– För de flesta börjar coronapandemin och dess isolering bli ett minne blott, men inte för oss med allvarliga synskador. Om vi inte får hjälp att ta oss ut så är det många som i praktiken blir inlåsta i sina hem, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.

Ledsagningshjälp för synskadade med stöd av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, var tidigare ett vanligt sätt för synskadade att få hjälp att till exempel handla, gå till läkaren, frisören eller komma ut i naturen. År 2010 var antalet som tillhörde personkrets tre i lagen, vilket synskadade gör, och som erhöll ledsagarservice 2 484 personer. År 2023 låg motsvarande siffra på 694, vilket innebär en minskning på 72 procent på 14 år. Detta utan några lagändringar.

På senaste tiden har flera fall uppmärksammats i media där gravt synskadade personers stöd från samhället har dragits in. Det handlar om dövblinda Evelina i Piteå, som inte kan kommunicera med hemtjänsten. Blinda Mathias i Vårgårda får ingen som helst hjälp att ta sig ut. Inte heller Wandi i Tynnered som efter 30 år med LSS-ledsagning har fått den indragen.

– Problemet är stort och landsomfattande, även om vissa kommuner är värre än andra. Det beror på att kommunerna har drivit på för att ändra rättspraxis genom att ständigt överklaga positiva beslut, säger Lennart Karlsson, sakkunnig inom ledsagning på Synskadades Riksförbund.

Synskadades Riksförbund har tidigare drivit fall om utebliven LSS-ledsagning i domstol, men konstaterade förra året att det är lönlöst. Socialstyrelsen har kartlagt de många problemen med ledsagning och föreslog i juni förra året att en ny lag om ledsagning ska utredas. Förslaget ligger hos regeringen men inget har hänt sedan förra sommaren.  

Fakta: LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Lagen innehåller tio olika insatser att söka men för att vara aktuell för dessa ska man först kvalificera sig till en av tre grupper, så kallade personkretsar, där personer med synnedsättning i regel har tillhört personkrets tre.

I den ingår personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.