Nu är vi mitt inne i advent, min favorittid på året. Trots att det inte finns någon snö och vissa dagar känns som vårväder så är det ändå ljusare med alla stakar i fönstren, granar i trädgårdarna och julskyltningar i alla kommuners mittpunkt. Advent betyder ju ankomst och nu ser vi fram emot ankomsten av ett nytt år med nya möjligheter, nya utmaningar och nya aktiviteter, men innan dess så ankommer årets sista nummer av SYNvinkeln.

Innehåll.

Info från distrikt med julbrev

Info från lokalföreningarna

Åsas krönika

Ensam i SOLstaden

Bilagor med Thomssons nyhetsbrev, syntolkningsevenemang och pressmeddelande från region Örebro län samt Tebladet.

Info från distriktet

Medlemsdag

Lördag 12 november samlades ett 30-tal medlemmar vid Norra Vättern hotell i Askersund. Vi började dagen med att få höra Kamal Suleimani berätta om sin flykt från Iraks Kurdistan samt sin ankomst till Sverige och sitt liv som synskadad i Sverige. Han blandade allvar med humor när han berättade och alla satt fängslade och bara ville höra mer. En fantastisk människa som alla var glada över att få träffa och höra berätta. Efter lunch delades alla deltagare in i smågrupper där man berättade sin egen historia för varandra. Dagens avslutade med ett lagom klurigt musikquiz där det blev jämt i toppen så jag fick ta fram utslagsfråga för att till sist kunna kora ett vinnande lag.

O'Helga natt

O' Helga natt syntolkades i Örebro igår av Kristoffer Moberg. Syntolksutbildningen var där för att lyssna och njuta. Tjugo lurar gick åt. Några ställde sig närmare scenen och femton stod i den avgränsade delen vid busshållplatsen "Stortorget". Perfekt med väntbänken där att sitta på.

Lurarnas mottagare glappade ibland och fick bytas ut, men annars var det en MYCKET glad och stämningsfull känsla bland alla som befann sig där.

Syntolkning av foto: I kvällsmörkret syns julgirlanger hänga över gatan. Gruppen som får syntolkat står innanför staket mittemot Pressbyrån, på andra sidan Storgatan. Två gula västar syns bland de lyssnande. En står det SYNTOLK på, den andra har Dan Wakman själv, som har texten synskadad. (Det var hans ide' att vi skulle skaffa sådan till evenemanget!)

Gruppen ser ut att stå lite långt från scenen, som skymtar från sidan i blå färg. Men när det väl började var det fullt av folk bakom och runt oss. Cirka 20000 människor samlas, de flesta står framför scenen. O' Helga natt visas i TV4 klockan 20.00 på julafton!

Av Lotta Lagerman

Hej Alla medlemar i Nerike!

Nu har NYA Gruppen haft sin programmakerikväll och vid ett tillfälle har vi inte satt in någon aktivitet.
För att ni ska få möjlighet vara lite mera delaktiga i NYA Gruppens planering så kommer vi nu att anordna en liten tävling.

Datumet för aktiviteten är tidig vår sommar. Man kan både vara ute och inne. Förhoppningsvis önskar vi att aktiviteten ska vara lite annorlunda eller fartfylld på något sätt.

Självklart kommer vi att anordna fika i samband med aktiviteten.
Aktiviteten ska vara rimlig att genomföra,

Den som vinner och har den bästa idén till en aktivitet får följa med utan kostnad för aktivitet och resa.

Förslagen kommer att bearbetas av Sandra, Tony, Dan och Leif.

Skicka in ditt svar till srf.orebro.lan@telia.com eller ring kansliet 019 673 21 06 eller Dan 076 767 61 71.

Lycka till med idéerna.
//NYA Gruppen genom Dan

Julbrev

En önskan om en God Jul och ett bra 2017.

Från Distriktstyrelsen SRF Örebro Län.

Tänk vad tiden går fort det känns som det nyss var jul.

Men det är bara att konstatera faktum och fundera på var tiden tog vägen och förhoppningsvis se den med positiva upplevelser och glädje.

Vi kan glädjas att det var en lång varm skön sommar.

Vi kan glädjas åt att Ingegärd Hellander är engagerad och anordnar kulturaktiviteter.

Vi kan glädjas åt NYA gruppens aktiviteter i distriktet.

Vi kan glädjas med lokalföreningen Karlskoga/Degerfors har passerat 100 medlemmar.

Vi kan glädjas åt att vi var på nyårsrevy med Görskköjs på Musikpalatset i Karlskoga. Vi såg Grabbarna i 57:an och Spanska flugan på Sparbansksbörsen och i somras på Nolby teater och såg Lika för alla. Samt syntolkning av Fanny och Alexander i december. Samtliga föreställningar syntolkades av Anita Karlsson.

Vi kan glädjas åt vår resa till Lars Lerins konstutställning i Karlstad, samt fika stoppen i Alsters herrgård och Picasso statyn i Kristinehamn. Med på resan var syntolk Eva Viktorsson som syntokade på alla besök.

Vi kan glädjas åt vår utställning på Örebro läns museum där vi fick chansen att visa upp vår verksamhet.

Vi kan glädjas av mötet med färdtjänst i Kumla som närmare 75 personer deltog på. Tack Berit Nilsson för initiativet att bjuda in dem.

Vi kan glädjas åt Ögats dag som vi anordnade den1 november hade vi Ögats dag med tema "Att prata om det vi inta talar om"

Vi kan glädjas åt medlemsdag i Askersund där vi fick hör ombudsman Kamals gripande flykt till Sverige och hans anpassning.

Vi kan glädjas att O-helga natt syntolkades den 4 december. Syntolkades av Kristoffer Moberg.

Vi kan glädjas åt fler läsare av vår tidning SYNvinkeln som kommer ut en gång i månaden. Ett särskilt tack till Åke Minsberg vars underbara historia vi får ta del av i varje nummer av tidningen.

Till sist vill vi önska alla er alla en riktig

GOD JUL och Gott Nytt År.

Styrelse och personal genom Ove Nilsson

Info från Bergslagen

En trevlig stund

Torsdag 17 november hade föreningen ett medlemsmöte vid ABF i Lindesberg. Ingegerd hade planerat programmet som bestod av 10 stationer med 5 saker vid varje station. 4 av sakerna hörde ihop och en sak skulle bort. Alla tyckte det var en väldigt trevlig stund och ett varmt tack till Ingegerd för allt arbete hon lagt ner för att ordna denna aktivitet. Vi gick hem mycket nöjda och glada efteråt.

Ny träff

Hej allesammans! Vi startar nya året med grötfest på ABF-lokalen Smedjegatan 9 Lindesberg. Ture spelar för oss och vi trallar med så gott vi kan.

Datum: Torsdag 19 Januari klockan13 00.

Anmäl er senast 15 januari till Ingegerd 0 5 8 1 61 15 67.

Väl mött till ett nytt spännande år hälsar styrelsen

genom Irene

SRF Bergslagen önskar alla SRFare

God Jul och ett Gott Nytt År

Vi önskar även Charlotte och Leif detsamma och ett stort tack för gott samarbete.

Info från Karlskoga Degerfors

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

Önskar vi er alla

Vi ses igen den 27 januari 2017 klockan 14 30 på Nickkällan .

Då spelar vi Bingo.

Glöm inte anmäla dig till Nyårsrevyn senast 14 december eller 28 december och till "Om tycke uppstår" på Sparbanksbörsen senast den 5 januari

(se bilaga)

Väl mött till ett nytt SRF-år 2017

Hälsar styrelsen genom

Kristina Johansson

0 5 8 6 414 12, 070 66 06 981

Info från Sydnärke

En liten hälsning från Sydnärke.

Nu gör jag mig till tolk för hela Sydnärke när jag önskar alla glada Synvinkel läsare en fröjdefull jul och ett kommande Gott Nytt År.

Jag hoppas att alla har smakat några goda julbord och inte förköpt er på alla julklappar, som alla affärer lockar med, till våldsamt nedsatta priser. Risken finns, det gäller att hålla det där lagoma. Gemenskapen är det viktigaste. Det får bli slutord förutom att vi än en gång önskar alla en skön helg och ett stort kraftsamlande till nästa års alla samlingar. Varm kram till er från oss genom Åke.

Info från Örebro kommun

Öppet hus

Vi startar året med bingo i Föreningarnas hus onsdag 18 januari kl 14 till 16. Ingen föranmälan behövs.

NYA-gruppen

Onsdag 18/1 startar NYA Gruppens aktiviteter igen för år 2017.

Vi ska inte frångå traditionerna utan börjar med bowling.

Anmälan görs till kansliet 673 21 06 eller anmalnyagruppen@srforebro.se

Anmälan görs senast tisdag 12:00.

Vi önskar alla våra medlemmar en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR

Ensam i "stora" SOLstaden

Hej alla glada läsare, om jag har några kvar. Jo, det tror jag nog, men säkert finns det någon som har mer intressanta liv än jag att berätta om. Alltnog, vi har kommit fram till midsommar nittonhundra fyrtioåtta (där fick jag till ett långt ord!)

Nu har jag jobbat här i trädgården en månad. Trivs gör jag fortfarande. Jag är ju välbekant med de flesta förekommande arbeten, så det flyter på bra. Dagarna går fort, men på fritiden kan det bli långsamt ibland. Jag har ett par kurser på Hermods, språklära och matematik. Och så har jag en kurs i engelska på grammofonskiva. Min yngsta bror läser engelska i skolan, vi pratas i telefon ibland och då försöker vi blanda in lite prat på det främmande språket. Det blir lite extra träning.

Så har jag hittat till biblioteket, så nu ligger det alltid en trave böcker på sängbordet, det är bra men det kan bli lite dåligt med nattsömnen och det är inte bra. Det kan bli sent när man spelar schack också. Jag träffade en kille på matserveringen, där jag brukar lunch. Han jobbade på en lantgård utanför staden, så vi hade mycket gemensamt att tala om. Han var väldigt duktig att spela schack, slog mej de flesta gångerna. Men så var han nästan dubbelt så gammal som jag.

Mitt schackspel måste jag nämna något om, finns bara ett sådant spel i hela världen! Min far och jag täljde till det när jag var sådär tretton- fjorton år. Det tog ett antal vinterkvällar. Pjäserna är i furu och brädet i hårt massonit. Spelet är inte svart och vitt utan gult och rött. Min far täljde huvuddelen, jag fixade till alla bönder. De blev som bönder är, alltså ganska olika. En del magra, en del tjocka, en del korta, andra lite längre. Ja, sedan målade min lilla syster gult och rött och ritade ansikten på kungar och drottningar. Ett riktigt familjepyssel. Nu är det sjuttiofem år sedan, ack vad tiden går.

Ja, så var det med det. Man kan ju inte bara spela schack och läsa hela tiden, man måste träffa lite folk också. Så det blev en hel del biobesök. Två, tre per vecka ibland. Före bion kunde man gå till ett konditori och få sig kaffe och en bakelse, eller två, om man var stadd vid god kassa. Vilket inte hände så ofta. Så stoppade man en tioöring i spelautomaten och fick lyssna på skivan. Satt i sköna fåtöljer i väntan på den söta servitrisen, som ibland kanske hette Dagny!

Någon gång fick man med en flicka på bio, då blev det dubbelt så dyrt, men också dubbelt så roligt. Men man fick sköta sig noga. Inga bonddrängsfasoner. Åhnej, hålla handen, följa hem till porten, en kram, en puss. Ses vi på lördag, kanske, kanske, hej då. Ja så kunde det låta. Sedan gick man hem till kammaren och läste en kärleksroman.

Karlstad hade ett fint badhus, där var jag minst en gång i veckan. Där träffade jag en kille, som blev en riktigt god vän. Han jobbade i en cykelaffär i staden och var med och tävlade i Karlstads cykelklubb. När klubben var iväg på tävlingar och åkte buss dit så kunde jag få åka med ibland. Jag köpte en kamera, en fin och dyr, på avbetalning. Så åkte jag runt i staden och fotade allt möjligt. Jag var upp i torn och upp på tak, park- och torgbilder. Kameran var med hela tiden. Det var många bilder som man nu kan titta på och minnas tillbaka.

Jag nämnde i början att det var midsommar. Det var närmare bestämt midsommarafton. En mycket fin dag, soligt och varmt, som det skall vara på midsommar. Det var bättre för, visst var det så? Hur som helst med det. Jag gjorde mej iordning för fest. Jag var bjuden med till min arbetskamrats sommarstuga. Bomstabaden heter det där området, en mycket fin plats med stort midsommarfirande. Så det var på med vita skjortan och den nyinköpta gabardinkostymen. Det skulle man ha på den tiden. Den var också köpt på avbetalning. Jag kommer inte ihåg vad det kostade men det tog nog ett år innan den var betald. Midsommarafton blev solig, rolig och minnesvärd. Och omskrivning tack vare eller kanske på grund av ett raggargäng som hade slagit upp sina tält på en äng bredvid kamratens sommarstuga. Där satt man på första parkett. Det blev slagsmål och nakna flickor på kylare. Det tog eld i ett tält, det kom både polis och brandkår. Ja, kära nån vilket midsommarminne. Jag tror vi drar ner rullgardinen där och säger tack för denna gång.

Mon nya äventyr och hälsningar från Åke.

Åsas Krönika

På eftermiddagen för någon fredag sedan delade jag upp nötfärs i fryspåsar, det som inte användes till att göra bamsebiff.

För en helg sen som var så var Mats Lindeberg och jag på Marieberg och införskaffade fler tjocka strumpor och T-shirtar till oss. För en gång skull så kom faktiskt taxin som den skulle, det är ju inte så vanligt.

I måndags på jobbet så gjorde jag ett fint kort, det föreställer ett hjärta och ett träd och så är det glitter på baksidan. Jag spelade även Fia med en utav mina arbetskamrater och blev en riktig Fia.

Maken hade möte med hemtjänsten här om dagen här hemma. Och efter det så har det blivit ännu värre. Tidigare så var det ibland de inte kom eller kom försent/förtidigt men nu har vi knappt sett röken utav dem. Jag sa till honom att såhär kan du inte ha det, så nu har han skickat in en ansökan om att byta företag igen.

Jag gjorde en kasslergratäng här om veckan, med broccoli och pennepasta, jag tycker om när det blir mycket mat av maträtterna jag lagar så man kan frysa in och ta fram och värma.

På jobbet en tisdag så läste vi nyheter från Nerikes Allehanda och som ni vet så vann ju Donald Thrump presidentvalet i USA för drygt någon vecka sedan. Man kan ju undra hur det blir framöver.

En onsdags eftermiddag var instruktör Annika från ledarhundsverksamheten här och Melker, Mats och jag var ute på en skön promenad. Jag berättade för Annika att Melker nu mer oftast går självmant in och lägger sig på fällen i mitt vilorum när jag är där inne och läser mm. Det tyckte hon var bra. Hon hjälpte Mats med att kamma Melker. Sedan blev det att göra korvstroganoff med ris och gröna ärtor.

Läkaren från infektion har ringt till mig igen för att höra hur jag mår men jag sa att läget är oförändrat så jag ska gå och ta nya prover nästa vecka för lymfspotkörteln. Vi har även skaffat en febertermometer så jag kan kolla tempen på dagarna och det varierar verkligen. Tänker hålla på tills läkaren ringer igen.

Här om veckan på kör övningen i kyrkan fick vi även en till adventssång att sjunga och sen ska jag och en annan körmedlem sjunga solo på varsin vers från en av adventssångerna nästa helg då det är första advent.

Efter körövningen när jag kom till jobbet så möttes jag av en ny vikarie som heter Martin som ska jobba några dagar även nästa vecka då jag är där. Jag och en av handledarna skojade med honom för han satt och spelade gitarr, vi sa att nästa torsdag ska han få spela för oss så vi får lite musikunderhållning och så sa jag att "det kommer jag ihåg" och då svarade han "nej glöm det". Så det visar sig om det blir musik eller ej nästa vecka.

För ett tag sen när jag var på bingo på Föreningarnas Hus så på slutet så berättade dem om ett tema de skulle ha två veckor senare som skulle handla om viktnedgång och så stod det i vår tidning att det även skulle handla om olika kosttillskott mm. och då sa jag utan att tänka mig för "va bra, det passar mig" och det blev alldeles tyst i rummet och min assistent tänkte vadå för? Och så sa hon "men du behöver väl inte gå ner, det är ju det ända du gör?" ... jag trodde alltså att det var ett möte om hur man INTE ska gå ner i vikt fast det var tvärtom.

Sedan igår eftermiddag när jag skulle åka hem från jobbet. Jag har min bil som ska hämta mig 14.30, men den kom närmare 14.45 och en av handledarna fick ringa och fråga vart bilen var. "Den kommer inom 2 minuter" sa telefonisten då, men den kom inte förrän 5 minuter senare. Sedan åker vi och hämtar en annan taxikund innan det blir dax att köra hem mig. Då har Mats både hunnit ut med Melker och kommit tillbaka, plus att min assistent var på plats. Mats hade till och med börjat ringa till centralen vid 15.08, men då hann jag komma hem innan dem han svara. Han blev ju såklart orolig då jag som senast varit hemma 15.00.

Mats och jag var ju Filmstaden för ett tag sen och såg den svenska filmen "Jag älskar dig" med syntolkning med SRF Örebro. Jag tyckte den var väldigt rolig den filmen, trots att den handlade om skilsmässa, men det var en skilsmässokomedi, skilsmässor brukar ju inte vara roligt. Innan filmen hade Mats checkat in på Filmstaden och filmen vi skulle se. Min assistent skulle in och gilla den incheckningen men såg då att han istället hade checkat in att vi var och såg en Fransk film med samma namn men från 1967, tur att hon var med annars hade väl många av er undrat, varför tittar ni på det??

Katter brukar ju gilla att sitta i fönstret och titta ut för att se vad som händer, det gjorde Kajsa en dag och under tiden så försökte Melker att överlista oss för att komma upp till min och makens säng utan att vi ska se det. Det lilla katthuset som står i vardagsrummet är från början Kajsas som jag införskaffade i Värmland men nu mer tycker Olivia att det är hennes. På kvällarna så ligger oftast Kajsa på datorstolen som ni ser här i mitt vilorum och Olivia på sängen. Efter Mats och jag hade varit på Marieberg förra helgen så kom både Melker och Olivia och doftade för att kolla hur jag mådde.

Ja, hur ska man säga att vädret den senaste tiden har varit? Från snö till höst och vår plus att solen har visat sig och det har ju skiftat från minus till plusgrader, plus att några dagar har det regnat.

När jag var ute på promenad här om dagen så faktiskt tro det eller ej, jag hittade prästkragar, det är sant i mörka, gråa november. Man kan ju undra, är det november eller maj? Jag hade på mig täckjacka, mössa och vantar men omgivningen var knallgrön med vitgula blommor.

Ja just ja, jag har ett intresse för bland annat hockey. Jag har inte haft något favoritlag som jag hållit på utan följer de lag jag tycker spelar bra i SHL. I år är ju Örebro ett av de lagen som maken Mats håller stenhårt på och här om dagen så vann dem ju över Djurgården, vilket var skönt då det var ett av de stöddigaste Stockholmslagen.

Var ju på en infokurs om smartphones här om veckan och då fick man bland annat känna på ett tangentbord som var kopplat till en iPhone som skulle göra det lättare för oss att skriva. Jag tyckte det verkade väldigt bra.

En sak till som jag tyckte verka bra var att kursledaren berättade om att man med dom nyare telefonerna nu mer kan använda sitt fingeravtryck till att tex. låsa upp telefonen. Och det har jag fixat nu och jag är jättenöjd med det.

En eftermiddag på mitt jobb så skulle det bli underhållning, det var en tjej som hette Linnea som var från Falun och hon spelade dragspel och hennes pappa gitarr. Linnea är blind och hon och jag fick en jättefin kontakt, hon och jag satt och pratade en hel del, både under och efter underhållningen. Hon spelade och sjung gamla kända covers och visor.

Nu får ni ha det så bra tills vi hörs igen.

Av Åsa Lindberg

Slutord

Tänk att hela 2016 redan har gått. Jag har sagt det förut och säger det igen, tiden går fort när man har roligt och jag har världens roligaste jobb. Tänk vad mycket roligt jag har varit med om under dem här åren och alla härliga människor jag har träffat. Jag har fått många nya vänner. Nu stänger vi kansliet för julledigt från och med 15 december till och med 8 januari. Jag och Leif önskar er alla en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR. Vi ses till ett nytt härligt, aktivitets år 2017.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telefonnummer; 019 673 21 05, 072 544 50 84, e-post: charlotte.akerlind@telia.com

Kansli: Leif Stockhult, telefonnummer; 019 673 21 06, e-post: srf.orebro.lan@telia.com

Bilaga 1 december 2016

THOMSSONS NYHETSBREV NR 16

25 november 2016

Innehåll

Aktuellt om ögonforskning

Träff med LSS-utredningen

Konferens för tågoperatörer

Studieresa till Bryssel

Trafiksignaler i Tibro

Möte angående tillgänglig television

Om elektronisk röstning på DN Debatt

Gemensam broschyr för SRF och Synskadades Stiftelse

Aktuellt om ögonforskning

Onsdagen den 16 november ordnade SRF en konferens där aktuell ögonforskning presenterades. Framstående forskare från Göteborg, Linköping, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro höll korta föredrag om forskning som pågår just nu.

Senast SRF ordnade en liknande konferens var år 2011. SRF stödjer ögonforskningen med cirka 1 miljon kronor per år, främst genom bidrag till Ögonfonden.

Träff med LSS-utredningen

Den 14 november gjorde Synskadades Riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda och Sveriges Dövas Riksförbund, en uppvaktning av den pågående LSS-utredningen (LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Från SRF deltog vår vikarierande intressepolitiska chef Eva Björk samt förbundsstyrelseledamoten Annika Östling. De träffade utredaren Désirée Pethrus, huvudsekreteraren Anders Viklund samt sekreteraren Helena Höög.

Från SRF framfördes att gravt synskadade och blinda måste ingå i personkretsen, och att behovet måste bedömas utifrån den insats man söker. Vi blir ofta bedömda efter kriterierna för assistans fast det är ledsagning vi behöver, vilket leder till att vi inte får insatsen. Vidare diskuterades en hel del om vad insatsen ledsagning behövs till. Sådant andra bara gör i förbifarten måste vi planera och få ledsagare till, och vi tvingas ofta prioritera bort viktiga saker. Att vi synskadade ofta klarar oss bra i kända miljöer, såsom i vårt eget kvarter, innebär inte att vårt behov är mindre eftersom man behöver röra sig även på andra ställen. Ledsagningen kan vara helt nödvändig för att vi exempelvis ska kunna ta en skogspromenad, gå på gym, handla i butiker och så vidare.

Helt klart har synskadades möjlighet att få LSS-insatsen ledsagning minskat drastiskt de senaste åren trots att lagen inte ändrats. LSS-utredningen kan ändra på det.

Konferens för tågoperatörer

SJ, MTR, DSB och A-Train (Arlanda Express) var de företag som deltog vid den konferens för tågoperatörer som SRF ordnade på Scandic Grand Central i Stockholm den 22 november. Dessutom deltog Trafikverket.

På programmet stod information och diskussion om det tillgänglighetsdirektiv som EU håller på att ta fram samt workshops kring biljettköp, ledsagning respektive tillgänglighet och bemötande under tågresan. Bland de slutsatser som kunde dras kan nämnas att biljetter måste kunna köpas på annat sätt än via appar och internet, till exempel via telefon, över disk eller ombord. För att inte synskadade ska diskrimineras ska priset bli detsamma även om man inte kan använda appar och internet.

Studieresa till Bryssel

Den 13 till 15 november gjorde 24 SRF:are inklusive ledsagare en resa till Bryssel för att lära sig mera om EU. Detta skedde på inbjudan av EU-parlamentarikern Anna Hed (S), och EU stod för ungefär hälften av kostnaderna.

Besök gjordes på EU-kommissionen, i EU-parlamentet, på den svenska representationen samt hos EDF (European Disability Forum). EDF är en organisation för nationella samarbetsorganisationer för funktionshindrade samt europeiska funktionshinderorganisationer. EBU (European Blind Union) är medlem i EDF. Marie Denninghaus berättade om EDF och hur de arbetar.

EU-kommissionen är den instans som tar fram förslag till direktiv och förordningar inom EU. Här fick vi en intressant dragning av Sofia Lourenco om arbetet med EU:s tillgänglighetsdirektiv.

På EU-parlamentet träffade vi Anna Hed, och vi fick även se plenisalen, där parlamentet sammanträder. Här sker ständig simultantolkning till 28 språk. EU-parlamentet har egentligen sitt säte i Strasbourg i frankrike, men har även möten i Bryssel.

På den svenska representationen träffade vi socialrådet Wivi-Anne Hult. Det är här som de förhandlingar sköts som föregår besluten i ministerrådet.

Genom de två studieresor till Bryssel som SRF genomfört i år så har ett stort antal SRF:are fått inblick i hur EU arbetar och fungerar. Detta är viktigt eftersom EU har en stor inverkan på utvecklingen i Sverige. Ökade kunskaper ger oss bättre förutsättningar att påverka.

Trafiksignaler i Tibro

I Tibro i Västergötland tillverkas trafiksignaler, eller rättare sagt den dosa som sitter på stolparna vid ljus- och ljudreglerade övergångsställen. Måndagen den 21 november gjorde SRF:s arbetsgrupp för fysisk miljö och resande ett studiebesök på Prisma Tibro för att få en bild av deras produkter. De har en stor andel av den svenska marknaden vad gäller ljudsignaler, och levererar också internationellt.

Hörbarheten i trafikmiljön är beroende av vilka frekvenser som ljudet innehåller. Volymen är viktig, men frekvenserna har större inverkan än man kan tro. Vi fick lyssna på olika typer av ljud, och kunde konstatera att hörbarheten och förmågan att orientera sig efter ljudet varierade stort.

På många dosor vid övergångsställen finns en karta som beskriver hur gatan man ska korsa ser ut. Här anges om det finns någon refug, om det finns cykelbana, hur många körfält gatan har och dylikt. Dessa kartor är inte så kända, men är till stor nytta om man lärt sig tyda dem.

Prisma Tibro visade också pollare med ljus och ljud, som kan användas för orientering längs olika gångstråk. Prisma Tibro har tagit fram en broschyr om sina produkter, vilken även finns i punktskrift. Vill man veta mera kan man vända sig till SRF:s intressepolitiska handläggare Jimmy Pettersson, tfn 08-39 94 46 eller e-post

Jimmy.pettersson@srf.nu

Möte om tillgänglig television

SRF deltog i ett möte om tillgängligt utbud i Sveriges Television (SVT) som ordnades på kulturdepartementet fredagen den 18 november. SRF representerades av förbundsstyrelseledamoten Roland Gustafsson, Henrik Götesson som är intressepolitisk handläggare samt vår kommunikationschef Boris Samuelsson. Flera andra funktionshinderförbund deltog också, däribland Unga Synskadade.

Uppläst textremsa vid exempelvis nyhetsprogram, uppläsning av text på skyltar som visas i rutan samt behovet av fler syntolkade program var önskemål som framfördes. SVT kommer att få nya riktlinjer från den 1 januari 2017, och kulturdepartementet ville därför ha in våra synpunkter. Från 2020 ska SVT ha nytt sändningstillstånd, och det innebär att vi har tillfälle att ställa mera långtgående tillgänglighetskrav i den kommande processen.

Om elektronisk röstning på DN Debatt

Den 26 oktober skrev docenten i statsvetenskap, Johan Karlsson Schaffer, en artikel på Dagens Nyheters debattsida där han menade att det svenska systemet med förtryckta valsedlar som sprids i stora mängder är ett säkerhetsproblem. Han förordade ett system där man själv kryssar eller skriver siffror på en valsedel i vallokalen.

Undertecknad (Håkan Thomsson) fick dagen därpå in en replik på DN Debatt. Där skrev jag bland annat: "Det tråkiga är att de lösningar som Johan Karlsson Schaffer föreslår ytterligare skulle utestänga synskadade från att rösta självständigt, då hans förslag bygger på att man själv ska kryssa eller skriva på valsedeln. Istället borde Vallagskommitténs tankar från år 2013 om att utreda elektronisk röstning genomföras. Det skulle vara bra för miljön, och kunna skapa fria och hemliga personval även för synskadade."

Gemensam broschyr för SRF och Synskadades Stiftelse

"Stöd synskadade" heter en broschyr som tagits fram gemensamt av Synskadades Riksförbund och Synskadades Stiftelse. Syftet med en gemensam broschyr är att vi inte ska konkurrera med olika informationsmaterial som vänder sig till den som vill ge en gåva eller skriva ett testamente med synskaderörelsen som förmånstagare. Broschyren kan också användas av distrikt, lokalföreningar och branschföreningar.

Broschyren kan beställas från kontorsservice@srf.nu

Bilaga 2 december 2016

SYNTOLKNINGS EVENEMANG 2016-2017

Teaterföreningen Lyset 18 december 2016

Fanny och alexander

av Ingemar Bergman regi Gunilla Orvelius

Teaterföreningen Lyset sätter upp pjäsen Fanny och Alexander på Kungsteatern i Karlskoga..

SRF har nu reserverat 25 biljetter till föreställningen söndag den 18 december klockan 16 00

Samling klockan 15 00

Biljettpris 200 kronor.

Föreställningen spelas på Kungsteatern i Karlskoga.

Anmälan senast fredag den 18 november

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas söndag den 18 december klockan 16 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070 660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Länsteatern den 21 december 2016

stormen

av William Shakespeare Regi av Erik Holmström

Ett skepp förliser i en storm och dess passagerare spolas i land på en mystisk ö. Isolerade från varandra vet de inte vem som lever eller har dött, och om de någonsin ska kunna komma därifrån. Ön blir en plats för dem att rannsaka sig själva och börja fantisera om andra sätt att leva. En furste börjar drömma utopiska drömmar. Ett kungabarn upptäcker glädjen i enkelheten och det hårda arbetet. En narr och en drucken betjänt vill använda öns resurser för fullt tills de tar slut. nu?

Syntolkas den 21 december 2016

Syntolkas av Arne Holmberg

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019 689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning samt om du har med ledsagare.

Teaterföreningen Lyset 28 december 2016

Fanny och alexander

av Ingemar Bergman regi Gunilla Orvelius

Teaterföreningen Lyset sätter upp pjäsen Fanny och Alexander på Kungsteatern i Karlskoga..

SRF har nu reserverat 15 biljetter till föreställningen onsdag den 28 december klockan 18 00

Samling klockan 17 00

Biljettpris 200 kronor.

Föreställningen spelas på Kungsteatern i Karlskoga.

Anmälan senast onsdag den 28 november

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas onsdag den 28 december klockan 18 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070 660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Karlskogarevyn Görskoj 14 januari 2017

Nyårsrevyn "checkar in"

Årets nyårsrevy Checkar in med Karlskoga revyn Görskoj.

SRF har reserverat 20 biljetter till föreställningen lördag den 14 januari klockan 15 00

Samling klockan 14 00

Biljettpris 220 kronor.

Föreställningen spelas på Musikpalatset i Karlskoga.

Anmälan senast onsdag den 14 december

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas lördag den 14 januari klockan 15 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070 660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Länsteatern den 27 januari 2017

stormen

av William Shakespeare Regi av Erik Holmström

Ett skepp förliser i en storm och dess passagerare spolas i land på en mystisk ö. Isolerade från varandra vet de inte vem som lever eller har dött, och om de någonsin ska kunna komma därifrån. Ön blir en plats för dem att rannsaka sig själva och börja fantisera om andra sätt att leva. En furste börjar drömma utopiska drömmar. Ett kungabarn upptäcker glädjen i enkelheten och det hårda arbetet. En narr och en drucken betjänt vill använda öns resurser för fullt tills de tar slut. nu?

Syntolkas den 27 januari 2017

Syntolkas av Lotta Lagerman

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019 689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning samt om du har med ledsagare.

Karlskogarevyn Görskoj 28 januari 2017

Nyårsrevyn "checkar in"

Årets nyårsrevy Checkar in med Karlskoga revyn Görskoj.

SRF har reserverat 20 biljetter till föreställningen lördag den 28 januari klockan 15 00

Samling klockan 14 00

Biljettpris 220 kronor.

Föreställningen spelas på Musikpalatset i Karlskoga.

Anmälan senast onsdag den 28 december

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas lördag den 28 januari klockan 15 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12.
070-660 69 81eller på e-post kristina.jo@telia.com

Lekebergs revysällskap 5 februari 2017

Om Tycke uppstår

Lekebergs Revysällskaps Seniorgrupp framför ett klassiskt folklustspel av Gideon Wahlberg

SRF har reserverat 20 biljetter till föreställningen söndag den 5 februari klockan 14 00

Samling klockan 13 00

Biljettpris är 250 kronor och då ingår hemlagad gulaschgryta med smör och bröd samt kaffe med kaka

Föreställningen spelas på Sparbanksbörsen i Fjugersta

Anmälan senast måndag den 9 januari

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas söndag den 5 februari klockan 14 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12
eller 070-660 69 81

Lekebergs revysällskap 7 februari 2017

Om Tycke uppstår

Lekebergs Revysällskaps Seniorgrupp framför ett klassiskt folklustspel av Gideon Wahlberg

SRF har reserverat 20 biljetter till föreställningen tisdag den 7 februari klockan 14 00

Samling klockan 13 00

Biljettpris är 200 kronor och då ingår kaffe

Föreställningen spelas på Sparbanksbörsen i Fjugersta

Anmälan senast måndag den 9 januari

Betalning ska avtalas med Kristina Johansson i samband med bokning.

Syntolkas tisdag den 7 februari klockan 14 00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas hos Kristina Johansson telefon 0 5 8 6 414 12
eller 070 660 69 81

Länsteatern den 5 april 2017

DET SOM ÄR VÅRT

av Anders Duus

Det som är vårt är en nyskriven pjäs som tar sitt avstamp här, i Örebro län. Vi möter världens minst förtjänta lotterivinst, ett hårdrocksband med bara två medlemmar, kampen mot landets fulaste rondell, det hopp som kan bo i en bikupa. Och vi möter känslan av att gränsen är nådd när även biblioteket ska läggas ner.

Syntolkas den 5 april 2017

Syntolkas av Arne Holmberg

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019 689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning samt om du har med ledsagare.

Bilaga 3 december 2016

PRESSMEDDELANDE FRÅN REGION ÖREBRO

Ny metod för att bedöma hjärtfunktion

Vid bedömning av flera olika sjukdomar är det viktigt att beräkna hjärtats högerkammarfunktion. Forskare Stina Jorstig vid Region Örebro län har tagit fram en ny metod för bedömning av hjärtats funktion.

– Det är viktigt att kunna se om hjärtats högra kammare är förstorad eller har onormal form. Det kan uppstå vid olika sjukdomstillstånd som hjärtsvikt och medfödda hjärtfel och kan medföra sänkt pumpförmåga hos höger kammare, säger Stina Jorstig, civilingenjör vid Medicinsk Teknik på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro Universitet.

Hjärtats två kammare ser lite olika ut och den högra kammaren har en mer komplex geometri än den vänstra. Vänster kammare har en jämnare form och den är lättare att bedöma utifrån längd och areamått. Tidigare var det mer fokus på den vänstra kammaren, som ansågs ha en viktigare funktion, men forskning inom detta område har under de senaste tio åren haft ökat fokus på höger kammare.

Ultraljud eller MR-kamera
Stina Jorstig har i sin forskning tagit fram en förbättrad metod för bedömning av högerkammarfunktion. Vid undersökning av hjärtats funktion är det vanligt att använda bildgivande tekniker. Ultraljud och MR-kamera (magnetresonanstomografi) är två exempel på tekniker som används i dagens sjukvård.

– Vid undersökning av höger kammare är det vanligt att man vill bedöma dess förmåga att pumpa ut blodet i lilla kretsloppet där det syresätts i lungorna.

Denna bedömning av höger kammares pumpförmåga görs på olika sätt i ultraljuds- och MR-bilder eftersom bilderna tas under olika förutsättningar. Ultraljud och MR bygger på två helt olika tekniker.

Fördelar och nackdelar med metoderna
Det som mäts är hur stor andel av hjärtats totala blodvolym som pumpas ut i ett hjärtslag. För att kunna mäta det måste man kunna mäta hjärtats volym i olika faser i hjärtcykeln. Det kan vara svårt att göra vid en ultraljudsundersökning.

– Den nya metoden skattar kammarens pumpförmåga utifrån en modell av högerkammaren som består av tre längdmått som kan mätas med ultraljud.

Det är sedan tidigare känt att den metod som anses bäst kunna mäta volymer och kammarens pumpförmåga av höger kammare är MR. Vid en MR-undersökning ligger patienten i ett trångt utrymme och ska hålla andan vid många tillfällen under bildinsamlingen. Det kan upplevas påfrestande för patienten. En ultraljudsutrustning kan förflyttas till patienten och kräver inga andningsuppehåll under undersökningen.

Det är inte alla patienter som kan göra en MR-undersökning på grund av metallimplantat, graviditet eller vissa pacemakers. Mätningar med ultraljud kan göras förhållandevis lätt men bildkvaliten blir inte lika bra som vid MR.

I studien ingick 12 friska försökspersoner och 25 patienter med nedsatt högerkammarfunktion vid Universitetsjukhuset Örebro.

Mätningar av hjärtats storlek
– Utifrån insamlade bilder görs tre längdmätningar av hjärtat i olika faser av hjärtcykeln. Utifrån dessa kan man sedan skatta hjärtats pumpförmåga.

Resultaten från studien visar att den nya metoden stämmer bättre överens med referensvärden på pumpförmågan beräknad utifrån MR-bilder än den metod man idag använder för att bedöma pumpförmåga med ultraljud.

Skydda antibiotikan – den räddar liv

Antibiotika räddar liv, men när de resistenta bakterierna ökar utgör de ett stort hot mot både människors och djurs hälsa. Därför är det viktigt att vi alla hjälps åt för att skydda antibiotikan så att den kan användas när den verkligen behövs.

Antibiotika används mot sjukdomar som orsakas av bakterier. Men bakterierna blir motståndskraftiga om antibiotika används för mycket eller på fel sätt. Så kallad antibiotikaresistens innebär att vissa sjukdomar inte längre kan behandlas lika lätt.

– Alla kan göra en insats för att skydda antibiotikan så att den inte blir resistent mot bakterier. På så sätt kan vi fortsätta att använda antibiotika för att rädda liv även i framtiden, säger Hans Fredlund, Region Örebro läns smittskyddsläkare.

Hjälp till att skydda antibiotikan

Antibiotikaresistens är ett stort problem på flera håll i världen, och nu börjar den också bli ett problem här i Sverige. Ett stort ansvar för att komma till rätta med problemet vilar på politiker, myndigheter, sjukvården, djurindustrin och forskare med flera. Men även som enskild person kan du bidra till att skydda antibiotikan genom att:

Tvätta händerna för att undvika smitta.Prata med en läkare eller en veterinär om när antibiotika gör nytta.Använd inte överbliven antibiotika utan lämna in den på apoteket.

Antibiotika till de som behöver

Region Örebro län arbetar i samverkan med många andra myndigheter och organisationer kontinuerligt mot antibiotikaresistens. Ju mindre antibiotika som förskrivs, desto mindre risk är det att multiresistenta bakterier sprids. Antibiotikaförskrivningen i Örebro län har under flera år minskat, men år 2015 stannade minskningen upp. Prognosen för år 2016 pekar dock på lägre antal recept än 2015.

– Vårt mål är att få en adekvat antibiotikaförskrivning, det vill säga att vi ger antibiotika till de som behöver medan vi avstår från att ge dem som inte behöver. Vi måste skydda den antibiotika som fungerar i den moderna sjukvården, för det är inga nya antibiotika på gång, säger Hans Fredlund.

I dag, den 18 november, är det den Europeiska antibiotikadagen. I samband med det uppmärksammar Region Örebro län under en veckas tid, tillsammans med andra myndigheter och organisationer budskapet "Skydda antibiotikan".

Nya regionråd valdes vid regionfullmäktige

Vid regionfullmäktige den 22 november valdes Andreas Svahn (S) och Karin Sundin (S) till regionråd inom Region Örebro län. Andreas Svahn blir regionstyrelsens ordförande medan Karin Sundin tar över som ordförande i den fokusberedning som arbetar med specialistsjukvård och högspecialiserade vård.

Andreas Svahn har arbetat med politik i 16 år. Han har bland annat varit ledamot av dåvarande landstingsfullmäktige och ordförande i regionens fastighetsbolag Länsgården. De senaste fyra åren har han varit kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg. Den 1 februari tillträder han posten som regionstyrelsens ordförande.

Tillgänglig hälso- och sjukvård samt goda förbindelser

– Det är hedrande att få tillträda posten som regionstyrelsens ordförande efter Marie-Louise Forsberg-Fransson. Jag ser fram emot att få bidra till den fortsatta utvecklingen av en jämlik hälso- och sjukvård. Vi måste förbättra tillgängligheten på vårdcentralerna och fortsätta utveckla våra tre högkvalificerade sjukhus med universitetssjukhuset som nationell spjutspets, säger Andreas Svahn.

– En annan viktig fråga är arbetet med att binda ihop Örebro län genom en effektiv infrastruktur så att vi underlättar människors vardag. Kollektivtrafiken med tåg och buss måste bli ett verkligt alternativ för allt fler människor, säger Andreas Svahn.

God och jämlik hälso- och sjukvård

Karin Sundin tar över posten som ordförande i fokusberedningen för somatisk och psykiatrisk specialistsjukvård samt högspecialiserad vård från och med den 1 mars. Hon efterträder Jenny Steen. Karin Sundin har bland annat varit ersättare i dåvarande landstingsfullmäktige och i forskningsnämnden. Mellan åren 2011 till 2014 var hon ordförande i Örebrobostäder.

– Forskning och utveckling ger oss hela tiden nya möjligheter att bota och lindra. Vår befolkning växer och därmed efterfrågan på sjukvård, samtidigt som skillnaderna i människors hälsa och levnadsvillkor ökar. Det ställer stora krav på sjukvården. Att i denna tid bli vald till ordförande i beredningen för specialistsjukvård och högspecialiserad vård är ett mycket stort förtroende och ansvar. Jag ser fram emot att axla det ansvaret tillsammans i den nya regionledningen och med politiker, tjänstemän och vårdens professioner, säger Karin Sundin.

Region Örebro län vill bilda nationellt odontologiskt centrum

Region Örebro vill bilda ett nationellt odontologiskt centrum, och satsar under nästa år 1,5 miljoner kronor på att utveckla länets specialisttandvård. Det beslutade regionfullmäktige vid sammanträdet den 22 november.

– Jag är glad över att vi nu kan ta det första steget i utvecklingen av ett nationellt odontologiskt centrum efter att ha förberett frågan under året på uppdrag av regionstyrelsen, säger Carina Dahl (S), ordförande i fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård.

– Vi ser att vi kan stärka vår roll som nationellt odontologiskt centrum genom ett aktivt samverkansarbete inom vård, utbildning och forskning. Det kan det till exempel handla om att inrätta kombinerade specialist- och forskarutbildningstjänster, och att utveckla den kliniska patientnära forskningen, säger Göran Stegersjö, förvaltningschef Folktandvården.

Kunskap och utveckling i framkant

Sedan år 2003 har Region Örebro län haft en uttalad målsättning att vara ett centrum för specialisttandvård. Det har bland annat resulterat i en omfattande specialistutbildning för tandläkare vilket kräver att Folktandvårdens specialister ständigt ligger i framkant när det gäller kunskap och utveckling. Det medför också en väl utvecklad allmäntandvård.

När det nu har blivit dags för ett nytt steg i utvecklingen av specialisttandvården i länet finns en förhoppning om att kunna komplettera de två tandsköterskeutbildningarna som finns i Lindesberg och Örebro med en tandhygienistutbildning.

Samarbete med Örebro universitet

En annan faktor som kan bidra till en starkare roll för centrumet i Örebro län är ett utvecklat samarbete mellan Folktandvården, Örebro universitet och Tandvårdshögskolan i Malmö.

– Region Örebro läns satsning medför dessutom att vi på ett tydligare sätt kan inspirera våra medarbetare att delta i nationella grupperingar samt hitta vägar till en utveckling av tandsköterskerollen. På så sätt kan yrkesgruppen ta ett mer direkt deltagande i vården, säger Carina Dahl.

Turism- och näringslivsutveckling i fokus när delegation från Nederländerna gästade Örebro län

Örebro slott och friluftsområdet Ånnaboda. Det var två av de platser som den nederländska delegationen som var på besök hos Region Örebro län och Örebro Airport fick se under sin vistelse i länet. Syftet med besöket var att stärka relationerna kring utvecklingen av turism, näringsliv och forskning mellan Örebro län och regionen Groningen i norra Nederländerna.

– Det är jätteviktigt att vi blickar utåt för att kunna knyta kontakter med andra regioner både inom Sveriges gränser och utanför dem. Vi lever i en allt mer globaliserad värld, och jag hoppas att vi genom att stå värd för den här typen av besök kan hjälpa länets företagare med de kontakter som är absolut nödvändiga för att utvecklas och expandera, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional tillväxt.

Bra grund för fortsatt utveckling av samarbete

Den 19 september i år invigdes flyglinjen som via Köpenhamn trafikerar Örebro och Groningen i Nederländerna. Linjen avgår morgon och kväll sex dagar i veckan, och som en följd av den snabba förbindelsen väntas antalet turister från Nederländerna att öka.

– För länets del betyder den här flyglinjen jättemycket. Det är en länk som kan ta oss ut i Europa på ett smidigt sätt samtidigt som det möjliggör enkla resor till Örebro län för såväl företagare som turister från Nederländerna, säger Irén Lejegren.

För att ytterligare stärka länets attraktionskraft och uppmärksamma den nya flyglinjen bjöd Region Örebro län tillsammans med Örebro Airport in en delegation bestående av tjänstemän, researrangörer och journalister från Nederländerna till ett besök under fredagen. Med på besöket var även Nederländernas ambassadör i Sverige.

– Ett besök på den här nivån betyder mycket för relationerna mellan våra båda regioner. Det utgör en bra grund för den fortsatta utvecklingen av samarbeten oavsett om det handlar om turism, kompetens eller tillverkning, säger Irén Lejegren.

– Ett område där våra båda regioner har ett gemensamt intresse är utvecklingen inom smart specialisering, det vill säga metoder för att priorietera bland utvecklingsprojekt för att på så sätt stärka såväl företag som den offentliga sektorn och forskning. Ett annat område där vi båda ligger långt fram är inom den kulinariska och ekologiska matlagningen, säger Irén Lejegren.

Svenskt fika på strandkanten

Under vistelsen i Örebro län fick delegationen från Nederländerna möjlighet att diskutera den framtida utvecklingen med regionrådet Irén Lejegren. De fick också besöka Örebro slott och njuta av svenskt fika invid Ånnabodasjön i Kilsbergen.

Kortare väntetider för ortopedpatienter

Ortopedkirurgiska kliniken i Region Örebro län har gjort en ambitiös satsning med att förbättra tillgängligheten för sina patienter. Från att ha haft bland de längsta väntetiderna i landet för såväl läkarbesök som operation ser det nu ut som om kliniken kommer att lyckas korta ner sina väntetider till sex till åtta veckor till årsskiftet.

Det har i år funnits ett tydligt uppdrag från politiken att väntetiden inte får överstiga vårdgarantin, det vill säga högst tre månader. Nu pekar mycket på att ortopedkirurgiska kliniken klarar av att uppnå det målet.

- Många patienter har tidigare vänt sig till andra landsting och privata vårdgivare för ortopedisk vård, nu ser vi att patienterna i stället vänder sig till ortopedenheterna vid sjukhusen i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. Patienterna har varit fantastiskt förstående och tillmötesgående när de kallats till besök eller operation på annat än sitt vanliga sjukhus, säger Ewald Ornstein, verksamhetschef ortopedkirurgiska kliniken.

Ortopedkirurgiska kliniken har under senaste halvåret börjat arbeta med nya inriktningar för sina enheter. Karlskoga lasarett har gjort stora satsningar inom axel- och knäkirurgin, Lindesbergs lasarett inom byte av knä- och höftleder. Universitetssjukhuset Örebro har ökat sin verksamhet inom ryggkirurgi, barn- och fotkirurgi och inte minst inom ortopediska skador, särskilt svårare sådana.

- Det är välkänt att strukturförändringar som dessa leder till förbättrad tillgänglighet och på sikt även bättre vård och färre komplikationer. Den här förbättringen hade heller inte varit möjlig utan medarbetarnas och våra samarbetspartners fantastiska insatser och flexibilitet, säger Ewald Ornstein.

För att även på lång sikt säkerställa en god vårdkvalitet för våra patienter pågår en uppbyggnad av en forskningsenhet inom ortopedin med professor Per Wretenberg som ansvarig.

Kort för långpendlare blir billigare när nya biljettpriser börjar gälla

Den 9 januari blir det billigare för länets långresenärer att lösa pendlarbiljett hos Länstrafiken. Även priset på mobilbiljetter i stadstrafiken kommer att sänkas. Det blev klart i dag när Region Örebro läns nämnd för samhällsbyggnad fattade beslut om nya biljettpriser för den allmänna kollektivtrafiken.

– Tack vare att vi nu sänker taket för priset på pendlarbiljetter med drygt 100 kronor kommer det att bli billigare att resa mellan till exempel Örebro och Laxå, Kopparberg, Askersund eller Degerfors. Vi har gjort Örebro län en aning rundare, och det känns bra att vi på detta sätt kan premiera länets långpendlare, säger Mats Gunnarsson (MP), ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Möjlighet att utveckla kollektivtrafiken

När Länstrafiken den 9 januari justerar priserna för resor med kollektivtrafiken blir biljetterna i snitt två procent dyrare. Prisökningen är nödvändig för att intäkterna ska matcha kostnaderna för driften av kollektivtrafiken. Det innebär bland annat att en enkelbiljett som köps på en buss i stadstrafiken kommer att kosta 30 istället för 28 kronor.

– Den generella prishöjningen kommer att ge oss mer pengar till att utveckla kollektivtrafiken, säger Anders Ceder (S), vice ordförande i nämnden för samhällsbyggnad.

Billigare för familjer och långpendlare

Men det har också funnits utrymme för justeringar som gör vissa biljettyper billigare. Det handlar till exempel om:

En sänkning från 1 365 till 1 250 kronor för de dyraste pendlarbiljetterna inom länet.En sänkning från 22 till 18 kronor för mobilbiljetter och enkelbiljetter som köps i förväg i stadstrafiken.En sänkning från 44 till 36 kronor för familjebiljetter inom stadstrafiken som inte köps med bankkort på bussen.

– I översynen har vi kunnat premiera de resenärer som köper till exempel förköp eller mobilbiljetter som går snabbt för bussförarna att kontrollera. På så sätt kan vi snabba upp restiderna, säger Mats Gunnarsson.

Direkttåg mellan Örebro och Arlanda - utan byten

Söndag den 11 december kommer omfattande trafikförändringar göras på regionaltågstrafiken i Mälardalen. Den största förändringen för tågresenärer i Örebroregionen är att det nu skapas en tåglinje där resenärerna kan åka direkt mellan Örebro och Arlanda. Sammantaget för Mälardalsområdet medför förändringarna utökad tågtrafik med tätare avgångar, fler avgångar mitt på dagen och färre tågbyten.

- Vi gör stora satsningar i hela Mälardalsområdet nu i samband med att SJ tar över driften av MÄLABS upphandlade regionala tågtrafik. Och det är sammantaget väldigt positivt. Att satsa på hållbart resande med tåg är att satsa på klimatet, säger Mats Gunnarsson (Mp), regionråd.

Den största enskilda förändringen i tågtrafiken för Örebroregionen är direkttåget till Arlanda. Arlandatåget kommer även fortsätta till Uppsala. Den totala linjesträckningen blir då Örebro – Uppsala.

För att möta den ökade efterfrågan på tåg i hela sträckan Örebro – Stockholm kommer fler tåg att sättas in. En annan nyhet är att tågen på sträckan kommer ha genomgående trafik utan byten.

Utöver det utökas trafiken både vardagar och helger från Hallsberg till Stockholm på Västra stambanan.

- År 2018 kommer vi troligen att få ännu fler tåg till Västerås och Stockholm på helgerna. En ökad efterfrågan stärker möjligheterna till både kulturellt och socialt utbyte mellan länen i båda riktningarna. Turismen till vår region ökar starkt och vi ska underlätta för fler att komma hit avslutar Mats.

Förändringarna har tagits fram av tågtrafikbolaget MÄLAB där Region Örebro län är delägare. Tågen körs av SJ Regional.

Läs mer om trafikomläggningarna på Mälabs webbplats.

EU-medel för attraktivare busstrafik

Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige har beslutat att prioritera EU-medel till ett projekt för att utveckla busstrafiken i Örebro. Projektet som är en gemensam satsning mellan Region Örebro län och Örebro kommun får ca 650000 kronor i EU-stöd.

- Utveckling av attraktivare busstrafik är en mycket angelägen fråga för oss. Därför är det så klart glädjande både att det här viktiga projektet blir till och att vi tillsammans med Örebro kommun får förtroendet att driva det, säger regionrådet Mats Gunnarsson (Mp), i en kommentar till det positiva beskedet.

Syftet med projektet är att ta fram en genomförandeplan för BRT, eller Bus Rapid Transit. BRT innebär att man utvecklar ett särskilt koncept för busstrafiken, som bland annat innefattar speciellt designade bussar, sätt att visa resehandlingen och gator som är helt destinerade för busstrafik. Systemet får då liknande förutsättningar som spårvagnar, men kostnadseffektivare.

- Projektet kommer ta fram många spännande koncept som vi kan arbeta in i busstrafiken i Örebro. Det är otroligt viktigt att vi framtids- och klimatsäkrar vår stad. Det här är ett sätt att göra det, framhåller Björn Sundin (S), kommunalråd.

Projektet ska ta fram ett förslag till vilka stråk i Örebro som kan vara aktuella för BRT, hur systemet ska utformas, samt när en plan för när utbyggnad kan ske. Projektet ska även arbeta med att minska kollektivtrafikens energianvändning.

Bilaga 5 december 2016

TEBLADET NR 10 2016

Tema: Blod räddar liv

Välkommen till Tebladet!

Blod har aldrig lämnat någon oberörd. Människor har i alla tider haft en speciell relation till blodet i allt från religion till historier om bloddrickande vampyrer. Inom sjukvården är blod oerhört viktigt och många patienter överlever idag tack vare alla de blodgivare som finns.

Tebladet har träffat patienten som fick blod och akutsjuksköterskan som ger blod. Vi har även träffat Malin Joelsson och Pernilla Karlefors på Blodcentralen. De berättar att det varje år behövs cirka 1 200 nya blodgivare i länet för att täcka behovet av blod.

Många patienter behöver blod, bland annat cancerpatienter. Anneli Uusisto som drabbades av bröstcancer för tre år sedan och sedan igen nu i höstas, behövde dock inget blod. Men nu i efterhand ville hon tacka alla som gett och ger henne så fin vård. Hon skickade in en tårtnominering och fick vara med och dela ut Tebladstårtan på sin egen födelsedag.

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande:

Med ansvar för framtiden

När jag skriver denna krönika är det höstlov och det känns verkligen att hösten nu gjort sitt intåg, vädermässigt. Vid denna tid på året kan vi också se resultatet av den politik vi fört och de beslut som tagits för att slå vakt om fortsatt välfärd inom Region Örebro län. Hög kvalitet och tillgänglig jämlik och jämställd vård efter behov är fortsatt högsta prioritet, liksom att ingen ska behöva avstå viktiga insatser på grund av att man inte har pengar. Därför höjer vi i majoriteten inte patientavgifterna eller högkostnadsskyddet.

Glädjande nog ses nu att den omorganisation av länets hälso- och sjukvård som genomförts börjar visa goda resultat i form av fler mottagningsbesök och operationer. Siffrorna efter sommaren visade bland annat att operationsverksamheten ökat med 11 procent och mottagningsverksamheten med åtta procent samt att köpt vård utom länet halverats. It-tekniken med e-tjänster bidrar också till ökad tillgänglighet, och genom denna utveckling erbjuds länsborna fler kontaktvägar till vården. De ekonomiska resultaten går också åt rätt håll. Genom att ha en god ekonomi kan vi ta höjd för framtidssatsningar, och på så sätt garanteras både en vård med hög kvalitet och satsningar på regional utveckling. Men det finns fortfarande stora utmaningar att ta sig an, och därför måste arbetet oförtrutet fortsätta.

Region Örebro läns verksamhetsplan och budget 2017 berör var och en av oss, som länsbor, patienter och anhöriga. Världen idag är full av förändringar och nya krav, och budgetens 11,1 miljarder kronor, till största delen skattepengar, ska användas så klokt som möjligt, till hälso- och sjukvård och regional utveckling. Cirka 90 procent av pengarna går till hälso- och sjukvård. Budgeten innehåller flera nya satsningar, samtidigt som de som påbörjades i år fortsätter. Vårdens ekonomi stärks ytterligare för att möta framtida utveckling. Arbetet med att vara en arbetsgivare med attraktiva arbetsplatser, där medarbetarnas kompetens tas till vara fortsätter, liksom satsningar på vidareutbildning och personalutveckling. Investeringar i alla våra verksamheter fortsätter med 846 nya miljoner kronor.

För att kunna klara av att möta framtidens vårdbehov gäller det att arbeta ännu mer förebyggande, hitta nya lösningar och satsa på åtgärder riktade mot de stora sjukdomsgrupperna. Nya mobila team ska skapas för äldre och kroniskt sjuka. Från och med nyår startas ett mobilt team i Örebro med fokus på de mest sjuka äldre. Stroke är en av våra stora folksjukdomar, och för att ge bättre vård har en strokeenhet startats på USÖ. Vid länets tre sjukhus införs mobila hem-rehabteam vid stroke. Inom universitetssjukvården utvecklas bland annat trauma- och neurokirurgi. Inom området psykiatri ska verksamheten utvecklas för att möta människors behov av stöd och behandling. Särskilda satsningar riktas mot personer som blivit beroende av läkemedel, liksom till självmordsförebyggande arbete och en förbättrad missbruksvård.

Specialisttandvården utvecklas med satsning på forskarutbildning och på att bli nationellt odontologiskt centrum. Från 2017 görs tandvården avgiftsfri för unga upp till och med det år de fyller 23 år, en reform som införs stegvis med en årskull i taget från 2017.

Ansvar för framtiden innebär att vi ska ha en hållbar utveckling, ekonomiskt, ekologiskt och socialt, så att vi med gott samvete kan lämna över vårt verk till kommande generationer.

Budget för 2017

Majoriteten: Fortsatt satsning på jämlik och jämställd välfärd

Nästa års budget är en offensiv fortsättning på den förra, med fokus på jämlik och jämställd verksamhet. Samtidigt är majoriteten (S, MP och V) försiktiga med ekonomin för att ha pengar till framtidens satsningar.

Budgeten innebär sammanlagt nya satsningar på 103 miljoner kronor till sjukvårdens verksamheter. Inom universitetssjukvården utvecklas bland annat trauma- och neurokirurgi. Andra satsningar gäller beroendevården med bland annat en läkemedelsmottagning vid beroendecentrum och beslut om att starta sprututbytesverksamhet.

– Det här är en offensiv budget och en fortsättning på förra årets budget. Flera satsningar som gjordes förra året, bland annat 95 miljoner kronor mer till hälso- och sjukvården, ska betalas ut även nästa år. Vi fortsätter också satsningarna på våra tre sjukhus. När det gäller närsjukvården, där primärvården är basen, byggs en ny vårdcentral i Lindesberg. Samtidigt ökar vi samarbetet med länets kommuner i att gemensamt projektera äldrevård och sjukvård. Vi inrättar också nya team för svårt sjuka äldre. Vi har öppnat strokeenheten på USÖ och det finns redan stroke-enheter på lasaretten i Lindesberg och Karlskoga. Till alla tre sjukhusen kopplas nu hem-team för stroke-rehabilitering, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Hållbar budget

– I budgeten har vi arbetat för att verksamheterna ska gå ihop men ändå velat hitta pengar till satsningar. I vår budget är det viktigt att våra verksamheter jobbar ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Jag är stolt över att vår budget bygger på de här aspekterna. Det är framtidsvisionen och klarar vi inte av det här kommer vi inte kunna säkra framtida generationers möjlighet till välfärd, säger Catrin Steen (MP).

Jämlik vård

– Vi i majoriteten står för jämlik och jämställd vård. Visst är det här en offensiv budget och samtidigt slår vi vakt om de svaga i vårt samhälle. Vi höjer inte patientavgifterna eller högkostnadsskyddet och vi fortsätter med avgiftsfri sjukvård för barn och ungdomar upp till 25 år. Vi är solidariska och fortsätter att vara det, säger Jihad Menhem (V).

Regional utveckling

– Vi verkar för ett starkt hållbart näringsliv och att öka sysselsättningen i vårt län. Nytänkande och utvecklingsarbete med internationella kontakter är viktigt, och här stöder vi till exempel Alfred Nobel Science Park. Dessutom ska förutsättningarna för ett regionalt exportcenter utredas. Det handlar om hur vi ger företag stöd för att nå en världsmarknad. Exporten är viktig för vårt län, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för regional utveckling.

– När det gäller kulturen ska arbetet med kultur för alla, med fokus på barn och unga, prioriteras. Andra prioriterade områden är den professionella dansen, bild och form samt teckenspråkig kultur, tillägger hon.

Text 2: Alliansen: Bättre vård utan köer

Extra satsningar på sjukvården, nyföretagandet och på den förebyggande vården – det gör Alliansen i sitt budgetförslag.

– Vi har identifierat problem och utmaningar och har i vår budget tagit fram fem strategier. De handlar om att utveckla vården, korta köerna och om vårdval och valfrihet. Vi har också tagit fram strategier för hur vi ska få en region av företagsamhet och en region på väg framåt, berättar Ola Karlsson (M).

Geriatriskt centrum

I sin budget satsar Alliansen bland annat 10 miljoner kronor på bättre vård till sjuka äldre.

– Vi vill bland annat inrätta ett geriatriskt centrum, en seniorhälsa och vårdcoacher på akuten. Vårdcoacherna ska ta emot äldre mångbesökare på akuten och lotsa dem rätt, berättar Ewa Sundkvist (KD).

Alliansen vill också inrätta mobila team som kan möta patientens behov på hemmaplan.

– Det är bättre att flytta en frisk läkare än en sjuk patient, konstaterar Ewa Sundkvist.

Enligt Alliansen är fler vårdgivare positivt för vårdens kvalitet.

– Vi vill att regelverket ska ses över och göra det möjligt att utöka utbudet av vårdgivare inom både primärvård och specialistvård. Vi vill också göra en extern totalöversyn av psykiatrin. Den psykiska ohälsan i länet är stor. Vi tror att vårdcentralerna skulle kunna göra mer. Det behövs tidiga insatser, dels rent åldersmässigt, dels tidigt i sjukdomsprocessen, säger Anna Ågerfalk (L).

– Primärvården är första linjens sjukvård. Tillgängligheten är vårt största problem. Vårt mål är en vård utan köer och att alla ska få den vård de behöver, när de behöver den, säger Torbjörn Ahlin (C).

Vårdcentraler för äldre

Alliansen vill inrätta äldrevårdcentraler med geriatrisk kompetens på vårdcentralerna i länet.

– Det skulle förbättra omhändertagandet av äldre och minska trycket på akutsjukvården. Hit ska det gå att ringa direkt, utan krångliga knapptryck, säger Torbjörn Ahlin.

För att klara framtidens sjukvårdskostnader krävs en hållbar tillväxt och för det krävs ett gott företagsklimat.

– Därför avsätter vi fem miljoner kronor för att förstärka arbetet med nyföretagande i länet och vi öronmärker också pengar för att utveckla Alfred Nobel Science Park och TTC, Tillverkningstekniskt Center i Karlskoga. Dessutom vill vi stärka länets kulturinstitutioner, säger Katarina Tolgfors (M).

Ökad turtäthet

I sin budget satsar Alliansen också på infrastruktur och kommunikationer.

– Infrastrukturen är ett redskap för att utveckla länet, öka rörligheten och möjliggöra att man kan bo och verka i hela länet. En satsning på snabbtåg mellan Stockholm och Oslo är viktig för arbetspendlingen och för näringslivet. Vi vill också att resandet med kollektivtrafiken ska öka med hjälp av ökad turtäthet och ett förenklat biljettsystem, säger Katarina Tolgfors.

Besparingar och satsningar

Besparingar på bland annat teater, EU-migranter, Kävesta folkhögskola och politikerarvoden ska betala för satsningar i Sverigedemokraternas budget. De vill bland annat anställa mer administrativ personal i vården och öka lönen för sjuksköterskor och barnmorskor.

– Vi vill ha en utredning för kortare vårdköer, öka säkerheten vid USÖ och ha mer administrativ personal inom vården. Sedan vill vi att sjuksköterskor och barnmorskor ska få större löneökning, säger Per Söderlund, (SD).

– Vi vill också lägga 2,5 miljoner kronor på en informationskampanj till ungdomar om droger för att minska droganvändandet, säger Elin Jensen (SD).

De vill också att all nyanställd personal inom hälso- och sjukvård ska drogtestas.

Utveckla psykiatrin

– Vi vill också ha mer kompetensutveckling för personal inom psykiatrin och undersöka samarbeten med närliggande psykiatri i vårt geografiska närområde, säger Jesper Hansson (SD).

För att finansiera satsningarna föreslås besparingar. Bland annat minskade anslag i flyktingplanen, eget betalningsansvar för tolktjänst efter fyra år i Sverige, minskade anslag till Örebro flygplats, Kävesta folkhögskola, Länsteatern och Örebro läns museum.

Läs mer på webben

Den 21 och 22 november fattade regionfullmäktige beslut om budgeten för Region Örebro län 2017. Det läggs tre budgetförslag – ett av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som gemensamt styr Region Örebro län – ett av Alliansen med Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna – och ett av Sverigedemokraterna. Alla budgetförslag finns att läsa i sin helhet på www.regionorebrolan.se/budget.

Nu höjs stödet till unga entreprenörer

Ung Företagsamhet redovisar mycket goda resultat inom tillväxtområden som är viktiga för Region Örebro län. Därför höjs driftbidraget med ytterligare 300000 kronor per år utöver de 550000 kronor som Region Örebro län årligen redan ger till Ung Företagsamhet.

– Ung Företagsamhet är en viktig verksamhet som lär unga att bli entreprenörer. Under ett år får de starta och driva företag. På så sätt får de se hur företagande fungerar. Studier visar att Ung Företagsamhet ger långsiktigt positiva effekter ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och att man blir medveten om hållbart företagande, säger Johan Södergren, utvecklingsledare innovationer och entreprenörskap inom Region Örebro län.

Enligt honom är Ung Företagsamhet ett viktigt redskap för att främja tillväxten i regionen.

– Vi vill få fler kvinnor att driva företag. Studier visar att det är 80 procents större chans att kvinnor startar aktiebolag om de drivit UF-företag.

Att Region Örebro län nu utökar sitt bidrag till Ung Företagsamhet har flera orsaker.

– Det här är ett sätt för oss att driva strategisk och långsiktig näringslivsutveckling. De senaste åren har antalet elever som driver UF-företag fördubblats. Nu vill vi öka satsningarna på nya målgrupper som exempelvis nyanlända och ungdomar som går yrkesprogram. Ung Företagsamhet har framgångsrikt arbetat med ungdomar som går på de högskoleförberedande programmen. Nu vill vi även bättre nå ungdomar som ska ut i näringslivet direkt efter studenten. Vår satsning på Ung Företagsamhet ökar chanserna att även dessa ungdomar startar fler företag i regionen, säger Johan Södergren.

Idag leds 56 procent av UF-företagen av tjejer.

– Motsvarande siffra i länet är att 26 procent av länets företag leds av kvinnor. Vi vill naturligtvis att den siffran ska öka.

Högre omsättning

Statistiken visar att det är tjugo procents större sannolikhet att någon som drivit UF-företag startar eget företag.

– Har man drivit ett UF-företag så omsätter ens bolag dessutom 20 procent mer i genomsnitt än jämförbara företag. UF har också positiva effekter på folkhälsan på så sätt att tidigare UF-elever har färre arbetslöshetsdagar, så det finns mycket gott med det här. UF har funnits i Örebroregionen sedan 1993 och förra året slogs rekord med över 900 engagerade elever som drev nästan 350 UF-företag. Genom att nu höja våra bidrag vill vi stötta ännu fler ungdomar i deras entreprenörskap, säger Johan Södergren.

"Våga ta hjälp av andra"

– Jag var 23 år och gravid när vi startade, men det såg jag inte som något hinder, säger Jenny Helldén.

Hon är grundare och ägare av företaget Zilenzio, som hon startade tillsammans med Marie Lindqvist-Pahlstad i januari 2004. De var tidigare anställda av ett företag som sålde skärmväggar.

– Våra kunder efterfrågade skärmväggar som tog bort ljud. När det visade sig att vår dåvarande chef inte var intresserad av produktutveckling bestämde vi oss för att starta eget, berättar Jenny Helldén.

Under gymnasiet hade hon haft UF-företag tillsammans med tre andra tjejer. Affärsidén var att köpa billiga muggar från Ikea, måla dem med personliga motiv och sedan sälja vidare.

– Året som UF-företagare lärde mig grunderna i företagande. Att driva eget är inte så svårt som man kan tro. Det gäller bara att tro på sig själv, inte krångla till det för mycket och att våga ta hjälp av andra, säger Jenny Helldén.

Säljer tystnad

Hon och Marie hittade en professor i akustik.

– Sedan kopplade vi ihop honom med ett bra snickeri, berättar Jenny Helldén.

Det blev grunden till Zilensios affärsidé – att sälja tystnad.

– För oss har det varit bra att vi är två personer som driver företaget tillsammans. Marie och jag är väldigt olika, men vi har samma grundvärderingar. Vi är båda riktiga "doers". Marie är visionären och jag kontrollerar så att vi gasar och kör i lagom fart, säger Jenny Helldén.

Växer hela tiden

Att anställa personal för att företaget skulle kunna växa var ett stort steg.

– Ett annat stort steg var när vi för tre år sedan påbörjade vår internationalisering. Vi gör en medveten satsning och växer hela tiden. Vi har bland annat skaffat en extern styrelse. Det har blivit ett riktigt lyft för oss, konstaterar Jenny Helldén.

Petra tror på sin idé

– Jag hade nog inte startat eget om jag inte hade haft ett UF-förtag innan.

Det konstaterar Petra Baastad som sedan i höstas driver D.C by Petra Baastad.

– Jag säljer konst, prydnadskuddar, brickor och brickbord som jag själv har målat.

Hon poängterar vikten av att våga tro på sin idé och av att knyta kontakter.

– UF är en väg in till många nätverk man har nytta av som företagare.

Petra Baastad rekommenderar andra ungdomar att ta chansen att driva UF-företag.

– Du lär dig hur mycket som helst och växer som människa.

Sidan 5: Text 1: Ny enhet tar helhetsansvar för strokepatienter

I oktober öppnade en ny strokeenhet på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Där tas patienterna om hand hela vägen från det akuta insjuknandet till den efterföljande rehabiliteringen.

Den nya strokeenheten består av tre delar – avdelning 92, strokemottagningen och det mobila stroketeamet.

– Hos oss får strokepatienter ett samlat omhändertagande genom hela vårdkedjan. Vi jobbar i team med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kurator, logoped och dietist. Tillsammans ger vi patienterna individuellt anpassad rehabilitering, berättar avdelningschef Maria Thor.

Vid en misstänkt stroke är tiden viktig.

– Ju snabbare en patient får behandling, desto mindre blir skadorna. Så fort vi får ett samtal om ett så kallat "rädda hjärnan-larm" börjar vi planera. När ambulansen rullar in på röntgen är vi redan där, berättar Beatrice Arting, sjuksköterska på avdelning 92.

Bra rutiner

– Tack vare att vi jobbar mot en enda målgrupp - strokepatienter, och att vi jobbar i team kan vi få vårdkedjan att fungera på ett optimalt sätt. Vi får bra rutiner och alla vet vem som ska göra vad. Vårt mål är att alla patienter ska få en bedömning av sjukgymnast och arbetsterapeut inom 24 timmar så att rehabiliteringen kan sätta igång så snabbt som möjligt, berättar Malin Jansson som är arbetsterapeut.

På strokeenheten är alla professioner närvarande varje dag.

– Det här är en akutavdelning, så alla måste vara här och vara delaktiga i patienterna. Här är patienten huvudpersonen och alla i teamet är med vid ronden för att bidra med sina sakkunskaper, berättar Maria Thor.

– Att vi jobbar i tvärprofessionella team där alla personalgrupper är med hela tiden skapar en trygghet för patienterna. Omhändertagandet blir under samma tak, med samma personal och patienterna behöver inte upprepa sin historia gång på gång, säger Sofie Säterlid som är strokekoordinator.

Följer upp

En stroke är ett trauma som påverkar hela familjen. Därför är det viktigt att se hur patientens vardag fungerar när han eller hon har lämnat sjukhuset.

– Vi har ett mobilt stroketeam som fortsätter rehabiliteringen i patientens hem. Dessutom har vi en strokemottagning för patienter som kommer hit på uppföljande besök. Det här gör att vi får en bra helhetsbild, berättar arbetsterapeut Malin Jansson.

– Genom strokeenheten tar vi ett helhetsansvar för den här patientgruppen. Det gör att kvaliteten ökar och att vi kan bygga broar mellan vårdgivare. Det skapar trygghet för alla, säger Maria Thor.

Stroke – ett samlingsnamn

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt förlorar olika funktioner som tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och därför krävs omedelbar vård på sjukhus. De flesta som får en stroke är över 65 år, men även yngre kan få det. Risken för stroke ökar om du till exempel har högt blodtryck, förmaksflimmer, höga blodfetter eller om du röker. Om det förekommer stroke i släkten löper du själv en ökad risk att få det. AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke. Bokstäverna i ordet AKUT står för det här:

? A - Ansikte - vilket syftar på att du ska be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska du ringa nödnumret 112.

? K - Kroppsdel - som syftar på att du ska be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller ska du ringa 112.

? U - Uttal - syftar på att du ska be personen säga en enkel mening, till exempel "Solen skiner idag". Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska du ringa 112.

? T - Tid - anger att ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.

"De gav mig övningar och jag fick börja träna direkt"

– Här blir man verkligen sedd som patient, säger Birgitta Hartin.

När Tebladet träffar henne ligger hon inlagd på avdelning 92 efter att ha fått stroke för andra gången.

– Första gången jag fick stroke blev jag yr. Den här gången förlorade jag talet, berättar Birgitta Hartin.

Hon bor i hyreshus och höll på och tvätta när hon sjuknade in.

– Jag hade glömt nycklarna i tvättstugan och ringde på hos grannen för att få hjälp. När min granne öppnade visade det sig att jag inte kunde prata. Hon förstod att det var allvarligt och ringde efter ambulans direkt. Det tog inte lång tid innan jag var på sjukhuset, berättar Birgitta Hartin.

Känner trygghet

Att få vård på den nya strokeenheten tycker hon känns tryggt.

– Det är en väldigt bra avdelning. Alla som jobbar här är glada och pigga och man märker att de jobbar bra tillsammans. Redan samma dag som jag kom hit fick jag träffa både arbetsterapeut och sjukgymnast. De gav mig övningar och jag fick börja träna direkt, säger Birgitta Hartin.

Att hon bara några dagar tidigare fått en stroke och inte kunnat prata är något som knappast märks.

– Jag sluddrar lite fortfarande, men i övrigt tycker jag att det proffsiga omhändertagande jag har fått här har gjort att jag har återhämtat mig snabbt, säger Birgitta Hartin.

Hon tror att för hennes del kommer den största utmaningen bli att hålla humöret uppe.

– Redan efter första stroken blev jag rädd och kände oro för att drabbas igen. Första gången hände det ute. Det har gjort att jag många gånger funderat på om jag törs gå ut. Men man lever ju bara en gång så det gäller att även i fortsättningen våga leva och göra saker, konstaterar Birgitta Hartin.

Tema Blod räddar liv

Ditt blod kan ge liv åt någon annan

Blodgivare hjälper upp till tre patienter varje gång de ger blod. Blod behövs hela tiden inom vården.

– Kvinnor och barn kan behöva det vid förlossningen, blod behövs vid många operationer och det är vanligt att cancerpatienter behöver blodtransfusioner för att överleva. Blod är också viktigt vid akut vård efter olyckor, säger Malin Joelsson, kommunikatör på Blodcentralen, och Pernilla Karlefors, biomedicinsk analytiker, som arbetar på Blodcentralen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

Viktig del i vården

De första blodtransfusionerna tros ha utförts redan på 1400-talet och år 1818 utfördes den första lyckade transfusionen från människa till människa. Men vanligtvis misslyckades blodtransfusionerna eftersom blodgrupperna var okända. Det var först i början av 1900-talet efter att blodgrupperna upptäcktes som blodtransfusionerna blev säkrare.

Nu för tiden är blodtransfusioner en del av dagens högteknologiska vård och Socialstyrelsens regler styr vilka som kan ge blod. Reglerna är till för att skapa säkerhet för givare och mottagare av blod och en mycket viktig del är att förhindra smittor via blodet.

8 000 länsbor räddar liv

I Örebro län går det att ge blod på länets tre sjukhus och det finns dessutom två blodbussar som bland annat åker ut till stora företag i länet.

– Många företag låter de anställda ge blod på arbetstid, berättar Malin Joelsson.

Även offentliga arbetsgivare, som bland andra Region Örebro län och Örebro kommun, låter anställda ge blod på arbetstid.

I Örebro län finns cirka 8 000 blodgivare och tack vare dem överlever tusentals patienter varje år.

– När man ger blod ger man av sin tid och det kan ge liv till någon annan. När man tänker på det vet man att man gör något bra. Många blodgivare skänker dessutom ofta ersättningen de får för att ge blod till välgörande ändamål, säger Malin Joelsson.

En blodgivare lämnar 4,5 deciliter blod varje gång. Kvinnor får ge blod tre gånger per år och män fyra gånger per år.

– Vi har även givare som ger plasma eller trombocyter (blodplättar). Det tar lite längre tid. Cirka 40 minuter för plasma och en timme för trombocyter, säger Pernilla Karlefors.

Allt blod används

Det behövs mycket blod i vården och inget blod går till spillo.

– Varje år behöver vi cirka 1 200 nya blodgivare från länet, eftersom det alltid är några som slutar. Vissa flyttar, andra slutar på grund av ålder, sjukdomar, graviditet eller annat, säger Malin Joelsson.

Nya blodgivare behövs

Det finns ungefär lika många män som kvinnor som ger blod. Något fler är män, ofta eftersom de inte har avbrott för graviditeter och förlossningar.

– Många av männen började ge blod när de var unga i samband med lumpen och så fortsatte de. Vi har en man här som gett blod, plasma och trombocyter över 700 gånger, säger Malin Joelsson.

De nya givarna som kommer till blodcentralen är ofta unga kvinnor, som tänkt igenom sitt beslut noga.

– De yngre killarna kommer oftare hit spontant eller efter att de har blivit personligt berörda, till exempel om de haft någon med cancersjukdom i familjen och då ser vilken nytta blodet gör i vården, berättar Pernilla Karlefors.

– Vi är glada över alla som vill ge blod och behöver nya blodgivare hela året - alltid, säger Malin Joelsson.

Blodfakta

Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre till kroppens alla celler. Blodet har olika blodgrupper: A, B, AB och 0. Dessutom kan man ha Rh-negativt eller Rh-positivt blod. Upptäckten av blodgrupper har gjort att det idag går att göra blodtransfusioner eftersom man behöver få blod av samma blodgrupp som man själv tillhör. Blodgrupp 0 kan ge blod till alla blodgrupper, men bara ta emot blod från sin egen blodgrupp. Man brukar därför så långt det går se till att alla som får blod får det från sin egen blodgrupp.

Blodpåsens väg genom vården

Vad händer egentligen med blodet efter att påsen är fylld med blod?

– Efter att blodet fyllts i påsen delar man upp blodet i tre olika produkter. En påse med röda blodkroppar, en med plasma och en med blodplättar (trombocyter), berättar Malin Joelsson på blodcentralen.

Testar blodet

Samtidigt gör man smittester på blodet.

– När proverna kommer tillbaka och är smittfria är blodet färdigt att användas. Vården ringer till blodcentralen för att beställa det blod de behöver. Det finns tydliga riktlinjer för hur man gör när man hämtar blod och det är alltid kopplat till patienten som ska ta emot blodet, säger Malin Joelsson.

Att man delar upp blodet i tre olika påsar är ett sätt att använda det effektivt.

Behöver olika påsar

Patienter som behöver blod efter en förlossning får oftast röda blodkroppar, medan en brännskadad patient kan behöva plasma. En cancerpatient kan behöva både röda blodkroppar och trombocyter.

– Vid olyckor får vården ett traumapaket som innehåller alla tre påsarna, berättar Pernilla Karlefors på blodcentralen.

Påsarna med röda blodkroppar håller i kylen i sex veckor. Plasman kan frysas ner. Men trombocyterna, som blodplättarna heter, kan inte kylas ner och håller bara i sju dygn.

Tomas ger blod – det räddar liv

– Jag blev blodgivare 1978 när jag började arbeta inom vården i Östergötland och sedan har jag fortsatt, säger Tomas Axelsson.

Han är sjuksköterska och har arbetat på akutmottagningen i Örebro sedan 1985.

I sitt jobb ser han vilken nytta blodet gör.

– Det går åt många påsar blod vid till exempel en stor olycka, säger han.

Att ge blod är naturligt för honom.

– Man vet ju att behovet finns.

Skulle du rekommendera andra att bli blodgivare?

– Ja, absolut. Jag har nog värvat några genom åren. Jag har alltid mått bra och det är ju bra att de kollar upp ens blodvärden regelbundet också.

Tomas Axelsson funderar inte så mycket över hur hans blod används.

– Det är samma sak som att jag är beredd att donera organ. Att ta ett sådant beslut är inte något konstigt. Man känner att man gör en insats och det räddar ju liv, konstaterar han.

"Dubbla goda insatser" - blodbussen kommer till Musikhjälpen i Örebro

När Musikhjälpen kommer till Örebro den 12 till 18 december i år ska även Blodcentralens blodbuss finnas på Stortorget.

– Förra året hade vi kampanjen "Dubbla goda insatser". Då kunde blodgivare från hela landet skänka sin ersättning till Musikhjälpen. Vi fick in

190000 kronor, säger Malin Joelsson kommunikatör på Blodcentralen, USÖ.

I år har Blodcentralen fått tillstånd att ställa en av blodbussarna på Stortorget under samma vecka som Musikhjälpen är där.

– Förhoppningen är att få fler nya blodgivare och att samla in ännu mer pengar än förra året.

Bibbi förlorade 2,5 liter blod

vad som hade hänt om jag inte hade fått blod, säger Bibbi Runedahl.

Just nu är hon föräldraledig för att ta hand om nyfödde sonen Mio. Som nybliven trebarnsmor ser hon oförskämt pigg ut. Så var det inte när första barnet Mina föddes för 5,5 år sedan. Efter förlossningen blev delar av moderkakan kvar i livmodern.

– Livmodern ville inte dra ihop sig. Jag blödde och blödde och förlorade nästan 2,5 liter blod, berättar Bibbi Runedahl.

Hon opererades och fick ligga kvar på sjukhuset för att återhämta sig.

– Jag var helt slut och låg bara och sov. Jag orkade inte ens ta hand om min nyfödda dotter.

När Bibbi Runedahl blev så matt att hon svimmade beslutades det att hon skulle få blod.

– Jag fick två påsar och kände direkt att jag blev piggare. Jag var fortfarande trött, men kände att energin kom tillbaka, säger Bibbi Runedahl.

Hon känner sig otroligt tacksam över den svenska sjukvården och över alla som ställer upp som blodgivare.

– Utan operationen hade jag inte överlevt, konstaterar Bibbi Runedahl.

Många patienter överlever inte utan blodgivare

Det finns flera olika sjukdomar som kan drabba blodet. Den vanligaste sjukdomsgruppen är blodcancer.

– Ordet blodcancer är något som många människor, inte utan orsak, uppfattar som väldigt allvarligt. Många tror också att det inte finns behandling, men det gör det oftast, säger Bertil Uggla, överläkare på Medicinklinikens sektion för hematologi på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

Hematologi betyder läran om blodet och dess sjukdomar. Det finns olika typer av blodsjukdomar, allt från kroniska sjukdomar som till exempel blödarsjuka eller blodproppsbenägenhet till blodcancer.

– Blodcancer, som är den vanligaste sjukdomsgruppen hos oss, har ett spektrum från vissa diagnoser som är väldigt allvarliga till andra väldigt stillsamma sjukdomar som med rätt behandling knappt påverkar livslängden, berättar Bertil Uggla.

Läkemedel och blod

När det gäller blodcancer handlar i princip all behandling om olika läkemedel och i enstaka fall om strålbehandling.

– De senaste 20 åren har det kommit en hel del nya läkemedel med målinriktade behandlingar som har inneburit revolutionerande skillnader för vissa sjukdomar. Framstegen inger hopp, men det ställer också större krav på hur vi gör prioriteringar i vården eftersom de nya läkemedlen medför höga kostnader, säger Bertil Uggla.

Förutom läkemedel behöver hematologin blod.

– Vår verksamhet bygger helt på att man kan ge blod och trombocyter till patienterna. Utan det skulle många av våra patienter inte kunna överleva behandlingen, säger Bertil Uggla.

– Jag är självklart blodgivare, säger han.

Vad blodcancer beror på vet man inte riktigt och därför går det inte att förebygga sjukdomarna.

Hur vet man om man har en sjukdom i blodet?

– Ofta upptäcker man det i samband med att man känner sig sjuk och söker vård. Då upptäcks det ofta i de basala blodprov som tas. Det finns inte några speciella symtom som pekar på just den här sjukdomsgruppen, säger Bertil Uggla.

Finns det någon ålder där det är vanligare med sjukdomar i blodet?

– Generellt ökar risken för blodcancer med stigande ålder. Men till exempel akuta leukemier kan drabba alla åldrar. Blödarsjuka däremot är alltid medfödd. Då saknar man en faktor i blodet som får det att koagulera. Även blodproppar kan ha ärftlig benägenhet – och det är inte samma typ av proppar som vid hjärtinfarkt eller stroke. De här propparna sätter sig oftast i benen, säger Bertil Uggla.

Ökar antalet fall med blodcancer?

– Man har sett en viss ökning över tid för en del sjukdomar, men där kan ökande livslängd i befolkningen och noggrannare utredningar spela in. Däremot är behandlingen så mycket bättre, för en del av de sjukdomar vi behandlar, att vi har många fler patienter än för till exempel tjugo år sedan, eftersom de lever längre med sjukdomen, säger Bertil Uggla.

Nu finns hiv-test med snabbsvar i Örebro

Nu i höst har hiv-test med snabbsvar införts i Örebro.

En överenskommelse mellan Region Örebro län och RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoner och queeras rättigheter, gör att RFSL erbjuder hiv-test i sina lokaler för män som har sex med män och andra riskutsatta grupper.

– På infektionskliniken följer vi de hiv-positiva personer vi har kännedom om, men saknar man vetskap om sin hiv riskerar man att inte nås av vården. Testerna hos RSFL är ett sätt att göra hiv-testningen mer tillgänglig och nå personer som annars kanske inte skulle ha testat sig alls. Därför är det här ett välkommet tillskott, säger infektionsläkare Martin Widlund.

RFSL har utbildad personal som finns på plats vid vissa tillfällen och har öppen mottagning.

– Vid testet får man lämna blod från fingertoppen. Ungefär en kvart senare får man svar på om testet är positivt eller inte. Vid positivt test lotsas man vidare till oss på Infektionskliniken. Här ges stöd av ett team av hiv-kunniga medarbetare och vi ordnar uppföljande test och smittspårning, säger Martin Widlund.

Hiv-testerna med snabbsvar har lett till att fler hivtestar sig.

– RFSL gör ett fantastiskt arbete. Det är ett värdefullt komplement till testning inom vården, säger Martin Widlund.

Mensbesvär – så mycket mer än bara lite blod ...

Varenda kvinna som har mens har nog upplevt någon form av mensbesvär. Värk, oregelbundna eller rikliga blödningar, PMS eller järnbrist är bara några av de problem man kan drabbas av. Trots att mens är något som hälften av jordens befolkning går igenom en gång i månaden under hela sitt fruktsamma liv är det något vi inte gärna pratar om.

Mens upptar en stor del av en kvinnas liv. Första mensen brukar komma när tjejer är någonstans mellan 11 till 14 år. Medelåldern för när mensen till slut upphör är 51 år, men det finns ett spann mellan 45 till 54 år.

– Mensbesvär förekommer i alla åldrar, men det är vanligast att man upplever besvär när man är ung, eller när man kommer upp i ålder, berättar Lovisa Bergengren, gynekolog på Kvinnokliniken.

Vanligt med PMS

Ungefär en tredjedel av alla kvinnor har så kallad premenstruell spänning, PMS. Det innebär att man dagarna före mens kan bli ledsen eller arg, få spänningar i brösten eller känna sig svullen.

– Det finns olika sätt att själv behandla lindrig PMS. Det är viktigt att man tar det lugnt och inte stressar, att man vilar, sover ordentligt, tar hand om sig själv och gör saker man tycker om att göra. Om man lider mycket av sina besvär bör man söka läkare för att få hjälp, säger Lovisa Bergengren.

Att man får ont, oftast strax innan mensen börjar, är också mycket vanligt. Mer än hälften av alla unga kvinnor har mensvärk. Det kan göra ont i nedre delen av magen eller ryggen. Man kan även bli yr och illamående.

– När det gäller mensvärk mår vissa jättedåligt, medan andra kan ta två värktabletter och gå till jobbet eller skolan, säger Lovisa Bergengren.

Mensvärk

Om receptfria värktabletter inte hjälper mot mensvärken kan en läkare skriva ut andra smärtstillande läkemedel eller p-piller.

– Det vanligaste är att mensvärk är just mensvärk. Menssmärtor hos unga tjejer är mycket vanligt och är inte tecken på sjukdom. Om man som vuxen kvinna varit utan mensvärk och börjar få det, ska man kontakta vården. Då kan det röra sig om en inflammation i livmodern eller en äggledare. Det får man behandling för. Det kan även bero på ett myom, en ofarlig muskelknuta i livmodern, eller något annat som också går att behandla. En annan orsak kan vara endometrios, som innebär att det har bildats livmoderslemhinna på andra ställen än inne i livmodern, berättar Lovisa Bergengren.

Riklig mens

Oregelbunden eller väldigt riklig mens är andra besvär man kan drabbas av.

– Vad som upplevs som mensbesvär är individuellt. När det gäller blödningar ska man blöda mer än 80 milliliter per menstruation för att de ska klassas som rikliga. Många tror ofta att de blöder mycket mer än vad de egentligen gör om de själva får skatta sin blödning. Vid självskattning upplever så många som 30 procent att de blöder rikligt. I själva verket är det bara mellan 11 till 13 procent som har rikliga blödningar i ordets rätta bemärkelse, säger Lovisa Bergengren och tillägger.

– Det brukar kunna vara så att man får gå upp på nätterna för att byta binda, att man får använda dubbla skydd, ofta blöder igenom, blöder över sju dagar och blöder klumpar, koagler.

Rikliga blödningar kan behandlas med det receptfria läkemedlet Cyklo-F, som finns att köpa på apotek.

– Hormonspiral och p-piller kan också hjälpa. Om man har mycket rikliga mensblödningar kan det leda till att man får järnbrist. Då blir man trött och orkeslös. Misstänker man att man har järnbrist bör man kontakta vården för att få hjälp, säger Lovisa Bergengren.

Oregelbunden mens

Oregelbunden mens kan också vara ett bekymmer.

– Även det går att behandla med hormoner, till exempel p-piller, berättar Lovisa Bergengren.

I de allra flesta fall är mensbesvär som tur är ofarliga.

Men hur vet man när man ska söka vård?

– Om man är ung och har mensbesvär, och det inte räcker med det man själv försökt göra för att minska besvären, kan man kontakta skolsköterskan eller ungdomsmottagningen. Man behöver inte göra en gynekologisk undersökning för att få hjälp. Om man som vuxen får mensbesvär efter att aldrig haft det tidigare, bör man alltid kontakta vården för en undersökning. Då kan man vända sig till sin vårdcentral, säger Lovisa Bergengren.

20 års arbete mot tobak – men alltid på rökarens sida

I år fyller Tobakspreventiva enheten 20 år. De har hjälpt flera tusen personer att bli tobaksfria och har utbildat över 600 tobaksavvänjare. Under åren har de också varit med i debatten mot tobak och målet är att Tobakspreventiva enheten inte ska behövas mer.

För 20 år sedan, när Tobakspreventiva enheten startade, fick man fortfarande röka inomhus på sjukhusen. Rökning på krogar och restauranger var norm. Nu 20 år senare är det otänkbart.

Överläkaren Matz Larsson och tobaksavvänjarna Jesper Hellberg och Anette Larsson, som arbetar på Tobakspreventiva enheten står alltid på rökarnas sida. Men aldrig på tobaksbolagens. De arbetar dagligen med att hjälpa människor ur sitt beroende, samtidigt som de arbetar brett med information, policys och handlingsplaner för att minska rökningen i samhället.

Att Tobakspreventiva enheten startades 1996 berodde på att det fanns en politisk vilja att motverka den ökande rökningen bland ungdomar. Än idag är enheten ganska unik i Sverige.

Nu arbetar Region Örebro län dessutom brett i Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025, för att halvera tobaksanvändningen till år 2025.

– 20 år framåt tror jag inte det kommer att finnas någon rökning. I alla fall ingen laglig försäljning. Det måste bli så efter alla dödsfall och sjukdomar som rökningen orsakat, säger Matz Larsson, som var med och startade Tobakspreventiva enheten för 20 år sedan.

Mot tobaksindustrin

Under de här 20 åren har Matz Larsson varit aktiv i debatten mot tobaksindustrin. Eftersom han arbetar halva sin tid på lungkliniken har han sett vilket lidande tobaken, speciellt rökningen, skapar för patienterna.

– Att hjälpa människor att sluta röka är det bästa vi kan göra. Både för ekonomin och för att minska lidandet, säger han.

Att skapa många hinder för rökning är viktigt för att fler ska vilja sluta.

– Många som kommer till oss för att sluta röka gör det för att de känner sig så ensamma som rökare, säger Anette Larsson.

– De vill sluta röka delvis för att det har blivit för krångligt att röka och många blir väldigt glada när de lyckas sluta, säger Jesper Hellberg.

Lättare sluta med hjälp

Med hjälp av tobaksavvänjare är det ofta lättare att sluta röka.

Jesper Hellberg berättar att många är oroliga för att komma till en tobaksavvänjare.

– De kan ha upplevt att de kan bli utskällda eller jagade som rökare, men vi tar dem i försvar istället för vi vet hur svårt det är att sluta. Vi som jobbar här dömer och moraliserar inte. Jag brukar säga så här: Vi har samma roll som sjukvården i övrigt. Om du bryter foten och söker till akuten så tar läkaren hand om dig när du har det svårt. Det är samma vid ett tobaksstopp. När det är svårt så finns vi där och stöttar och hjälper, säger Jesper Hellberg.

– Vi hjälper dig att sluta på rätt sätt för att rökstoppet ska bli positivt och inte bara kännas jobbigt. Ofta är det mycket jobbigare och sämre odds att lyckas om man gör det på egen hand, tillägger han.

Tobakspreventiva enheten fyller alltså 20 år. Men de hoppas slippa fler jubileum.

– Vi jobbar för tobaksrökningens undergång så att vi inte ska behövas. Men under tiden hjälper vi gärna alla som vill sluta röka eller snusa, säger Matz Larsson.

Tobaksfria veckan

Varje år sedan mitten av 1970-talet uppmärksammas den Tobaksfria veckan i november vecka 47. Kanske har du som besökt en vårdcentral eller en folktandvårdsklinik under veckan fått frågan hur du har det med rökningen. Region Örebro fanns också på plats i ett tält på Stortorget med medarbetare från bland annat Tobakspreventiva enheten.

Vill du sluta röka eller snusa?

Du kan få hjälp av tobaksavvänjare på din vårdcentral, eller hos Tobakspreventiva mottagningarna på Lindesberg- eller Karlskoga lasarett. Du kan självklart även söka hjälp hos Tobakspreventiva enheten som ligger på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Ett besök kostar 80 kronor. För gravida och unga upp till 25 år är det gratis.

På www.regionorebrolan.se/slutaroka kan du läsa mer.

Rökfritt Sverige 2025

Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025 är ett opinionsbildningsprojekt. Syftet är att de närmaste åren få till stånd ett politiskt beslut om ett årtal då rökningen ska vara starkt reducerad och inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem. Bakom Tobacco Endgame står Tobaksfakta – oberoende tankesmedja och Yrkesföreningar mot Tobak.

Region Örebro län anslöt sig till Tobacco Endgame 2015 och arbetar på många olika sätt med tobakspreventivt arbete för att så få som möjligt ska röka i Region Örebro län.

År 2014 rökte 10 procent av invånarna i Sverige dagligen. Varje år beräknas 100 000 svenskar insjukna i någon eller några av ett femtiotal rökrelaterade sjukdomar och varje år beräknas 12 000 dö av sin rökning.

En ojämlik fördelning av rökningen bidrar till en ojämlik fördelning av ohälsan i samhället. Samhällets kostnader för sjukskrivning och för tidig död i rökningens spår är enorma.

"Jag brinner för mina patienter"

– Jag älskar mitt jobb och känner att jag har hamnat helt rätt, säger Sanna Andersson, tandläkare på Folktandvårdens sjukhustandvård i Örebro.

Hon går just nu en treårig vidareutbildning inom orofacial medicin.

Att hon valde att utbilda sig till just tandläkare var lite av en slump.

– Jag tycker om människor och ville ha ett arbete där jag får möta många människor. Efter gymnasiet funderade jag och valde mellan olika utbildningar och fastnade för tandläkarutbildningen. Jag hade praktiserat hos Folktandvården och tyckte att tandläkaryrket verkade spännande, säger Sanna Andersson.

Vad gör en sjukhustandläkare?

– Jag träffar vuxna patienter med speciella behov av tandvård på grund av medicinska eller psykologiska skäl. För att få komma till sjukhustandvården behöver man ha remiss. Jag tar hand om patienter med allt från oralmedicinska frågeställningar till multisjuka äldre. Många av mina patienter har svåra psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar. I mitt jobb ingår också att ta emot patienter som lider av extrem tandvårdsrädsla. Jag träffar även patienter som behöver infektionssaneras inför exempelvis en operation.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

– Det är väldigt olika. Ingen dag är den andra lik, för så är det verkligen. Det är en otrolig bredd och variation och det är det som gör att det känns så spännande.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Bredden. Vi arbetar även tätt tillsammans med sjukvården där vi tillsammans ser munnen som en del av kroppen. Hos oss får patienterna "ta tid". Det går inte att skynda igenom behandlingarna när det kommer till de här patienterna

Vad är det sämsta med jobbet?

– Det är nog det faktum att allmäntandvårdens tidspress gör att en del av patienterna som kommer till sjukhustandvården blir kvar här trots att de egentligen skulle kunna behandlas hos allmäntandvården. Dessvärre finns oftast inte den tiden på allmäntandvården som skulle behövas.

Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb?

– Den sämre munhälsan hos äldre är ett ökande problem. Befolkningen i stort blir äldre och äldre och många behåller sina egna tänder långt upp i åldrarna. Många kan ha en jättefin munhälsa, men då den allmänna hälsan sviktar kan munhälsan försämras jättesnabbt. Det gäller även många av de andra patienterna vi träffar inom sjukhustandvården, exempelvis patienter med olika funktionsnedsättningar. Det är en stor utmaning och ett problem både för omsorgen och för tandvården.

Vilka egenskaper är viktiga för en sjukhustandläkare?

– Jag tror att man måste ha en stor empatisk förmåga och stort tålamod. Sedan är det så klart viktigt att man har ett intresse för människor.

Skulle du rekommendera andra att utbilda sig till sjukhustandläkare?

– Ja, absolut! Det är en utmaning att jobba med den här typen av patienter, men man får så otroligt mycket tillbaka. Jag brinner verkligen för mina patienter, säger Sanna Andersson.

Vill du bli sjukhustandläkare?

Sjukhustandläkare är tandläkare som är vidareutbildade för att kunna ta hand om patienter som behöver ett speciellt omhändertagande för att kunna genomgå en tandvårdsbehandling. Det kan handla om patienter som behöver extra resurser, tid och hjälpmedel. Exempel på patientgrupper som behandlas inom sjukhustandvården är patienter med svår psykisk sjukdom, med utvecklingsstörning, med svårare fysiska funktionsnedsättningar, med grav demens eller patienter med extrem tandvårdsrädsla.

Sjukhustandläkaren undersöker patienten, ställer diagnos och bestämmer vilken behandling som ska utföras.

Vanligtvis arbetar man i team tillsammans med tandhygienist och tandsköterska. Sjukhustandläkaren har då en arbetsledande funktion.

För att bli sjukhustandläkare måste man först ha genomgått den fem år långa tandläkarutbildningen. Efter att ha jobbat några år som tandläkare kan man därefter läsa en tre-årig vidareutbildning inom orofacial medicin. Utbildningen finns på flera utbildningsorter i landet.

Krönikan – Lotta Thorsén

Ert friska blod gav honom mer tid att leva

När jag började arbeta på Folktandvården för drygt två år sedan insåg jag att Blodomloppet hade en särskild status bland mina nya arbetskamrater på Wivallius.

Alla som hade möjlighet sprang, lufsade eller promenerade fem eller tio kilometer.

Det var en av anledningarna till att jag anmälde mig till loppet för första gången.

För att göra något ihop med arbetskamraterna utanför arbetstid och samtidigt veta att man gav sitt stöd för en god sak.

Den andra anledningen var min bror, som genom åren varit beroende av andra människors bloddonationer för sin överlevnad.

Varje gång jag kunde följa den röda färgen i plastslangen, dropparnas jämna flöde från den lilla påsen på droppställningen, via en tunn infart genom hans hud, in i hans blodomlopp, har jag tacksamt tänkt på dem som delat med sig av sitt friska blod och gett honom mer tid att leva.

Blod ger mängder av associationer laddade med budskap om liv, fara och samhörighet.

För mig symboliserar den blodröda färgen mest av allt kärlek och medmänsklighet.

Jag skulle kunna berätta om många års sjukdom med smärta, oro, förtvivlan och trötthet. Cellgifter. För allt det finns. Och ingenting med cancersjukdomen som drabbade min bror var positivt.

Han levde inte som om varje dag var en gåva, gjorde ingen galen "bucketlist" med saker att pricka av innan han dog.

Mest av allt, tror jag, att han uppskattade de "vanliga" dagarna han och de han älskade - och som älskade honom - fick tillsammans.

Ett av de vackraste minnena jag har av min bror är när han med oändlig ansträngning sakta lyfte sin högra hand mot sin fru, hur han mjukt lät handflatan vila några sekunder mot hennes kind. Hans blick i hennes, hennes i hans. Fyrtiofem års koncentrerad kärlek i ett ögonblick, så innerligt.

Dagen därpå, söndagen den 21 augusti, slutade hans hjärta att slå.

Fyra dagar senare var dagen för Blodomloppet 2016.

Regnet vräkte ner mest hela dagen men det blev uppehåll framåt kvällen, var fuktigt och varmt i luften, nästan en tropisk känsla.

Människor i en jämn ström mot Trängens idrottsplats, i tusental.

Vi var många från Wivallius och från Folktandvården över huvudtaget.

Det var en mäktig känsla. Gemenskapen och skratten men också allvaret, syftet att uppmärksamma vikten av att lämna blod.

Jag kände mig delaktig, rörd och tacksam.

Mer inflytande för psykiatrins patienter

Om patienter får mer inflytande över sin behandling kan man se att kvaliteten i vården ökar. Därför pågår ett arbete för att öka patienters inflytande över vården inom psykiatrin.

Sofia Wange, som är handläggare på Utvecklingsenheten för psykiatri inom Region Örebro län, berättar att patienter inom psykiatrin skattar sin delaktighet lågt.

– Därför arbetar man inom psykiatrin för att patienterna och brukarorganisationerna ska få större inflytande över vården, säger Sofia Wange.

Kraven på patient- och brukarinflytande har ökat under 2000-talet och delaktighet i sin egen vård är inskrivet i den nya patientlagen från 2015.

Större inflytande

Sofia Wange arbetar för att stötta psykiatrin i att införa ett arbetssätt som ger patienterna mer inflytande.

– Vi har bland annat tagit fram en handlingsplan för ökad patient/brukarmedverkan i vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning, säger Sofia Wange.

Varför patienter inom psykiatrin tycker att delaktigheten är lägre är svårt att säga.

– Många patienter önskar till exempel att anhöriga ska bli mer involverade i deras vård, säger Sofia Wange.

– Vi vill att patienter ska veta att de har rätt till en "Second opinion" och att de har rätt att få information om alla evidensbaserade behandlingsalternativ för sin sjukdom till exempel, säger Sofia Wange.

Tebladstårtan

"Jag har inte ord nog att tacka"

– Det är en skara änglar som tagit hand om mig hela vägen. Jag har inte ord nog att tacka och berömma dem. Jag är så imponerad över vad jag har fått uppleva, säger Anneli Uusisto.

Därför vill hon ge Tebladstårtan till all personal i bröstcancervården i Region Örebro län.

– Jag har fått snabb, proffsig, vänlig och medkännande omsorg under hela behandlingskedjan från mammografi, diagnos, operation och cytostatikabehandling till strålning, berättar Anneli Uusisto.

För tre år sedan fick hon bröstcancer för första gången.

– Redan då gick det otroligt snabbt. Jag fick diagnos och behandlingsgenomgång direkt och opererades redan nästa morgon. Sedan körde de igång med cytostatika och strålning, säger Anneli Uusisto.

Nu har hon drabbats av bröstcancer på nytt och är lika nöjd med bemötandet och vården hon har fått den här gången.

För att visa sin uppskattning valde hon att nominera all personal inom bröstcancervården i Region Örebro län till månadens Tebladstårta.

– Jag kunde inte välja någon avdelning. Alla som jobbar med oss bröstcancerpatienter är underbara. Jag tror inte att de får så mycket uppskattning heller. Många patienter är nog så medtagna att de bara orkar tänka på sig själva under tiden de behandlas för bröstcancer, säger Anneli Uusisto.

Så var det för henne när hon gick igenom sin första bröstcancerbehandling.

– Jag ville skicka in en tårtnominering redan då, men jag orkade inte. Jag var alldeles för medtagen. Den här gången har jag sluppit cytostatikan och mår mycket bättre. Därför kände jag att det var dags att skicka in den där tårtnomineringen, berättar Anneli Uusisto.

Tack vare hennes kontaktsjuksköterska Jeanette Zetterlund lyckas vi styra upp en tårtutdelning med personal från hela behandlingskedjan. När tårtan och diplomet ska delas ut visar det sig att det är Anneli Uusistos födelsedag. Trots det har hon tagit sig från Karlskoga till Örebro för att få chansen att visa sin uppskattning.

– Det här är den bästa födelsedagspresenten jag kunde få. Jag är otroligt glad över att få chansen att tacka all underbar personal på det här sättet, konstaterar Anneli Uusisto.

Och personalen är naturligtvis glad över att få ett så tydligt bevis på hennes uppskattning.

– Det är alltid kul att få ett kvitto på att det man gör är bra. Och tårta, det säger man aldrig nej till, konstaterar Göran Liljegren, kirurg på kirurgkliniken.

– Det här betyder att det man gör spelar roll. Vi strävar hela tiden efter att det ska bli så bra som möjligt för våra patienter och det här är ett bevis på att det märks, säger Eva Tegnelius, läkare på Onkologiska kliniken.

Positiva förändringar

– Vi har ändrat en hel del i vår organisation. Genom att införa standardiserade vårdförlopp ska tiden från det att man misstänker att en patient har cancer till dess att behandlingen startar göras så kort den bara kan bli, men utan att vi tummar på kvaliteten, berättar Göran Liljegren.

– Mångas oro kan stillas bara genom att få prata med någon. Där har vi kontaktsjuksköterskor en viktig roll. Vi håller i logistiken. Jag och Anneli har haft en hel del kontakt genom åren. Därför känns det extra bra att hon är så nöjd, säger Jeanette Zetterlund.

De blev också nominerade till Tebladstårtan

Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Fredrik Landström och Mathias von Beckerath, på Öron, näsa, halskliniken, USÖ, av Ewa-Lena Thunberg.

• Mats Breivald, Palliativa enheten på Karlskoga lasarett, av Ewa-Lena Thunberg.

• Rebecka Borg och hennes kollegor på Infektionskliniken, USÖ, av Irene Lindau.

• Anton Eklund på Infektionskliniken, av Bernt Rullåker.

• Överläkare Marios Panagiotopoulos och team på Ögonkliniken, av Gudrun Jernberg.

• Jan och hans kollegor på Smärtkliniken, av Lizzie Persson.

• Anna-Carin Östlund och Karin Greve, Ängens vårdcentral, av Benny Jensen.

• Spinalteamet med Anders Häggstam, läkare, Karl-Fredrik Norrström, sjuksköterska, Katarina Elfström, kurator, Susannde Malmkvist, sjukgymnast och Marie, arbetsterapeut och Pernilla och Ann på sjukgymnastiken, av Ingrid Törnblom.

• Rebecca Blomberg, Kvinnokliniken Lindesbergs lasarett, av Gunvor Löthgren.

• Kate Dahlbom, läkare på Neurologkliniken, av Solweig och Nils-Åke Nilsson.

• Anna Persson, Storå vårdcentral, av Malin Gröningsson och Freja Jensen.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet.

Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se.

Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i början på nästa år.

Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.

Förslag skickas senast den 7 januari till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med "Tebladstårtan".