Man kan verkligen inte tro att vi är inne i advent när man tittar ut genom fönstret. Idag när jag åkte till jobbet var det 8 grader varmt och regnet strilade ner. Vårt väder har verkligen ändrat sig från det jag var liten. Då var det vinter när det skulle vara vinter och vi kunde åka kälke, skridskor och skidor hela loven. Eller också är det så att man bara minns det man vill komma ihåg. Här kommer ialla fall årets sista tidning.

Ur innehållet:

Julbrev från styrelsen

Julhälsningar från lokalföreningarna.

Det kom en vän

Vinterliv

Mina barndoms jul(ar)

Julbrev
God Jul o Gott Nytt År!

Nu är det snart jul igen. Tänk vad fort det går. Det var ju nyss jul. Vädret påminner oss ju inte om det precis. Men vi får hoppas att det kommer lite snö så tomten kan komma fram med sin släde.

Men vi får inte tappa modet i dessa klimatförändringens tid.

Vi får ta till vara, glädjas och tänka på alla positiva stunder som varit under året.

Det första jag tänker på är den fantastiska Jubileums veckan Örebro 750 år med ett kalas väder och med mycket fina evenemang där de flesta syntolkades och man kunde njuta och deltaga i det soliga vädret.

Ett annat evenemang i Örebro var Open Art som syntolkades med 2 vandringar bland olika konstverk.

Vi kan glädjas med SRF Karlskoga och Anita Karlsson för deras engagemang för syntolkning av förställningar på Nolbyteater och Sparbanksbörsen i Lekeberg.

Vi ska även glädjas åt alla syntolkade bioföreställningar som Charlotte har anordnat.

En dag med sol och bussresa till Karlsborgs fästning med guidning och kaffe på Oldshammars gård.

Vi kan även tänka på Hjalmars drömrevy på Parkteatern som syntolkades.

Vi kan glädjas med Dan, Sandra och Tony med de olika aktiviteter som de anordnar i Nya gruppen.

Vi måste glädjas med Ingegerd Hellander och kulturcirkeln som anordnar olika kulturella evenemang, bland annat syntolkad konstvandring och utställning.

Vi kan glädjas åt att Länsteatern har syntolkade föreställningar.

Vi kan glädjas att vi har Charlotte och Leif som sköter kansliet mad allt vad det innebär.

Mycket har hänt under året som man kan glädjas åt och som gör en lite gladare, trots alla tråkiga nyheter om oroligheter och klimatförstöring.

Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna…

God Jul o Gott Nytt År

Önskar Distrikts Styrelsen

Ove Nilsson

Kännbart
Har du besökt konstutställningen Kännbart på Örebro läns museum?

Du kan uppleva den i Örebro t o m 10 januari 2016. Sedan fortsätter turnén till Umeå, Luleå, Kalmar, Ystad och Göteborg.

Konstverken är nya och skapade av etablerade konstnärer i samarbete med personer med synnedsättning eller dövblindhet.

Det är meningen att vi med nedsatt syn ska kunna uppleva och ha behållning av Kännbart precis som "vem som helst" son besöker en konstutställning.

Därför finns det ledstråk till de olika delarna, taktil karta och bildbeskrivning med punktskrift, läspenna till skylttexterna och du får känna på och upptäcka alla konstverken.

Det finns även ögonbindlar och hörselkåpor att låna för den som ser och hör men vill prova en annan situation en stund.

Ta med dina vänner i alla åldrar på en spännande upplevelse!

Det vore intressant att höra vad ni tycker om upplevelsen och tillgängligheten sedan.

Cecilia Ramstedt

Matiné bio
Är det någon som är intresserad av att gå på "En underbar jävla jul" under en eftermiddag i mellandagarna? Om intresse finns så kommer vi att använda den nya bio appen tillsammans med vår syntolkningsutrustning så ni kan gå på bio även om ni inte har någon smartphone. Ring Ove 076 0 5 8 6 774 för intresse.

Info från SRF Bergslagen
Nästa års första träff blir grötfest i Lindesberg 14 januari kl 13.00. Anmäl dej till Ture telefon 0 5 8 1 312 23 senast 10 januari. Nu önskar vi alla medlemmar och alla andra SRFare en riktigt GOD JUL och ett Gott Nytt År.

Info från SRF Karlskoga
En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År önskar vi er alla.

Nästa år börjar vi med att gå på nyårsrevy. Den 16 januari klockan 15 00 eller den 23 januari klockan 15 00 syntolkas Görsköjs nyårsrevy på Musikpalatset i Karlskoga. Pris 220 kronor, kaffe ingår.

Anmälan senast den 31 december till Kristina Johansson 0 5 8 6 414 12, 070 660 69 81.

MUSIK-CAFÉ

Söndagen den 17 januari klockan 14 30 på Nickkällan.

Kaffe 10 kronor. Ta med eget bröd

BINGO

Fredagen den 22 januari klockan 14 30 på Nickkällan. Brickor 10 kronor styck gånger 3 spel. Kaffe 30 kr.

Anmälan till Inga 0 5 8 6 579 27 eller Inger 073 035 08 59

senast den 19 januari

VÄLKOMNA! Till ett nytt roligt SRF år.

Tack alla som ställt upp på olika sätt under det år som gått

SRF Styrelsen genom Kristina Johansson, ordförande.

Info från SRF Sydnärke
Hej alla synvinklare som går och väntar på tomten och alla fina julklappar. Alla vill väl ha vita juldagar också, vi får se om det blir så, säker kan man inte vara i denna tid.

Sydnärke hade en träff på kvarngården i Kumla, den första december då femton förväntansfulla medlemmar lyssnade till vår hett efterlängtade antikexpert som lämnat svampskogen och kom till oss. Han hade med sig en del föremål ända från femtonhundratalet. Det blev ett trevligt och givande möte.

Nu ser vi närmast fram emot vår julfest som vi har den sjuttonde december, då alla medlemmar hälsas hjärtligt välkomna. Medtag ert allra bästa humör, plus en julklapp för cirka femtio kronor.

Till alla övriga synvinkelläsare sänder Sydnärke dem allra varmaste jul och nyårshällningar genom Åke

Info från SRF Örebro
Öppet hus

Under våren så spelar vi bingo följande datum: 20 januari, 3 februari, 2 mars, 13 april samt 11 maj klockan 14 till 16 i röda rummet på Föreningarnas hus Slottsgatan 13, Örebro. Alla är varmt välkomna.

NYA-gruppen

Är du intresserad av NYA-gruppens aktiviteter hör av dej till kansliet så kan vi skicka ut program och information om de olika aktiviteterna. Träffarna är onsdagar ojämna veckor klockan 18 till 20. Här kommer information om de första träffarna:

Onsdag 20 januari Bowling på Strike.
Vår första aktivitet för vårterminen 2016 är den traditionsenliga bowlingen som är inne på 10:e året.

Onsdag 3 februari Besök av medium på Föreningarnas hus, Slottsgatan 13. Ett medium kommer pratar lite om mellan himmel och jord.
För mer info kontakta Cecilia 070 442 60 18.

Onsdag 17 februari Hur ledsagar man?
Här kommer vi få informera om hur man vill bli ledsagad samt att seende får prova på. Brukaren berättar hur man vill bil ledsagad. Alla har olika behov av ledsagning. Vi träffas på Föreningarnas hus, Slottsgatan 13.

Styrelsen önskar alla medlemmar och andra SRFare en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR. Väl mött inför 2016.

Det kom en vän
Det ringde på min dörr.

Jag öppnade och där stod

en vän från förr.

Jag blev jätte glad!

Kors i all sin dar

vad länge sen det var.

Jag sa: Kom in i glada

vänners lag

Sedan tände vi våra sinnen

på alla glada minnen.

Åke Minsberg

Vinterliv
Hej alla: I min förra berättelse om mitt strävsamma liv hade jag börjat min tid som trädgårdsdräng. Egentligen var jag inte dräng. Jag var trädgårdselev för min plan var ju att bli trädgårdsmästare, så småningom blev jag det plus mycket annat. Nåväl trädgårdsarbetet bestod ju av lite mer än skotta snö, även om det var en stor del av jobbet den vintern för det var mycket snö detta år. Ibland fick man skrapa snön av växthusen också. Då var det att hålla fyr i växthuspannan under hela vintern, dygnet runt. För att inte somna till så fick man ha något att syssla med under natten. Så då band man vassmattor och halmstommar. Hur man får tag på vass och binder mattor är en särskild historia, det tar vi en annan gång, tycker jag.

Nu tar vi lite om vad man gjorde i trädgården vintertid. I den här galna tiden klippte man fruktträden på vintern. Det gör inte nu nästan hundra fruktträd av skilda sorter, så nog blev men en riktig klippare med tiden och många träd var höga, så man var en höjdare också. I alla fall just då och andra sida kan man säga att man blev mossig också, för stammarna skulle borttas rena från annan också. Ja det var ett ganska hårt jobb detta och farligt ibland. Men klättra i träd hade jag gjort sen barndom, det tycket jag var roligt. Ju högre desto bättre. Nu var det inte arbetet hela tiden, det var ju fritid också. Den måste man ju slå ihjäl på något sätt. Det gick galant, för det fanns många ungdomar på gården i skiftande åldrar. Jag kom fort in i gänget. Det var bara en sak som jag fick göra mig av med så fort det någonsin gick, det var min dialekt, det gick inte att komma dragende med min breda värmlänska mot deras förfinade sörmländska. Det var bara att tänka sig för och härma dem så gott det gick och det gjorde det också så småningom. Det var nog därför jag inte har någon utpräglad dialekt. Jag tror så i alla fall.

Jo, vad gjorde vi då under långa vinter kvällar och helger? Skidor och skridskor hade man ju hålla på med. Ibland var det någon skidtävling. Skidor var jag ganska bra på i den tiden. Jag vann nog inte någon tävling, jo kanske en. Då var det ett par dem bästa inte med, och så var jag bra i stora backar, den var jag mera van vid från det kuperade Värmland. Det fanns ett bibiliotek på orten, så jag läste mycket böcker. Så jag hade en kurs på Hermods Korrespondensinstitut. Trädgårdslära och svenska. Så spelade vi mycket kort och andra sällskapspel. Det fanns en samlingslokal. Jag tror det var vid skolan, man kunde bada, basta där också. Där fanns lokal för dans och fester också. Trädgårdsmästarens son var riktigt duktig på dragspel och han var med i musikkapellet ibland. En lördagskväll mins jag särskilt bra. Det avbröt ett slagsmål, som talades länge om i den bygden. Jo, det var så att musikerna hade ingen bestämd lön för sitt jobb utan en hatt skickades runt och så fick de som ville och kunde lägga en slant. Det blev väl inga stora slantar, där var det ju fattiga landarbetare, många var lindrigt nyktra och där var en som i fyllan och villan lade i en hel hundring, oerhört mycket pengar för jobbare på den här tiden. Den här mannen var visirligen inte landsarbetare. Han var lastbilschaffis. Gift och fem barn. Det här hade kanske gått bra om inte hans chef hade varit där också. Så där kan du inte göra sa chefen, du har bättre användning för dina pengar, det renderade honom en riktig käftsmäll. Och så blev det den chauffören arbetslöss! Så var det stora bråket igång. Många slog till hatten och de flög ut över golvet. Nävar och stolsben for runt i luften. Polisen kom och många fick sova någonstans än hemma den natten. Nu är detta väl sjuttio år sen så nu har de kanske slutat pratat om det stora slagsmålet Berga-Tuna.

Och nu slutar jag denna skröna som är sant vartenda ord!

Lev väl och vänta på fortsättningen om det blir någon!

Kram från Åke Minsberg

Min barndoms jul(ar)

Det finns en lantlig romantik i mina julminnen, men ingen har formulerat den julstämningen bättre än Astrid Lindgren, så varför ens försöka…

Ändå var mina jular speciella.

Mitt första tydliga julminne är från 1940. Mina föräldrar hade några år tidigare drabbats av depressionen efter Kreuger-kraschen. De fick lämna arrendegården och söka sin försörjning som lantarbetare, s k statare. Vi flyttade från herrgård till herrgård och Gammalstorp - nära Grönköping – d v s mellan Skövde och Hjo, var mitt femte hem. Jag var då 6 år.

Familjen var 7 personer. Jularna var traditionsbundna och präglades av föräldrarnas starka gudstro.

Lutfisken lutades flera veckor före jul. Syltan var även av långtidskaraktär. Så småningom kom julbaket igång. All julmat tillverkades hemma. Köttkvarnen var ett viktigt verktyg. Alla råvaror ingick i statarens löneförmåner, så tillgången var begränsad. En slitsam husmorsperiod hade inletts.

På julaftonen hämtade pappa julgranen direkt från dess rot, samtidigt som mamma ordnade julbordet. Därefter var julen i gång.

Just denna jul gjorde jag ett första försök att diska efter julbordet. Vatten och avlopp var nyligen indraget i huset. "Klas-Olle diskar" hette det sedan varje julafton t o m 1958. Senare firade jag jul med egen familj.

Men nu åter till ordningen.

Efter måltiden kläddes granen. Med levande ljus förstås. Så vidtog kaffekalaset, allt medan stämningen skruvades upp för oss barn som väntade på julklappsutdelningen.

Här är det plats för ytterligare ett stickspår. Vi var, som statare, fattiga. Mycket pengar till julklappar fanns inte i familjen. Men vi barn var i detta fall priviligierade. Pappa kom från en välbeställd familj och tre av hans syskon hade goda inkomster och saknade dessutom egna barn. De gav oss julklapper som deras barn skulle ha fått om de funnits.

Men innan dess skulle den kristna tron ha sin egna, givna, tid. Pappa läste julevangeliet och bad en bön. Jag återkommer till bönen. Eter den sjöng vi julsånger; vanligen ur frikyrkorörelsens Andliga Sånger. Det var mest mamma och storasyster som sjöng, för de hade sångröst.

Ditintills hade jag aldrig hört någon som sjöng så vackert som min mor. Det dröjde åtskilliga år innan jag insåg att det fanns bättre sångare. Vad jag älskade hennes sångröst!

Så var det äntligen dags för julklappsutdelning. Det var en fest! Men denna dag förmörkades även en 6-årings förväntan. Det var krig ute i Europa, och många barn, framför allt judiska, var på flykt och så långt, så långt borta från julglädje. I bönen efter julevangeliet tog pappa upp ickesvenska barns tragiska livsvillkor.

Min lycka över julen grumlades inte av krigets fasor, men dessa satte en liten tagg i mej som fortfarande smärtar. Taggen består, efter 75 år, av till lika delar skräck, ilska och avsky. Den har dessutom fått ny näring under hösten 2015.

Men taggen rår ändå inte på glädjen över att kunna fira jul. Och en sådan önskar jag er alla som läser detta. Klas-Olof Jansson

Slutord
Så har det gått ett helt år igen. Mycket roligt har vi gjort. Vi har bland annat rest till Karlsborgs fästning tillsammans. Vi har syntolkat fler event. Vi har synats på mässor ute i distrikten för att sprida kunskap om SRF. Nu ser vi fram emot ett spännande 2016 tillsammans. Kansliet har stängt 17 december till 10 januari. Nu önskar vi på kansliet en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR.

Redaktör: Charlotte Åkerlind, telefonnummer 019 673 21 05, 072 544 050 84. E-post: charlotte.akerlind@telia.com

Kansliet: Leif Stockhult, telefonnummer 019 673 21 06 (måndag till torsdag 9 till 12). E-post srf.orebro.lan@telia.com

Bilaga 1 december
THOMSSONS NYHETSBREV NR 14 2015

2015 11 17

Nyhetsbrevet görs av Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund, SRF.

Innehåll:

SRF i debatt om LSS-ledsagning

Ledarhundens ställning måste stärkas

77 personer på arbetsgivarkonferensen

Möte med Eva Lena Jansson

EBU:s generalförsamling

Demokratiutredningen har lyssnat

Ny informationsfolder

Synskadade lika sexuella som andra

SRF i debatt om LSS-ledsagning
Onsdagen den 28 oktober uppmärksammade Sveriges Televisions nyhetsprogram Aktuellt och Rapport att synskadade får allt svårare att beviljas ledsagning genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

SRF:s första vice ordförande Victoria Öjefors Quinn debatterade med socialminister Åsa Regnér (S). Ministern höll med om att utvecklingen gått åt fel håll, och i början av november tillkännagav regeringen att LSS ska ses över, däribland insatsen ledsagning. SRF välkomnar detta, eftersom det krävs förtydligad lagstiftning för att den nu rådande rättspraxisen ska ändras.

LSS-ledsagning har också uppmärksammats vid ett seminarium i Riksdagen den 11 november, där SRF:s intressepolitiska chef Neven Milivojevic var en av talarna. Dessutom var huvudnyheten i P4 Radio Stockholm morgonen den 17 november att synskadade får allt svårare att erhålla ledsagning enligt LSS. Sara Shamloo Ekblad medverkade som ett levande exempel på detta.

Det rör alltså på sig i LSS-frågan. Det är viktigt att vi uppmärksammar nedskärningar i ledsagningen överallt där sådant sker. Visst kan man bli irriterad över att politikens kvarnar mal så långsamt, men vi har ändå medvind i frågan nu. Dock gäller det för oss att elda på, och vi ska inte ropa hej förrän vi är över bäcken!

Ledarhundens ställning måste stärkas
SRF och föreningen Sveriges Ledarhundsförare (S L H F) har gjort en gemensam skrivelse till demokratiminister Alice Bah Kuhnke (M P). Syftet med skrivelsen är att försöka få regeringen att arbeta för en förändring av lagstiftningen, så att det blir olagligt att diskriminera synskadade personer på grund av att de använder ledarhund.

SRF och SLHF skriver bland annat:

"Personer som använder ledarhund nekas regelbundet tillträde till restauranger, butiker, gym, och andra serviceinrättningar. Det förekomer även att personer blir nekade arbete eller utbildning på grund av att de använder ledarhund. Detta är något som förvärrats de senaste 10 till 15 åren."

Staten satsar ju årligen över 20 Mkr på ledarhundsverksamheten i Sverige. Då är det ju rimligt att staten också värnar om möjligheterna att använda sin ledarhund så fritt som möjligt, kan man tycka.

77 personer på arbetsgivarkonferensen
Den arbetsgivarkonferens som SRF ordnade på Almåsa den 9-10 november samlade hela 77 personer. Här gicks förutsättningarna för distrikt och föreningar att bli egna arbetsgivare igenom. Under några pass delades deltagarna i två grupper, en för förtroendevalda/arbetsledare och en för kassörer.

På konferensen medverkade bland annat Christer Johansson från arbetsgivarorganisationen KFO, där distrikt och föreningar kommer att erbjudas ett gruppmedlemskap. En informatör från Folksam berättade om pensioner, och förutsättningarna för löneservice och arbetsgivarstöd från riksförbundet gicks igenom. Målet är att alla distrikt och föreningar

med anställd personal ska ta över arbetsgivaransvaret från och med den 1 januari 2016.

Möte med Eva Lena Jansson
Den 5 november hade undertecknad (Håkan Thomsson) ett möte med den socialdemokratiska riksdagsledamoten Eva Lena Jansson, som sitter i arbetsmarknadsutskottet med särskilt ansvar för funktionshindersfrågor.

Vi hade en dialog kring synskadades situation på arbetsmarknaden, och vilka faktorer som skapar svårigheter. Brister i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och att taket för lönebidrag länge varit oförändrat är två problem. Vi diskuterade också att kvinnor har lägre sysselsättningsgrad, och att kvinnor i mindre omfattning tar del av stödinsatser.

EBU:s generalförsamling
EBU (European Blind Union) genomförde sin generalförsamling på Radisson Blu Edwardian Hotel, Heathrow, utanför London, den 25 28 oktober. Den svenska delegationen omfattade totalt nio personer.

Under generalförsamlingen hölls ett antal intressanta seminarier. Bland annat pratade Ann Jönsson om nordiska kvinnors arbetsmarknadssituation.

Generalförsamlingen antog en strategisk plan för arbetet 2016 2019, gjorde vissa stadgeändringar, antog ett antal resolutioner samt valde ny styrelse. EBU-presidenten Wolfgang Angerman från Tyskland utmanades av Fazilet Hadi från Storbritannien. Angerman vann dock omröstningen och förblir EBU-president de närmsta fyra åren. Fazilet Hadi valde att inte kandidera som styrelseledamot.

Efter generalförsamlingen har EBU-styrelsen följande tolv ledamöter:

Wolfgang Angermann, Tyskland, president

Alexander Neumyvakin, Ryssland, 1:e vice president

Barbara Martin Munos, Spanien, 2:e vice president

Maria Kyriacou, Cypern, generalsekreterare

Philippe Chazal, Frankrike, kassör

Mario Barbuto, Italien

Emin Demirci, Turkiet

Bozidar Denda, Montenegro

Ann Jönsson, Sverige

Ana Sofia Pedroso Lopes Antunes, Portugal

Vaclav Polasek, Tjeckien

Sinan Tafaj, Albanien

Demokratiutredningen har lyssnat
Den statliga Demokratiutredningen lägger nu sitt slutbetänkande. Man vill stärka funktionshindrades möjlighet att utöva förtroendeuppdrag. Man föreslår en särskild utredning om synskadades möjlighet att personrösta med bibehållen valhemlighet.

Demokratiutredningens förslag väntas gå ut på remiss under våren 2016.

Ny informationsfolder
SRF har tagit fram En informationsfolder angående neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samband med synnedsättning. Syftet är att öka kunskapen om diagnoser som idag är vanliga, främst bland synskadade barn, men som även förekommer bland vuxna. Vi har sett en ökning av medlemmar med dessa diagnoser.

Foldern finns på vår hemsida www.srf.nu samt på storstil, punktskrift och i inläst form. Den kan beställas från kontorsservice på kontorsservice@srf.nu eller via telefon 08-39 92 20.

Synskadade lika sexuella som andra
På gratistidningen Metros förstasida kunde man måndagen den 26 oktober läsa: "Synskadade är lika sexuella som alla andra, säger Håkan Thomsson". Mitt uttalande gjordes till en reporter som ringde och frågade vad SRF tyckte om att konstnären Lina Linde framställt en "pornografisk bok för blinda".

Jag har inte tagit del av boken, och vet alltså inte i detalj vad den innehåller. Lina Linde menar att alla behöver sexuell stimulans, och visst finns det väl något uppfriskande i att hon tänkt på blinda i detta avseende. Enligt uppgift finns boken att studera på Kungliga Biblioteket.

 

 

THOMSSONS NYHETSBREV NR 15 2015
2015 12 03
Nyhetsbrevet görs av Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund, SRF.

Innehåll:

Konstruktivt möte om kontanthantering

Besök från Sydkorea

Fråga angående hedersmedlemmar

Syn- och hörselinstruktörer behövs

Positivt samarbete med Svensk Syn

Organisationsrådet den 26 november

Samverkan kring möjligt Arvsfondsprojekt

Värdeord för SRF

Konstruktivt möte om kontanthantering
Att använda kontanter blir allt besvärligare för individen i takt med att bankkontoren slutar hantera kontanter. Men det finns ett ljus i mörkret. Torsdagen den 26 november hade SRF inbjudit företag som sysslar med uttagsautomater till ett möte på vårt rikskansli i Enskede. Med på mötet fanns också representanter för Unga Synskadade.

De inbjudna gästerna var Johan Alvinger och Johanna Holst från Bankomat, Kim Lindblad från Nokas (Kontanten), och Mattias Palmqvist från ICA Banken. Från SRF deltog Roland Gustafsson, Håkan Thomsson och Neven Milivojevic.

I dagsläget har ungefär 90 procent av alla uttagsautomater en talfunktion som kan användas av synskadade. Ett stort antal automater kan också erbjuda förstoring på skärmen. Inga planer finns på att införa touchskärmar, vilket skulle försvåra väsentligt för många av oss.

När det gäller insättningsautomater, vilka ju också börjar bli viktiga då bankerna inte tar emot kontanter över disk, så finns idag ingen talfunktion. Vi underströk att en sådan behöver införas, och detta möttes positivt. Det fanns en god förståelse för synskadades behov att både kunna ta ut och sätta in kontanter. Vi diskuterade också automaternas

placering, och att den bör vara på platser som är så säkra som möjligt, lätta att hitta och ha bra ljusförhållanden. Orienteringshjälp såsom ledstråk diskuterades.

Sammanfattningsvis var detta ett positivt möte, som också kommer att följas upp. Det finns en tydlig vilja från företagen att samverka med oss i dessa frågor.

Besök från Sydkorea
På eftermiddagen den 24 november besöktes rikskansliet av en delegation med synskadade från Sydkorea. Bland våra gäster fanns Lee byung-Don som är ordförande i den sydkoreanska synskadeorganisationen.

Vi utbytte erfarenheter om synskadades situation i de båda länderna. Från SRF tog vi särskilt upp frågan om tysta elbilar, och vikten av att dessa förses med obligatoriska varningsljud. Det är något som synskadade över hela världen måste arbeta för.

Fråga angående hedersmedlemmar
Vi har till riksförbundet fått frågor om hur man ska göra med medlemsavgift för hedersmedlemmar.

I våra stadgar står klart och tydligt att för att vara medlem i SRF måste man erlägga medlemsavgift. Man kan alltså inte befria hedersmedlemmar från deras medlemsavgift. De föreningar som har hedersmedlemmar föreslås därför uppmärksamma dessa på annat vis, till exempel att bjuda in dem till årsmöten, bjuda på middag eller på annat sätt visa sin uppskattning. Utebliven avgift från medlemmen gör det omöjligt att söka stats-, landstings- eller kommunbidrag för denna medlem. Och medlemsavgift är en personlig sak som måste erläggas av individen själv.

Syn- och hörselinstruktörer behövs
Synskadades Riksförbund (S R F), Hörselskadades Riksförbund (H R F) och Syn- och Hörselinstruktörsföreningen i Sverige (S H I F S) är oroade över utvecklingen där syn- och hörselinstruktörer avvecklas, framförallt i samband med pensionsavgångar. Därför kraftsamlar vi nu, för att vända trenden.

Syn- och hörselinstruktörsverksamheten är kommunal, och den utgör ett mycket värdefullt tillägg till syncentralernas rehabilitering vad gäller enkla anpassnignar och träning. Det kan handla om att märka upp en spis eller tvättmaskin så att den blir användbar för synskadade, att träna att gå och handla, att träna matlagning och så vidare. Syftet är alltså att utveckla individens färdigheter och möjligheter att få ett självständigare liv och därmed kunna känna ökad frihet i vardagen. Eftersom många av våra äldre medlemmar har såväl nedsatt syn som hörsel så är instruktörernas dubbla kompetenser särskilt värdefulla.

Många kommuner ser inte betydelsen av detta. Nu har SRF, HRF och SHIF S bestämt sig för att gemensamt försöka påverka kommunerna att behålla eller inrätta syn- och hörselinstruktörstjänster.

På förmiddagen den 24 november träffades representanter för SRF, HRF och SHIF s på vårt rikskansli i Enskede. Vi började här mera konkret diskutera hur vi kan komma framåt i denna fråga. Det kommer att krävas samarbete mellan våra lokala föreningar och instruktörerna. Ett första steg kan vara att påverka grannkommuner till kommuner där verksamheten finns idag. Vi ska fortssätta våra diskussioner i mitten av januari för att då precisera vart arbetet ska börja. SRF-föreningar som är intresserade av detta får gärna höra av sig till undertecknad på hakan.thomsson@srf.nu

Positivt samarbete med Svensk Syn
Den 1 december hade undertecknad (Håkan Thomsson) och SRF:s intressepolitiska chef Neven Milivojevic ett möte med Staffan Syk och Jörgen Andersen från Svensk Syn. Svensk Syn är branschorganisation för hjälpmedelsföretag inom synområdet och har cirka tio medlemmar.

Vi utvärderade den så kallade synturnén med hjälpmedelsvisningar som genomförts under hösten. Man räknar med att drygt 1 000 personer besökt visningarna, varav ungefär hälften varit brukare.

Svensk Syn uttryckte att samarbetet med SRF-distrikten fungerat mycket bra under visningarna, och att man vill genomföra en liknande turné 2016. Vid visningarna vänder man sig dels till den så kallade professionen, främst personal på syncentral och Arbetsförmedling, och dels direkt till brukarna. Av ekonomiska skäl måste dock synturnéns former ses över något, och man planerar också neddragning med en visning.

En annan viktig fråga vi tog upp med Svensk Syn är behovet av synskadeanpassade bruksanvisningar till hjälpmedel. De insåg behovet av detta, och lovade ta med sig frågan till sin styrelse.

Organisationsrådet den 26 november
Årets tredje organisationsråd genomfördes per telefon på kvällen den 26 november. Mötet sändes direkt i vår webbradio, och följdes som mest av 35 lyssnare. Tyvärr är ljudkvaliteten inte så bra vid stora telefonmöten, och till nästa år planeras istället två organisationsråd där deltagarna samlas i Stockholm.

Vid organisationsrådet valdes Hans Ohlin, SRF Skåne, till ledamot i granskningsutskottet. Det var ett fyllnadsval efter Aini Hjerpe, som avsagt sig sitt uppdrag av personliga skäl.

Vidare lämnades rapport om de planerade förändringarna av arbetsgivaransvaret. Detta ser ut att kunna genomföras som planerat från och med den 1 januari 2016, och då ska alltså arbetsgivaransvaret gå över från riksförbundet till distrikt och föreningar för lokalt anställd administrativ personal. En lägesrapport om planerna på förändringar av det personella stödet till distrikten lämnades också. Här är målsättningen att varje distrikt ska ha en ombudsman/verksamhetsutvecklare innan nästa kongress. Det är viktigt med en mjuk övergång, och att de distrikt som först senare får en egen ombudsman/verksamhetsutvecklare, ändå får tillgång till ombudsmannastöd unde övergångsperioden. Det ska inrättas ett rörligt behovsprövat administrativt stöd från riksförbundet för att finansiera förändringen. Det handlar alltså om att flytta resurser från riksförbundet till distrikten, och distrikten har i sin tur i uppgift att stötta lokalföreningarna och bedriva verksamhet där det inte finns någon aktiv lokalförening.

Jeanet Kjöller berättade om informationskampanjen om synskadades livssituation och möjligheter som hela organisationen tillsammans ska genomföra 2016. Kampanjen riktar sig till allmänheten och pågår från augusti fram till lördagen den 15 oktober, som ju är den vita käppens dag. Under kampanjen riktar vi i första hand in oss på de möjligheter som skapas med en tillgänglig och användbar gatu- och trafikmiljö, med särskilt fokus på den vita käppens betydelse. Inför kampanjen ska en informatörsutbildning i två steg anordnas.

Under punkten övriga frågor på organisationsrådet togs problem med vårt medlemsregister Surfa upp. Kommunikationschef Boris Samuelsson svarade på frågor och lovade att ta med sig synpunkter på saker som inte fungerar bra med registret. Han vill gärna ha konkreta exempel på när det blivit fel eller uppstått problem. Mejla dessa till surfa@srf.nu och beskriv tydligt och konkret vad som hänt.

Samverkan kring möjligt Arvsfondsprojekt
Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen behöver utvecklas för gravt synskadade och blinda. Nu har en projektidé utvecklats till en mera konkret ansökan, som efter ytterligare finslipning väntas sändas in till Allmänna Arvsfonden i början av 2016. Projektägare är SRF, och som utförare har vi valt företaget Works for you.

Det som är allra mest positivt, och som gör att denna ansökan har stor chans att få gehör hos Arvsfonden, är att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är villiga att sitta i en styrgrupp för projektet. Om projektet blir verklighet ska cirka 70 personer under sammanlagt tre år få en betydligt mera genomarbetad rehabilitering. Samtidigt ska vi utveckla rehabiliteringsmetoderna, vilket skulle ge oss bättre rehab verktyg för framtiden.

Värdeord för SRF
Just nu arbetar kommunikationsgruppen på rikskansliet med att ta fram en plattform som ska ligga till grund för förbundets nya kommunikationsstrategi. Arbetet leds av vår grafiska formgivare Kari Agger. Kanslipersonal och ledning, distriktsordförandena och förbundsstyrelsen har hittills varit involverade på olika sätt.

Ett led i arbetet har varit att ta fram värdeord som beskriver SRF som organisation. Vid förbundsstyrelsemötet i oktober diskuterades sådana värdeord. Vi vill ju bland annat vara välkomnande gentemot alla medlemmar och potentiella medlemmar. Vi vill framstå som konstruktiva i vårt intressepolitiska arbete. Vi vill vara en organisation som ser framåt, och är på hugget när det händer saker.

Att ta fram värdeord är inte lätt. Förbundsstyrelsens diskussion var lång och snårig. Men vi kom ändå till slut fram till tre ord som kan sägas beskriva både vad organisationen är, och vad vi vill vara.

Resultatet blev att SRF-organisationen är: Alert, varm och klok. Smaka på det kan det passa?

 

 

Håkan Thomsson

Tlfn 08 39 91 11

E-post: hakan.thomsson@srf.nu

Bilaga 2 Syntolkning
syntolkningsevenemang 2015-2016

Karlskogarevyn Görskoj januari 2016

Jubileumsrevyn 20 år - –
med Karlskogarevyn Görsköj

av Anette Jakobsson och Anders Asplund, regi av J-B Olofsson,
koreografi Anelija Karanodzic, musik Andreas Ekman

I årets revy kommer det att blanda mellan både gammalt och nya revynummer, det blir bland annat en minneskavalkad med ett nummer från varje revy.

Premiär Trettondagsafton, sammanlagt kommer 12 föreställningar att spelas upp på Musikpalatset i Karlskoga.

Syntolkning kommer ske på föreställningarna

lördagen den 16 januari klockan 15.00 och

lördagen den 23 januari klockan 15.00.

Biljettpris 220,- kronor, kaffe ingår

Syntolkas, lördag den 16 och 23 januari klockan 15.00

Syntolkas av Anita Karlsson

Biljetter bokas genom Kristin Johansson på telefon 0586-414 12.

070-660 69 81 eller på e-post kristina.jo@telia.com

Sista dag för bokning är den 31 december 2015

Länsteatern den 10 februari 2016

Befrielsefronten

av Maria Sveland, Regi av Sara Giese

Anna har fått ett vikariat på tidningen i Örebro och motvilligt flyttat hem till mamma. Hemstaden skakas just av en serie överfallsvåldtäkter, och i sin roll som journalist möter Anna den rädsla och begränsning det innebär för ortens alla kvinnor. Varför är det de som ska hålla sig hemma? Varför hittas inte gärningsmannen? Frustration övergår i våldsam handling när en grupp kvinnor tar saken i egna händer och Anna får omvärdera sin relation till sin hemstad, sitt arbete och sitt förflutna. Hon inser att hon måste välja. Vems verklighet vill hon berätta

Syntolkas den 10 februari 2016

Syntolkas av Arne Holmberg

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019-689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning

Länsteatern den 27 april 2016

BOXAREN

en musikal av Erik Norberg och Alexander Öberg

Johann Trollmann var Tysklands bäste boxare. Han vann match efter match med sin snabbfotade, dansanta stil och publiken älskade honom. Men han var av romsk härkomst och nationalsocialisterna som under trettiotalet kom till makten krävde att endast arier skulle vara segrare – inte "Zigenaren". När han trotsade regimen och vägrade förlora

straffades han och ställdes inför ett val: arbetsläger eller sterilisering.

Syntolkas den 27 april 2016

Syntolks av Arne Holmberg

Biljetter bokas på Länsteaterns telefon 019-689 89 89

Tala om vid bokning att du vill få en biljett med syntolkning

Bidrag 3 pressmeddelande från region Örebro län
Egen vårdbegäran i stället för remiss
Från 1 januari nästa år kan man som patient söka specialistvård utan remiss. Det kallas för "egen vårdbegäran". Beslutet innebär att det generella kravet på remiss från primärvårdsnivån nu helt försvinner. Det beslutade nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning den 19

november.Egen vårdbegäran innebär att patienten själv beskriver sina besvär och symtom via ett formulär och skickar det till önskad verksamhet. Man kan göra en egen vårdbegäran på tre sätt: Via e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden, via en blankett på hemsidan på www.regionorebrolan.se eller genom att ringa till sjukvården för att få en blankett hemskickad.

Goda erfarenheter

- Nu fortsätter vi med införandet av egen vårdbegäran, säger Jenny Steen (S), ordförande i nämnden

för hälsa, vård och forskning. Remisskravet från primärvården försvinner. Våra erfarenheter från de verksamheter som redan har egen vårdbegäran är goda. Egen vårdbegäran ökar tillgängligheten till vården och kan också i viss mån avlasta vårdcentralerna.

Redan nu finns egen vårdbegäran inom alla de medicinska specialiteterna, liksom inom psykiatrin, audiologin, STD-mottagning, barn- och ungdomsmedicin samt kvinnosjukvård.

Från 1 januari 2016 införs egen vårdbegäran för ögonsjukvård, rehabiliteringsmedicin, onkologi, kirurgi, ortopedi, onkologi, plastikkirurgi, urologi, handkirurgi, käkkirurgi, öron-näsa- hals, logopedi och

foniatri, fysioterapi, geriatrik (minnesmottagning), infektion, psykiatri, vuxenhabilitering, barn- och ungdomshabilitering, audiologi, ortopedteknik, barn- och ungdomsmedicin samt vid Centrum för hjälpmedel vad avser alternativ telefoni.

Fakta:

Egen vårdbegäran innebär inte en rätt att få tas emot i specialistsjukvård, utan det är mottagningens medicinska bedömning som avgör om patienten kommer att kallas till ett besök eller hänvisas till primärvård eller annan specialist. Patienten kan också ges råd om egenvård eller att patientens besvär inte föranleder en vårdkontakt. Patienten måste inte använda sig av egen vårdbegäran. Det finns inget som hindrar att remiss utfärdas liksom hittills från primärvårdsnivån.

Kontakt: Jenny Steen, regionråd och ordförande i nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning.

2,7 miljoner kronor i föreningsbidrag till länets funktionshinderorganisationer
Region Örebro län fördelar ut 2,7 miljoner kronor i föreningsbidrag till länets funktionshinderorganisationer för 2016. Det beslutade nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning den 19 november. Det är lika mycket som innevarande år. En ny förening som får ett startbidrag på 10 000 kronor är Unga allergiker Bergslagen.

- Det här är ett mycket viktigt beslut som gör stor skillnad för många människor i vårt län, säger Jenny

Steen (S), ordförande i nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning. Jag är glad över att vi kan fördela ut lika mycket bidrag som förra året och också är öppna för nya föreningar.

Projektstöd till tre föreningar

Projektstöd delades också ut till tre föreningar, Astma- och allergiföreningen i Örebro län får 15 000

kronor för "En skola för alla", Örebro läns strokeförening får 13 000 kronor för "RGRT, Ronnie

Gardiners Rytm Therapi" och Föreningen Sveriges dövblinda i Örebro-Värmland får 15 000 kronor för projektet "Full delaktighet och livsglädje hos äldre med både syn- och hörselnedsättning".

Region Örebro län ger ekonomiskt stöd till de länsövergripande funktionshinderföreningarna i länet.

Stödet ges i form av ett årligt föreningsbidrag. Ekonomiskt stöd utgår även till Rådet för funktionshinderfrågors referensgrupp. Den består av representanter för varje förening som får föreningsbidrag från Region Örebro län.

Kontakt:

Jenny Steen, regionråd och ordf. i nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning,

tel. 073-202 74 04

Hiv idag är inte som igår
I Sverige är behandlingen av hiv idag så effektiv att den sänker virusnivån till praktiskt taget noll. Det gör att smittsamheten blir mycket låg. Därför kan personer med hiv behandling leva ett långt liv och till och med föda barn, utan att överföra infektionen till någon annan. Men kunskapen om hiv är låg. Det vill Region Örebro län tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Sveriges övriga regioner och landsting ändra genom att sprida kunskap om hiv idag. I Örebro genomförs bland annat en föreläsning. Med start 23 november genomförs under två veckor en informationsinsats riktad mot allmänheten. Bland annat görs annonsering på stadsbussarna i Örebro, samt inne i bussarna runt om i länet. I samband med detta hålls också en föreläsning om hiv. Hans Fredlund och Per Josefson, smittskyddsläkare respektive infektionsläkare i Region Örebro län, berättar hur utvecklingen kring hiv varit sedan 80-talet och hur vården och behandlingen av hiv-smittade ser ut idag. Jenny Steen (S), regionråd, är moderator under kvällen. Föreläsning hålls den 25 november kl. 18-20 i S:t Nikolai kyrka i Örebro.

Höja kunskapsnivån hos personalen

I Region Örebro län har också en intern informationsinsats för att höja kunskapsnivån hos personal på bland annat vårdcentraler och ungdomsmottagningar genomförts under hösten. Genom ett

professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården bidra till att situationen för hivsmittade förbättras och att fler väljer att testa sig.

Möts av fördomar

- Den här satsningen är viktig för att öka kunskapen om hiv idag, säger Jenny Steen (S), regionråd. Vi vet att människor som lever med hiv möts av mycket fördomar och det här är ett sätt att motverka det.

Medicinska framsteg

Stora medicinska framsteg har gjorts sedan det första fallet av hiv upptäcktes i Sverige för över 30 år

sedan. Att leva med hiv innebär något helt annat idag än det gjorde då. Personer med välfungerande hiv behandling kan nu leva ett långt liv och även föda barn, utan att överföra infektionen till någon annan. En felaktig eller föråldrad bild bidrar till diskriminering och stigmatisering av personer med hiv. I Örebro län lever runt 135 personer med hiv. Totalt lever cirka 7 000 personer i Sverige med hiv.

Kontakt:

Jenny Steen, regionråd, tel. 072-202 74 04.

Hans Fredlund, smittskyddsläkare, tel. 072-202 35 81.

Nära cancer har gjort årets insats i cancervården
Webbstödet Nära cancer har idag fått utmärkelsen som Årets insats i samband med Framtidsgalan.

Nära cancer har startats på initiativ av Johanna Joneklav och Katrin Bartfai Jansson, vid onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro. När någon i familjen får cancer drabbas hela familjen. För att stötta unga anhöriga och få fler att våga prata om sjukdomen startade de www.näracancer.se

- Genom Nära Cancer når vi ungdomar och unga vuxna som står nära någon som har cancer, som ofta inte har någon kontakt med vården sedan tidigare. Här de får en chans att ställa frågor till vården och dela sina upplevelser med andra. Många som arbetar i vården och inom skolan är också intresserade av hur de kan förbättra för unga anhöriga och vi håller föreläsningar och workshops för dem, säger Katrin Bartfai Jansson.

Nära cancer utsågs till vinnare i Framtidsgalans kategori Årets insats med motiveringen:

"Pristagaren av Årets insats har med stort hjärta och mycket klokhet betytt mycket för väldigt många.

Unga anhöriga till cancerpatienter kan nu få rådgivning, stöttning och kunskap från vårdpersonal var de än finns och när de än behöver. Samtidigt får de dela sina känslor och tankar med andra i samma

situation. Vinnarna av Årets insats har skapat en mötesplats som genomsyras av kunskap, gemenskap och omtanke. Pristagaren gör stor skillnad för tusentals unga under deras kanske värsta period i livet. Det

tycker vi är Årets insats."

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) erbjuder våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Högspecialiserad vård bedrivs på de flesta av våra kliniker, men är särskilt framgångsrik inom hjärtsjukvård, cancersjukvård och ögonsjukvård. Inom dessa områden behandlas patienter från stora

delar av Sverige.

Justerad organisation samlar ansvar för en bättre styrning
Ansvaret för hälso- och sjukvården, den kliniska forskningen

och folkhälsan, samlas under regionstyrelsen. Nämnden för

hälsa, vård och klinisk forskning avvecklas. Regionfullmäktige

fastställde i dag regionstyrelsens förslag till en justerad

organisation för hälso- och sjukvården från och med 1 januari

2016.

- Tydlighet och enkelhet – det var de värdeord vår nya organisation för Region Örebro län skulle präglas av när den trädde i kraft 1 januari i år, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande. Ansvar och befogenheter skulle också höra samman. Det var alla partier

överens om. Tyvärr blev det inte så i praktiken, och därför gör vi nu den här justeringen för att få en mer kraftfull styrning av hälso- och sjukvården.

Samlat ansvar för ekonomin och personal

- Ansvar för ekonomi, personal och kompetensförsörjning samlar vi nu under samma politiska nämnd från att tidigare har varit uppdelat på två politiska organ, fortsätter Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Stor utmaning att hantera ökade kostnader

- Snabbt ökade kostnader inom vården är en stor utmaning som vi måste kunna hantera samlat, säger Catrin Steen (MP), regionråd. Den justerade organisationen ger också möjligheten att enklare

kunna omdisponera resurser inom och till hälso- och sjukvården med bland annat snabbare beslutsvägar.

Tydligare styrning av folkhälsofrågorna

- För folkhälsofrågorna betyder det här att de nu samlas under styrelsen från att tidigare ha legat på tre olika politiska organ, säger Jihad Menhem (V), regionråd. Det har varit otydligt vem som ansvarar för vad. Folkhälsoberedningen kopplas nu direkt till styrelsen vilket gör att frågorna får tydligare ledning och styrning.

Beslutet innebär i sin helhet att:

* regionstyrelsen övertar det samlade ansvaret för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning,

* nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning avvecklas,

* samtliga fokusberedningar blir beredningsorgan under regionstyrelsen,

* Rådet för funktionshinderfrågor blir ett rådgivande organ till regionstyrelsen,

* nuvarande fokusberedning för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning ändras till fokusberedning för klinisk forskning och utbildning,

* en ny fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård

inrättas,

* nämndens för regional tillväxt ansvarsområde för folkhälsa flyttas till regionstyrelsen,

* folkhälsoberedningen, som idag är underställd regionfullmäktige, flyttas till att bli en fokusberedning under regionstyrelsen.

Kontakt:

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande, tel. 070-515 74 09

Catrin Steen (MP), regionråd, tel. 076-100 83 82

Jihad Menhem (V), regionråd, tel. 070-594 71 89

Köper externa vårdplatser vid Rynningeviken
Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i dag att anta Attendo Sverige AB:s anbud om 18-20 externa vårdplatserna vid Rynningeviken. Vårdplatserna ska erbjuda utskrivningsklara patienter en god vård i övergången från slutenvård till vårdboende eller eget boende med kommunalt stöd. Avtalet omfattar perioden 2016-02-05 – 2017-02-04 med möjlighet till förlängning upp till sex månader.

Avtalet med Attendo innebär att Region Örebro län köper 18+2 vårdplatser till en kostnad av maximalt 18,8 miljoner kronor för 2016. Samtliga patienter som ska vårdas på boendet vid Rynningeviken är

inskrivna på Universitetssjukhuset Örebro med en vård som regleras av hälso- och sjukvårdslagen. Region Örebro län kommer att ha det medicinska ansvaret för dessa vårdplatser och stå för läkarbemanning, medan omvårdnadspersonal, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor är anställda av Attendo

Nödvändigt ur patientsäkerhetssynpunkt

- Vi är väldigt nöjda med hur de externa vårdplatserna vid Rynningeviken hittills har avlastat främst

Universitetssjukhuset Örebro, säger Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), regionstyrelsens

ordförande. Platserna som vi har haft sedan maj månad i år har varit nödvändiga ur patientsäkerhetssynpunkt.

- Det är bra att kommunerna har ökat antal platser för korttidsboenden, men det löser inte hela situationen. Bedömningen är att vi har ett fortsatt behov av 18-20 externa vårdplatser för att skapa goda förutsättningar för såväl patienter som personal. Bättre anpassad vård

- På Rynningeviken får de utskrivningsklara patienterna, som väntar på vård i kommunal regi, omvårdnad som är bättre anpassad för deras behov än de får inom specialistsjukvården på sjukhus,

säger regionrådet Catrin Steen (MP). Att utskrivningsklara patienter snabbare kan flyttas från akutvårdsplatser ger oss samtidigt förutsättningar för bättre tillgänglighet och kortare väntetider för

den övriga vården. Rimligare arbetsförhållanden

- Vårdplatserna vid Rynningeviken har varit nödvändiga för klara både den akuta och den planerade vården vid USÖ, säger Ingrid Östlund, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör. Även om antalet

utskrivningsklara patienter nu har minskat behöver vi även fortsättningsvis ha tillgång till externa vårdplatser. Det behövs för att minska överbeläggningarna, förkorta väntetiderna på akuten och öka

tillgängligheten till planerad vård. Vårdplatserna innebär också att det blir bättre för patienterna och rimligare arbetsförhållanden för personalen.

Bakgrund: Sedan hösten 2014 har antalet vårdplatser på länets sjukhus varit reducerade som en följd av brist på sjuksköterskor. Antalet utskrivningsklara patienter har samtidigt varit högt, särskilt på

Universitetssjukhuset Örebro. Det har inneburit en ansträngd platssituation då vårdplatserna i allt för hög utsträckning belagts av utskrivningsklara, vanligtvis äldre sköra patienter som väntat på vårdplanering och plats i kommunalt boende. För att få tillgång till fler vårdplatser beslutade regionstyrelsen i mars 2015 att köpa 36 externa

vårdplatser av Attendo Rynningeviken. Avtalet var inledningsvis på sex månader men har förlängts fram till februari 2016.

Den 30 september beslutade regionstyrelsen att upphandla 18-20 externa vårdplatser med närhet till Universitetssjukhuset Örebro. Upphandlingsprocessen är nu genomförd och ett tilldelningsbeslut i

upphandlingen har meddelats den 2 december.

Kontakter:

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), regionstyrelsens ordförande, tel. 070-515 74 09.

Catrin Steen (MP), regionråd, tel. 076- 100 83 82.

Ingrid Östlund, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör, tel. 070-297 14 00.

Små och medelstora företag får hjälp att minska energianvändningen
Att minska energianvändningen i företaget kan vara en bra affär. Men det står sällan högst upp på agendan. För det kräver både kunskap och engagemang. Med stöd från EU satsar bland andra Region Örebro läns energikontor och Energimyndigheten på att bygga upp kompetens i företagen för att de ska kunna driva sitt energiarbete framåt.

– Det handlar om att minska de hinder som företagen upplever finns kring energieffektivisering. Därför behövs ökad kompetens i företagen, hjälp att kartlägga energianvändningen samt nätverk där

företagen kan få stöttning i att jobba systematiskt och strukturerat med energifrågan, säger Anita Aspegren, avdelningschef på Energimyndigheten. Energikontoret är en viktig aktör

Satsningen görs i samarbete mellan Energimyndigheten, Sveriges regionala energikontor och länsstyrelserna. Tillsammans stödjer och hjälper de företag över hela landet att komma igång eller ta energiarbetet vidare.

– I Örebroregionen är det Region Örebro län som samordnar arbetet, säger Peter Åslund, chef för området energi- och klimat som också ansvar för det länets energikontor.

En bra början för ett företag är att göra en energikartläggning av företagets energianvändning, något som företagen inom ramen för satsningen kan söka bidrag för hos Energimyndigheten. Även bidrag

för fördjupande studier inför en energieffektiv investering kan sökas.

Nätverk för energieffektivisering över hela landet En annan del i satsningen är de nätverk som startas upp ute i landets alla regioner. I nätverken kan små och medelstora företag med en energianvändning över 2 gigawattimmar (GWh) delta och få mer kunskap om energieffektivisering och hur man startar igång ett systematiskt och strukturerat arbete med energifrågan. Inspirationen till de nya nätverken kommer bland annat från Tyskland där man drivit liknande nätverk som åstadkommit goda resultat.

– Region Örebro län kommer att samordna nätverket i Örebro län och bjuder nu in intresserade tillverkande företag att komma med i ett långsiktigt samarbete. Vårt energikontor kommer bland annat

bistå med teknisk expertis så att företagen kan minska sina energikostnader och sin klimatpåverkan, säger Peter Åslund.

Finansieras med medel från Europeiska regionala

Utvecklingsfonden Satsningen som pågår fram till 2020 görs inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik där Energimyndigheten bidrar i genomförandet av det Nationella regionalfondsprogrammet som förvaltas

av Tillväxtverket. Fokus ska ligga på insatser inom det tematiska området "stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer". Den svenska regeringen finansierar med 40 miljoner kronor per

år och Energimyndigheten ska utöver det ansöka om ytterligare 40 miljoner kronor per år från EU.

Kontakt

Päivi Lehtikangas, Region Örebro län, utvecklingsledare energi och klimat

Telefon: 019-602 63 23

Peter Åslund,

Telefon: 019-602 63 21

Fredrick Andersson, Energimyndigheten

Telefon: 016- 544 23 27

Carin Karlsson, Energimyndigheten

Telefon: 016-544 21 79

Aktivitetslista 2016 för NYA Grupp
(Preliminärt)

Vår 2016

Vecka 3 20 januari
Aktivitet: Bowling
Ansvarig: Tony

Vecka 5 3 februari
Aktivitet: Medium kommer och pratar
Ansvarig Cesilia

Vecka 7 17 februari
Aktivitet: Ledsagarutbildning / Resturangebesök
Ansvarig: Dan Tony Sandra

Vecka 9 2 mars
Aktivitet: Fokrace OBS Lördag
Ansvarig: Dan

Vecka 11 16 mars
Aktivitet: Studiebesök Konserhuset
Ansvarig: Sandra

Vecka 13 30 mars
Aktivitet: Chokladprovning / Länsmuseumet
Ansvarig: Sandra

Vecka 15 13 april
Aktivitet: Bodaborg karlskogaLänsaktivitet
Ansvarig: Dan

Vecka 17 27 april
Aktivitet: Wisky provning
Ansvarig: Ove

Vecka 19 11 maj
Aktivitet: Vad skall man göra vid händelse av krig? Länsaktivitet
Ansvarig: Dan

Vecka 21 25 maj
Aktivitet: Nostalgibyn känsaktivitet
Ansvarig: Kai

Vecka 23 8 juni
Aktivitet: Farmargolf länsaktivitet
Ansvarig: Kai

Vecka 25 22 juni
Aktivitet: Grillning
Ansvarig: Tony Dan Sandra

Höst 2016

Vecka 31 3 augusti
Aktivitet: Jetski
Ansvarig: Dan Tony

Vecka 33 17 augusti
Aktivitet: Grillning Rynningeviken
Ansvarig: Tony Dan

Vecka 35 31augusti
Aktivitet: Motorcykelåkning
Ansvarig Roger M

Vecka 37 14 september
Aktivitet: Dofter och hudvård
Ansvarig: Cisilia

Vecka 39 28 september
Aktivitet: Din egen hälsa (hemmagym)
Ansvarig: Dan

Vecka 41 12 oktober
Aktivitet: Studiebesök Flygplatsen / Studiebesök Pappersbruket Frövi länsaktivitet
Ansvarig: Sandra/Tony

Vecka 43 26 oktober
Aktivitet: Syntolkad DVD länsaktivitet
Ansvarig: Dan

Vecka 45 9 november
Aktivitet: Glöggprovning
Ansvarig: Tony

Vecka 47 23 november
Aktivitet: Programmakeri

Vecka 49 7 december
Aktivitet: Julbord knytkalas