Helgerna är förbi, vi går mot ljusare tider. Direkt man kommer in i januari tycker jag att man kan se att dagarna blir längre, speciellt nu när vi fått tillbaks lite snö. Allt är så rent och vackert ute. Verksamheterna har så smått kommit igång för året, tyvärr har den här tidningen blivit några dagar sen, jag hoppas det blir en trevlig läsning när den väl kommer. I februari och mars håller lokalföreningarna sina årsmöten. Ni vet väl om att som medlem kan man lämna förslag (så kallade motioner) till årsmötet på vad man tycker att föreningen ska göra. Se till att ni utnyttjar den rätten så det blir ett levande årsmöte med mycket diskussioner. Under våren (efter årsmötena) hoppas jag kunna presentera vilka som sitter i lokalföreningarnas samt distriktstyrelsen med ett litet porträtt av var och en. Det här bjuder vi på i detta nummer av SYNvinkel:

Information från distrikt och lokalföreningar

Information från riks:

LSS-kampanjen

Taltidningar

Nyhetsbrev från förbundsordförande Håkan Thomsson

Syntolkarens arbete av Lotta Lagerman

Referat från brukarrådets referensgrupps möte av Sandra Tjärnberg

En krönika skriven av Birgitta Karlsson

SYNpunkten om arbete skriven av Birgitta Karlsson

Information från distriktet

Tisdag 29 januari går vi på teater. Länsteatern ger pjäsen "Det normala livet". Skulle ni vilja följa med så anmäl er direkt när ni har fått den här tidningen så hoppas jag att ni kan få en biljett.

Torsdag 7 februari ser vi filmen "Ego" på Filmstaden. Filmen handlar om en kille som blir blind och får en annan syn på saker och ting. Här anmäler du dej som vanligt till mej genom telefon eller mail.

Datum för andra aktiviteter är inte klara vid den här tidningens tryckning så det återkommer vi till i nästa nummer.

Information från SRF Bergslagen

SRF Bergslagen har sitt årsmöte söndag 24 februari klockan 14 00 på Rosengården i Nora. Kallelse och handling kommer senast 14 dagar före mötet.

Från Ingegerd Helander kommer ett tack till Ture Larsson för att du ordnade studiecirkeln innan jul när hon var sjuk. Tack till Alice Norén för att du bakade så goda lussebullar och kakor som du bjöd på. Det räckte även till Ingegerd där hon låg i sjuksängen. Ett stort tack riktar Ingegerd till alla deltagare i studiecirkeln för de fina blommorna hon fick från er alla. Vi önskar också Ingegerd ett stort grattis på sin 90-årsdag som nyss har varit.

Information från SRF Karlskoga – Degerfors

8 februari klockan 14 30 spelar vi bingo på Nickkällan i matsalen.

Brickor 10 kr, Kaffe 30 kr. Anmälan senast den 5 februari.

23 februari klockan 14 00 på Nickkällan i samlingssalen hålls föreningens årsmöte. Årsmötesförhandlingarna skickas ut senast 14 dagar innan mötet. Vi bjuder på kaffe och semlor. Anmälan senast den 20 februari.

Alla anmälningar görs till Kent 0 5 8 6 592 07

Anmälan är viktig för kaffe-beställningen, annars riskerar man att bli utan fika. Varmt Välkomna till våra träffar!

SRF Styrelsen genom Kristina Johansson tel. 0 5 8 6 414 12.

Referat från luciafesten av Kristina Johansson

Ett 50-tal synskadade och stödjande inom SRF i Karlskoga-Degerfors samt några från Nora och Örebro mötte upp på restaurang Pärl tuppen i Karlskoga. Först kom Lucia från Kultur skolan under ledning av Inga-Lill Brogeland. Trots att de på grund av sjukdom bara var 4 stycken sjöng de jättevackert.

Sedan var det dags för en jultallrik som föreningen bjöd sina medlemmar på.

Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för synskadade i Örebro län delar varje år ut en julgåva till någon som under året har arbetat mycket för de synskadade. I år blev det Kent Karlsson och Inger Eriksson från Karlskoga som fick gåvan för att de ställer upp både med många telefonsamtal till medlemmar och fixar kaffebröd och mycket annat som ska ordnas till olika möten. Föreningen firar även 35 år i år. Den bildades i nuvarande form som lokalförening år 1977.

Jens Skoglund hade tagit med sitt dragspel och man fick höra både jullåtar och annan musik. Maj-Britt Källberg läste ett par dikter. Efter kaffe och köp av lotter fick man så småningom, både mätt och glad, dra sig hemåt i den kalla vinterkvällen.

Information från SRF Sydnärke.

Årsmötet i föreningen hålls lördag 23 mars klockan 15 00 på Åsen i Hallsberg. Betalande medlemmar 2012 får kallelse och handlingar senast 14 dagar innan mötet.

Information från SRF Örebro Kommun

Föreningen har årsmöte lördag 16 mars klockan 14 00 i Vasasalen, Vasakyrkan. Alla handlingar skickas till betalande medlemmar 2012 14 dagar innan mötet.

NYA Gruppens aktiviteter 2013

Alla aktiviteter är preliminära fram till onsdag veckan före, om inget annat anges via email eller på telefonsvararen på kansliet. Inbjudan skickas ut till NYA-listan eller finns på kansliet. För mer info ring veckan innan och kolla med kansliet tel. 019 673 21 06.

För mer info kontakta Dan 076 76 76 171 angående aktiviteterna

Alla träffar är klockan 18 00 ojämna veckor om inget annat anges.

På det datum som det är dubbla aktiviteter är aktiviteten ej fastställd förrän en vecka innan utsatt datum.

Din anmälan görs till anmalnyagruppen@srforebro.se eller till kansliet på telefon 019 673 21 06. Vid aktiviteterna är det oftast kaffe och någon kaka eller bulle för självkostnads pris. Är man allergisk mot något bör det informeras vid anmälan. Eller om man vill ha något annat tex saft eller te.

Program februari:

Onsdag 30 januari Guide besök på Länsmuset flyttat till nästa gång

Annat på gång skrivs in den 22 januari samt vad vi skall göra den 30.

Kom med förslag vad ni vill göra.

Onsdag 13 februari Guide Studiebesök på Länsmuseét kostnad 50:-

Fredag 27 februari Utgång till krogen OBS! DAG

Onsdag 13 mars Filmkväll , DVD, på ABF:s lokaler

Matlagningsgruppen, kvinnogruppen och torsdagsgruppen har ny adress: Skäpplandsgatan 25. Tips till färdtjänsten är att det finns en ringklocka i entrén som det står syngruppen på.

Sofia Alfredsson är på utbildning vecka 4 till 9 Vikarie finns till grupperna.

Aktiviteter vecka 4 och tillsvidare är: Matlagningsgrupp jämna veckor klockan. 13 00 till 16 00. Torsdagsgrupp varje torsdag klockan18 00 till 20 30 ( ej vecka 7 pga. verksamhetsplanering.) Välkomna med önskar Sofia och Eva.

Information från riksförbundet

Kampanjen om LSS

På Luciadagen påbörjade Synskadades Riksförbund och FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda en kampanj för rätten till ledsagning enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

LSS-kampanjen startade med att barn-och äldreminister Maria Larsson blev inbjuden på en lunch i mörker på Svartklubben i Stockholm.

Vice ordföranden i FSDB Linda Eriksson och Håkan Thomsson överlämnade en skrivelse till Maria Larsson samt ett special bakat peppar kaks par med LSS -budskap Luciadagen till ära.

Det blir allt svårare för personer med grav synnedsättning, blindhet och dövblindhet att få ledsagning enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

- Vi kräver ett stopp på kommunernas grundlösa tolkning att gravt synskadade inte kan ingå i LSS, säger förbundsordförande Håkan Thomsson på Synskadades Riksförbund.

Synskadades Riksförbund och Förbundet Sveriges Dövblinda kräver lagstadgad rätt till ledsagning enligt LSS för dövblinda och gravt synskadade/blinda.

Syftet är att öka makten över våra liv. Servicen ska ges efter behov och utan kostnad.

- Som det är nu skjuter domstolarna in sig på att våra grupper inte omfattas av LSS-lagen, säger Håkan Thomsson.

Olikheter och begränsningar av hur LSS tolkas för att få ledsagning är ett växande problem som brer ut sig i allt fler kommuner.

Istället hänvisas gravt synskadade, blinda och dövblinda till att söka ledsagartjänst med stöd av Socialtjänstlagen. I över 60 procent av landets kommuner tvingas brukaren själv betala för ledsagning enligt Socialtjänstlagen. Ledsagning enligt LSS är avgiftsfri.

- Vem är villig att betala 200 kronor i timmen för att gå och handla eller att ta en promenad.

Vill ni läsa brevet till Maria Larsson i helhet så gå in på SRF riks hemsida eller hör av dej till kansliet så kan vi hjälpa dej med det.

Ny förordning för taltidningar

Den 1 mars börjar en ny förordning för dagstidningarnas tal tidningar att gälla. Under de närmsta åren ersätts dagstidningar inlästa med mänsklig röst av dagstidningar med talsyntes.

Den kommande versionens dagstidning på tal sänds enbart ut via internet och tas emot via dator, mobil eller en taltidningsmottagare.

- Tidigare fick läsarna nöja sig med 90 minuters inläst material. Med de nya taltidningarna blir hela dagstidningen tillgänglig, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) om regeringsbeslutet om en ny förordning för dagstidningar på tal.

Synskadades Riksförbund är positiv till dagstidningar som ger tillgång till hela tidningen.

- Men det har varit en del tekniska problem, och vi kräver att dessa helt löses innan den nya tekniken införs, säger förbundsordförande Håkan Thomsson på Synskadades Riksförbund.

Tidigast i höst väntas nästa generations taltidning vara igång.

Läsarna behöver ingen datorvana för att ta emot och läsa de nya taltidningarna. Under övergången erbjuder MTM, Myndigheten för tillgängliga medier (före detta TPB) teknisk hjälp i form av till exempel hembesök.

Fakta:

Runt 100 av landets dagstidningar finns tillgängliga för personer med läsnedsättning. Drygt 7000 abonnenter prenumererar på någon av landets dagstidningar på tal.

Nyhetsbrev från Håkan Thomsson

Varför ett nyhetsbrev?

Det har vid ett otal tillfällen efterlysts mera aktuell information från riksförbundet till distrikt, lokalföreningar och branschföreningar. Detta gäller såväl personal som förtroendevalda. Många har också framfört till mig att det vore intressant om jag kunde berätta vad som är på gång i SRF och vad jag gör som förbundsordförande. Eftersom facebook och twitter fortfarande är medier som många har svårt att använda så väljer jag istället att mejla ut ett nyhetsbrev för att möta önskemålen.

Min tanke är att detta nyhetsbrev ska gå ut cirka 20 gånger om året. Det ska innehålla korta notiser och i någon mån personliga reflexioner.

Nyhetsbrevet mejlas alltså ut, och man kan läsa det direkt i mejlet eller som bifogad Wordfil. Svara inte på mejlet med nyhetsbrevet. Hör istället gärna av er till mig på hakan.thomsson@srf.nu eller tfn 08 39 91 11.

Sexig, ytlig, blind

Den 25 januari har filmen Ego premiär. Den handlar om en kille som blir blind. I förhandsreklamen visas en bild på huvudpersonen med en bindel för ögonen och och med rubricerade text.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är uppfriskande att vi blinda i reklamen inte alltid bara framställs som offer. Att mista synen är dramatiskt, och det skildrar filmen. Jag och SRF:s pressekreterare Åsa Nilsson hade tillfälle att se den vid en förhandsvisning den 14 januari.

Jag ska inte kommentera handlingen i filmen, men den kan användas av oss i SRF som en ingång till en diskussion om attityder, hur det är att bli synskadad, eller behovet av ledsagning med anknytning till LSS-kampanjen. Jag tror att den här filmen kan bidra till att skapa intresse i samhället för synskadeproblematik, och det ska vi inom SRF dra nytta av.

Aktuellt medlemsantal

SRF:s medlemsantal fortsätter att sjunka. Nu är vi 13044 betalande medlemmar, varav 9682 röstberättigade och 3362 stödjande medlemmar.

Vår gemensamma satsning i organisationen på medlemsvärvning fortsätter. Alla måste vi ha ett positivt och värvande förhållningssätt för att SRF ska framstå som en attraktiv förening att vara med i. Vi har beviljats 1 miljon kronor för detta ändamål från Synskadades Stiftelse för år 2013, det vill säga för år två av vårt pågående medlemsvärvarprojekt. Vi har också 224000 kronor från Synskadades Stiftelse som inte förbrukats under vårt story telling projekt, och dessa medel kan användas till berättaraktiviteter runt om i landet.

Kalendern slår rekord

SRF har hittills fått in över 5 miljoner kronor genom utskicket av vår kalender med årets ledarhundsvalpar. Det är betydligt bättre än vi budgeterat, och kalendern bidrar nu, alla omkostnader inräknade, till att stärka SRF:s ekonomi. Den har ju dessutom en informativ funktion, som inte ska underskattas.

FunkA-utredningens andra betänkande

Den 15 januari lämnade FunkA-utredningen över sitt andra betänkande till regeringen. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

FunkA står för funktionshindrade i arbetslivet. I det aktuella betänkandet föreslås bland annat att ansvaret för arbetshjälpmedel samlas hos Arbetsförmedlingen (A F). Idag är det ett delat ansvar mellan A F och Försäkringskassan. Detta ser SRF som positivt. Systemet blir mera överblickbart, och hjälpmedelsbesluten kan tydligt kopplas till möjligheten att få eller behålla ett arbete.

Utredningen föreslår också att staten ska garantera försäkring för personer som anställs med lönestöd av företag som inte har kollektivavtal. Det kan underlätta möjligheterna att få lönestöd i mycket små företag.

Resurserna vad gäller arbetslivsinriktad rehabilitering för synskadade föreslås koncentreras, vilket också är en fråga som SRF drivit hårt. Detta är nödvändigt om blinda och gravt synskadade ska få en bättre rehabilitering och därmed bättre förutsättningar att få eller behålla ett arbete.

Mera om utredningen kommer vi att få höra när den kommer ut på remiss. Vår intressepolitiska chef, Urban Fernquist, har varit expert i utredningen, och han har lyckats få stort gehör för SRF:s synpunkter.

Informationsfilm om ledarhundar i SVT

Efter ett idogt arbete från vår kommunikationsavdelning så är det nu klart att Sveriges Television (SVT) under våren kommer att visa en informationsfilm om ledarhundar på "Anslagstavlan". Filmen är cirka 45 sekunder och producerad i Norge.

Tysta elbilar ger oss problem

Bilar som är helt tysta skapar självklart problem för oss synskadade, exempelvis när vi ska korsa en gata. Tysta elbilar är ett accellererande problem. I SVT:s Rapport medverkade Urban Fernquist den 14 januari då elbilarna uppmärksammades. Denna fråga arbetar synskaderörelsen internationellt med såväl på Europa- som på världsnivå.

Bildande samarbete

Den 20 februari blir det en gemensam temadag för SRF och ABF angående samarbete organisationerna emellan. Inbjudan har gått ut till distrikten. För ytterligare information så kontakta Karin Hjalmarson på SRF-kansliet.

Dags för organisationsråd

Den 24 januari genomförs SRF:s organisationsråd i SRF Stockholms stads lokaler på Gotlandsgatan 44. Här ska bland annat fyllnadsval göras till granskningsutskottet och programgruppen.

Andra punkter på dagordningen är: Utveckla SRF, LSS-kampanjen, presentation av trainee projektet, syntolkning (medverkande Peter Lilliecrona från Syntolkning Nu) samt synskadade med ytterligare funktionsnedsättning (medverkande Ingela Olsson och Hans Östman).

Kontakt önskas

Som förbundsordförande vill jag gärna komma och besöka distrikt, lokalföreningar och branschföreningar. Jag deltar gärna vid olika typer av medlemsaktiviteter, men jag skulle också vilja träffa styrelserna.

Tillsammans skulle jag vilja att vi diskuterade läget i organisationen - vad som fungerar bra och vad som skulle kunna bli bättre. Av detta kan jag lära mig mycket, och jag kanske också kan vara till nytta med mina kunskaper och erfarenheter. Vad förväntas av riksförbundet och hur kan riksförbundet förändra sig för att bättre svara mot organisationens förväntningar?

Vill ni ha förbundsordföranden på besök så hör av er till mig.

Året som gick

Så här i början på år 2013 kan jag inte motstå frestelsen att göra en kort, och ytterst ofullständig, resumé av år 2012. Den är subjektiv. Förutom nedanstående vet jag att det gjorts oerhört mycket positivt i distrikt, lokalföreningar och branschföreningar. Det finns så mycket att vara glad och stolt över som SRFare.

Axplock från 2012:

Den 27 januari uppvaktar SRF IT-minister Anna-Karin Hatt. Vi tar upp problematiken med det utanförskap som informationssamhället kan leda till om inte tekniken blir tillgänglig och användbar för synskadade. Ett direkt resultat av uppvaktningen var att Fredrik Jonsson (Unga Synskadade) fick en plats i regeringens användarforum när det gäller

e-tjänster.

Från den 22 februari sänder SRF webbradion varje onsdag klockan

19 00 till 20 00 – www punkt radio punkt srf punkt nu

Under våren går SRF med i "torsdagsaktionen". Den går ut på att personer med funktionsnedsättning varje torsdag från klockan 08 00 och en timme framåt samlas utanför regeringskansliet Rosenbad. Regeringen har möten på torsdagar, och vi delar ut flygblad till passerande ministrar där vi påpekar hur lång tid det gått från det att utredningen "Bortom fagert tal" föreslog att otillgänglighet ska göras till olaglig diskriminering. Under året har aktionen givit tillfälle för ett antal korta samtal med diverse ministrar. Torsdagsaktionen pågår alltjämt.

Under våren besvarar vi remissen om fritt val av hjälpmedel och arbetar för att påverka FunkA-utreningen.

Rekrytering av nya chefer för rikskansliet genomförs, och den 1 augusti träder den nya kansliledningsorganisationen i kraft. Den ger goda förutsättningar för ett effektivt kansli med utrymme för strategiskt utvecklingsarbete.

Den 1 maj får SRF en ny branschförening i och med att Sveriges Synskadades Schackförbund ansluts.

I juni hålls ett organisationsråd där det sker en ordentlig genomgång av våra prioriterade områden. Fyllnadsval görs så att Victoria Öjefors blir ny andre vice ordförande och Anita Svenningsson blir ledamot i förbundsstyrelsen.

Till följd av SRF:s enträgna arbete för syntolkning genom åren så börjar såväl SVT som TV4 att sända syntolkade program i ökad omfattning.

Under hösten besvarar vi FunkA-utredningens första betänkande. Vi fortsätter att bevaka arbetet i utredningen.

Under året är SRF synligt i många olika sammanhang, bland annat vid Hjälpmedelsinstitutets I T-konferens i Stockholm i mars, vid ABF:s 100-årsjubileum i Kungs trädgården i juni, vid Almedalsveckan i Visby i juli och vid Bokmässan i Göteborg i september.

I november deltar Karen Fridriksdottir och Håkan Thomsson som delegater vid World Blind Unions generalförsamling i Thailand. Här får vi en fördjupad inblick i många frågor som drivs på internationell nivå såsom implementeringen av FN-konventionen omrättigheter för personer med funktionsnedsättning, WIPO-förhandlingarna om att göra det möjligt att låna synskadeanpassad litteratur över alla nationsgränser, problematiken med de tysta elbilarna med mera, med mera. Arnt Holte, Norge, väljs till ny president i World Blind Union.

I november lanseras också den nya skraplotten Kosing, där SRF är en av två förmånstagare. Tyvärr är marknadsföringen av Kosing inledningsvis utformad på ett sätt som SRF reagerar negativt på, då det talas om välgörande ändamål och man fokuserar hårt på barnen. Efter att ha påpekat detta justeras dock marknadsföringen i enlighet med SRF:s krav. Kosing lovar att bli en värdefull inkomstkälla, men utdelning sker först år 2014.

Den 21 november har SRF ett mycket konstruktivt dialogmöte med ledande företrädare för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Utifrån FunkA-utredningen diskuterar vi synskadades arbetsmarknadssituation och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Denna dialog ska fortsätta.

I december drar SRF:s kampanj för rätten till ledsagning igång. Vi kräver att synskadade ska få del av insatsen ledsagning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). FSDB och U S deltar i kampanjen. Den 13 december bjuder vi ansvarig minister, Maria Larsson, på mörkerlunch och redogör för våra ståndpunkter kring ledsagning. Några dagar senare äter vi frukost i mörker med två ledamöter i riksdagens socialutskott. Kampen går vidare under våren 2013!

Hur man förbereder sig som syntolk!

Av Lotta Lagerman Fellingsbro folkhögskola/syntolkutbildningen

Då man får ett syntolkuppdrag behöver man planera in så att man kan se filmen vid tre tillfällen.

Första titten – se filmen som vanlig biobesökare. Vilken känsla förmedlar filmen? Vad vill författaren/filmskaparen berätta?

Andra titten – se filmen med syntolkögon. Vilken miljö och tid är det? Vilka är rollfigurernas namn? Vilka ljud hörs – vad behöver förklaras/förstärkas från ljudbilden? Vilka passager har ingen dialog – kan jag beskriva personer/miljö i dessa passager? Leta efter dialogfria partier.

Tredje titten - Var behöver jag syntolka innan något sker – för att åhörarna ska hänga med i skämt/skratt som den övriga publiken? Vilka kroppspråksuttryck kan jag använda för att beskriva karaktärerna. Ordval - ser personen ledsen, sorgsen, bekymrad eller besviken ut? Vilka val måste jag göra för att hinna säga något- då flera saker sker samtidigt i filmen eller då det är dialog? "Kan jag filmen" eller behöver jag se den en gång till?

Vad kan man säga som samlad information i introduktionen utan att avslöja för mycket av filmen?

Introduktion till Simon och ekarna

Så här såg introduktionen ut till filmen Simon och ekarna, efter researcharbete via internet. Här saknas dock all beskrivning av utseende och kläder, vilket i denna film fanns tidsutrymme att göra efterhand som filmen pågick.

Detta läser syntolken upp innan reklamen börjar helst, eftersom den höga volymen i reklamen gör det svårt att uppfatta innehållet.

Simon och ekarna är en roman av Marianne Fredriksson, utgiven 19 85.

Regissör:Lisa Ohlin

Manuskonsulent: Linda Aronson, Marnie Blok (manusförfattare) och 2 medarebetare till.

I rollerna :Bill Skarsgård, Helen Sjöholm och Stefan Gödicke

Bill Skarsgård spelar Simon Larsson

Helen Sjöholm spelar Karin Larsson

Stefan Gödicke spelar Erik Larsson

Jonatan S. Wächter spelar ung Simon

Jan Josef Liefers spelar Ruben Lentov

Karl Martin Eriksson spelar ung Isak

Karl Linnertorp spelar Isak Lentov

Erica Löfgren spelar Klara

Katharina Schüttler spelar Iza

Romanen, som utspelar sig främst under 19 40-talet, handlar om Simon Larssons barndom, ungdom och väg in i vuxenlivet. Simon är av halvjudisk härkomst men är adopterad av ett arbetar par, Karin och Erik Larsson, som bor i ett ytterområde i Göteborg, nära Göta älvs utlopp i havet. Han får en skolkamrat och vän i den judiske pojken Isak Lentov, vars far Ruben är en välbärgad bokhandlare. Familjen Lentov har flytt från det nazistiska Tyskland före andra världskriget. När Isaks psykiskt sjuka mor blir icke kontaktbar och inlåst på mentalsjukhus blir Karin Larsson som en ny mor för honom. Även Erik Larsson uppskattar Isak är, till skillnad från den bokligt intresserade och intelligente Simon, händig och kan hjälpa till i Eriks båtbyggerirörelse. Familjerna Larsson och Lentov smälter alltmer samman till en enhet.

FILMFAKTA

Under tre år arbetade regissören Björn Runge med en filmatisering, men meddelade i april 2009 att han hoppade av produktionen. I maj meddelade Svenska filminstitutet att långfilmskonsulenten Lisa Ohlin slutar på S F I för att regissera filmen

Världsbiblioteket är en lista över de hundra bästa böckerna. Marianne Fredrikssons bok Simon och ekarna är en av dem. Listan röstades fram 19 91 på uppdrag av Tidningen Boken av flera hundra svenska experter, såsom Svenska Akademien, Svenska Deckarakademin, bibliotekarier, litteraturvetare, författare, bokhandlare med flera.

"Simon och ekarna" har tagit täten inför den svenska filmbranschens största jippo Guldbaggegalan. Hela 13 nomineringar har filmen plockat åt sig.

På det hela är Simon och ekarna ett välgjort och gott hantverk. Något annat skulle vara en grov felkalkylering med tanke på att filmen är en av Sveriges dyraste genom tiderna. Både Tyskland, Holland, Danmark och Norge har bidragit med pengar. Filmen kommer med andra ord att överösas med guldbaggar. Filminstitutet måste ju ge sin själv en eloge och ryggdunk för megaprojektet. Källa: Borås tidning januari 2012

Kostnad: (källa; SVd 2012 01 15 )Att filmen nått sådan framgång beror delvis på budgeten, menar hon. "Simon och ekarna" kostade 60 miljoner kronor att göra, en hög summa med svenska mått mätt

Detta hoppas jag, förtydligare hur förberedelsearbetet går till inför en syntolkning.

Av den anledningen är det viktigt att vi kommer in i salongen i god tid före reklamens början.

Det underlättar för att kunna följa med i handlingen under filmen.

En kortfattad sammanfattning från brukarrådets möte

Av Sandra Tjärnberg

Brukarrådets möte som var den 14 januari diskuterades många olika frågor. Några av områdena som togs upp var Socialstyrelsens rapport, klargöra sammarbetet med syninstruktörerna, kamratstöd, brukarrådsutbildning samt några till. Punkten kamratstöd var den punkt som diskuterades längst, genom att det kändes viktigt att det ska genomföras. För länge sedan hade de ett projekt som riktade sig till personer som var nysynskadad. Då fanns det personer som ställde upp att vara kontaktperson till dem. De fanns där att till exempel vara ett stöd som kan ge råd och förstå hur det är att bli synskadad. Det projektet var uppskattat så att de i brukarrådet vill därför att det ska ordnas ett sådant igen. Efter cirka halva mötets tid togs det ett uppehåll och blev serverade kaffe eller te. Efter fika stunden fortsatte mötet där "NY teknik" blev nästa fråga att prata om. Det som kom på tal rördes om mobil telefon, en iPhone . På den mobilen finns det tal och förstorning inbyggd. Detta är lätt för vissa men också svårt att veta exakt var funktionerna sitter. Det intressanta är att teknikens utveckling går otroligt snabbt framåt och att de tänker i större grad på funktionshindrade. De i brukarrådet var nyfiken var syncentralen står i den tekniska utvecklingen. Sedan kom punkten övriga frågor och efter det avslutades mötet.

En krönika om medierna i våra liv

Skriven av Birgitta Karlsson

I dagens informationssamhälle översköljs vi av information från olika medier. Själv sätter jag på radion det första jag gör och den står sedan och skvalar i bakgrunden hela tiden när jag är hemma. Sedan sitter jag vid datorn flera gånger om dagen, kollar mobilen, tittar på TV och till slut somnar till radion. En helt vanlig mediekonsumtion.

Man bör vara lite kritisk till den snuttifierade verklighet som media ger. Med de mediekritiska glasögonen på ser jag att numera är det snabba nyheter dygnet runt som gäller, kanske alltför snabba ibland. Tänker på nyheten förra vintern som många blev bestörta över. Nyheten om pojken som lämnades av sin pappa efter en match i innebandy för att han spelat dåligt och därför skulle få gå hem flera mil utan ytterkläder i kylan. Kunde detta verkligen vara sant? Den frågan tycker jag även medierna borde ställa och vara källkritiska. Några dagar senare antyddes i media att pojken inte alls övergivits men någon riktig klarhet fick man inte. Ändå sändes denna nyhet på Dagens Eko som väl anses som seriöst. Ofta tycker jag att medierna bara hakar på och refererar till varandra och så är nyhetskarusellen i full gång. Det blir bara en rundgång. Faran med det snabba nyhetsflödet är att rena felaktigheter och lögner sprids obegränsat och oskyldiga människor kan få lida för det. Mediernas inriktning att vi skulle vara så himla nyhetstörstande tror jag inte stämmer. Visst vill man ha information men den ska vara tillförlitlig. Klart är att medias trovärdighet minskar när nyhetsjakten stressas upp. Risken är också att vi översköljs av så mycket information så man orkar inte ta den till sig. Det blir ett brus som går in i ena örat och ut genom det andra. Dessutom blir det en smula ensidigt eftersom alla medier tjatar om samma nyheter. Det måste hända så mycket mera i världen. Ensidigheten beror på att de flesta nyheterna, förutom de lokala, köps in från de stora nyhetsbyråerna som tycks bevaka samma händelser. Jovisst, det finns en avstängningsknapp men jag måste erkänna att samtidigt är jag informationssökande. Det gäller ju att vara uppdaterad och trots allt kan man nog lita på det mesta.

Privat har medierna blivit en stor del av våra liv. Numera umgås vi mycket via mejl, sms, och "ansiktsboken", Facebook. En del lägger ut sina liv på nätet och bloggar om det mesta. Vissa skapar sig till och med en karriär och blir kändisar genom att hänga på nätet och blogga. Mycket tid ägnas åt media. Det vi pratar om är ofta sådant som vi vet genom media. En snackis i skrivande stund är Centerpartiets förslag till idéprogram där månggifte, slopad skolplikt och fri invandring föreslås. Nyliberalism som är helt orealistisk för många. Ska man skratta eller gråta? Medialiseringen av våra liv fortsätter nog men jag tror att vi kommer att tröttna på att umgås via Facebook om man har möjlighet att träffas. Några generationer framåt kommer de säkert att undra vad vi höll på med, till exempel att skriva om vad vi har på oss eller ätit och lägga ut en bild på maten. Detta fenomen är nog nyhetens behag med att finnas till genom att finnas på nätet.

SYNpunkten

Hej! Här kommer två texter som jag hämtat från SRF Riksförbunds hemsida som handlar om arbete. När jag blev synskadad i början av 19 80-talet fick jag arbete och de flesta synskadade i min omgivning hade arbete då. Nu ser det helt annorlunda ut. Det största problemet tror jag är de slimmade organisationerna som gör att personalen måste vara flexibla och kunna rycka in lite överallt, man ska ha minst 150 procents arbetskapacitet. Ofta har arbetsgivarna också en dålig attityd som borde ändras. Vad har ni för erfarenheter gällande arbete och hjälp från arbetsförmedlingen? Håller ni med om vad som står i artiklarna?

Jag som undrar är Birgitta Karlsson.

Arbete

Bland medlemmarna i Synskadades Riksförbund i arbetsför ålder har mindre än hälften ett arbete. Personer med synskada har mycket svårt att få jobb och många slås ut från sitt jobb. Detta trots att den hälft som ändå har arbete, visar att det går mycket bra att arbeta. Personer med synskada arbetar inom väldigt många yrken och yrkesområden, även med grav synskada. Därför är det helt oacceptabelt att så många inte har arbete.

Några viktiga orsaker till att det ser ut som det gör:

• arbetsgivare tvekar eller undviker att anställa synskadade även om kompetensen finns

• det finns många bra statliga stöd, men hanteringen av dessa hos Arbetsförmedlingen fungerar ofta dåligt och långsamt

• utbildningssystemet har i många fall dålig tillgänglighet och tvingar synskadade att anstränga sig mer än andra för att få samma utbildning

• många synskadade har dåligt självförtroende på grund av omgivningens bemötande och törs inte ge sig ut på arbetsmarknaden

• den yrkesinriktade rehabiliteringen är i det närmaste obefintlig. De resurser som finns är utspridda över landet och försvårar ett effektivt arbete.

• personer med synskada har betydligt svårare än seende arbetssökande att skaffa sig och kunna ta del av information och utbud från arbetsgivare om tillgängliga arbeten.

Vi arbetar med att på olika sätt påverka samhället och arbetsgivare för att öka möjligheterna till bra arbete för människor med synskada. Det behövs ett mycket effektivare och kraftfullare stöd inför och i första skedet av en anställning. En arbetsgivare måste veta att jobbet blir utfört. Det behövs en attitydförändring hos arbetsgivarna i hur de ser på möjligheterna för personer med synskada att arbeta. Vi bygger vårt arbete på FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt på svensk lagstiftning och de politiska program som antagits av Sveriges regering och riksdag.

Framgångsfaktorer för arbete

Framgångsfaktorer i arbetslivet för personer med synnedsättning

Med stöd från Allmänna arvsfonden har SRF tillsammans med DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) gjort en studie om vad som kan vara framgångsfaktorer på arbetsmarknaden.

I studien bekräftas att de framgångsfaktorer som gäller generellt på arbetsmarknaden även gäller för personer med synnedsättning, men även andra viktiga framgångsfaktorer för just personer med synnedsättning påvisas också.

Bland de framgångsfaktorer som bekräftas för personer med synnedsättning kan nämnas att man har en högskole- eller yrkesutbildning, valet av yrkesbransch, ett bra stöd från Arbetsförmedling och Försäkringskassan, ett bra stöd från ett personligt nätverk samt ett gott självförtroende och en positiv syn på vilka möjligheter man har på arbetsmarknaden.

När det gäller utbildning så är exempelvis andelen av de med synnedsättning i studien som har en examen från högskola eller universitet dubbelt så stor för de som har arbete än de som inte har arbete.

Studien visar också att en positiv inställning från chefen och förståelse från arbetsgivaren och arbetskamraterna för hur funktionsnedsättningen påverkar arbetet är viktigt.

Undersökningen visar även på många intressanta olikheter mellan de tre målgrupperna. Inte minst syns sådana skillnader i den egna upplevelsen av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, där gruppen med synnedsättning har en positivare upplevelse än studiens två andra målgrupper, samt i tron på vilka möjligheter man har på arbetsmarknaden, där de med synnedsättning tvärtom har än mer negativ syn än de andra.

Studien visar även på riskfaktorer och svårigheter. Genom att sådana identifieras kan de kanske vändas till framgångsfaktorer. Till exempel är informanterna med synnedsättning och nedsatt rörelseförmåga de grupper som i betydligt större utsträckning slutade sin senaste anställning på grund av sin funktionsnedsättning. Samtidigt är det just de två grupperna som i lägre grad får jobb via Arbetsförmedlingen. Dessa och andra fakta i studien visar att den yrkesinriktade rehabiliteringen måste specialiseras och i högre grad utgå från individens egna behov och förutsättningar.

Med rapporten som bakgrund kan vi också bekräfta att personer med funktionsnedsättningar inte är en homogen grupp med samma behov och förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket också måste vara en av flera viktiga utgångspunkter när SRF, DHR och SDR tillsammans med resten av samhället arbetar för en mer inkluderande arbetsmarknad.

Slutord

Det var tidningen för den här gången. Sedan tidningen startade har jag haft problem med att lägga in pausar mellan de olika kapitlen. Jag har varit kontakt med leverantören av programmet jag använder och försöker verkligen vid varje nummer att se till så det blir bättre. Jag hoppas att ni kan hålla ut tills jag har löst frågan. I det här numret var det många nyheter från riksförbundet och framför allt förbundsordförandes nyhetsbrev. Jag tycker att ni alla ska ha en chans att få ta del av nyheterna som kommer från riks även om ni inte har någon dator.

Manusstopp till februarinumret är som vanligt 15 februari. Väl mött.

Redaktör

Charlotte Åkerlind

Mellringevägen 120 B, 703 53 Örebro

charlotte.akerlind@telia.com

019 673 21 05