vägande för och emot. En sak som vägde tungt var att nu kom vi lite närmare Lekvattnet. Så det var inte bara min idé: packa, flytta, se nya platser. En bidragande orsak till flytt var nog även att bli av med mina ständigt återkommande förkylningar. Dessa berodde nog på att det var så dragigt i Maskinverkens dragiga lokaler. Detta visade sig senare vara sant. Jag jobbade i anläggningsfirman i två år och var inte förkyld en enda gång. Så vi gjorde nog rätt som drog iväg till Örebro. Det ordnade sig med lägenhet för Elisabeth. En arbetskamrat till mig hade ett rum med egen ingång att hyra ut. Hunden fick följa med till Örebro.

Så var det då bestämt, örnen skulle ut och flyga igen. Vi fick flytthjälp av min bror och en arbetskamrat. Flyttbilen kom och nu blev det ett bärande, att man samlat på sig så många ting. Det var ett kånkande, in i hissen, ut ur hissen och in i flyttbilen. Lite gnäll från övriga hyresgäster när hissen var upptaget hela tiden. Lite extra besvärligt blev det när de nya hyresgästerna kom innan vi var färdiga. Lustigt nog så kom de från Örebro. Så det kan slumpa sig. Lite bra var det, nu behövde vi inte ta sista golvstädningen. Så sade vi farväl till Kalhäll och vände nosen mot Örebro.

När vi anlände till Örnsköldsgatan 24 på väster i Örebro, Markbacken hette området. Där möttes vi av Bengt och hans fru, som bjöd på kaffe och hembakade wienerbröd. Så hjälpte dem till att få in våra flyttsaker. Lägenheten låg på andra våningen i en stor tvåa som Bengt hade hjälpt oss med.

Vi kom till Örebro en torsdag och nu hade vi några dagar på oss att få lite ordning på allt innan jag på måndagen skulle träffa chefen och mina nya arbetskamrater. Det kändes bra att ha Bengt där som jag kände sen förr.

Nu tar vi lite om detta Markbacken, som vi kommit till. Det ligger väster om Örebro och gränsar till Mellringe. Det var ett ganska nybyggt område så det var fler än vi som var nyinflyttade. Tack vare hunden så blev vi fort bekanta med många av dem. I huset bredvid bodde en dansk familj som hade en pojke och en flicka i samma ålder som Sven och Mia. De blev våra första vänner på denna plats. De talade en ”mild” danska, så det gick bra att förstå dem. Barnen tyckte det var roligt att vi hade både hund och katt.

I det här området fanns affärer, så det man behövde för det dagliga kunde vi handla där. För övrigt var det inte långt in till Örebro. En blomsteraffär fanns det också. Första gången jag var in där så var där så många kunder så jag plockade ihop en bukett åt mig själv. När det så blev min tur så tittade blomsterhandlaren på den och sa att den såg bra ut. Jag nämnde att jag varit i branschen. Han ”högg” direkt på den och undrade om jag hade lust att hjälpa till ibland. Han hade en liten trädgård också. Jag svarade att det kunde jag göra. Drottning Margareta blev väl inte så glad, men det fick gå. Vi kanske kunde få ihop lite extra så kanske det kunde bli till en bil så småningom.

Nej, nu har jag svävat ut i förväg med skeendet. Vi får återvända till turordningen. Det blev måndag och dags för mig att packa matsäcken, ta cykeln mot det okända. Min första arbetsplats blev Marsfältets skola i Örebro. Här skulle byggas ett nytt kommunhus, tror jag det var. Mittemot låg ett stort bageri, så hela dagen andades man en blandning av bröd- och bensindoft.

Så var det ett nytt jobb, nya arbetskamrater, ny chef. De nya arbetskamraterna var en grävmaskinsförare, en traktorförare, en lastbilschaufför och tre andra jobbare plus Bengt som avancerade till arbetsledare. Och chefen, Bertil Svensson, som hälsade mig välkommen i gänget. Han var skåning med ett lättförståeligt språkande. Han verkade vara en trevlig person. Senare fick jag erfara att han hade andra sidor också. Det första jobb jag var med på var att gräva fram en gammal avloppsledning av gjutjärn. Rören var nästan fulla med lera. Det blev ett stort lastbilslass, som vi körde till skroten. De vägde in det med lera och allt och vi fick sjuhundra att dela på. Det var en bra början för mig. Det blev pengar till våra bilbesparingar. Det var intressant att jobba så här mitt i staden. Bilar som krockade i något gathörn och folk som frågade vad vi höll på med och vad det skulle bli här. Kanske var det inte så nyttigt med alla bilavgaser som man sög i sig. Nu blev det bara tre veckor för mig på detta jobb. Firman hade jobb på andra håll i staden och jag fick förflyttning till en stor villaträdgård på norr. Nu blev det längre väg att cyklar till jobbet, men det gjorde ingenting. Det här var riktig trädgårdsanläggning, sånt jag hade tänkt mig få hålla på med och inte att gräva ner mig i ett hål mitt i stan. Vid denna arbetsplats blev jag bekant med ytterligare tre arbetskamrater. Det här var ett stort jobb. Här skulle vara en stor gräsmatta, en stenmur i huggen sten, träd och prydnadsbuskar, några fruktträd och en häck, spirea vill jag minnas att det var. Garageuppfart i marktegel. Det här var en bra start för mig, här fick jag lära mycket på bara en arbetsplats. Gräsytor och stenarbeten blev jag bra på. Det står i ett av mina betyg att det var så. En stenmur som jag var med på var vid Ekeskolan i Adolfsberg. En mur i kullersten. Ett jobb som jag inte glömmer i första taget är när vi reparerade stenmuren vid Vingåkers kyrka. Det arbetet utfördes på vintern. Mycket kallt och mycket snö. Det verkar inte klokt att göra ett sådant jobb mitt i vintern men så var det. För att hålla arbetsstyrkan igång även vintertid så kunde det bli så. Klippa fruktträd var ett annat vinterjobb. Det görs inte så ofta nu för tiden. Nu klipper man JAS- juli, augusti, september. Ett vinterjobb som ger mig rysningar var när vi i smällkalla vintern skulle spränga i berg för en avloppsledning i Vingåker. Jag borrade hålen och chefen skötte laddningen. Ibland blev det för mycket dynamit i hålen, då kunde det hända att täckmattorna, som var gjorda av bildäck, hängde på en telefontråd som gick ovanför. Under det här jobbet råkade jag ut för en mycket obehaglig händelse. När man håller på med dynamit kan man få något som kallas för dynamitskalle. Det är lukten av dynamiten som man andas in och så får man en fruktansvärd huvudvärk. Och så kräks man. Jag blev sängliggande i två dagar. Usch och fy, inget att rekommendera.

För att få lite extra pengar i vår bilsparburk så kom Margareta på att man kanske kunde bära ut tidningar på morgonen. Så vi tog kontakt med Nerikes Allehanda. Jo, det gick bra, det vara bara att sätta igång. Vi fick ett distrikt nära Markbacken. Klockan fyra skulle tidningarna hämtas. Det var både Nerikes och Örebrokuriren. Fyra stora packar och en anteckningsbok med alla adresser. En del skulle ha båda tidningarna. VI tänkte att det kunde man väl aldrig lära sig. Efter ett tag så behövde man inte titta i boken, helt otroligt hur man kan träna sitt minne. Det var tänkt att Margareta skulle fixa det här. Hon var så morgonpigg. Det gick bra några dagar, men så körde hon omkull på cykeln, det blev tungt och vingligt med alla tidningarna. Så vi fick hjälpas åt. Jag var också morgonpigg, men skulle vara på jobbet klockan sju, det var tufft. Vi höll på ett halvår, så fick det vara nog. Jag beundrar dessa strävsamma tidningsbud som i ur och skur i årtionde orkar med att vara tidningsutkörare.

Ett stort jobb som anläggningsfirman hade var vid skolan i Askersund. Skolan som ligger vid Drottning Kristinas väg, snett emot där jag hade trädgården. Där det nu är en stor bilparkering. Här skulle planteras häck utefter hela gatan. Anläggas gräsmattor och planterad en del träd och sätta mycket kantsten. Det skulle gå åt mycket matjord till gräsmattorna, så chefen köpte en lite gård utanför Askersund, där han kunde ta jord till gräsmattorna. Här kunde han också ha lager av häckplantor och buskar. Det var bra tänkt men det vara bar det att han tog bort matjord ända ner till bara leran och så får man inte göra. Hur det gick vet jag inte, men skurkar brukar klara sig så det gjorde nog han också.

Jo men så var det. Det finns mycket att berätta om denna tid, men nu tror jag det får räcka för denna gång. Nu önskar jag mina läsare en riktig glad, god och varm sommar, fast inte så långvarigt mycket varm som det nu varit en lång tid. Lev väl och bränn er inte för mycket i solen. Kram från Åke.

Slutord
Ja, nu hoppas jag denna läsning varit till ert intresse. Själv tycker jag tidningen alltid har något bra som jag känner var intressant för mig. Jag gillar också då ni medlemmar skickar in något som ni vill meddela, tips på något eller kanske bara en berättelse ni vill dela med er. Jag gillar blandningen av information som det blir när vi alla är med och bidrar.

Nu får jag tacka så mycket att ni läst ännu ett nummer av Synvinkeln och önskar er alla en toppen sommar. Sköt om er och ta väl hand om er.

Kram Sandra Johansson

SRF Örebro distriktsstyrelse samt personal på kansliet vill önska alla medlemmar en riktigt god sommar.

 

THOMSSONS NYHETSBREV
NR 8 2018-06-04

Innehåll

Nya politiska träffar Besök i Lettland SRF har svarat på snabbremiss Lika Unikas årsmöte Nordiska funktionshinderrådet i Stockholm Samhällsbroschyr att ta del av 

Nya politiska träffar

De politiska träffarna inför valet fortsätter. Den 15 maj var det dags att möta Anders V Jonsson som är gruppledare i riksdagen för Centerpartiet. Förutom ledsagning, rehabilitering och färdtjänst pratade vi även om framtiden för ledarhundsverksamheten, och även schablonen i handikappersättningen kom givetvis upp.

Den 23 maj hade vi ett möte med Susanne Nordling (MP) som är med i sjukvårdsdelegationen inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon är också landstingsråd i Stockholm och har ett slags samordningsansvar för MP:s landstingsråd. Vi diskuterade SKL:s roll och möjligheter när det gäller att förbättra situationen för synskadade. Framförallt handlade det om kvaliteten inom landstingens rehabilitering, och fördelen med syn- och hörselinstruktörer som kan komplettera med anpassning och träning. Vi dryftade också digitaliseringen, och nödvändigheten av att synskadade kan använda modern teknik.

Senare samma dag gjorde vi ett besök på socialdepartementet och träffade Maja Fjaestad som är statssekreterare hos Lena Hallengren. Med på mötet var också Catharina Piazzolla som är politiskt sakkunnig, och från SRF deltog Neven Milivojevic och håkan Thomsson. Mötet syftade till att skapa direkta kontakter med den nya statssekreteraren och därmed också till ministern. Förutom en presentation av SRF tog vi upp frågor kring ledsagning och ledarhundar.

Lika Unika hade fått en träff med statsrådet Lena Hallengren den 29 maj, och här deltog Maria Johansson, då ordförande för Lika Unika, Peter Andersson som arbetar på Lika Unikas kansli samt undertecknad (Håkan Thomsson). Vi beskrev Lika Unika som en samarbetsorganisation mellan funktionshinderorganisationer inom områdena syn, hörsel/döv och rörelse. När det gäller representation så har vi därför behov av fler platser för att kunna företräda alla dessa perspektiv. Personlig assistans och ledsagning, styrningen av funktionshinderpolitiken och den kommande granskningen av hur Sverige lever upp till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning togs också upp.

Besök i Lettland

Den 23-26 maj reste en delegation från SRF till Lettland. Vi kom till Riga på onsdagskvällen. Sedan följde två intensiva dagar, och på lördagsförmiddagen fick vi några fria timmar innan det var dags att åter sätta sig på flyget.

Torsdag morgon började vi med att besöka nordiska ministerrådets kontor i Riga där vi träffade Daina Mezecka. Hon arbetar som rådgivare och ska främja utbytet mellan Norden och Lettland.

Huvudsyftet med vår Lettlandsresa var att besöka vår systerorganisation, på engelska benämnd Latvian Society of the Blind (LSB). Vi fick en bild av en organisation med svag ekonomi och en negativ medlemsutveckling. LSB bedriver på uppdrag av den lettiska staten rehabiliteringsverksamhet runt om i landet. Synskadade har rätt till en omfattande grundrehabilitering, och därefter kompletterande rehabilitering med 50 timmar per år.

Vi besökte LSB:s huvudkontor i Jugla strax utanför Riga. Detta är en gammal ”blindby” från Sovjettiden, där bostäder och annan service för synskadade samlades runt en fabrik. Fabriken gick dock i konkurs strax efter att Lettland blev självständigt i början på 1990-talet.

I Jugla finns bostäder som ägs av LSB där hyrorna är på en mycket låg nivå, men det gör att pengar saknas till renovering och eftersom anhöriga kunnat behålla hyreskontrakten så är det idag bara ungefär 30 procent av dessa bostäder som innehas av synskadade.

Vi besökte rehabcentret i jugla där synskadade får träna matlagning, orientering, lära sig punktskrift, hantverk och att använda datorer. Viss yrkesverksamhet med försäljning finns också. Dagen därpå besökte vi ett rehabcenter i Liepaja med ungefär samma upplägg. Där vände man sig dock även till andra funktionshindergrupper än synskadade.

Liepaja är en stad i västra Lettland, drygt 20 mil från Riga. Staden har fått EU-pris för sin satsning på tillgänglighet för funktionshindrade. Vi fick en stadsvandring med en blind guide. Han visade bland annat taktila kartor som satts upp för att underlätta orienteringen. Det hela slutade på ett havsbad anpassat för rullstolsburna men också med ledsagarservice för synskadade.

Slutligen besökte vi ytterligare ett rehabcenter ett par mil norr om Liepaja. Där hade man inriktning på odling, såväl blommor och grönsaker som bärbuskar och fruktträd.

Sammantaget om rehabiliteringen i Lettland kan man säga att den är gedigen på sitt sätt, även om man fick en tydlig institutionskänsla. Det märkliga var att vi mötte ytterst få deltagare. Vi vandrade mest runt i tomma lokaler, men kanske var det en ren tillfällighet …? 

SRF har svarat på snabbremiss

Den 17 maj besvarade SRF den snabbremiss som sänts ut med anledning av allianspartiernas motion till försvar för schablonen i handikappersättningen. Frågan beräknas komma till beslut i riksdagen den 13 juni.

I vårt remissvar skrev vi bland annat:

”Synskadades Riksförbund ser mycket positivt på förslaget att de schabloner som i nuvarande handikappersättning finns för blinda och gravt hörselskadade/döva behålls när regeringens lagförslag om merkostnadsersättning träder i kraft”.

Vi underströk att ett borttagande av schablonerna för blinda och gravt hörselskadade skulle innebära försämringar för dessa grupper, som ytterligare skulle minska egenmakt och integritet hos individen. Stora delar av de merkostnader som personer med synnedsättning har är svåra att precisera och beräkna. För den som inte enkelt kan redogöra för sina utgifter i detalj och som inte kan argumentera för sig, skulle ett borttagande av schablonen riskera att bli en oacceptabel försämring. Risken för ökat utanförskap, mindre självständighet och sämre psykisk hälsa skulle vara uppenbar. 

Lika Unikas årsmöte

Mycket sent utsända möteshandlingar och en valberedning som inte hade något förslag på ordförandekandidat präglade Lika Unikas årsmöte som genomfördes i Enskede onsdagen den 30 maj. Ombud för SRF var Neven Milivojevic och Maria Sjötång, och på plats fanns också Maria Thorstensson, som sedan i våras är ersättare i Lika Unikas styrelse.

Neuroförbundet har begärt utträde ur Lika Unika. Detta beviljades vid årsmötet, och träder formellt i kraft den 1 januari 2019.

Maria Johansson meddelade för ett par månader sedan att hon inte tänkte fortsätta som ordförande för Lika Unika. Då ingen ny ordförande kunde väljas på mötet så överläts till styrelsen att hantera situationen. Valberedningen avgick, och ingen ny kunde väljas. Förmodligen blir det ett extra årsmöte till hösten.

SRF representeras i Lika Unikas styrelse av Håkan Thomsson som ordinarie ledamot med Maria Thorstensson som ersättare. Lika Unika är inne i en djup kris, och organisationens framtid är oviss. 

Nordiska funktionshinderrådet i Stockholm

Det nordiska funktionshinderrådet hade möte i Stockholm den 29-31 maj. Undertecknad (Håkan Thomsson) är genom Lika Unika ersättare i rådet, och jag deltog under delar av mötet. Ersättarna har normalt inte närvarorätt, men Elisabeth Walenius, som är ordinarie funktionshinderrepresentant för Sverige, hade förhinder.

Detta var rådets första möte under den nya mandatperiod som löper 2018 till 2022. Därför innehöll mötet introduktion av rådets uppgift och arbetssätt och genomgång av nordiska ministerrådets handlingsplan på funktionshinderområdet. Vi deltog också under onsdagsförmiddagen i en internationell konferens om lagen som verktyg för sociala förändringar.

SRF hade gjort en skrivelse kring hinder som synskadade elever i Norden möter vid nationella prov. Om man inte kan göra alla delar i proven riskerar man att inte få fullständigt slutbetyg. Skrivelsen ska nu hanteras av funktionshinderrådets arbetsutskott. 

Samhällsbroschyr att ta del av

Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den sänds ut till alla hushåll i sverige. I dagarna ggår den också ut på punktskrift till dem som finns i Myndigheten för tillgängliga mediers (MTM:s) användarregister. MTM har också läst in broschyren, och den kan laddas ner på daisy på alla kommunala bibliotek.

Synskadade och andra funktionshindrade hamnar ofta i en extra utsatt situation i krislägen. Detta är något som bland annat uppmärksammats av World Blind Union. Även i SRF bör vi fundera över hur våra medlemmars situation kan underlättas i krislägen. 

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telnr 019-673 21 05, 072-544 50 84,  e-post: charlotte.akerlind@srforebro.se

Kansliet: Leif Stockhult, telefon 019-673 21 06, e-post: srf.orebro.lan@telia.com, leif.stockhult@srforebro.se

Ombudsman: Roger Alexanderson, telnr 072-738 04 50, e-post: roger.alexanderson@srforebro.se