Den 3 december 1922 träffades 6 blinda och två för saken intresserade seende vänner för att bilda Öebro läns blindförbund. De närvarande var tobakshandlaren E.V. Johansson, borstbindare Ernst E Andersson, korgmakaren Gustav HJ Johansson, borstbindaren Waldemar Spåre, skomakaren Efraim Ulin, borstbindaren Rickard Åsberg. De seende vännerna var handlaren O.W. Johansson och verkmästaren Emanuel Ulin. På mötet tillsatte man en interimsstyrelse med Gustav HJ Johansson som ordförande. Örebro läns blindförbund hade sitt första årsmöte den 23 mars 1923, lokalen var kafé IGOT Fredsgatan 18 i Örebro. Vid denna tidpunkt torde länsförbundet haft cirka 25 medlemmar. Man strävade att få självförsörjande medlemmar. De som verkade i s.k. blindyrken, korgmakeri och borstbinderi, för kvinnor vävning och stickning. Frågor kring dessa hantverk blev viktiga i förbundets tidiga år. I Örebro februari 1926 träffades ett antal länsförbund för de blinde, på sammankomsten bildade man De blindas riksförbund. Blindföreningarna i Stockholm och Skåne var inte närvarande. De blindas förening hade bildats år 1889, man hade sin huvudsakliga verksamhet i Stockholm. Vid årsmötet 1925 blev köpman E.V. Andersson ordförande ett uppdrag som varade ända fram till årsmötet 1947 förutom verksamhetsåret 1928-29 då Waldemar Spåre var ordförande. I Förbundets början var tanken att det skulle hållas kvartalsmöten men på grund av höga omkostnader samt då tillslutningen visade tecken på att sjunka övergick man till årsmöte och ett möte under hösten. Förbundet anordnade i flera år på tjugotalet musikkonserter på Stora Holmen i Örebro. 1926 anordnades två konserter, utgifterna för dessa var 177:50 kronor och inkomsterna 373:01 kronor. 1926 hade förbundet 46 blinda och 158 stödjande medlemmar.

1930-tal

I mars 1933 firade länsförbundet 10 års jubileum detta högtidshölls med en konsert på Örebro konserthus. Medverkande var de blinda musikerna pianisten fröken Maja Skrröder,  violinisten herr Helge Gidlöv, sångerskan fröken Agnes Sander, landshövdingen Bror Hasselroth höll ett hälsningstal. 1933 hade Länsförbundet 51 blinda och 105 stödjande medlemmar. De blinda fick ett semesterbidrag på 30 kronor. Förbundets räkenskaper för 1933 var följande: Inkomster var bland annat Arbetsnämnden för de blinde 400 kronor, Gåva från Örebro Kaffebolag 500 kronor, medlemsavgiften var 2 kr per år. 1934 trädde blindhetsersättningen i kraft. Ersättningen var på 500 kronor per år. Kraven för att få ersättning var att man saknade ledsyn samt att man inte fyllt 60 år. Antalet blinda som den december 1937 åtnjöt blindhetsersättning uppgick till 3173 personer. 1962 blev namnet invalidersättning och 1975 handikapersättning. 1936 gick De blindas riksförbund upp i De blindas förening så nu blev namnet Örebro läns blindförening. 1938 Inledde De blindas förening samarbete med Svenska schäferhundsklubben för att få fram ledarhundar. 1939 kunde 15 ledarhundar levereras.

1940-tal

Medlemsantalet var vid årets början 1943 64 stycken och vid dess slut 65 stycken. Varje medlem fick ett semesterbidrag på 100 kronor. Föreningens räkenskaper 1943 var följande: Inkomster var bland annat anslag från kommuner, banker, föreningar och firmor samt enskilda 6394 kronor. Utgifter var bland annat understöd 6275 kronor, omkostnader för möten och styrelsen 1097 kronor.

Vid årsmötet 1947 blev Olov E. Nilsson ordförande ett uppdrag som Nilsson hade ända fram till årsmötet 1970. 1948 var det dags för 25 års jubileum en tillställning som de flesta av föreningens medlemmar var närvarande på. Örebro läns arbetsnämnd för de blinda, kometen för de partiellt arbetsföra i länet samt riksorganisationens ordförande Ernst Retsler var representerade. Föreningen hyllades med gåvor telegram och blommor.

1950-tal

1953 hade föreningen vid årets början 72 medlemmar vid dess slut 76. Föreningens räkenskaper 1953 var följande: Inkomster var bland annat anslag från kommuner 3765 kronor, bidrag från firmor och enskilda 7658 kronor. Utgifter var bland annat understöd 12250 kronor, omkostnader för föreningsmöten med mera 3189 kronor De blindas förenings understödsstiftelse bildades 1954 dess syfte var att förvalta inkomna arv och gåvor. 1997 bytte man namn till Synskadades stiftelse. Talboken gör entré. I verksamhetsberättelsen från 1957 skrev man följande: ”Den dominerande frågan inom blindsaksverksamheten under det gångna året får väl anses vara talboken för vilken De blindas förening gjort en stor upplagd och synnerligen lyckad kampanj” Den första talboken kom 1955 då på rulband. 1975 gjorde kassettbandet debut. Under 1990-talet utvecklades DASIY i cd-format. På 2000-talet blev talboken nedladdningsbarvia Legimus.se

1960-tal

Den första maj 1960 tillsattes herr Allan Larsson, Kristinehamn som synkonsulent att verka i Örebro och Värmlands län. Kostnaden för denna verksamheten fördelades mellan föreningen och Örebro läns arbetsnämnd för de blinde samt ett bidrag från Örebro läns landsting. Första april 1962 blev Bertil Ströhm, Åsbro synkonsulent på halvtid i Örebro län. 1986 ingick synkonsulentverksamhet som en del av syntekniska avdelningen på Regionsjukhuset i Örebro

Bertil Ströhm avled 1988 i en ålder av 58 år. Föreningens räkenskaper 1963 var följande: Inkomster var bl.a. anslag från kommuner 2215 kronor, bidrag från föreningar och enskilda 6908 kronor. Utgifter var bl.a. anslag till behövande medlemmar 14509 kronor, kostnader för möten, resor, logi m.m 13884 kronor. 1963 var medlemsantalet vid årets början 128 och dess slut 138. 1965 började taltidningen ÖRINGEN sin verksamhet. 2008 upphörde taltidningen.

Antalet prenumeranter på ÖRINGEN var 1968 180 stycken.  Prenumerationspriset var då 15 kronor per år. 1970 var antalet prenumeranter 266 stycken.

1967 hade Örebro läns blindförening fått lokal i Medborgarhuset Örebro, även andra

Handikapporganisationer fanns där. Medborgarhuset invigdes 1965. Hösten 1968 blev det ljudsignal vid övergångsställen verklighet. Den första vid Rådhuset vid Stortorget Örebro. På den tiden var det fritt fram för privatbilar på Drottninggatan. Färdtjänsten kom igång på 1960-talet. I synkonsulentens rapport från 1968 framkom ”att ytterligare två kommuner börjat med färdtjänst”. Först 1980 hade samtliga kommuner i Sverige färdtjänst

1970-tal

På årsmötet i mars 1970 valdes Folke olmberg till ordförande. Folke var ordförande under två perioder mellan 1970 och 1983 samt mellan 1989 och 2000. Anders Johansson åren 1984-85. Mellan 1985-88 var Christer Rander ordförande. Föreningens räkenskaper 1973 var följande: Inkomster var bl.a. anslag från Landstinget 56300 kronor, övriga anslag och gåvor 20478 kronor. Utgifter var bl.a. studieverksamhet 43290 kronor, löner arvoden 43765 kronor. Medlemsantalet 1973 var vid årets början 274 och vid årets slut 279. Detta år fanns det kretsar i följande orter: Hallsberg/Kumla, Hällefors, Karlskoga/Degerfors, Kopparberg, Laxå, Lindesberg/Nora, Örebro. Enligt synkonsulentens rapport från 1973 fanns det i länet 795 registrerade synskadade vid årets början och vid dess slut 845. Synkonsulenten gjorde 236 hembesök samt för- medlade 65 bandspelare. Lördagen den 23 mars 1973 firade distriktet 50 år. Tillställningen var på Stora hotellet Örebro. Landshövding Harald Aronsson höll ett högtidstal, cirka 200 personer deltog. 15 december 1973 invigs kansliets nya lokaler på Storgatan 33 Örebro.

Den syntekniska avdelningen på Regionssjukhuset började sin verksamhet 1974. I början av 1990-tal blev namnet Syncentralen. 1976 var sista året med namnet Örebro läns blindförening. 1 Januari 1977 blev namnet Synskadades länsförbund Örebro. 1981 Synskadades riksförbund Örebro län. 1977 gjordes ett försök att ge ut NERIKES ALLEHANDA på kassett. Det blev ingen fortsättning p.g.a. ingen ville ge ekonomiskt stöd.

1980-tal

1980 anslöt sig lokalföreningen i Laxå till Kumla-Hallsberg­-Askersunds föreningen. 1981 anställde SRF Örebro län sin första ombudsman Sam Axelsson. Det var SRF Riks som initierade att ombudsmän bör finns i länsförbunden. Föreningens räkenskaper 1983 var följande: Intäkter: 211.335 anslag från Landstinget 124.000. Utgifter: 313.316. löner och administration 150.000, studier 49.000, 60-års jubileum 36.000. Nyårsrevyen i Örebro 1983/84 blev syntolkad 40 personer deltog.  1984 startade man projektet Zimbabwe för att stödja synskadade i detta land.  SIDA stod för 90% av det ekonomiska stödet. SRF Örebro och SRF Värmland för de resterande 10%. År 2000 upphörde projektet. Dagstidning på kassett var en viktig fråga på 1980-talet. SRF genomförde en namninsamling om detta krav. I november 1989 kom NERIKES ALLEHANDA ut på kassett.

1990-tal

Brukarrådet bildades under hösten 1992. Där ingår syncentralens ledning samt 5 ombud från de synskadade. 1992 gick SRF Kopparberg upp i SRF Linde/Nora och bildade SRF Bergslagen. Medlemsantalet 1993 var 516 synskadade samt 247 stödjande. De synskadades antal var i Bergslagen 105, Hällefors 34, Karlskoga/ Degerfors 86, Sydnärke 89, Örebro 202. Räkenskaperna för 1993 var följande: Intäkter 384.980 kronor, Landstinget bidrog med 150.000 +40.958 kronor. Kostnaderna var 394.298 kronor. 1996 flyttade syncentralen från Regionsjukhuset till Folkungagatan 33 Örebro. I  november 1998 firade distriket 75 år på Stora hotellet i Örebro. Man bjöd de cirka 90 besökarna på god supe och dans till Stig Ströhms orkester.

2000-tal

Årsmötet 2001 blev Leif Enmalm ordförande. 2002 fick Agneta Elfving det uppdraget. Efter årsmötet 2007 var uppdraget som ordförende vakant. Årsmötet 2008 valdes Ove Nilsson till distriktets ordförande. Ögats dag 2001 på Wilandersalen USÖ deltog 210 personer. Tre ögonläkare beskrev tre olika ögonsjukdomar.  Antalet medlemmar 2003 var 460 synskadade samt 238 stödjande. Räkenskaperna för2003 var följande: Intäkter 648.628 kronor bidrag från Landstinget 158.000 kronor. kostnader 647.534 kronor. Hemsidan www.srforebro.org blev förverkligad 2005. I maj 2005 flyttade distriktets kansli från Klostergatan 35 Örebro till BrukarHuset Mellringevägen 120 B Örebro. 2007 upphörde SRF Hällefors som lokalförening.  I juni 2012 kom första numret av medlemsbladet SYNvinkeln ut.  2012 var räkenskaperna följande: intäkterna 646.699 kronor Landstinget bidrog med 170.000 kronor, Synskadades Stiftelse 247.000 kronor. Kostnader 651.939 kronor. 1 januari 2013 var medlemsantalet 249 synskadade och 112 stödjande medlemmar. Den 16-18 maj 2014 firade Synskadades riksförbund 125 års jubileum i Örebro. Det var cirka 750 deltagare från hela landet. På första dagen genomförde man en skäpparad från Järntorget till Olof Palmes torg. Dag två var det olika föreläsningar, dagen slutade med middag och underhållning. Dag tre hem- resa. CONVENTUM var platsen för arrangörmanget.

Framtagen och skriven av Anders Eng